För att göra analysen av intervjuerna mer begripliga har vi valt att analysera varje fråga för sig.
1. Vad tycker du om att lära dig att läsa/ läsa?
Bland det viktigaste man lär sig i barndomen eller i livet är att läsa. I samband med detta öppnas en helt ny värld av kunskap och fantasi, vilket alla säkert håller med om som har lärt sig och som kan läsa. Intressant är då att barnens svar på första frågan visar att det tidigt finns en nyfikenhet och vilja att lära sig att läsa. Att läsa är enligt dem kul, roligt och spännande. Barn som ser läsning som något positivt och som tycks förstå vad läsning innebär kommer att se möjligheterna med att lära sig att läsa och ha viljan att lära sig att läsa. Dessa svar visar vad Fry menar och vad Wagner85 och Nilsson86 hänvisar till. Barn som får möjlighet att lyssna på
högläsning upplever sig vara en del av en gemenskap som läser. De upplever sig som läsare, vilket har en avgörande betydelse för deras läsutveckling. Även Smith87 talar om att bli
medlem i de ”läskunnigas förening” som stöder denna entusiasm och glädje inför högläsning. Detta intresse kan enligt vår uppfattning även kopplas till föräldrarnas svar i vår enkät där de flesta svarade att de älskade böcker och att det är kul och roligt att läsa högt. I dessa svar tycks det finnas ett samband mellan föräldrarnas högläsning och barnets lust att lära sig att läsa/ läsa. Man kan även se en tendens att föräldrarnas eget nöje av att läsa spelar en viss roll. Föräldrar som läser för sina barn för att de tycker det är roligt ger enligt vår uppfattning sina barn den bästa stimulansen via högläsningen. Detta får även stöd av Svensson88 som menar att föräldrar som läser mycket är modeller i rollen som läsare. Hon menar vidare att i hem där det finns tillgång till skrivet material underlättar detta barnets läsinlärning. Arnqvist89 är av samma uppfattning då han menar att föräldrar som läser för sina barn skapar ett litterärt intresse hos barnen vilket i sin tur främjar barnens läsinlärning. Förutom att läsning var kul,
roligt och spännande gav barnen svar som tyder på en medvetenhet om varför det kan vara
viktigt att kunna läsa och det var spännande för man lär sig nya saker och man lär sig nya
ord. Med denna uppfattning om vad läsning är kan vi se ett samband mellan barnens svar och
föräldrarnas enkätsvar. Föräldrarna menar att de läser högt för barnen för att förklara det som de läser vilket också kan ge nya insikter och kunskaper, förklarar och samtalar om svåra ord
85 Wagner, 2004 86 Nilsson, 1997 87 Smith, 2000 88 Svensson, 1998 89 Arnqvist, 1993
och delger kunskaper. Detta får stöd av Smith90 som definierar att läsning är ett sätt ”att få frågor besvarade”. Vid läsning av en skönlitterär bok krävs det samtal eftersom många frågor kräver svar. Finns det tillfälle och möjlighet till relevanta svar är det själva kärnan i läsningen, vilket i sin tur stimulerar och utvecklar barnets språk och senare förmåga att lära sig att läsa. Detta visar sig även i Boknallen91, ett projekt som har studerat vikten av språkstimulans i hemmen. I detta projekt har det visat sig att om man samtalar om det lästa, om ord och uttryck, ger detta barnen större språklig stimulans. Amborn & Hansson92 är av samma uppfattning då de menar att begreppsbildningen stimuleras genom högläsning och läsning. Enligt Dahlgren m.fl.93 har skriftspråket i uppgift att förmedla kunskaper, vilket det gör när
man lär sig nya ord och lär sig nya saker. Wagner94 som poängterar vikten av samtal menar att barn växer och utvecklas genom denna form av undervisning, vilket är en av skolans och undervisningens viktiga uppdrag.
2. Varför måste du lära dig att läsa?
Som vuxen kan man tycka att svaret på denna fråga är mer eller mindre självklar, men för många barn kan den vålla funderingar, vilket visade sig vid intervjutillfällena. Barnen behövde tänka och fundera extra länge innan svar på denna fråga kunde ges. Efter en stunds funderingar och tänkande svarade flera av barnen att det är viktigt att lära sig att läsa, men motiven för detta kan delas upp i olika kategorier. I den ena kategorin gav barnen svar på att de såg att det finns en nytta med att kunna läsa som vuxen, kunna läsa för mina barn och läsa
breven som kommer med posten. Vidare var svaren av praktisk karaktär som att läsa roliga böcker, läsa skyltar och att läsa brev. Dessa nyttoaspekter anser vi visar att barnen ser
läsningen som en möjlighet att skaffa sig upplevelser, att få information och att lära sig saker. Detta är vad Nilsson95 talar om då det gäller att använda litteraturen i svenskämnet. Han menar att läsning är en källa till kunskap och att i mötet mellan litteraturen och läsaren växer en kunskap om livet fram. Vår tolkning är också att barnen har en uppfattning om att läsning kan vara ett sätt att kommunicera med andra och omvärlden vilket svaren om att kunna läsa brev indikerar. Det tycks vara så att det är innehållet i det man läser som är viktigt för barnen. Dessa svar får stöd av forskaren Smith96, som menar att vi läser mycket annat som t.ex.
90 Smith, 2000 91 Svensson, 1998
92 Amborn & Hansson, 1998 93 Dahlgren m.fl. 1999 94 Wagner, 2004 95 Nilsson, 1997 96 Smith, 2000
skyltar, på TV, dagstidningar och bruksanvisningar. Han menar vidare att läsning är ett sätt ”att få frågor besvarade”.
En annan ”nytta” med att läsa var att bli oberoende av andras läskunnighet, som svaret slippa
be mamma läsa visar. Dessa svar överrensstämmer inte med vår uppfattning och den
”medvetenhet” som föräldrarna visar när det gäller läsningens betydelse för barnens
läsutveckling. Vi menar att just i denna viktiga period då barnet håller på att ”knäcka koden” är det av extra stort värde att föräldrar läser för sina barn. Detta stimulerar till en ökad lust för läsning och språkets form vilket får stöd av Ekström & Isaksson97. De anser att eftersom barnet med stigande ålder får mer livserfarenhet och ett mer utvecklat språk är det ett utmärkt tillfälle att välja mer avancerade sagor och berättelser.
Den sista kategorin av svar visar att läsningen tycks förknippas med krav från vuxenvärlden
man har ingen nytta av att läsa men fröken vill och jag behöver inte läsa men mamma vill.
Man tycks kunna se att de barnen inte verkar ha en egen inre drivkraft att lära sig läsa. Barnen har tagit till sig omgivningens krav men de ser inte någon anledning till att lära sig att läsa och de vet inte varför det är bra att kunna läsa. Vår tolkning är att de verkar se läsning som ett tvång som rör skolsituationen och som inte har någon anknytning till världen utanför. En tänkbar tolkning av detta kan vara att de barn som ser läsning som ett krav från skolan kommer från hem där litterärt intresse saknas, eller hem där det sällan förekommer
högläsning. Detta kan få som följd att de barn som ser läsning som ett krav och som saknar litterär tradition i hemmet kan enligt Arnqvist98 utvecklas långsammare i sin läsutveckling. Detta får också stöd av Wagner99 som menar att barn behöver omges av aktivt läsande och skrivande, vilket är betydelsefullt för barns läsutveckling.
3. När läser du?
När det gäller denna fråga är vår tolkning att barnen inte läser kontinuerligt förutom då det gäller läsläxor. Detta kan ha att göra med att hälften av barnen håller på att lära sig att läsa och att de ännu inte upptäckt förståelsen för och innebörden med att läsa. De ser läsningen som något som har med skolan att göra, vilket för övrigt inte överrensstämmer med deras uppfattning om varför det är viktigt att läsa. Man kan även dra slutsatsen att läsandet sker för att få kunskap och inte för nöjes skull vid skolans början. Detta kan eventuellt bero på den
97 Ekström & Isaksson, 2003 98 Arnqvist, 1993
form av läsning som barnen har, vilken kan vara som Malmgren100 nämner, i form av
formaliserad läsning i ett läromedel. I denna tränas olika tekniker som ger eleverna språkliga färdigheter. Denna form av läsning bygger inte på elevernas eget intresse och erfarenheter vilket Björk & Liberg101 menar är viktigt för att hjälpa barnen med sin läsning. De menar att läsning och eventuella läsläxor skall vara meningsfulla, vilket även poängteras i kursplanen102 där det står att läraren har som uppdrag att stimulera eleven till eget sökande efter meningsfull läsning. De äldre barnen visar att de har ett annat förhållningssätt till sin läsning, vilket kan bero på en utveckling eller en annan form av läsinlärning som tagit fasta på barnens egna erfarenheter och tidigare kunskaper. Eftersom de läser kapitelböcker har ett steg i
läsutvecklingen gjorts beroende av ålder och mognad. Detta antagande får stöd av Piaget103 och hans teorier om kognitiv utveckling som går ut på att barnets utveckling är beroende av barnets mognad.
4. Läser någon vuxen för dig?
Intervjusvaren visar att barnen är eniga om att de tycker om när någon vuxen läser för dem. Dessa svar överrensstämmer med den medvetenhet som finns i föräldrarnas enkätsvar om att det är viktigt med högläsning. Denna positiva inställning till högläsning får stöd av all tidigare nämnd teori. Det finns dock svar som visar det motsatta d.v.s. att de intervjuade barnen ändå önskar att föräldrarna skall läsa mer. De intervjuade barnen valdes som vi tidigare nämnt, ut slumpmässigt men vid en jämförelse med föräldrarnas enkätsvar kan vi se att just dessa svar inte tyder på den medvetenhet som de övriga svaren visat. De har svarat att, eftersom barnet läser själv, läser de inte längre högt för sitt barn. Dessa svar går tvärtemot vad forskare säger. De menar att fast barnet har lärt sig att läsa är det av stor vikt att barnet får ta del av
högläsning vilket bl.a. Amborn & Hansson104 poängterar. Hon menar att förutom att
ordförrådet ökar och språkkänslan stärks blir den som får lyssna till högläsning även säkrare på stavning. Även Chambers105 förespråkar högläsning då han menar att lusten för att läsa ökar överlag då barn får ta del av det skrivna ordet i form av högläsning samtidigt som den sociala samhörigheten stärks. Man kan säga att högläsning har en extra stor uppgift, att locka barnet in i litteraturen. Vi anser att i det kritiska läge då barnet har erövrat läskoden behöver
100 Malmgren, 1996 101 Björk & Liberg, 1996
102 Skolverket, Kursplaner och betygskriterier, 2000 103 Arnqvist, 1993
högläsningen bli mer intensiv. Det är nu som barnet förstår vad läsning är och det behöver läsande förebilder för att erövra glädjen och lusten till litteraturen och att läsa. Denna
uppfattning får stöd av Vygotsky106 när han talar om utvecklingszoner. Högläsningsboken är en bok som kan ligga inom denna zon, eftersom barnet behöver stöd och vägledning till att börja med för att så småningom klara av denna på egen hand.
5. Hur ska man göra för att bli bra i läsning?
Avslutningsvis kan vi konstatera att barnen verkar ha klart för sig hur man skall göra för att bli en bra läsare, man tar en liten bok och läser lite och sen ska det va svårare och svårare. Vår tolkning är att samtliga barn tycks vara medvetna om hur man skall göra för att bli duktig på att läsa. Vi tycker oss se att de betraktar sig själva som läsare vilket följande svar visar, jag
läser för min lillasyster och jag läser för mina småsyskon. Dessa svar tyder på att barn som
ser möjligheter med att läsa också ser funktionen med att lära sig att läsa vilket underlättar läsinlärningen. Avslutningsvis kan vi se att den medvetenhet som föräldrarnas svar visar återspeglar sig i barnens tankar om läsning. Detta får stöd av den engelske forskaren Fry som både Malmgren107, Nilsson108 och Wagner109 refererar till och den sistnämnda förklarar vad
Fry menar när han säger att barnen ska se sig själva som läsare.
Barn som omges av aktivt läsande och skrivande och som ges möjligheter att lyssna på högläsning upplever sig vara del av en gemenskap som läser. De upplever sig som läsare och det är denna känsla som har den avgörande betydelsen för deras läsutveckling.
Slutdiskussion
Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur barn tänker när det gäller behovet av att lära sig att läsa. Vidare ville vi också undersöka om det finns ett samband mellan den högläsning som sker i hemmet och barns lust att lära sig att läsa. I samband med dessa frågor ville vi även via litteratur bekräfta vad skolan kan göra för att stimulera till ett ökat intresse för att lära sig att läsa. 105 Chambers, 1994 106 Arnqvist, 1993 107 Malmgren, 1996 108 Nilsson, 1997 109 Wagner, 2004
Utifrån litteratur, föräldraenkäter och barnintervjuer har vi fått viktig kunskap som vi kommer att ha stor användning för och som vi kommer att arbeta utifrån i vårt kommande läraryrke. Vi har med dessa metoder fått bekräftat att barn ser behovet av att läsa som något som är kul, roligt och spännande. Vidare har det visat sig att läsa är ett sätt att få kunskap och att man har nytta av att kunna läsa. Dessa svar överensstämmer med vad som sägs i läroplanen110 och kursplanen111 om att arbetet med språket och litteraturen är en källa till kunskap. Vidare har det visat sig i enkätundersökningen att föräldrarna har intresse och lust att läsa högt för
barnen. Vi tycker att vi kan se en medvetenhet om varför man läser högt för barnen. De menar att högläsning är språkutvecklande, fantasistimulerande och att det stimulerar barnen att lära sig att läsa samt att det framförallt skapar en gemenskap och social samvaro. Dessa svar visar på att det finns ett samband mellan barnens tankar om behovet av att läsa och den högläsning som sker i hemmen, vilket var två av våra främsta frågeställningar och vårt syfte med detta arbete. Utifrån vald litteratur har vi även kunnat se att skolans arbete med att stimulera ett ökat intresse för att lära sig att läsa är att arbeta utifrån barnens intresse, behov och tidigare erfarenheter. Detta poängterar forskare som Smith112, Liberg113 och Malmgren114 vilka menar
att barnens intresse och motivation ökar om de får läsa sådant som ligger nära deras intressen och tidigare erfarenheter och som de kan relatera till. Detta stöds även av författarna
Nilsson115 och Wagner116 som också menar att vid arbete med skönlitteratur är det denna som
får kvalificera sig till undervisningen.
Av enkätsvaren framgick det, att det fanns föräldrar som var analfabeter vilket gör att skolan måste komplettera hemmen med högläsning, samt främja, väcka intresset och lusten för att lära sig att läsa.
Detta arbete har varit intressant att göra eftersom all den kunskap om högläsningens och litteraturens betydelse vi har lärt oss och som genomsyrat vår utbildning har fallit på plats. Vi har fått ytterligare bevis på hur viktig högläsningen är i både hem och skola och resultaten i arbetet bevisar att både barn och föräldrar har en stor medvetenhet om vad läsning innebär och kan utvecklas till.
110 Utbildningsdepartementet, 2001, Lpo 94 111 Skolverket, Kursplaner och betygskriterier, 2000 112 Smith, 2000
113 Björk & Liberg, 1996 114 Malmgren, 1996 115 Nilsson, 1997
Intressant hade varit att göra detta arbete på andra skolor och då få möjlighet att jämföra olika resultat. Detta beroende på att vi båda har ett nära förhållande till både barn och föräldrar som ingått i vår undersökning samt att vårt empiriska material kan verka vara relativt begränsat, vilket kan göra att undersökningens resultat eventuellt inte är helt tillförlitligt. Men
avslutningsvis vill vi dock poängtera, med stöd av den förståelse som finns för behovet av att lära sig att läsa hos barnen och den medvetenheten hos föräldrarna om högläsningens roll för barnets läsinlärning och läsutveckling, att detta arbetets resultat känns tillförlitligt och utgör tillräcklig grund för de slutsatser vi drar. Detta resultat hade enligt vår uppfattning säkert överrensstämt med andra undersökningsställen.
Med tidigare nämnda uppfattningar hos både barn och föräldrar har vi som pedagoger en ypperlig grund att arbeta utifrån när det gäller läsinlärning och läsutveckling med litteraturens stöd.
Det som vi som pedagoger kommer att ta med oss ut i vårt yrkesverksamma liv efter detta arbete är att ta fasta på vad forskare och författare menar; att väcka lust och intresse för läsning och då arbeta utifrån barnens intressen, tidigare kunskaper och erfarenheter vilket leder till att läsningen kommer att bli meningsfull och utvecklande. Med andra ord att verka för att låta barnen bli “medlemmar i de läskunnigas förening“ och arbeta bl.a. med
svenskämnet på det sätt som Malmgren117 menar ur ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv.
116 Wagner, 2004 117 Malmgren, 1996