Analys av framgångsfaktorer

I detta avsnitt kommer vi att analysera och föra resonemang utifrån de olika farmgångsfaktorer som vi kunnat skildra i sex- och samlevnadsundervisningen

40

utifrån vårt insamlade intervjumaterial. Vi kommer också att ställa detta i kontrast till våra teoretiska utgångspunkter för att vidare kunna förankra våra resonemang. Bland de första framgångsfaktorerna som vi genomgående kunde se genom vårt intervjumaterial är att alla våra informanter tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är oerhört viktig och att alla våra informanter är väldigt bekväma med att behandla ämnet. Det framkommer även från de informanter som undervisar i ämnet anser att eleverna generellt sett är väldigt nyfikna och även positivt inställda till sex- och samlevnadsundervisningen. På de skolor, som informanterna arbetar, så är sex- och samlevnadsundervisningen väldigt bra. Det faktum att både elever och undervisande pedagoger är bekväma med sex- och samlevnadsundervisningen kan kopplas till teorin om skam. Som vi tar upp i avsnittet om skam så berör undervisningen ett ämne som är tabubelagt och även i många fall direkt kopplat till skam. Då skam teorin kan ses som ett sätt att reglera människors impulser och då även avgöra vad som är socialt accepterat så kan man även dra kopplingen till att känslan av skam i underviningen bör regleras av pedagogerna, för att inte påverka elevernas syn på sexualitet. Pedagogerna bör vara vaksamma med denna form av känsla för att inte skuldbelägga eleven (Pattison, 2000).

Att pedagogerna känner sig bekväma och finner undervisningen intressant och rolig bidrar till en lättsam miljö där eleverna inte behöver skämmas eller tycka att det känns ombekvämt. Våra informanter anser att det är essentiellt att pedagogerna trivs med att undervisa. Sex- och samlevnadsundervisningen sker därför på olika sätt på de skolor där våra informanter arbetar och på en skola så är de undervisande pedagogerna väldigt bekväma med ämnet och trivs bra med att undervisa inom ämnet vilket leder till att undervisningen blir bra. På en annan skola så väljer de istället att frångå vad läroplanen (Bilaga 1) säger och hyr istället in hjälp vilket ger eleverna en bra undervisning och tillför även en annan dimension utöver den schemalagda undervisningen som annars utgår väldigt mycket ifrån skolböckerna.

Detta innebär, i sig, att man kan uppnå en god undervisning på olika sätt och igenom olika infallsvinklar. Beroende på vad skolorna har för förutsättningar så finns det olika sätt att angripa undervisningen. En metod passar alltså inte in på alla skolor. Genom att anpassa undervisningen efter elevernas behov och skolornas individuella förutsättningar så kan man istället se på undervisningen som en framgångsfaktor istället för en problematisk situation.

En annan stor framgångsfaktor som kan tydas utifrån resultaten och som även den nya läroplanen (Bilaga 1) bidrar med är att sex- och samlevnadsundervisningen nu mera ska vara ämnesöverskridande. Även om våra informanter säger att det kan vara svårt att integrera sex och samlevand i alla ämnen så tycker de det är bra med denna typ av utformning. Att undervisningen är ämnesöverskridande ger pedagoger ett utrymme för att lyfta diskussioner då frågor kommer upp. Detta innebär att elever inte är begränsade till en viss undervisningsperiod utan kan ställa frågor även utanför den fastställda undervisningen. Pedagoger får även ett handlingsutrymme att lyfta diskussioner kring sådant som de tycker är viktigt. Ämnen som sexuell läggning och internetetik är exempel på sådant som våra informanter talar om att de lyfter i sex- och samlevnadsundervisningen.

Att skolor och dess undervisning genomsyras av en heteronorm är ofrånkomligt vilket framgår i våra intervjuer och samtidigt kopplas detta till en samhällelig

41

nivå. Dock så kan den framgångsfaktor som vi ser i den ämnesöversridande undervisningen kopplas till heteronormativiteten och queerteorin. Heteronormativitet är ett uttryck som sammanfattar en tanke om att heterosexualitet är det normala och allt annat är onormalt. Även koppat till detta begrepp är queerteorin som är en samling av teorier. (Røthing & Svendsen, 2009) Även om heteronormativiteten är någonting som problematiseras så är det en framgång att skolorna får utrymme att lyfta in sex- och samlevnadsundervisningen i alla ämnen. Det innebär att heteronormen i skolorna kan motarbetas genom att pedagogerna lyfter upp frågor kring ämet till diskussion. Våra informanter berättar att det råder en viss heteronormativitet inom skolans sfär men att heteronormen också är någonting som de är medvetna om och diskuterar med eleverna.

Utöver detta så presenterar intervjupersonerna även en viss positiv attityd gentemot internet och dess påverkan på eleverna. Det framkommer enad åsikt om att eleverna redan har mycket kunskap om sex- och samlevnad vilket mycket är på grund av internet. Detta bidrar både till problematik men kan även ses som underlättande i undervisningen då eleverna, med hänvisning från pedagogerna, även kan vända sig till sidor på internet för att får svar på frågor som de inte känner sig bekväma med att ta upp i skolan. Utöver detta berätta pedagogerna även att de genom den överskridande undervisningen kan lägga tid på att diskutera nätetik med eleverna, vilket förebygger mycket av den problematik som internet eventuellt kan bidra till.

Ytterligare en framgångsfaktor som gick att finna är hur informanterna beskrev att de arbetar med jämställdhetsfrågan. Informanterna berättar att de hela tiden arbetar med olika jämställdhetsprojekt. Detta kan kopplas till kön och sexualitet som teoretiskt perspektiv som tidigare diskuteras i uppsatsen. Samhället har ställda normer kring hur vi presenterar oss. Denna självpresentation är en kombination av könsuttryck, sexuella begär och kroppstecken. Detta kan i sin tur kopplas till heteronormen som även vid sexualitet och kön är starkt kopplat till att ett är normalt och allt annat är onormalt (Røthing & Svendsen, 2009).

Dessa teorier är inte direkt kopplade till endast kön utan snarare den sexuella läggningen men då man talar om jämställdhet så är även den mellan de sexuella läggningarna lika viktig som den som diskuteras mellan kön. Att arbeta med jämställdhet är även att arbeta med acceptans kring såväl det motsatta könet som andra sexuella läggningar. Informant nummer fem (2014-05-03) berättade om problematik som kan kopplas till just ojämställdhet. Informanten talade om att det finns stora skillnader mellan könen i klassrumssituationer. Pojkar tar i allmänhet större plats än vad tjejer gör och vad detta innebär är att pojkar blir tilldelade ordet oftare än vad tjejer blir. Att skapa en jämställd undervisning kräver medvetande från pedagogerna och en dialog kring detta. För att motarbeta att det är ojämställt så krävs det att pedagogerna fördelar ordet även till de som inte syns och hörs lika mycket.