Det räcker med ett hej.
En kvantitativ och kvalitativ undersökning om betydelsen av hälsningar.
A hello is enough.
A quantitative and qualitative study about the importance of greetings.
Robin Karlsson Dahlgren & Samuel Andrésen
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design C-projekt, 15 hp
Henrik Örnebring & Jessica Edlom Datum: 2/6-2021
Sammanfattning
I vår samtid är det lätt att ibland känna sig ensam. Pandemin har försvårat möten mellan människor och påverkar väldigt många psykiskt. Men pandemin kommer att passera, och då får vi inte låta återhållsamhet bli det nya normala. Vi behöver bekräfta, se och hälsa på varandra.
Människor behöver känna tillhörighet. Den här studien syftar därför till att undersöka
människors attityder till hälsningar och vidare använda den kunskapen för att skapa en effektiv visuell kampanj för att främja mer hälsningar i samhället. Genom en enkätundersökning har vi kunnat samla in data som med stöd av tidigare forskning och teoretiskt ramverk hjälpt oss påvisa att hälsningar kan göra en stor positiv skillnad i vardagen för människor. Enkätundersökningen fungerade även som en målgruppsanalys som visade att unga människor, som bor/vistas ofta i stadsmiljö och som nyttjar sociala medier är de som hälsar i lägst utsträckning. Med kunskap om målgruppen och dess attityder kunde vi genom två fokusgruppsdiskussioner och teoretiskt ramverk skapa en annonskampanj som på ett visuellt tilltalande och effektivt sätt uppmanar målgruppen till mer hälsningar.
Nyckelord: Hälsningar, sociala interaktioner, semiotik, visuell kommunikation.
Abstract
Nowadays it is easy to feel lonely. The pandemic has made meetings between people more difficult which affects many people mentally. But the pandemic will pass, and then we do not want the restrained attitude to become the new normal. We need to confirm, see, and welcome each other. People need to feel a sense of belonging. This study therefore aims to examine people's attitudes towards greetings and further use that knowledge to create an effective visual campaign to promote more greetings in society. Through a survey, we have been able to collect data that, with the support of previous research and theoretical framework, has helped us show that greetings can make a big positive difference in everyday life for people. The survey also served as a target group analysis, and showed that young people, who often live / stay in an urban environment and who use social media, are the ones who greet to the least extent. With knowledge of the target group and its attitudes, we were able to create an advertising campaign through two focus group discussions and a theoretical framework that in a visually appealing and effective way encourages the target group to open up to greet each other more.
Keywords: Greetings, social interaction, semiotics, visual communication.
Förord
Vi vill tacka Raul Ferrer Conill och Håkan Liljegren för god handledning och engagemang under
hela projektets gång. Vi vill även tacka Susanne Almgren och Mikael Karlsson för god hjälp och
vägledning under kursens gång. Vi vill även tacka samtliga fokusgruppsdeltagare för medverkan i
studien.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 7
1.1 Inledning och bakgrund ... 7
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte ... 8
1.4 Frågeställning ... 8
2. Teoretiskt ramverk och tidigare forskning ... 10
2.1 Sociala interaktioner och hälsningar ... 10
2.2 Symbolisk interaktionism ... 11
2.3 Civil inattention ... 11
2.4 Non-places ... 12
2.5 Designteori ... 13
2.5.1 Färg & form ... 13
2.5.1 Semiotik ... 14
2.6 Tidigare forskning ... 14
2.6.1 Hälsningens olika sociala betydelser ... 14
2.6.2 Vardagliga hälsningsfraser utmanar historiskt hierarkiska traditioner ... 15
2.6.3 Människors tillit till sin omgivning och obehag bland främlingar ... 15
2.6.4 Hälsningar genererar känslor, även när det är robotar som hälsar. ... 16
3. Metodval och tillvägagångssätt ... 17
3.1 Population ... 18
3.2 Urval ... 18
3.2.1 Enkät ... 18
3.2.2 Fokusgruppsdiskussion 1 ... 18
3.2.3 Fokusgruppsdiskussion 2 ... 19
3.3 Avgränsning ... 20
3.4 Tillvägagångssätt ... 20
3.4.1 Enkät ... 21
3.4.2 Fokusgrupp 1 ... 21
3.4.3 Fokusgrupp 2 ... 22
3.5 Variabler och operationalisering ... 24
3.6 Pilotstudie enkät ... 25
3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 25
3.7.1 Reliabilitet ... 25
3.7.2 Validitet ... 26
3.7.3 Generaliserbarhet ... 26
3.8 Metodkritik ... 27
3.9 Forskningsetiska aspekter ... 27
4. Resultat & analys ... 28
4.1 Resultat från enkät ... 28
4.2 Analys av enkätresultat ... 33
4.2.1 I vilka fysiska miljöer hälsar människor mer och mindre på varandra? ... 33
4.2.2 Kan en verbal hälsning skapa en positiv förändring i människors vardag? . 34 4.2.3 Vilka typer av hälsningar uppskattar människor? ... 35
4.2.4 Målgruppsanalys ... 35
4.3 Resultat och analys av fokusgrupp 1 (28 april 2021) ... 36
4.4 Resultat och analys av fokusgrupp 2 (10 maj 2021) ... 38
5. Lösningen och dess grunder ... 41
5.1 Metod för skapande ... 41
5.2 Designmotiveringar ... 42
5.3 Kampanjens budskap och utformning ... 45
5.4 Kampanjens tillämpning och strategi ... 47
6. Avslutande reflektioner och fortsatt process ... 49
7. Referenser ... 50
7.1 Tryckta böcker ... 50
7.2 Artiklar ... 50
7.3 Webbsidor ... 51
8. Bilagor ... 52
8.1 Enkäten ... 52
8.2 Grafiskt material ... 55
Figurförteckning
Figur 1: Populationens åldersspridning, i antal. n=103 resp. ... 28
Figur 2: Frekvenser av hälsningar på olika platser. n=103 resp... 29
Figur 3: Hur reagerar du när någon du inte känner hälsar på dig? n=103 resp. ... 30
Figur 4: Reaktioner på olika typer av hälsningar. n=103, ... 31
Figur 5: Påstående om svenskars hälsningar n =103 resp. ... 32
Figur 6: Det vore trevligt om människor oftare. n=103 resp. ... 33
Figur 7: Fokusgrupp 1 - färger och fonter ... 37
Figur 8: Fokusgrupp 2 - Koncept 1 ... 38
Figur 9: Fokusgrupp 2 - Koncept 2 ... 39
Figur 10: Fokusgrupp 2 - Koncept 3 ... 40
Figur 11: Brainstorming ... 41
Figur 12: Koncept 2 ... 43
Figur 13: Koncept 1 ... 43
Figur 14: Koncept 3 ... 43
Figur 15: Kampanjen i stadsmiljö ... 46
Figur 16: Kampanjen på Instagram Stories ... 47
1. Introduktion
I det här kapitlet presenteras studiens bakgrund, problemformulering, syfte och frågeställningar.
1.1 Inledning och bakgrund
En hälsning är något som många tycker inte är särskilt märkvärdigt, men det är något som kan skapa en positiv effekt i människors vardag. Hälsningar har visat sig kunna påverka psykiska aspekter utöver själva interaktionen. En positiv interaktion/hälsning kan påverka humör, motivation, och generellt välmående (Andersson-Basha et al., 2018). Den verbala hälsningen är också enligt Quist-adade (2019) den symbol som människor sätter högst värde i.
Scannell (2007) menar att civil ouppmärksamhet (civil inattention) beskriver den ritual som människor oftast utövar när man möter främlingar. Det kan liknas vid att två främlingar möts på stan, de bekräftar varandras närvaro på minsta möjliga sätt (till exempel genom att väja för varandra) och sedan följer ingen interaktion utöver det.
Även omvärldsfaktorer påverkar frekvensen av hälsningar. Medieringen av samhället leder till större nyttjande av medier i fysiska miljöer vilket gör människor mindre medvetna om sin omgivning, och inte minst Covid-19 pandemin har också bidragit till att det fysiska mötet undviks i allt högre utsträckning och att människor känner sig mer ensamma idag.
1.2 Problemformulering
Den röda tråden i vår problemformulering är att hälsingen skulle kunna göra en positiv skillnad i många människors vardag, i högre utsträckning än vad den gör idag. Detta är viktigt eftersom det kan påverka människors välmående till det bättre.
Som nämnt är den verbala hälsningen enligt Quist-adade (2019) den symbol som människor sätter högst värde i, och hälsningen kan också medföra stora positiva effekter enligt Andersson- Basha et al. (2018). Trots detta undviker vi interaktioner med människor i väldigt hög
utsträckning (Scannell, 2007). Vårt problem grundar sig därför i detta: människor har satt i
system att utföra ritualer som de ser mindre meningsfulla. Detta är intressant för vår studie, då i
och med att människor finner stort värde i en verbal hälsning så finns således anledning att tro
att verbala hälsningar kan göra en positiv skillnad i människors vardag. Detta problem vill vi lösa
i vårt projekt.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att genom en undersökning identifiera en målgrupp och för denna kunna skapa en kampanj som uppmuntrar att hälsa mer på varandra. Vi är intresserade av att undersöka människors attityder gentemot hälsningar och på vilka platser hälsningar sker och i vilken utsträckning de sker. Vi vill med en kampanj kunna identifiera problem och lösningar för dessa som skapar en positiv attitydförändring hos människor som leder till fler hälsningar ute i samhället. Detta grundat i tidigare forskning som menar att sociala interaktioner är
meningsskapande (Quist-adade, 2019) och således viktigt för människor (Andersson-Basha et al., 2018). Detta gör vi inom ämnet Medie- och kommunikationsvetenskap eftersom det behandlar kommunikation och interaktioner mellan människor, och att en visuell lösning skall bidra till att lösa problemet.
1.4 Frågeställning
Följande frågeställningar besvaras i studien.
● I vilka fysiska miljöer hälsar människor mer och mindre på varandra?
Detta är intressant för oss då vi lättare kan rikta vår kampanj mot de platser och den målgrupp som hälsar minst, det vill säga där kampanjen får störst genomslag. De platser vi valt att studera i vår enkät är kopplade till Augés (1995) teorier om Non-Places.
● Kan en hälsning skapa en positiv förändring i människors vardag?
Detta är intressant eftersom det - beroende på svaret - kan göra en viktig skillnad i människors vardag, och det motiverar hela vårt projekt. Enligt Quist-Adade (2019) som menar att den verbala hälsningen är en för människor värdefull gest och Andersson Basha (2018) som menar att hälsningar har många positiva effekter så borde hälsningar kunna skapa en positiv effekt i människors vardag, vilket vi vill ta reda på i vår studie.
● Hur kan man visualisera en uppmuntran till en verbal hälsning?
Särskilt ur MKV-synpunkt är detta intressant; hur vi tar oss från
problemformulering och genom våra utvalda metoder och teoretiska
ramverk kan skapa en visuellt kommunikativ lösning som kan göra
skillnad för människor.
2. Teoretiskt ramverk och tidigare forskning
I detta kapitel redogör vi för vilka teorier och begrepp som vi använt oss utav genom studien, samt hur och i vilken del av processen vi använder dem. Vi använder oss utav dessa teorier för att beskriva vilken betydelse hälsningar har, kategorisera olika hälsningar, definiera vilka platser hälsningar sker mer eller mindre på och vad det är som gör att människor hälsar mer eller mindre på varandra. Teorin och forskningen syftar till att hjälpa oss tolka våra resultat, och översätta det till vår slutliga lösning.
2.1 Sociala interaktioner och hälsningar
Mondada et al. (2020) definierar begreppet social interaktion som det naturliga tillståndet för mänsklig socialitet och som en mycket viktigt faktor i samhällsstrukturer.
Social interaktion beskrivs som att vara närvarande tillsammans med andra, det räcker alltså inte med att en enskild individ är närvarande för att skapa social interaktion. Detta utgör skillnaden mellan medierad och virtuell interaktion (Mondada et al., 2020). Men det räcker inte heller med att endast vara närvarande utan människor måste även engagera sig med varandra för att övergå till interaktion och gå ifrån ett "ofokuserat tillstånd" till ett "fokuserat tillstånd".
Mondada et al. (2020) beskriver i sin studie styrkan i öppningsfraser och hälsningar. Även om hälsningar är vardagliga, naturliga och minimala öppnar dessa upp för gemensamt engagemang och interaktioner. Dessa interaktioner pågår mellan främmande individer där parterna kan möta fientlighet - men genom hälsningen ingår båda parter i ett förtroende för varandra (Mondada et al. 2020).
Det går att skilja olika sorters hälsningar och Mondada et al. (2020) delar upp hälsningar i två olika kategorier. Den första typen av hälsning ses som tillfälliga och avlägsna - detta i form av vinkningar, nickningar eller höjande av ögonbryn. Den andra kategorin är mer intima hälsningar i form av handskakningar, kramar eller kyssar.
Vi använder oss utav Mondada et al. (2020) för att definiera olika typer av hälsningar, som vi
sedan haft med i enkäten där vi undersökt respondenternas attityder gentemot dessa.
2.2 Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism är ett teoretiskt ramverk som förklarar social verklighet som en kontinuerlig process som skapas och återskapas genom mänskliga interaktioner och användning av symboler (Quist-adade, 2019). Det som Quist-adade (2019) menar är att det inte finns någon social verklighet innan dess att individer själva skapar denna verklighet med varandra genom kommunikation. Han tar upp ett exempel där han beskriver en klass i skolan, denna grupp eller klass finns inte förrän du befinner dig i klassen och tillsammans med klasskamrater och lärare utbyter verbala ord, nickningar, ansiktsuttryck och först då är det meningsskapande som sker.
En annan viktig del av symbolisk interaktionism är symboler i sig, och hur vi människor använder oss av dessa symboler i interaktioner. Quist-adade (2019) förklarar om hur olika signifikanta gester är gester som har en tanke bakom sig och är därav signifikanta symboler.
Dessa signifikanta symboler har en delad mening med en motpart och ett uttryck av symbolen förväntas besvaras på samma sätt som den skickats ut med. Med andra ord kan en människa som sänder ut en verbal hälsning förväntas få en likadan tillbaka. Quist-adade (2019) menar vidare att språket som är en verbal gest är den mest komplexa och således mest betydelsefulla symbolen för människor.
Vi har att använt oss av denna referens dels för att motivera vår studie, då Quist-adade (2019) menar att den verbala hälsningen är betydelsefull för människor och det styrker vårt argument om att människor bör hälsa på varandra mer. Dels har vi även valt att ha med variabler i vår enkät som utgår från Quist-adade (2019).
2.3 Civil inattention
Scannell (2007) skriver i kapitlet Communication as interaction om Goffmans begrepp "civil ouppmärksamhet" (civil inattention). Scannell (2007) skriver att, på offentliga platser, där flera personer är närvarande, blir det individuella beteendet det som avgör vad som förväntas av de som är närvarande. En avgörande faktor som påverkar beteendet är den ömsesidiga
medvetenheten av varandras närvaro. Bekräftelsen på närvaron av andra människor är alltid något som måste kommuniceras. Det måste i stunden visas för de som är närvarande, på ett eller annat sätt, en bekräftelse på närvaron som uppfattas som avsiktlig. Fenomenet "civil
ouppmärksamhet" (civil inattention) är ett exempel på denna skildring av respekt.
Möjligheten att kunna vistas i offentliga miljöer tillsammans med andra människor som vi inte känner, utan att känna ängslighet eller rädsla, är en för människan lång och ännu oavslutad process. Det är en fundamental förutsättning för oss i den värld vi lever i idag - att vi kan ha möten med främlingar - då vi av nödvändiga skäl är tvungna att möta främlingar på daglig basis.
Om vi ska kunna utföra våra dagliga rutiner och interaktioner i vardagen måste vi kunna vara i främlingars närvaro. Vi måste kunna hantera och interagera med främlingar utan att det är ett problem eller en källa till ångest, rädsla eller fientlighet (Scannell, 2007).
Ett exempel på fenomenet "civil ouppmärksamhet" kan vara när två personer passerar varandra på stan. Parterna möter då varandra med blickarna, utan att något erkännande tillämpas, och gesten för bekräftandet av närvaron blir enbart den där man medvetet väjer för den andra. Man möter därefter inte blicken på den passerande. Detta är vad som kan vara det möte mellan främlingar som har allra lägst krav på interaktion, men som sker allra oftast (Scannell, 2007).
Genom att tillämpa civil ouppmärksamhet så initierar individen att hen inte räds främlingen och att hen inte har för avsikt att vara misstänksam gentemot främlingens intentioner eller närvaro, men hen har heller inte för avsikt att vara fientlig eller undvikande mot främlingen (Scannell, 2007).
Enligt Scannell (2007) och Quist-adade (2019) har människor satt i system att utföra ritualer som de ser mindre meningsfulla. Begreppet civil inattention har hjälpt oss att tolka och förstå
resultaten från enkäten. Skulle det visa sig att respondenterna hälsar i låg utsträckning samtidigt som de ser ett stort värde i hälsningen så bekräftar det vår tolkning av ovan nämnda referenser.
2.4 Non-places
Augé (1995) skriver om begreppet non-places. Han menar att det finns platser där man är mer och mindre närvarande på. På platser där man är för att resa är man till exempel mindre
närvarande. Man är inte där för att skapa sociala relationer, utan för att ta sig någon annanstans.
Man är "emellan platser". Exempel på sådana platser kan vara en busshållplats, flygplats eller tågstation. Sedan finns det platser där man är mer närvarande, utrymmen som är skapade för möten på ett annat sätt, platser och utrymmen som skapas via människors möten. Det kan vara platser som vandringsleder och bostadsområden som är frekvent besökta och med mycket människor i omlopp. (Augé, 1995).
Vi har använt oss av begreppet Non-places för att kunna lista exempel på platser där hälsningar
är mer och mindre troliga att ta plats. Det vill säga platser där man är mer- och där man är
mindre närvarande, som i sin tur är olika utformade för att främja sociala interaktioner. Dessa
undersöker vi således i vår enkät. Enligt vår tolkning av Augé (1995) bör rimligen hälsningar äga rum oftare på platser där man är mer närvarande, som till exempel vandringsleder och ens eget bostadsområde.
2.5 Designteori
När det kommer till designval har vi utöver våra metoder tagit del av relevant litteratur och forskning för att motivera våra val. Vi har använt oss av Bergströms (2017) teorier om färg, form text och bild, från boken Effektiv visuell kommunikation, sedan har vi använt Wikberg Nilsson, Ericson och Törlinds (2015) bok Design, process och metod för att beskriva den kreativa processen.
Dessa är böcker som tidigare använts som kurslitteratur på programmet Medie- och
kommunikationsvetenskap: visuell kommunikation och design, och har således erkänts som bra böcker av personer med god kunskap inom design.
2.5.1 Färg & form
Inom design och kommunikation finns det ett begrepp som kallas för "funktionell färg" vilket innebär att en färg måste ha en kommunikativ funktion (Bergström, 2017). Genom en
kommunikativ funktion menar Bergström (2017) att en färg kan:
- attrahera genom färgstyrka
- skapa stämning genom färgtemperatur
- informera genom att använda symboliska färgval - strukturera genom färgkodning
- pedagogisera genom toner som understryker eller förtydligar vissa delar av ett material.
Färger kan skapa eller förstärka stämning och val av färger är således viktigt. (Bergström, 2017).
Olika färger har olika betydelse, här menar Bergström (2017) att lätta glada färger såsom rött och gult skapar en upprymd stämning medan svart kan förmedla ondska, tomrum men likaså elegans och stilfullhet.
Genom form kan en formgivare bereda väg för budskapet (Bergström, 2017) likt färgens
funktioner genom att attrahera och orientera mottagaren. Att attrahera mottagaren sker bäst
genom en effektiv form genom särart eller kraftfullhet. Det går att uppnå genom storlek eller att
ge utrymme och luft omkring ett objekt i formgivningen. För att orientera mottagaren krävs i
stället tanke i formgivningen om i vilken ordning visuella element ska läsas (Bergström, 2017).
En annan viktig formfaktor är symmetri. Detta för att skapa harmoni hos mottagaren när denna tar in budskapet (Bergström, 2017).
2.5.1 Semiotik
Bergström (2017) beskriver semiotik som en viktig faktor för all kommunikation. Semiotik även kallat för teckenlära, är ett sätt att tolka omgivningen som tecken eller "texter". Han menar att all kommunikation utgår ifrån tecken som är systematiskt kodade och genom detta går det att uppnå gemensam förståelse. Viktiga begrepp inom semiotiken är förankring och relä. Dessa begrepp förklarar samspelet mellan text och bild (Bergström, 2017). Förankring innebär att texten styr läsaren genom bilden, vilket således även styr tolkningen av bilden (Barthes, 1977).
Relä är i stället när text och bild kompletterar varandra och tillsammans förstärker budskapet (Barthes, 1977). Ytterligare viktiga begrepp inom semiotiken är denotation och konnotation.
Denotation används för att beskriva det bokstavliga och det uppenbara som vi ser. Konnotation används i stället för att beskriva kulturellt betingade associationer (Berger, 1995).
2.6 Tidigare forskning
2.6.1 Hälsningens olika sociala betydelser
I artikeln "What is in a greeting? The social meaning of greetings in Sweden-Swedish and Finland-Swedish service encounters" publicerad i Journal of Pragmatics skriver Nilsson et al. (2020) om den sociala betydelsen av hälsningar. De undersöker hur man använder hälsningar, och hur det sociala meningsskapandet skiljer sig mellan olika typer av hälsningar. Studien illustrerar hur olika variabler påverkar hälsningen; som ålder, kön eller deltagarnas roller. Även situationsbaserade variabler som till exempel plats eller område. I sin undersökning har de använt både kvantitativ och kvalitativ metod.
I en slutsats definierar författarna ett "hej" som en standardhälsning, där hälsningen inte
signalerar något särskilt uttryck utan i stället är helt neutral. Här menar dem således att ett hej är ett "säkert" sätt att inleda en interaktion oavsett samtal och plats (Nilsson et al., 2020).
En annan viktig slutsats i studien var att hälsningar kan användas som en resurs för att indexera
graden av socialt avstånd mellan olika samtalspartners och därmed hitta återkommande kulturella
mönster (Nilsson et al., 2020).
2.6.2 Vardagliga hälsningsfraser utmanar historiskt hierarkiska traditioner I den akademiska tidskriften "China Expands Its Courtesy: Saying “Hello” to Strangers"
publicerad i The Journal of Asian Studies, skriver Erbaugh (2008) om hur Kinas historiska artighet, som vilar på starka hierarkiska kopplingar, utmanas av en ny "verbal hygien" som växer fram med mer vardagliga hälsningsfraser, och som i sig tillämpar en mer tillgänglig artighet mellan främlingar.
Erbaugh beskriver att denna nya "verbala hygien" har blivit enormt populär och sprider sig fort mellan främlingar, främst via serviceförbindelser eller via möten främlingar emellan där
kopplingen mellan personerna är okänd. Den snabba spridningen visar på att folk gärna hälsar på varandra och att en kulturell förändring likt denna varit efterlängtad.
2.6.3 Människors tillit till sin omgivning och obehag bland främlingar
I artikeln the "The Discomfort of Strangers: Racism, Incivility and Ontological Security in a Relaxed and Comfortable Nation" publicerad i Journal of Intercultural Studies undersöker Noble (2005) upplevelsen av obehag och tillhörighet bland migrerande australiensare och deras barn. Studien använder sig en kvalitativ metod, intervjuer och undersöker två faktorer, den ena faktorn är hemkänsla bland migranter och den andra faktorn är rasism mot muslimer och araber efter 11 september 2001.
De viktigaste slutsatserna som studien kommit fram till är att socialt obehag formas av rädsla att inte känna sig hemma på en plats i världen och att andra människor har makten att påverka denna känsla. Detta påverkar i sin tur i hur vi kan förstå social och nationell tillhörighet. Studiens resultat visar att dessa upplevelser av rasism som olika medborgare har upplevt mer och mer påverkar individernas förmåga att känna sig hemma och fungera som en vanlig medborgare.
Forskningen bygger på idéen om bekvämlighet och trygghet, även kallat ontologisk säkerhet. Det bygger på den tillit människor har till sin omgivning och denna tillit bygger i sin tur på ett
ömsesidigt erkännande individer emellan och är grundläggande för att kunna skapa sociala
relationer. Erkännanden människor emellan kan exempelvis ske genom en hälsning, och blir
således viktigt här och kan också vara intressant för vår studie.
2.6.4 Hälsningar genererar känslor, även när det är robotar som hälsar.
I artikeln "The Greeting Machine: An Abstract Robotic Object for Opening Encounters"
publicerad i IEEE International Workshop on Robot and Human Communication skriver Andersson-Basha et al. (2018) om en kvalitativ studie de genomfört där de undersöker hälsningar/öppningar i möten. Detta mellan personer och "The Greeting Machine", ett robotföremål som är designat för att öppna möten, i form av en abstrakt boll som rullar i olika mönster på en kupol som skall efterlikna sociala ritualer. Deltagarna fick var och en för sig möta roboten och därefter svara på frågor kring hur de upplevde mötet.
Författarna fann att deltagarna tydligt kunde urskilja när roboten öppnade för interaktion, mot
när den försökte undvika interaktion. Deltagarna fann det mycket trevligare när roboten öppnade
för interaktion. De beskriver att de kändes välkomna och accepterade, och kopplade det till
positiva känslor som nyfikenhet, upprymdhet och glädje. När roboten inte öppnade för
interaktion, utan istället "ryggade undan", så upplevde deltagarna att det blev obekvämt. De
kände att roboten undvek dem med vilja, de kände sig avvisade. De kopplade den sortens
interaktion till dåliga känslor som rädsla, misstänksamhet, irritation eller obekvämlighet.
3. Metodval och tillvägagångssätt
I detta kapitel går vi igenom och motiverar våra metodval. Vi tar även upp population, urval för de båda metoderna, tillvägagångssätt, variabler och operationalisering, reliabilitet, metodkritik och forskningsetiska aspekter.
Eftersom syftet med detta projekt är att skapa en kampanj som uppmuntrar människor att hälsa mer på varandra behöver vi användbara data. Vi behöver identifiera målgrupp, dess attityd mot hälsningar och vilka visuella lösningar som kan fungera för att lösa problemet. Vi har därför valt en mixed-methods-approach, i form av enkät och fokusgruppsdiskussioner. Där enkäten ger en kvantitativ överblick över målgrupp och attityder och fokusgrupperna ger oss kvalitativa data som hjälper oss förstå problemet på djupet.
Enkäter även kallat surveyundersökningar är det bästa alternativet för samhällsvetare att
undersöka attityder eller beteenden hos en större grupp människor (Ekström, Johansson, 2019).
Enkätmetod tillhandahåller även ett effektivt sätt att införskaffa sig stora mängder från människor (Trost, 2012). Detta är en metod som kan ge en representativ porträttering av
människors åsikter på givet ämne. Detta lämpar sig väl för vår studies syfte då vi inte är ute efter att undersöka effekten av hälsningen, utan snarare människors attityder gentemot hälsningar och då vi söker vi svar från en större grupp. Enkäten fungerade som en målgruppsanalys och gav oss viktig information om vart någonstans hälsningar äger rum, varför människor hälsar och deras attityder gentemot hälsningar.
Som sekundär metod använder sig studien av fokusgrupper. Denna metod har främst hjälpt till
att skapa den kreativa lösningen av projektet. I fokusgrupperna har vi att tagit med oss olika
kampanjkoncept som vi jobbat fram för att ta hjälp utav deltagarna. Att använda sig utav en
fokusgrupp kan ge värdefull feedback på koncept som utvecklas, och syftet med att använda sig
av denna metod är att personerna i gruppen kan bygga vidare på idéer och tankar som annars
inte hade kommit till ytan (Wikberg Nilsson et al., 2015). Från fokusgrupperna samlade vi
feedback som vi tog med oss vidare i processen. Det har därför blivit en iterativ process, där vi
upprepar samma metod för att ta oss framåt. Både enkäten och fokusgruppen har bidragit till
utförandet av kampanjen, men processen har till största del påverkats av fokusgruppen och
tidigare litteratur, medan enkäten i sin tur har varit ett sätt att motivera studiens lösning.
3.1 Population
Populationen som enkätstudien har undersökt är invånare i Karlstad- och Hammarö kommun.
Detta eftersom det skapade en möjlighet att få större täckning som inkluderar stadsbor och människor som bor på mindre orter eller landsbygd. Det är inte hela populationen, utan en del utav denna population som utgör att målgruppen för projektet, beroende på för vilka vilka/vart någonstans vår kampanj kommer göra bäst nytta.
Genom en kontrollfråga på vår enkät ser vi till att vi träffar rätt i vår population. Kontrollfrågan lyder: "Bor du i Hammarö- eller Karlstads kommun?"
Kontrollfrågan gör att det inte är möjligt att fortsätta svara på enkäten om respondenten svarar
"nej". Detta gjorde att det inte blev ett enda bortfall i enkäten.
3.2 Urval
3.2.1 Enkät
Vi har jobbat med ett icke-slumpmässigt urval och mer specifikt ett bekvämlighetsurval. Vi har därför valt att dela enkäten via sociala kanaler och detta på grund av rådande pandemi som försvårar situationen med fysiska enkäter och strategiska urval, samt att vi inte besitter ekonomin som gör det möjligt att skicka i väg enkäten via ett register. Vi har försökt att eftersträva ett så representativt urval som möjligt för att kunna uttala oss om av en del Karlstads och Hammarö’s befolkning i undersökningen. Detta gjorde genom att aktivt övervaka datainsamlingen för att få en så pass bra spridning som möjligt via våra nätverk på sociala medier där många från Karlstad- och Hammarö ingår, och även beträffande ålder och kön. Studien följer GDPR:s regleringar och verktygens som används samlar inte in mer personuppgifter än nödvändigt för studien, till skillnad från verktyg som Google Forms som Karlstads Universitet väljer att inte längre använda sig av.
3.2.2 Fokusgruppsdiskussion 1
Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) bör en fokusgrupp bestå av mellan 3–7 personer. På grund av rådande situation med Covid-19 valde vi att ha fokusgrupperna digitalt via Zoom.
Fokusgruppsdiskussion 1 bestod av fem personer med tidigare kunskaper inom design. De fem
personerna i gruppen känner varandra sedan tidigare, genom att det är av stor vikt att skapa en
homogen grupp som har mycket gemensamt med oss författare vad gäller kunskap, där vi
diskuterar i ett känt sammanhang för bästa resultat. Även om vi delar kunskap på ett brett ämne så har var deltagare kunskaper som kan bidra till skillnader/heterogenitet i diskussionen, vilket är viktigt (Ahrne & Svensson, 2015).
Givet att de fem personer som deltog känner varandra väl, bidrog det till ett tillåtande samtalsklimat redan från början (Wikberg Nilsson et al., 2015).
Tabell 1 - Fokusgrupp 1
Deltagare 1 Tjej 27 år gammal
Deltagare 2 Tjej 24 år gammal
Deltagare 3 Kille 24 år gammal
Deltagare 4 Tjej 24 år gammal
Deltagare 5 Kille 25 år gammal
3.2.3 Fokusgruppsdiskussion 2
Efter vår första fokusgruppsdiskussion landade vi i olika grafiska element som tillsammans skapade en tonalitet som passar målgruppen. Fokusgruppsdiskussion 2 utgick därför av deltagare som faller inom målgruppsbeskrivningen, för att se hur dessa uppfattar budskapet i våra nya skisser (läs mer i kapitel 3.4.3). Målgruppen innefattar personer som är mellan 18–30 år gamla, bor/vistas ofta i stadsmiljö och använder ofta sociala medier. Samtliga fyra deltagare passar in i denna målgruppsbeskrivning och har således valts för att de har något gemensamt som är intressant för oss. (Ahrne & Svensson, 2015). Deltagarna har också valts då de står i kontrast till fokusgrupp 1 på det sättet att de inte studerar- eller är erkänt duktiga på design. Detta för att kunna fokusera mer på hur budskapet landar från de olika koncepten, snarare än att diskutera det konkreta designdetaljerna.
Tabell 2 - Fokusgrupp 2
Deltagare 6 Kille 24 år gammal
Deltagare 7 Tjej 21 år gammal
Deltagare 8 Tjej 22 år gammal
Deltagare 9 Kille 26 år gammal
3.3 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa vår studie på olika sätt. I hopp om att projektet slutligen ska mynna ut i en större, nationell kampanj, har vi inledningsvis begränsat oss till en mindre population;
invånare i Karlstad- och Hammarös kommun. Vi har även avgränsat vilka hälsningar det är vi undersöker. Vi undersöker inte intima hälsningar såsom kramar, pussar på kinden eller handskakningar, och det är dels för att göra undersökningen mer genomförbar, dels för att de hälsningarna inte lämpar sig under pandemin och således kan det påverka resultatet.
Vi undersöker hälsningar mellan främmande människor och därför är den avgränsningen passande. Den typen av hälsningar vi undersöker är den som Mondada et al. (2020) beskriver som tillfälliga och avlägsna - detta i form av vinkningar, nickningar eller höjande av ögonbryn, och även den verbala hälsningen som Quist-adade (2019) menar är den som människor sätter högst värde i. Den verbala hälsningen kan ta sig uttryck i ett "hej", "hallå", "hejsan", "tjena", eller liknande. Några exempel listas även i enkäten så att respondenterna enkelt kan förstå vad som menas.
Vi har också avgränsat vilka platser vi skall undersöka. De platser vi undersöker är
gång/promenadstråk i skogsmiljö, gång/promenadstråk i stadsmiljö, busshållplatser, affärer och bostadsområden. Detta är platser som har högst sannolikhet att respondenterna har någon koppling till, och som är motiverade utifrån Augé (1995). Hade vi till exempel valt att undersöka en flygplats i stället för en busshållplats, så hade färre haft en koppling till den platsen.
3.4 Tillvägagångssätt
Enkäten bidrog med data som var viktig för projektet och dess utformning. Enkäten tolkades för att få ut viktig information om bland annat målgrupp och dess attityder. Den informationen togs med till fokusgruppsdiskussion 1 där designkunniga personer deltog och diskuterade exempel på olika grafiska element som färg, typsnitt, budskap och utformning för att skapa en tonalitet.
Detta för att få ett uttryck som passar målgruppen och som hjälper oss vidare med den visuella
lösningen. Resultaten från fokusgrupp 1 gjorde att vi kunde skapa olika koncept med mer färdig
form. Dessa koncept testades på fokusgrupp 2, där vi såg vilket koncept som bäst levererade
budskapet. Slutligen stod vi med ett koncept som kom att utvecklas till att bli vår slutliga lösning
för projektet.
3.4.1 Enkät
För att samla in data till enkätundersökning använde vi oss av sociala medier. Vi har ett tämligen stort nätverk att kunna använda oss utav, både på Facebook och Linkedin, och nådde tillräckligt många respondenter inom populationen på det sättet.
Den data som studien samlat in behandlades i programmet SPSS Statistics vilket är ett
statistikprogram där användaren bland annat kan skapa grafer- samt analysera respondenternas svar genom att koda om svaren från respondenterna till siffror. Det är sedan utifrån SPSS vi har mätt korrelationer och samband mellan olika variabler för att få ut resultat. Resultaten har sedan behandlats i Excel eller för att få fram tydliga diagram och tabeller som presenteras i
resultatkapitlet.
Eftersom syftet är att få fler människor att hälsa på varandra kommer vi att använda vårt resultat som underlag för att göra en grafisk lösning till forskningsproblemet. Denna grafiska lösning kommer att vara utformad som en kampanj som uppmanar till fysisk hälsning. Eftersom vi genom enkätmetod samlat in data från en större mängd människor (Trost, 2012) har vi resultat från demografiska och geografiska variabler och har således kunnat rikta och designa vår kampanj för att få bästa möjliga genomslag.
3.4.2 Fokusgrupp 1
Innan fokusgruppsdiskussionen ägde rum identifierade vi en rad olika saker som deltagarna i fokusgruppen fick diskutera. Först och främst identifierade vi våra egna styrkor när det kommer till medieproduktioner, vilket är foto och copy, där vi använder oss av Barthes (1977) begrepp förankring och relä. Formatet vi därför utgick från att vi skulle diskutera mest var
annonskampanjer där bild och text samarbetar för att få fram budskapet.
Vidare har vi även identifierat målgruppen, målgruppens attityder till hälsningar, på vilka platser hälsningar är mer och mindre troliga att ske, och även fria svar från respondenterna där de beskriver vad det är som gör att de hälsar på en främmande person. Utifrån den samlade kunskap vi har så har vi skapat en presentation som ger deltagarna god bakgrundsfakta om vårt projekt.
Inledningsvis ställde vi lite mer informella och trevliga frågor eftersom det var viktigt att skapa en
avslappnad miljö (Wikberg Nilsson et al., 2015). Sedan höll vi en kort presentation som gav deltagarna bakgrundsinformation om problemområdet. Vidare fick deltagarna en individuell uppgift, där de skapade en tonalitet genom att para ihop budskap, färg och typsnitt. Detta gjorde deltagarna via ett färdigt InDesign-dokument med färdiga exempel på färgschema, typsnitt och budskap. Detta var inte på något bestämda koncept, utan mer för att ge en känsla och för att kunna ha ett utgångsläge för diskussion. Till filen som deltagarna jobbade med valde vi färger som skulle förmedla positiva känslor som fångar uppmärksamhet. Vidare valde vi sex olika typsnitt. Två serifer, två sans serifer och två handskrivna typsnitt för att se vad deltagarna tyckte passade bäst. Vi visste sedan innan att sans serifer är de som erbjuder bäst läsbarhet på
exempelvis skyltar (Bergström, 2017), men vi ville se om deltagarna eventuellt ändå föredrog de andra typsnitten. Budskapen vi tog fram hade som syfte att fånga intresse och informera målgruppen men var även motiverade utifrån vilka typer av hälsningar respondenterna från enkätundersökningen uppskattade mest. Designelementen finns även visualiserade i figur 7 i kapitel 4.3, resultatkapitlet för fokusgruppsdiskussion 1. Utöver våra egenvalda designelement fick deltagarna också ta fram helt egna färgscheman, typsnitt eller budskap, för att se om det fanns andra tankar utöver designvalen som vi själva förbisett.
Detta skapade ett interaktivt moment som är viktigt enligt Ahrne & Svensson (2015). Sedan fick deltagarna enskilt presentera och motivera sina val och därefter hade gruppen en gemensam diskussion där tankar och åsikter fick flöda fritt på givet ämne. Det är i det sistnämnda momentet som de stora fördelarna med en fokusgruppsdiskussion oftast finns i, då tankar och åsikter i en avslappnad miljö får friktion mot varandra och skapar nya, värdefulla idéer (Ahrne & Svensson, 2015).
3.4.3 Fokusgrupp 2
Fokusgrupp 2 byggde vidare på det resultat som fokusgrupp 1 landade i. Utifrån de färger, typsnitt, budskap, tonaliteter och utformningar som diskuterades skapades ett gäng olika skisser som gruppen fick diskutera.
Upplägget på fokusgrupp nummer 2 gick ut på att visa tre koncept som tagits fram utifrån vad
fokusgrupp 1 kom fram till. Koncepten eller skisserna är mer eller mindre färdiga annonser och
delas upp i tre kategorier.
Det första konceptet, består utav endast grafiskt material, där färg, form och text skapat tonalitet och budskap. Denna är främst motiverad utifrån fokusgrupp nummer 1. Vi har i koncept 1 använt oss av utav faktapåståenden ifrån enkätundersökningen, som genom ett informativt budskap visar en majoritet som tycker en sak som hälsningar, i syfte att övertyga målgruppen att hälsningar gör en positiv skillnad. Färgvalen i koncept 1 är främst motiverade utifrån samlade preferenser ifrån fokusgrupp 1, där vi har rosa/röd nyans kombinerat med beige/gul. Det är således varma färger vilket ligger i fas med det budskap vi strävade efter att nå. I koncept 1 användes grafik i form av figurer, främst för att återigen visa en majoritet samt att göra det lättare för mottagaren att ta till sig budskapet. (se figur 8)
Koncept 2 utgår precis som koncept 1 ifrån faktapåståenden grundat i enkätundersökningen, men skillnaden i dessa koncept är i stället för grafik är det foton på olika personer, kombinerat med olika färgfilter ovanpå. (Se figur 9.) Vi valde här att använda oss av röd som varm färg och blå som kall färg som skulle konnotera olika känslor för mottagarna. I bilderna som vi använde oss hade vi olika personer, både äldre, yngre, glada och ledsna. Miljön i fotona var även
anpassade efter resultatet i enkätundersökningen då det var i stadsmiljö och vid busshållplatser där vi således ansåg att vi skulle rikta kampanjen och skapa igenkänning i bilderna. Vi valde även att i dessa göra ”hej” i orange för att få det att sticka ut och fånga uppmärksamhet hos
mottagaren (Bergström, 2017).
Koncept 3 var utformat som koncept 2 i designen men det som skilde sig här vad budskapet. I koncept 3 använde vi oss av en fråga i stället för ett faktapåstende. (se figur 10) Här tänkte vi att en fråga skapar en mer personlig inriktning och öppnar upp för diskussion och tankar mer än vad ett faktapåstende gör.
Vi visade alla deltagare i gruppen varje enskild skiss för sig och lät deltagarna diskutera fritt med varandra vad det fick för känslor eller konnotationer från respektive budskap. Efter att alla skisser visats ska deltagarna enskilt få välja ut vilket av koncepten de gillar bäst och varför. Sedan ska dem återigen diskutera vilken av koncepten som de tycker fångar budskapet bäst och vilken av dem de tycker är mest visuellt tilltalande.
Enligt Ahrne & Svensson (2015) är det viktigt att man har fokusgruppsdiskussionen på en
neutral plats som är tillåtande och bekvämlig för deltagarna. Detta är dock inget vi kan påverka
då vi är tvungna att ha även denna diskussion via zoom på grund av pandemin.
3.5 Variabler och operationalisering
Syfte och frågeställningar har operationaliserats till konkreta frågor för att få respondenterna att svara sanningsenligt. Därav nämns inte heller studiens syfte för respondenterna utan det fick en beskrivning om vad enkäten handlade om och hur svaren publiceras.
Vår enkät var uppdelad i tre delar för att respondenten enklare ska kunna särskilja de olika typer av frågor som enkäten innefattar. Genom att göra detta skapar vi en tydlighet för respondenterna och minskar utrymme för misstolkningar av frågorna.
Den första delen i enkäten består av demografiska variabler:
● Ålder
● Kön
● Boplats
● Utbildningsnivå
● Civiltillstånd
Den andra delen består av variabler som behandlar hälsningar och dess effekter:
● Hur reagerar du när någon hälsar på dig på följande sätt? (skala från negativ till positiv) Det vi undersöker här är tre typer av hälsningar. Den första är icke verbala hälsningar (nickning, höjande av ögonbryn, vinkning) utan vidare interaktion. Den andra är verbala hälsningar (hej, hallå, tjena, etcetera.) utan vidare interaktion. Den tredje är verbala hälsningar (hej, hallå, tjena, etcetera.) med vidare interaktion (kort eller lång konversation).
● Hur ofta händer det att du hälsar på någon på följande platser? (busshållplats,
vandringsled/promenadstråk i skogsmiljö, mataffär, eget bostadsområde, promenadstråk i stadsmiljö)
● Uppskattning av vem som hälsar först av dig eller en främling.
● Vilken känsla förknippar du med en fysisk hälsning (skala från negativ till positiv)
● Vad är det som gör att du hälsar på en främmande person?
● Påståenden om hälsningar: "Svenskar är generellt dåliga på att hälsa på varandra", "det vore trevligt om människor hälsar på varandra mer" och "pandemin har bidragit till att jag hälsar på främlingar mer sällan".
Den tredje delen behandlar livsåskådning:
● Hur mycket litar du på andra människor i allmänhet, i ditt eget bostadsområde? (lånat från SOM-undersökning)
● Egen uppskattning om hur lycklig man är (lånat från SOM-undersökning)
● Civiltillstånd (lånat från SOM-undersökning)
Vad gäller variablerna om hälsningar så är vi medvetna respondenterna endast kan ge en uppfattning om hur dem hälsar eller hur ofta dem hälsar. Men givet att skalan är densamma för samtliga platser som undersöks, har vi ändå en bra insyn i var någonstans människor hälsar mer sällan eller ofta.
Den första delen är inte knuten till någon tidigare teori, utan är viktig för oss i vår utformning av kampanjen som en målgruppsanalys. Den andra delen av enkäten kopplar vi till begrepp som non-places och symbolisk interaktionism. Den tredje delen av enkäten kopplar vi till "Openings and greetings" av Mondada et al. (2020), som diskuterar tillit mot främlingar i sin bok och hur det påverkar hälsningar.
3.6 Pilotstudie enkät
Vi utförde en liten pilotstudie i samband med våra metodworkshops, innan projektet startade. Vi tog fram en enkät med åtta frågor som var utformade efter syftet med vårt projekt. I skapandet av enkäten använde vi oss utav programmet Survey and Report och inte Google forms eftersom Survey and Report följer GDPR-reglerna. Efter feedback från fem personer i klassen som valt samma metod lärde vi oss att vi råkat skapa vissa av frågorna som flervalsfrågor, när de inte var tänkta så. Detta tog vi med oss när vi skapade enkäten till vår rapport, eftersom sådana misstag kan leda till oönskade bortfall i studien. Utöver det fick vi feedback som menade på att enkäten var väl operationaliserad och att man enkelt förstod den. Detta var ett litet men ändå viktigt steg i processen som gjorde att vi slapp bortfall i resultatet.
3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
3.7.1 Reliabilitet
Reliabilitet, eller tillförlitlighet, innebär att en undersökning har mätningar som är korrekt gjorda.
Om en undersökning har hög reliabilitet innebär det att flera olika undersökare som använder
samma metod bör komma till samma resultat (Thurén, 2007). I studien har vi säkerställt att vi fick ett så litet bortfall som möjligt genom att lämna så litet tolkningsutrymme som möjligt på svarsalternativen. Variablerna var konkreta och tydligt utformade. Detta i sin tur stärker
reliabiliteten i undersökningen. Eftersom ett bekvämlighetsurval har gjorts i studien blir det inte ett representativ urval av en population (Thurén, 2007) och det i sin tur sänker reliabiliteten i denna studie.
3.7.2 Validitet
Validiteten innebär att en undersökning mäter det som är korrekt i sammanhanget, och att frågeställningen kan besvaras genom lämpliga teorier och metod (Thurén, 2007). Vi arbetar mot högsta möjliga validitet i vårt projekt och detta genom att alltid försöka jobba för att fullfölja vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Validiteten i denna studie har säkerställts genom att alla beslut som tas är noga övervägda och fyller en mening för projektet. Väl operationaliserade variabler och noggrant utvalda teorier och begrepp är viktigt för validiteten.
I pilotstudien som vi genomförde inför projektstarten fick vi feedback som antydde att frågorna i vår enkät var väl operationaliserade gentemot syfte och frågeställning. I studiens helhet har vi undersökt det vi tänkt undersöka och gjort en visuell lösning i form av en kampanj som syftar till att lösa den problemformulering vi skapat.
3.7.3 Generaliserbarhet
Generaliseringsbarhet i en kvantitativ studie eftersträvar ett representativ urval av en population för att kunna uttala sig kring en större mängd människor i en specifik forskningsfråga. Inom denna studie är populationen människor som bor i Karlstad- eller Hammarö kommun som använder sociala medier och tar del av enkäten. Den kvantitativa undersökningen grundar sig i relevant litteratur och teoretiska begrepp som i sin tur utgör en generalisering (Ekström, et.al, 2019). Det är dock inte möjligt att generalisera till Karlstads och Hammarös befolkning med det bekvämlighetsurval som gjorts och då studien har fått en överrepresentation gällande unga människor och människor som bor i staden kan vi inte uttala oss om en större del av
befolkningen. Även om ambitionen var att generalisera till en större mängd människor i den
valda populationen går det inte att göra med det bekvämlighetsurvalet som gjorts. Det är dock en
stark indikation vi har fått trots våra snedfördelade resultat, att den dominerande åldersgruppen i
enkäten visar en tendens som leder riktning för projekt och utgör målgrupp. Denna åldersgrupp
visar tydliga attityder gentemot frågorna, vilket gör att vi ändå kan använda resultatet för vårt
projekt.
3.8 Metodkritik
Vi är medvetna om att eftersom distributionen av enkäten genomfördes genom sociala medier är det således ett bekvämlighetsurval vilket kan leda till snedfördelade resultat. Risken är till
exempel påtaglig att fler stadsbor än boende på landsbygden svarar på enkäten, men det är något vi försökte undvika genom ett mer aktivt sökande av respondenter boende på Hammarö men enligt resultatet från enkäten misslyckades vi med det. Ett bekvämlighetsurval kan heller inte bearbetas och publiceras som vore det representativt i statistisk mening, då man undersöker ett icke-statistiskt representativt material (Trost, 2012).
En enkät med dessa variabler förordar också att respondenterna gör subjektiva bedömningar utifrån sina egna upplevelser. Detta är något som i viss mån påverkar reliabiliteten, men genom undersökningens storlek så bör man ändå kunna utläsa statistiskt säkerställda tendenser.
Platsen för en fokusgruppsdiskussion är viktig, men på grund av covid-19 har vi behövt hålla våra fokusgrupper digitalt via zoom. Enligt Ahrne & Svensson (2015) är det viktigt att hålla fokusgruppsdiskussionen på en neutral plats som deltagarna inte har några känslor kopplat till, detta är något som kan ha påverkat våra resultat. En annan metodkritik mot fokusgrupper är att de genererar stora mängder data som kan vara svåra att få överblick över. Det är därför viktigt att bearbeta datan korrekt. I detta fall har vi själva bearbetat datan och eftersom det är samma personer som utför studien och sedan bearbetar och tolkar data kan det uppstå systematiska fel i det empiriska materialet (Ahrne & Svensson, 2015).
3.9 Forskningsetiska aspekter
Det viktigaste etiska aspekterna som studien kommer att ta hänsyn till följer Vetenskapsrådets (u.å) fyra allmänna krav för forskning. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Det första kravet som är informationskravet, innebär att forskaren ska uppge för respondenten om vad undersökningen handlar om samt vad för villkor som gäller för respondenterna. Andra kravet, samtyckeskravet, innefattar att
respondenterna själva ska kunna bestämma om dem vill delta i undersökningen. Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, menar att respondenternas personuppgifter inte kommer spridas till allmänheten eller folk som inte har med personuppgifterna att göra. Det sista kravet,
nyttjandekravet, innefattar att respondenternas uppgifter endast kommer att användas i syfte för
forskningen och får absolut inte användas för andra ändamål (Vetenskapsrådet, u.å).
4. Resultat & analys
I detta avsnitt presenteras resultat från båda metoderna. Resultatet från enkäten presenteras först och sedan följer en analys för sig. Resultat och analys från fokusgrupperna presenteras parallellt med varandra. I detta kapitel görs återkopplingar till teorier och tidigare forskning för att besvara frågeställningarna.
4.1 Resultat från enkät
Här presenteras resultaten av enkäten i form av diagram och figurer. Vidare följer även analys av resultatet, hur resultatet tolkas i förhållande till frågeställningarna och vad vi tar med oss vidare i processen som kan vara intressant för den visuella lösningen.
Figur 1: Populationens åldersspridning, i procent. n=103 resp.
Figur 1 visar åldersspannet bland respondenterna. Vad man tydligt kan se är att en stor majoritet,
73% av respondenterna är mellan 18–30 år. Det är en stor spridning i åldrar med ett spann från
18–73 år. Men genom urvalet som gjorts är det en överrepresentation av unga människor.
Bland respondenterna är det en stor majoritet, 86 % som bor i kommunens centralort och endast 7% respektive som bor på landsbygden eller annan tätort i kommunen. Resultatet visar alltså på en tydlig överrepresentation av folk som bor i centralorten.
Figur 2: Frekvenser av hälsningar på olika platser. n=103 resp.
Figur 2 visar frekvensen av hälsningar på olika platser. Det går tydligt att se att hälsningar mellan främlingar sker mest i respondenternas egna bostadsområden och på
vandringsleder/promenadstråk i skogsmiljöer. Respondenternas svar visar även att hälsningar
sker till största del sällan eller mycket sällan i områden såsom busshållplatser/tågstationer,
affärer/butiker och promenadstråk.
Figur 3: Hur reagerar du när någon du inte känner hälsar på dig? n=103 resp.
Figur 3 visar en representation av respondenternas attityd gentemot hälsningar från främmande personer. Majoriteten, 68% finner det positivt att få en hälsning från en person som dem inte känner. Det är märkbart få, ca 10% av respondenterna som reagerar mer eller mindre negativt på en hälsning. 22% av respondenterna har svarat en 3:a som tolkas som ett neutralt
ställningstagande till frågan.
Figur 4: Reaktioner på olika typer av hälsningar. n=103,
Figur 4 visar respondenternas attityder till olika typer av hälsningar. Det scenariot som respondenterna var mest positivt inställda till är det som syns i mitten, det vill säga verbala hälsningar ("hej", "hallå", "tjena") utan vidare interaktion. Det scenario som respondenterna var mest negativa till är det som syns längst till höger, det vill säga verbala hälsningar ("hej", "hallå",
"tjena") med vidare interaktion (kort eller lång konversation). Det scenario som respondenterna var mest neutrala till är scenariot längst till vänster, icke verbala hälsningar utan vidare interaktion (vinkning, nickning, höjande av ögonbryn).
Stark korrelation mellan hälsningars effekt och hur lycklig man anser sig vara.
Pearsons’ R= .417, p< .01
Det finns en statistisk signifikans mellan dem i populationen som svarade att de var lyckliga och
hur positivt det uppfattade hälsning från en främmande person.
Figur 5: Påstående om svenskars hälsningar n =103 resp.
Figur 5 visar hur respondenterna ställer sig till påståendet "Generellt är svenskar dåliga på att
hälsa på varandra". Det är en tydlig majoritet, 68% av respondenterna, som delvis eller helt
instämmer med påståendet. 19% av respondenterna har svarat neutralt, och endast 13% håller
delvis eller inte alls med om påståendet.
Figur 6: Det vore trevligt om människor oftare. n=103 resp.
