6.1.1 Att få symboliskt kapital att erkännas
Resultatet av min undersökning visar att anledningen till varför en del av mina intervjupersoner inte skickade in sina utländska examina till UHR, var dels att de aldrig upplevt att det behövts och att arbetsgivarna var nöjda med de dokument som de lämnade in, och dels att de inte tycker att deras utlänska examina är användbara i Sverige. Det visade sig i studien att de som fick sina utländska examina erkända av UHR, kände de sig nöjda och stärkta. De som inte fick en bedömning som motsvarar samma utbildningsnivå i Sverige, kände sig besvikna och tyckte att deras utbildning blivit undervärderad. Broady (1991, 169) definierar symboliskt kapital som något ”som av sociala grupper igenkänns som värdefullt och tillskrivs ett värde”. För att kunna använda en utländsk examen i det svenska systemet, måste den utländska examens värde också erkännas i Sverige. Delander och Ekberg (2010, 1- 2) beskriver hur det för svenska arbetsgivare är lättare att förstå värdet och betydelsen av invandrade akademikers examen från Västeuropa, särskilt när utbildningen direkt kan används på den svenska arbetsmarknaden, till exempel en civilingenjörsexamen. För mina intervjupersoner som kommer från länder utanför Västeuropa, behöver deras utländska
32
examina utvärderas i Sverige för att underlätta för arbetsgivare, högskolor och övriga organisationer att förstå examens innebörd. Ekberg och Rooth (2005, 22) lyfter fram att svenska arbetsgivares osäkerhet kring utlänska examens värde är en anledning till att invandrade akademiker har svårt att få anställning. När en individs kapital erkänns i det sociala fältet, känner sig individen stärkt. Detta kan förklara varför mina intervjupersoner är glada och nöjda när de får sin examen från hemlandet värderad på motsvarande nivå i Sverige.
Därför spelar Universitets- och högskolerådet stor roll i det här fallet. Bedömningen från UHR kan vara ett sätt där Sverige erkänner (eller underkänner) invandrade akademikers symboliska kapital som värdefult i det nya landet. Utifrån detta är det viktigt att bedömningen ger konkret information om vad den utländska examen motsarar i Sverige och vad som eventuellt behöver göras för att komplettera utbildningen.
6.1.2 Uppdatera kulturellt kapital - språk, information och kultur
Mina intervjupersoner tycker att det är viktigt att kunna prata svenska, på grund av att det kan ge större möjligheter till anställning, att skaffa sociala nätverk och även för vidare karriärutveckling i Sverige. Mina interpersoner upplever att under tiden de söker jobb, behöver de hjälp med översättningar och språk. Bourdieu (1996, 21) definierar kulturellt kapital som ”något en individ kan utnyttja i kampen om makt, prestige och pengar”. Språk ses som ett kulturellt kapital. Mina intervjupersoner tycker att det är viktigt att kunna uttrycka sig väl i svenska, både i tal och skrift. När de kan svenska, är det lättare att utveckla andra kapital, bland annat information och nätverk. Det finns också större möjligheter till utbildningar och arbete i Sverige. Utan svenska språket, känner mina intervjupersoner att möjligheterna i Sverige är begränsade. Riksrevisionen (2011, 67) framhåller också bristande språkkunskaper som det största hindret för invandrade akademiker att delta i och slutföra kompletterande högskoleutbildningar i Sverige. Goda svenskakunskaper gör att intervjupersonerna känner större tillhörighet i Sverige och lättare kan förstå kulturen, och därefter även lättare skaffa nya nätverk.
Kunskaper och information om samhället är också viktigt. Det visade sig i min studie att som ny i Sverige, är det svårt för intervjupersonerna att förstå hur samhället fungerar och vilken myndighet som är ansvarig för vad. Det tar tid att ta reda på vad som finns, vad de kan göra, vilka andra möjligheter som finns. Intervjupersonerna tycker att det blir lättare för dem
33
att analysera och planera, om de får konkret och tydlig information från början. Broady (1991,175) kategoriserar information som kulturellt kapital. När Broady pratar om information, framhåller han att elever välutrustade med kulturellt kapital har lätt att skaffa sig den information de behöver om utbildning, arbetslivet och framtiden. Därför behöver mina intervjupersoner tid för att ta reda på vilka möjligheter som finns i det nya samhället. De behöver också konkret och tydlig information för att få en bättre överblick om de möjligheter och alternativ som finns för dem och för att analysera dessa.
Det visade sig i studien att det tar tid att lära sig vissa särskilda tysta kunskaper om hur man ska göra saker och hur kulturen fungerar i Sverige, och därför är det lätt med missförstånd och konflikter i början. Kunskap om kulturer, förtrogenhet med ett prestigeladdat ämne etcetera ses också som kulturellt kapital. Min studie visar också att det tar tid för mina intervjupersoner att tillgodogöra sig specifika kunskaper för Sverige. Lundh (2005, 73) tar som exempel i sin bok om specifika svenska kunskaper upp vad som är lämpligt i relationen till chefen, till andra anställda eller till kunder. Särskilt för invandrare från länder utanför Västeuropa, är skillnaderna i kulturen och samhället i Sverige ofta stora jämfört med hemlandet. Mina intervjupersoner känner således att de behöver hjälp med hur man formulerar sitt CV, att förstå hur man uttrycker sig på svenskt sätt samt med kunskap om hur det fungerar när man söker jobb i Sverige.
6.1.3 Att skapa socialt kapital - kontakter
Det visade sig i min studie att kontakter är en mycket viktig resurs som saknas hos mina intervjupersoner. De tycker att kontakter med arbetsgivare är viktigt för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och att träffa arbetsgivarna ansikte mot ansikte, kan underlätta för arbetsgivarna att veta vem de är och vad de kan. Socialt kapital är det sociala nätverk människor befinner sig i” (Bourdieu 1996, 20). Engdahl och Larsson (2011, 244) exemplifierar socialt kapital som personliga sociala nätverk, familjeband och grupptillhörigheter. Mina intervjupersoner, som nyanlända invandrade akademiker, befinner sig i en främmande omgivning där de saknar klasskamrater, kompisar, föräldrar och så vidare. Därför tycker mina intervjupersoner att de saknar kontakter med arbetsgivare. Det finns också andra faktorer som påverkar om en person kan hitta jobb eller inte, bland annat konjunktursläget. För vissa gjorde det personliga nätverket det möjligt att arbeta i hemlandet trots lågkonjunktur, vilket inte visat sig gå i Sverige då de saknar ett motsvarande kontaktnät
34
här. Bortsett från av ekonomska skäl, är kontakter också en anledning till varför en del av mina intervjupersoner accepterar okvalificerade arbeten i Sverige. Praktik fyller en liknande funktion som kontakter och nätverk, vilket bekräftas av mina intervjupersoner som tycker att praktik är ett bra sätt att komma in i arbetslivet.
6.2 ”Minicycle” i karriärsutveckling skapar rollkonflikt och
rollförlust
Det visade sig i intervjuerna att mina intervjupersoner känner press på sig att börja jobba så snart som möjligt. Som vuxna människor, med högskoleutbildning från hemlandet, vill de försörja sig själva och bidra med någonting till samhället och sin familj. Intervjupersonerna anser att de slösar bort sin tid när de pluggar i Sverige, eftersom de redan känner sig välutbildade och vill sätta sina kunskaper i användning. Enligt Supers livsregnbåge, ligger mina intervjupersoner i det etablerande stadiet, det vill säga att de förväntas ha etablerat sig i ett yrke och följa ett målinriktat beteende, samt börja bygga upp sin familj. Under detta stadium, förbereder individen sina färdigheter inför det upprätthållande stadiet, vilket innebär att de förväntas att veta vad de kan göra och vad de är bra på, har hittat ett jobb som de kan utveckla, eller läser en utbildning som de vet har betydelse för karriären i framtiden. När mina intervjupersoner kom till Sverige, ändrades omvärlden för dem. Det är inte samma system som de kände väl i sitt hemland, vilket gör att de behöver lära känna det nya samhället, se över sina kapital och skaffa nya kapital om det krävs. Därför är de tvungna att göra en ”minicycle” i sin karriärsregnbåge, vilket innebär att de återkommer till det utforskande stadiet där individen utvecklar sin självkännedom, hittar en plats för sig själv i världen av arbete i Sverige, och skaffar nya kapital. Detta kan medföra att individens olika roller, bland annat som student, arbetare, förälder, fru/man blir obalanserade, vilket i sin tur kan medföra en rollkonflikt och rollförlust. Intervjupersonerna behöver balansera sina roller för att känna sig tillfredsställda. Osäkerheten kring om vad de gör idag har någon betydelse för etableringen i det svenska samhället i framtiden eller inte, gör att det känns ännu svårare och tuffare att vara i det utforskande stadiet. Därför vill mina intervjupersoner lämna utforskande stadiet så snabbt som möjligt och hitta balansen igen för att känna sig förverkligade och tillfredsställda.
35
Studien visar också att en del av intervjupersonerna känner sig glada att kunna läsa vidare i Sverige. Masterutbildningar eller andra högre studier i Sverige räknas mer som en fortsättning av det etablerande stadiet än en ”minicycle”. De är mer målinriktade i sitt beteende eftersom de känner sig mer säkra på att studierna har betydelse för deras vidare karriärutveckling.