Invandrade akademiker på väg in till den svenska arbetsmarknaden

Malmö högskola

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Invandrade akademiker på väg in till den

svenska arbetsmarknaden

Immigrant Academics on the Way to the Swedish Labor Market

Yarui Zheng Norin

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium: 2014-03-21

Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand

3

Sammanfattning

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ”minicycle”, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital.

Flytten till Sverige medförde en ”minicycle” i invandrade akademikers karriärutveckling. För att komma in på den svenska arbetsmarknaden, behövde de vidareutveckla sina olika kapitalformer, för att tala i Bourdieus termer. De var bland annat tvungna att få sina utländska utbildningar och examina, deras symboliska kapitalnivåer, värderade och kompletterade. De behövde också utveckla sina kulturella kapital, vilket gjordes genom att de skaffade kunskaper om svenska språket, kulturen och samhället. Även det sociala kapitalet var viktigt. Sociala nätverk och kontakter med arbetsgivare behövde utvecklas. Processen ”minicycle” kunde vidare orsaka rollkonflikter och rollförluster, vilket ledde till negativa upplevelser i strävan att etablera sig på arbetsmarknaden. Rollförlusten som lönearbetare, då de inte har möjlighet att byta sin kompetens mot betalning, gör att invandrade akademiker har dålig självkänsla, att de känner sig oanvändbara och värdelösa.

4

Förord

Först vill jag tacka alla de sju invandrade akademiker som jag fick intervjua. Tack för att ni tagit er tid och delat med er av era erfarenheter, synpunkter och känslor. Stor lycka önskar jag er i framtiden. Jag vill också tacka min man Arvid för all stöttning och hjälp under tiden som arbetet pågått. Sist men inte minst vill jag särskilt tacka min handledare Roland Ahlstrand för den goda handledning som jag fick under arbetes gång.

Yarui Zheng Norin Göteborg, våren, 2014

5

Innehåll

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Invandrade akademiker ... 8

1.3 Disposition ... 9

2 Tidigare forskning ... 10

2.1 Lägre sysselsättningsgrad för invandrade akademiker på den svenska arbetsmarknaden ... 10

2.2 Orsaker till skillnader i sysselsättning mellan invandrade akademiker och infödda akademiker ... 11

2.3 Statliga insatser för invandrade akademiker ... 12

2.4 Sammanfattning ... 12

3 Teoretiska utgångspunkter ... 14

3.1 ”Minicycle” i Supers livsstadier ... 14

3.2 Roll ... 15 3.3 Kapital ... 16 3.4 Sammanfattning ... 17 4 Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 18 4.3 Datainsamling ... 19 4.4 Analysmetod ... 20 4.5 Etiska ställningstaganden ... 21 5 Resultat ... 22

5.1 Kort beskrivning av etableringsprocessen att komma in på den svenska arbetsmarknaden ... 22

5.2 Upplevelser på vägen till arbetsmarknaden i Sverige ... 23

5.2.1 Värdet av det svenska språket ... 23

5.2.2 Universitets- och högskolerådets bedömning av utländska examina ... 23

6

5.2.4 Skillnader på arbetsmarknaden mellan Sverige och hemlandet ... 25

5.2.5 Arbetsmarknadspolitiska program ... 26

5.3 Invandrade akademikers önskan om stöd ... 27

5.3.1 Kontakt med arbetsgivarna ... 27

5.3.2 Kunskaper om svenska språket, samhället och kulturen ... 28

5.3.3 Psykologiskt stöd ... 29

5.4 Sammanfattning ... 29

6 Analys ... 31

6.1 Analys av invandrade akademikers kapital i Sverige ... 31

6.1.1 Att få symboliskt kapital att erkännas ... 31

6.1.2 Uppdatera kulturellt kapital - språk, information och kultur... 32

6.1.3 Att skapa socialt kapital - kontakter ... 33

6.2 ”Minicycle” i karriärsutveckling skapar rollkonflikt och rollförlust ... 34

6.3 Rollkonflikt och rollförlust ger dålig självkänsla ... 35

6.4 Sammanfattning ... 36

7 Diskussion ... 37

7.1 Resultatdiskussion ... 37

7.2 Teori och metodval ... 38

7.3 Avslutande diskussion - bedömning, nätverk och psykologiskt stöd ... 39

7.4 Diskussion om vidare studier ... 40

Referenslista ... 41

7

1 Inledning

Invandringen till Sverige har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Migrationsverkets (2013) statistik visar att invandringen till Sverige har ökat nästan niofallt under de senaste 32 åren. Flyktingar eller motsvarande har ökat från 4 062 personer till 17 405 personer och anhöriga har ökat från 7 786 till 40 873 personer årligen.

Bland de som invandrar och försöker bosätta sig i Sverige, finns det också en stor grupp av människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Varje år skickar cirka 4 000 invandrade akademiker sina examina till Högskoleverket* för att få skriftliga bedömningar av sina utländska högskoleutbildningar, vilket är ungefär lika många som tar examen på Uppsala universitet årligen (UHR 2013, 10). Högskoleverkets (2012, 10) rapport visar att antalet ansökningar för bedömning av utländsk akademisk examen har ökat från 4 101 år 2007 till 5 043 år 2011.

Deltagande på arbetsmarknaden är förmodligen den viktigaste faktorn för invandrares integration i det nya landet. Förutom ekonomiska inkomster, kan arbete också ge möjligheter för invandrare att aktivt vara med i samhället, samt skapa sociala kontakter (Berglund och Schedin 2009, 421). Men arbetslösheten bland utrikes födda är oftast två till tre gånger högre än för inrikes födda (Berglund och Schedin 2009, 422). Riksrevisionen (2011, 14) beskriver att utrikes födda akademiker i högre grad är arbetslösa än inrikes födda akademiker, samt att utrikes födda akademiker är överkvalificerade i de anställningar de har. Bjurling (2004, 41-46) skriver i Högskoleverkets rapport, utifrån tidigare forskning, om två slags svårigheter som invandrade akademiker möter; för det första handlar det om praktiska hinder att anpassa sig till en främmande omvärld; för det andra handlar det om mentala svårigheter som påverkar invandrade akademikers vilja och motivation att satsa på en karriär i Sverige. Detta utgör ett problem för svensk ekonomi, då färdigutbildade invandrade akademiker inte får användning av sina förmågor och kunskaper och hamnar i yrken som inte svarar mot deras utbildningsnivå, samtidigt som Sverige investerar mycket resurser för att utbilda akademiker (Delander och Ekberg 2010, 4). Statistik från SCB (2012, 17) visar att år 2011 var den

* _{Fr.o.m. den 1 januari 2013, flyttade Högskoleverket, som bedömer vad akademikers utbildningar från andra}

länder motsvarar i Sverige, till det nybildade Universitets- och högskolerådet (UHR), under Utbildningsdepartementet.

8

genomsnittliga anslagsintäkten per helårsstudent på högskola och universitet i Sverige 71 000 kronor. I en debattartikel i UNT skriver Universitets- och högskolerådets generaldirektör Ulf Melin (2013) inför ett seminarium i Almedalen att Sverige misshushåller med invandrade akademikers kompetens.

En bättre förståelse utifrån ett individperspektiv, det vill säga att bättre förstå vad invandrade akademiker upplever, samt vad de önskar för stöd, kan skapa förutsättningar för det svenska samhället och relevanta svenska organisationer och myndigheter att erbjuda bättre stöd och effektivare åtgärder för att underlätta för invandrade akademiker att komma in på den svenska arbetsmarkanden.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att beskriva och analysera invandrade akademikers upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag utgår från följande frågeställningar:

1. Hur återger invandrade akademiker sina upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden?

2. Vilket stöd uttrycker invandrade akademiker att de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden?

1.2 Invandrade akademiker

Det finns olika sätt att definiera invandrade akademiker, till exempel andra generationens invandrare som har läst på högskola i Sverige kan också ses som invandrade akademiker. Därför, när jag resonerar om invandrade akademiker, är det viktigt att förtydliga vilken grupp jag syftar till i min undersökning. I min studie avser invandrade akademiker en person:

 som har uppehållstillstånd/uppehållsrätt och folkbokfört sig i Sverige,

9

 som har fått kandidat (eller högre examen) från sitt hemland, eller yrkesexamen som är motsvarande till kandidat (eller högre nivå).

Utländska akademiker och utrikes födda akademiker kan vara synonymer för denna undersökning. Invandrare som flyttar till Sverige på grund av arbete eller studier ingår inte.

1.3 Disposition

I kapitel två presenteras tidigare forskning om hur arbetsmarknaden ser ut för invandrade akademiker, orsaker till varför det är lägre syssättningsgrad för invandrade akademiker jämfört med infödda akademiker, samt hur de statliga insatser som finns för att underlätta etableringen i Sverige fungerar. I tredje kapitlet presenteras teoretiska begrepp som används för analys av det empiriska materialet. I det fjärde kapitlet redogör jag för mitt val av undersökningsmetod, såsom metodval, urval, tillvägagångssätt, datainsamling, analysmetod för det empiriska materialet och de etiska övervägandena. I kapitel fem presenterar jag det empiriska materialet i olika teman. Därefter följer en analys av det empiriska materialet med hjälp av de teorier som presenterades i kapitel fyra, samt en belysning av undersökningens syfte och frågeställningar. Slutligen avslutas uppsatsen med en diskussion där resultat, metod och teori diskuteras, samt egna reflektioner och förslag för vidare studier presenteras.

10

2 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras en kort sammanfattning av tidigare forskning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut för invandrade akademiker, orsaker till skillnader i sysselsättningsgrad mellan infödda och invandrade akademiker och hur de statliga insatser som finns för att underlätta för invandrade akademiker att etablera sig fungerar.

2.1 Lägre sysselsättningsgrad för invandrade akademiker på

den svenska arbetsmarknaden

Lundh (2005) fokuserar i sin forskning på frågor om invandrares arbetsmarknadsintegration och invandringens samhällsekonomiska effekter. Lundh (2005, 69) påpekar att högutbildade invandrare ofta har svårigheter att hitta jobb som motsvarar deras utbildningsnivå i hemlandet. Endast 40 procent av de utlandsfödda akademikerna har ett kvalificerat arbete, jämfört med 90 procent av akademikerna som är födda i Sverige. 25 procent av invandrade akademiker har okvalificerat arbete, är arbetslösa eller studerar.

Delander och Ekberg (2010, 1-2) undersöker de ekonomiska effekter som föreligger om invandrade akademiker snabbare erhåller yrken i nivå med sin utbildning. De beskriver invandrade akademikers etablering på arbetsmarknaden utifrån geografiskt ursprung. Andelen invandrade akademiker som har kvalificerade yrken i Sverige varierar beroende på hur lång vistelsetid man har samt beroende på vilken region man kommer ifrån i världen. De som är från övriga Nordiska länder och Västeuropa, har i hög utsträckning kvalificerade jobb i Sverige, medan motsvarande invandrare från Sydeuropa och icke-europeiska länder har det svårare att hitta en kvalificerad anställning. Svårast är det för manliga akademiker från Afrika. Efter en längre vistelsetid i Sverige, minskar skillnaden i innehav av kvalificerade yrken mellan invandrade akademiker och infödda akademiker, det vill säga att invandrade akademiker nästan har ”kommit ikapp”. Humankapital spelar en stor roll i det här fallet. Ju

11

lättare det är att överföra humankapitalet till det nya landet, desto lättare borde det vara att få en kvalificerad anställning, men diskriminering påverkar också som ett hinder, enligt Delander och Ekberg (2010, 1-2).

2.2 Orsaker till skillnader i sysselsättning mellan invandrade

akademiker och infödda akademiker

Ekberg och Rooth (2005, 20) konstaterar att invandrare som har svårt att nå motsvarande yrkesposition i Sverige, främst är personer som i sitt hemland har haft yrken som kräver akademisk utbildning. Ekberg och Rooth (2005, 22) förklarar tänkbara orsaker till varför det är svårt för invandrade akademiker att hitta ett kvalificerat arbete. För det första beror det på arbetsgivarnas attityder, att det är större risk för diskriminering på arbetsmarknaden för invandrade akademiker, samt att svenska arbetsgivare inte är säkra på värdet av utländska akademikers utbildning från ett främmande utbildningssystem. För det andra är det svårare för Högskoleverket att bedöma akademiska utbildningar från icke-europeiska länder. Slutligen är vissa individers akademiska utbildningar inte direkt användbara på den svenska arbetsmarknaden, exempelvis juristutbildningar.

Förutom de orsaker som Ekberg och Rooth nämner, framlägger Lundh (2005, 70-80) också ytterligare anledningar till skillnaderna. För det första tar det tid för invandrare att anpassa sig till det nya landet och samhället. Vistelsetiden kan ses som ett sätt att mäta hur mycket en invandrare har uppdaterat sina kunskaper och färdigheter i det nya landet. Inte bara språket är viktigt i det svenska arbetslivet. Svenska specifika kunskaper, bland annat svenska samhällskoder och normer, är också viktiga för att utveckla sin karriär i Sverige. För det andra påverkar konjunkturer också möjligheten att får jobb. För invandrare har konjunktursläget störst betydelse vid och strax efter invandringstillfället. Till sist påverkar det lokala näringslivets struktur och efterfrågetrycket på den lokala arbetsmarkanden nyanlända invandrares möjlighet att få jobb. Välfungerande lokala nätverk mellan kommun, Arbetsförmedling och näringsliv kan underlätta invandrares etablering på arbetsmarkanden.

12

2.3 Statliga insatser för invandrade akademiker

Högskoleverket (2012) genomförde en enkätundersökning bland personer som ansökt om bedömning av utländsk utbildning. Syftet var att ta reda på om utlåtandet används och de sökandes upplevelser om hur utlåtandet underlättar inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet visar att chansen att få ett kvalificerat arbete varierar beroende på varifrån den invandrade akademikern kommer, utbildningsland och värderingen av den utländska utbildningen. För många invandrade akademiker har utlåtandet en stor betydelse för självkänslan, d.v.s. att de känner sig stärkta och uppskattade när utbildningen erkänns i Sverige. Resultatet visar också att fast många är nöjda med utlåtandet, önskas mer detaljerad information om deras utbildning så att sökanden kan visa upp detta för framtida arbetsgivare. Många önskar också mer stöd och studievägledning efter bedömningen, och önskar konkreta förslag på kompletterande utbildning (Högskoleverket 2012, 22-26).

Riksrevisionen (2011) har granskat de statliga insatserna inom utbildningsområdet för invandrade akademiker i Sverige. Resultatet visar att det tar lång tid för många utländska akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta beror bland annat på att de insatser som finns inte är tillräcklig kända, att systemet är komplext med en oklar ansvarsfördelning, samt att de pengar som avsatts för statliga insatser riktade mot utländska akademiker inte har använts fullt ut. I rapporten efterlyser Riksrevisionen också insatser för bättre svenskakunskaper hos utländska akademiker. Bristande språkkunskaper bedöms som det största hindret för deltagande i och slutförande av kompletterande högskoleutbildningar i Sverige.

2.4 Sammanfattning

Tidigare forskning visar att jämfört med infödda akademiker, är sysselsättningsgraden på den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker lägre. Anledningen till skillnaderna kan bero på invandrade akademikers ursprungsländer, studiebakgrund, arbetsgivarnas attityder, bedömningar från UHR (f.d. HSV), samverkan med arbetslivet, kompletterande utbildning, kunskaper i svenska språket och samhället, och studievägledning.

13

Tidigare forskning har granskat vilka statliga insatser som finns för att underlätta invandrade akademikers etablering. Denna forskning utgår vidare från ett myndighets- och samhällsperspektiv, men det finns brister i forskningen utifrån invandrade akademikers egna perspektiv, alltså hur invandrade akademiker upplever processen att komma in på den svenska arbetsmarknaden och vilket stöd de önskar. Därför ska jag från ett individperspektiv undersöka denna process och använda olika karriärsutvecklingsteorier och sociologiska teorier för att analysera resultatet.

14

3 Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redovisar jag de teorier och begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. Rollteori och Donald E. Supers teori används för att förklara hur en ”minicycel” i en människas karriärsregnbåge kan medföra rollkonflikter och rollförluster. Pierre Bourdieus begrepp kapital används för att förklara invandrade akademikers etableringstid och varför de behöver skaffa nya kunskaper och färdigheter för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

3.1 ”Minicycle” i Supers livsstadier

Donald E. Super använder livsregnbågen för att beskriva karriärutveckling och begreppet ”minicycle” används för att beskriva situationer då oplanerade förändringar sker i livet. Enligt Supers livsregnbåge, är karriärutveckling en livslång process som kan ses i fem steg: uppväxt, utforskande, etablerande, upprätthållande och avvecklande. De fem stegen motsvarar barndom, ungdom, vuxen, medelålder och pensionär (Patton och McMahon 2006, 57). Super påpekar också att övergångarna mellan stadierna är flexibla. På grund av planerad eller oplanerad förändring, kan individer också återuppleva stadierna utforskande, etablerande och upprätthållande, vilket kallas en ”minicycle” (Patton och McMahon 2006, 58).

Det utforskande stadiet är från tonåren till 25 års ålder, varav åren mellan 18 och 25 ses

som sen adolescens. Under denna period förväntas ungdomar göra många försök, misstag och saker de senare ångrar. Till exempel kan de under sina universitetsstudier prova olika ämnen för att sedan hoppa av. För de som redan jobbar, har de kanske bytt mellan olika yrken. Under detta stadium utvecklar elever sin självkännedom och hittar en plats för sig själva i världen av arbete (Super 1957, 129 ).

Det etablerande stadiet är i vuxen ålder, från 25 till 45, och då förväntas de flesta

människor har bosatt sig i ett yrke. Individen har fått yrkesinformation och har hittat ett tillfredställande yrke. Förutom karriären, börjar individen också bygga upp sin familj. De vet

15

mycket klarare vad de vill och var det finns möjligheter och med detta följer ett målinriktat beteende (Super 1957, 130).

Det upprätthållande stadiet är när man närmar sig 40. Individen vill då inte byta till nya

yrkesfält eller söka sig till nya områden. Individen tenderar att fortsätta göra saker som gör dem etablerade och som de är bra på. Under detta stadium, har individen också etablerat ett hem. Ett framgångsrikt etablerande ger individen säkerhet, stabilitet och självförverkligande, och detta sker ömsesidigt och parallellt både hemma och på arbetsplatsen. Tvärtom så resulterar ett misslyckat etablerande i frustration, till exempel kan långtidsarbetslösa känna sig otillräckliga hemma, vilket blir ett problem även där (Super 1957, 147-150).

När vuxna människor är tvungna att genomgå en ”minicycle”, kan detta leda till en rollkonflikt eller rollförlust. Till exempel har en person i 30-årsåldern förväntningar på sig att etablera sig inom ett yrkesområde, men kan istället tvingas återgå till utforskandestadiet. De förväntas i denna ålder bidra produktivt i samhället och att uppbära sina skyldigheter. Då en konflikt uppstår mellan den faktiska situationen och de förväntningar som finns leder detta till obalans i livet, vilket medför högre sannolikhet för livsotillfredställelse och självoförverkligande (Amundson, Harris-Bowlsbey och Niles 2009, 22).

3.2 Roll

Omgivningen och samhället där vi befinner oss ställer en rad förväntningar och krav på lämpliga beteenden på individen. Individen tar till sig dessa krav och förväntningar, internaliserar dem och gör dem till en egen förväntning på sig själv. Genom att internalisera sociala roller, införlivar och förstår individen samhället. Individer värderas oftast positivt när deras rollbeteende i hög utsträckning uppfyller rollförväntningarna (Angelöw och Jonsson 2000, 31-32).

En rollkonflikt uppstår när motstridiga krav och förväntningar från olika positioner och förhållanden förekommer gentemot en aktör. En rollkonflikt kan i sin tur medföra ohälsa och negativa effekter på individens tillfredställelse. Angelöw och Jonsson (2000, 34-35) ger några exempel på olika former av rollkonflikt, bland annat rollkonflikt i förhållande till privatlivet och i förhållande till de egna ”inre” kraven.

16

 Rollkonflikt i förhållande till privatlivet förekommer när förväntningar på en individ från jobb och privatliv är motstridiga.

 Rollkonflikt i förhållande till de egna ”inre” kraven är mellan en aktörs egen

förväntning på sig själv och aktörens faktiska sätt att uppfylla rollen.

Rollförlust. Angelöw och Jonsson använder yrkesrollen som exempel när de förklarar en

rollförlust. En individ spelar en central roll som lönearbetare i samhället och livet, så arbetslösheten upplevs av de flesta mer belastande och negativ än att ha ett arbete. När den arbetslöse inte kan byta ut sin arbetskraft mot inkomst, känner den arbetslöse att hans eller hennes arbetskraft inte har något bytesvärde, vilket oftast leder till dålig självkänsla, det vill säga att individen känner sig värdelös, kasserad och oanvändbar. Den kapitalistiska ekonomin är uppbyggd utifrån att lönearbetaren ger ett bidrag i form av produktion av mervärde till arbetsgivaren. Dessutom erhåller lönearbetaren andra tecken på social uppskattning genom att inneha ett arbete, den identitet och status han eller hon bär med sig i samhället (Angelöw och Jonsson 2000, 36-37).

3.3 Kapital

Kapital är resurser som en aktör enligt Bourdieu måste ha med sig för att delta i ett socialt fält. Kapital är något som kan beskrivas som värden, tillgångar och resurser, av symbolisk eller ekonomisk art. Kapitalet är ett relationsbegrepp, det vill säga att andra aktörer i fältet också måste erkänna kapitalet som en tillgång för att det ska ha ett värde (Bourdieu 1996, 20-21). Enligt Pierre Bourdieu, kan kapital kategoriseras som symboliskt kapital, socialt kapital och

kulturellt kapital etc. Bourdieu har i sin forskning om yrkeslivet såsom sociala fält framför allt

fokuserat på symboliskt kapital, mer specifikt tillgångar som är allmänt erkända inom ett fält och vars värde grundas på föreställningar om vad som är eftersträvansvärt (Broady 1991, 169).

Symboliskt kapital beskrivs av Broady som något ”som av sociala grupper igenkänns som

värdefullt och tillskrivs ett värde” (Broady 1991, 169). Det kan handla om att ha ett utbildningsbevis (kan också benämnas utbildningskapital) eller om mer osynliga resurser, till exempel människors förmåga att hantera relationer på ett smidigt sätt, vilket idag ofta kallas ”social kompetens” (Engdahl och Larsson 2011, 244).

17

Kulturellt kapital är enligt Bourdieu ”något som en individ kan utnyttja i kampen om makt,

prestige och pengar” (Bourdieu 1996, 21). Bourdieu talar om kulturellt kapital som en form av symboliskt kapital, som språkkunskaper, kunskap om andra kulturer, förtrogenhet med ett prestigeladdat ämne eller förmågan att uttrycka sig väl i tal och skrift – som alla tillerkänns ett värde utifrån de föreställningar som gäller inom ett visst område, alltså ett socialt fält (Broady 1991, 169). Information kan också betecknas som kulturellt kapital. Broady menar att:

…elever som är välrustade med kulturellt kapital har goda utsikter till en privilegierad framtid sammanhängger med att de (och deras föräldrar) är väl bekanta med och förmögna att värdera det spektrum av möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet och den sociala världen i övrigt erbjuder (Broady 1991,175).

Det sociala kapitalet, vilket är ytterligare en form av kapital, är också relevant. Det ”har att

göra med det sociala nätverk människor befinner sig i” (Bourdieu 1996, 20). Med socialt kapital menar Bourdieu tillgångar i form av relationer och förbindelser, i förlängningen ett kontaktnät (Broady 1991, 169-170). Med detta avses ofta kontakter i vardagslivet och är tillgångar som kan grundas på våra personliga sociala nätverk, familjeband och grupptillhörigheter (Engdahl och Larsson 2011, 244).

3.4 Sammanfattning

Super beskriver en individs karriärsutveckling i fem stadier, uppväxt stadiet, utforskande stadiet, etablerande stadiet, upprätthållande stadiet och avvecklande stadiet. När förändringar sker i livet, kan individen få återuppleva utforskande, etablerande och upprätthållande stadierna, vilket kallas en ”minicycle”. Då behöver individen utforska omvärlden igen och värdera sina färdigheter och resurser utifrån den nya situationen, samt utöka sin självkännedom. De olika slags resurser eller tillgångar som är användbara i det nya sociala fältet kan, enligt Bourdieu, beskrivas som kapital. Bourdieu kategoriserar kapital i olika former – symboliskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital. Då en person förnyar sitt kapital i en ”minicycle” kan detta medföra rollkonflikter och rollförluster, vilket kan påverka individens livstillfredställelse och självförverkligande negativt.

18

4 Metod

I detta kapitel redovisar jag undersökningsmetoden till min studie såsom metodval, urval, tillvägagångssätt, datainsamling, analysmetod för det empiriska materialet och de etiska övervägandena.

4.1 Metodval

Syftet med denna undersökning är att beskriva och analysera invandrade akademikers upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Därför har jag använt mig av kvalitativ undersökningsmetod. Jag anser att kvalitativ undersökningsmetod är rimlig på grund av att denna undersökningsmetod kan ge större förståelse av upplevelserna och att man kan finna mönster av upplevelser och erfarenheter (Trost 2010, 32). En annan fördel med kvalitativa intervjuer är att de ger bättre möjligheter till en helhetsförståelse av ämnet. Forskaren får också möjlighet att ställa följdfrågor för att få kompletterande och fördjupande svar, och det är också enklare för forskaren att tolka svaren när man kan observera intervjupersonen (Larsen 2009, 27). Nackdelen med kvalitativa metoder är att man inte kan generalisera (Larsen 2009, 27). Resultatet kan hjälpa att skapa förståelse av situationen men ger inte en generell bild av alla invandrade akademikers upplevelser.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Mina urvalskriterier för intervjupersoner relaterar till min avgränsning och definition av invandrade akademiker, det vill säga personer som har uppehållstillstånd/uppehållsrätt och folkbokfört sig i Sverige, som kom till Sverige som vuxna och har ett annat modersmål än

19

svenska och som har fått kandidat (eller högre examen) från sitt hemland, eller yrkesexamen som är motsvarande till kandidat (eller högre nivå). Intervjupersonernas ålder är mellan 25 och 45 år på grund av att den gruppen människor deltar mest aktivt på arbetsmarknaden och har större möjligheter att läsa och komplettera för att komma in på arbetsmarknaden.

Jag använde mig av snöbollsmetoden, det vill säga att ta kontakt med personer som har goda kunskaper om det aktuella ämnet. Dessa personer har i sin tur tipsat mig om andra personer som det kan vara värt att prata med (Larsen 2009, 78). Jag tog först kontakt med Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg och fick veta att studie- och yrkesvägledaren där brukar hänvisa invandrade akademiker till att läsa svenska på Folkuniversitetet. På Folkuniversitetet fick jag kontakt med personer som är invandrade akademiker. Efter intervjuerna, tipsade intervjupersonerna mig om andra personer som passar min undersöknings syfte. Resultatet redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Intervjupersonernas bakgrund

Nr Region Ålder Ankomstår till

Sverige Utbildnings bakgrund Nuvarande

1 Asien 36 Sep. 2012 Kandidat, Asien

Master, Västeuropa Student

2 Västeuropa 30 Feb. 2009 Civilingenjör,

Västeuropa Anställd 3 Mellan- östern 43 1994-2004(1:a gång) Dec. 2012 (2:a gång) Kandidat, Mellanöstern

Master, Sverige Arbetssökande

4 Afrika 38 Aug. 2012 Kandidat, Afrika Arbetssökande

5 Västeuropa 28 Aug. 2008 Lärare, Västeuropa Anställd

6 Australien 27 Apr. 2010 Kandidat, Australien Anställd

7 Asien 28 Aug. 2009 Kandidat, Asien Student

4.3 Datainsamling

Jag har gjort semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag utifrån mitt syfte har formulerat intervjuguiden med öppna frågor som berör olika ämnesområden. De olika

20

ämnesområdena handlar om intervjupersonernas bakgrund, vad de tycker om det svenska språket, upplevelser av bedömningen av deras utländska examina, upplevelser av arbetsmarknadspolitiska program, kunskaper om den svenska arbetsmarknaden och hur detta påverkar deras yrkesval, samt övriga synpunkter eller känslor som de vill lägga till. Med tanke på att invandrade akademiker kanske inte kan förstå svenska fullt ut, har jag också förberett samma frågor på engelska. Även om inte alla intervjupersoner förstod alla frågor första gången de ställdes kunde jag med förtydliganden och exempel få dem att förstå varje frågas mening. Min intervjuguide finns med som bilaga. Intervjuerna tog cirka en timme. Efter att intervjupersonerna har godkänt det, spelade jag in intervjuerna.

Reliabilitet visar på exakthet eller precision, det vill säga att undersökningen är tillförlitlig och att information behandlas på ett noggrant sätt (Larsen 2009, 81). Jag spelade in alla mina intervjuer på både mp3-spelare och mobiltelefon för det fall att endera inte fungerar. Efter jag genomfört intervjuerna, samlade jag alla ljudinspelningar och transkriberingar från respektive intervjuperson i en gemensam fil. Intervjupersonerna i min studie benämns som intervjuperson 1, intervjuperson 2 och så vidare.

4.4 Analysmetod

Efter att jag genomfört intervjuerna transkriberade jag dem eftersom den processen kan ge författaren en unik chans att lära känna sitt material (Dalen 2008, 65). Jag använde mig av innehållsanalys, vilket betyder att jag kodade de transkriberade texterna och sorterade materialet i olika kategorier (Larsen 2009, 102). Kategorierna är kopplade till mina frågeställningar och teorier. Utifrån denna process presenteras dessa kategorier i följande avsnitt i resultatkapitlet: 5.1 Kort beskrivning av etableringsprocessen att komma in på den svenska arbetsmarknaden, 5.2 Upplevelser på vägen till arbetsmarknaden i Sverige uppdelat på 5.2.1 Värdet av det svenska språket, 5.2.2 Universitets- och högskolerådets bedömning av utländska examina, 5.2.3 Attityder till att läsa och komplettera sin utbildning i Sverige, 5.2.4 Skillnader på arbetsmarknaden mellan Sverige och hemlandet och 5.2.5 Arbetsmarknadspolitiska program, samt 5.3 Invandrade akademikers önskan om stöd uppdelat på 5.3.1 Kontakt med arbetsgivarna, 5.3.2 Kunskaper om svenska språket, samhället och kulturen, och 5.3.3 Psykologiskt stöd.

21

4.5 Etiska ställningstaganden

Under arbetets gång har jag följt Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Alla respondenter var informerade om de fyra etiska

huvudkraven, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6). Informationskravet innebär att forskaren informerar de berörda intervjupersoner om syftet med forskningen (Vetenskapsrådet 2002, 7). Samtyckeskravet är att intervjupersonerna själva kan bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 9). Konfidentialitetskravet handlar om att forskaren ska ge största möjliga konfidentialitet till all information från intervjupersonerna och att ingen obehörig kan få tag på materialet (Dalen 2008, 23). Nyttjandekravet innebär att uppgifter från enskilda personer endast ska användas för min undersökning (Vetenskapsrådet 2002, 14).

Min första kontakt med informanterna var via e-post. I mailet presenterade jag vem jag är, anledningen till intervjuerna och vad mitt examensarbete handlar om. Jag informerade också om vem som är undersökningens huvudman, samt bifogade tidsförslag för intervjuerna. Det var frivilligt för dem att tacka ja till att delta i intervjuerna. Mina informanter är anonyma när jag presenterar resultatet, intervjupersonerna nämns varken vid namn, kön eller var de studerar eller jobbar nu. Ingen kommer att kunna få reda på individuella svar. När det gäller namn på företag, skolor eller program skriver jag bara ”företaget” eller ”min skola”, etc. Jag skriver ”hemlandet” istället för att nämna exakt vilket land de kommer ifrån. All information som framkommit vid intervjuerna kommer endast att användas för mitt examensarbete.

22

5 Resultat

I detta kapitel redovisas det empiriska materialet. Först beskriver jag hur processen att försöka komma in på arbetsmarkanden i Sverige ser ut för mina intervjupersoner. Därefter presenterar jag deras uppleverser under denna process. Slutligen beskrivs intervjupersonernas önskan om stöd.

5.1 Kort beskrivning av etableringsprocessen att komma in på

den svenska arbetsmarknaden

När mina intervjupersoner kom till Sverige, behövde de först folkbokföra sig hos Skatteverket. Efter att de har fått sina personnummer, kunde de anmäla sig till språkundervisning i svenska, till exempel SFI. Under tiden de läste (eller läser) svenska, fick de information från studie- och yrkesvägledare om hur processen fungerar för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, till exempel bedömning av utländska examina hos UHR och komplettering av studier från hemlandet. De fick också information via sina sociala nätverk, till exempel sin familj eller kompisar.

Mina intervjupersoner sökte jobb, eller var inskrivna på Arbetsförmedlingen och deltog i arbetsmarknadspolitiska program, redan när de läste svenska språket. För de som inte fått jobb när de var färdiga med sina svenskastudier, till exempel SFI, kunde de antingen komplettera sin behörighet på Komvux för vidarestudier, läsa någon form av eftergymnasial utbildning, komplettera sina utländska studier eller fortsätta vara med i arbetsmarknadspolitiska program och aktivt söka jobb. Utifrån mina intervjupersoners erfarenheter, påverkas deras chans att få kvalificerad anställning i Sverige av vad de har för utbildning från hemlandet och vilket land de kommer ifrån. Till exempel är det lättare för de som läst till exempel teknik i ett västeuropeiskt land att få jobb, jämfört med dem som läst samhällsvenskap eller pedagogik och kommer från länder utanför Europa. Konjunkturen och arbetsmarknadsläget påverkar

23

också chansen, till exempel upplevde några mina intervjupersoner att det var särskilt svårt att komma in på svensk arbetsmarknad i samband med finanskrisen 2008.

5.2 Upplevelser på vägen till arbetsmarknaden i Sverige

5.2.1 Värdet av det svenska språket

Mina intervjupersoner tycker att fast de upplever att Sverige är ett öppet och internationellt land och att alla kan prata engelska, är det mycket viktigt att kunna prata det svenska språket och att det också ger större möjligheter till jobb. Intervjupersonerna påpekar också att svenska är viktigt av sociala skäl, även i större och internationella företag där alla anställda kan prata engelska och all information är på engelska, vilket uttrycktes enligt följande:

”Det är svårt att umgås med andra svenskar om man inte kan prata svenska. Fast de kan prata engelska, men när de är i egen grupp, då byter de direkt till svenska. Om man inte förstår, kändes det obekvämt och lite utanförskap.” (Intervjuperson 7)

Mina informanter upplever också att ett annat modersmål kan vara en fördel i Sverige under förutsättning att man kan prata svenska. Däremot tycker de att svenska språket är olika viktigt beroende på vilket område man jobbar i, till exempel är kravet inte lika stort för ingenjörer, jämfört med lärare. En av intervjupersonerna tycker att det är också viktigt att kunna prata svenska för vidare karriärsutveckling i Sverige. När man når en högre position i ett företag och behöver inspirera andra människor, fatta beslut och träffa kunder, när man representerar företaget utåt, är det viktigt att kunna utrycka sig på rätt sätt och prata svenska.

5.2.2 Universitets- och högskolerådets bedömning av utländska examina

Det visade sig i studien att inte alla intervjupersoner har skickat sina utländska examina till Universitets- och högskolerådet. För de som inte gjort det, är anledningen dels att de aldrig upplevt att det behövts, och dels att de utgått från att deras utlänska examen inte är användbar i Sverige samt att de är beredda att läsa något nytt från början. En av intervjupersonerna berättade att anledningen till varför hon/han inte skickat in sin utländska examen för

24

bedömning är att hon/han inte anser att hennes/hans utländska examen kan användas för att bygga en karriär i Sverige. Detta uttrycktes på följande sätt:

”Framför allt finns det inte så många jobb som man kan söka med min högskoleutbildning från mitt hemland. För svenskar som har läst samma utbildning i Sverige, är det inte så lätt att få jobb heller. Det är en vanlig utbildning man blir arbetslös, tycker jag. (…) Jag visste redan att min högskoleutbildning från mitt hemland inte är användbar. (…) Jag vill göra någonting som kan ge mig mer stabilt status i samhället och den examen kan inte ge mig status och yrke.” (Intervjuperson 7)

För en del av mina intervjupersoner, var arbetsgivarna nöjda med de dokument som de lämnat in när de sökte jobb. De upplever att en del arbetsgivare aldrig kollar examina och att det räcker med att bara skicka in sitt CV. En del av de som har skickat sina utländska examina till Universitets- och högskolerådet kände sig nöjda och stärkta när de fick sina bedömningar eftersom de tycker att Sverige är mer utvecklat jämfört med hemlandet, så de fick en bra känsla när de fick ett intyg som visar vad de har läst. En del kände de sig besvikna och tyckte att deras examen var undervärderade. En intervjuperson berättade hur hon/han kände sig när hon/han fick sin bedömning från UHR och tyckte att sin examen blev undervärderad. Se citat nedan:

“The master part was a little bit disappointing. It felt like a downgrade from master, since XXX is a part of EU and I really don’t know why it has to be changed. So that bit feels…” (Intervjuperson 1)

När det gäller användbarheten av UHRs bedömning, tycker en av intervjupersonerna att i början har utbildning och examen mycket betydelse när man söker jobb. Ju längre man har jobbat, desto mindre viktigt är det. Andra saker, bland annat teknisk kompetens, egenskaper, kunskaper och erfarenheter är mer avgörande när man söker jobb. En annan av mina intervjupersoner tycker att det är viktigt att ha ett utlåtande och att det krävs hela tiden i Sverige, särskilt när man vill läsa vidare på högskola, komplettera sina gamla examina eller delta i vissa arbetsmarknadspolitiska program på Arbetsförmedlingen.

Angående bedömningsprocessen, framkommer det i intervjuerna att det är svårt att veta hur UHR gör sina bedömningar. Intervjupersonerna visar förståelse för att det är en svår process med så många utbildningar i så många länder och examina utfärdade olika år. De förväntar sig dock ett bättre bedömningssystem. För mina intervjupersoner som fick sina examina erkända i Sverige, förstod inte alla vilken innebörd som detta har och vad utlåtandet om motsvarande utbildning i Sverige betyder.

25

5.2.3 Attityder till att läsa och komplettera sin utbildning i Sverige

Intervjuerna visade att olika intervjupersoner har olika attityder till att läsa vidare eller komplettera sin utbildning i Sverige. För de som har tänkt läsa vidare på högskola, är de glada att de får chansen att göra det efter flytten till Sverige, dock under förutsättning att de kan få ett bättre jobb efter studierna. En del intervjupersoner vill gärna jobba några år först och börja plugga igen senare när de vet vad som behövs i arbetslivet. Många av mina intervjupersoner har press på sig att börja jobba så snart som möjligt. Att få en inkomst är en stor anledning till att de vill börja arbeta direkt. De vill försölja sig själva och vill bidra med någoting till sin familj. De känner sig också stressade på grund av att framtiden är oklar och att det känns tveksamt att börja plugga igen och dessutom inte veta om de kan få jobb sedan. De anser att de slösar bort sin tid när de pluggar i Sverige eftersom de redan känner sig välutbildade och vill sätta sina kunskaper i användning. En intervjuperson berättade om att hon/han har tappat bort sitt självförtroende då hon/han är över 40 år och har pluggat mycket men ändå inte är anställd. Detta uttrycktes som följer:

”Man måste plugga mycket och jag har pluggat mycket. Jag är över 40 år nu (…) jag vill bara hoppa över och ha riktiga arbetsuppgifter så jag får det självförtroendet att jag kan det här. Jag vill inte slösa en massa tid och läsa igen.” (Intervjuperson 3)

Även för de intervjupersoner som förstår att Sverige är ett annat land med ett annat system jämfört med hemlandet, är det svårt att acceptera att de behöver komplettera sin gamla examen på högskolan igen, särskilt när det tar lång tid. En intervjuperson berättade att om hon/han måste plugga samma ämne igen på högskola och under lång tid, då ska hon/han läsa något nytt. Detta uttrycktes som nedan:

”Om jag måste plugga länge, då måste jag fråga mig igen om jag vill jobba som lärare eller något annat. … Jag har pluggat fem år på högskola och det känns rätt att börja jobb och så. Pedagogik och organisation, tycker jag att det räcker.” (Intervjuperson 5)

5.2.4 Skillnader på arbetsmarknaden mellan Sverige och hemlandet

Jämfört med i intervjupersonernas hemland, tycker de att arbetskraften i Sverige är dyr och att det också finns tydliga yrkesstatuskategorier, till exempel att läkare och ingenjörer har högre status än sjuksköterskor och lärare. Mina intervjupersoner upplever att i Sverige betonar människor inte lika mycket vilken högskoleexamen man har och vilken skola man har läst i, utan mer betonar yrkeskompetenser. Till exempel så kan en byggnadsarbetare också tjäna

26

mycket pengar. Jämfört med i hemländerna, tycker intervjupersonerna att det också finns vissa yrken som är mer populära i Sverige, bland annat veterinärsyrket. En av intervjupersonerna berättade om sina upplevelser på den svenska arbetsmarknaden, att arbetsorganisationer inte är lika hierarkiskt uppbyggda som i hemlandet och att lönespridningen är jämn i Sverige. Detta påverkar hur hon/han vill utveckla sin karriär, vilket uttrycktes som följer:

”Det finns kanske inte något annat (land) som har så jämt som Sverige i lönespridning. Det är lite märkligt att vissa yrken har nästan lika mycket lön som akademiker (…) det är inte lika lockande kanske i Sverige att få ett ledande position. Inkomst ökning inte är så stor, men ansvar och belastning ökar. Men det är mer motiverat i mitt hemland att ta ansvar eftersom det är mer prestandafokuserat samhälle.” (Intervjuperson 2)

En del av mina intervjupersoner upplever att det inte är lika lockande att plugga på högskola i Sverige jämfört med i hemlandet och att de kan börja tänka på vissa yrkegrupper på ett annat sätt än hur de tänkte på dem i hemlandet. På grund av ekonomiska skäl, kan en del också acceptera okvalificerade yrken i Sverige för att klara livet, vilket en av intervjupersonerna uttryckte så här:

”If I end up in delivering newspaper, I can also accept it. I get money and food, so I have no other choice. But I don’t get my value. I can show my value, if I get a job there I use my brain and I am educated for.” (Intervjuperson 4)

De jobb som mina intervjupersoner tänker på att söka i Sverige är oftast kopplade till deras tidigare utbildningar och de arbetslivserfarenheter som de hade i sitt hemland, samt vilka slags jobb de tror att de kan få. Detta utrycktes så här:

”(Jag tänker på de yrken) som är lättare för mig att nå dem.” (Intervjuperson 5)

5.2.5 Arbetsmarknadspolitiska program

Några av mina intervjupersoner är ganska självständiga och klarar att söka jobb på egen hand. De som fick jobbcoach eller liknande via Arbetsförmedlingen, fick det därför att de informerades om denna möjlighet när de var inskrivna där. En del tackade ja utan att förstå vad det handlade om.

De intervjupersoner som hade en jobbcoach upplever att det är svårt för en jobbcoach att förstå vilka problem de har och vilken hjälp de behöver. När det gäller andra arbetsmarknadspolitiska program, tycker en intervjuperson att vissa program utgör en ganska

27

lång process och att man inte får praktiska råd. En av intervjupersonerna berättade att det är svårt att välja eftersom det saknas tydlig information om vad programmet handlar om. Därför blir det svårt för henne/honom att planera sitt liv, vilket uttrycktes på följande sätt:

”When I asked for information, I got printed material with different names on it. The information seems very general. They don’t really say step by step what they do. That kind of access to information seems lacking (…) you know a project is six months and I can study at the university for six months. Without a complete picture, it is hard for me to make a decision and know what the choice is.” (Intervjuperson 1)

Arbetsgivarnas attityder är enligt mina intervjupersoner också avgörande när det gäller deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. För de intervjupersoner som deltog arbetsmarknadspolitiska program är de tacksamma att regeringen vill satsa pengar, tid och pengar för att hjälpa dem, och för att personalen i de olika arbetsmarknadspolitiska programmen gör sitt bästa för att hitta praktikplats åt dem eller ge dem chansen till en anställningsintervju. Intervjupersonerna upplevde att om arbetsgivarna inte visar intresse och inte är tillräckligt öppna, så är det svårt för dem att komma in i arbetslivet.

5.3 Invandrade akademikers önskan om stöd

5.3.1 Kontakt med arbetsgivarna

Mina intervjupersoner upplever att de befinner sig i ett nytt land och känner att de saknar nätverk och andra möjligheter att hitta jobb. De upplever att kontakter är en mycket viktig resurs som saknas. De tycker att när de får träffa arbetsgivarna ansikte mot ansikte, blir det lättare för arbetsgivarna att veta vem de är och vad de kan. Två intervjupersoner uttryckte på följande sätt att kontakter är viktiga och att det är nyckeln till allt:

“(Det svåraste är) kontakt med arbetsgivare. Träffa en arbetsgivare direkt, ansikte mot ansikte. Snälla, ge mig chans, bara öppna en väg till mig och ni kommer att bli imponerande.” (Intervjuperson 3)

“(The hardest thing is) being at the right place at the right time, you know. Let someone notice you and recognize you can do this. To get my foot in the door, that is the most important thing (…) if you don’t know someone in Sweden, I don’t think you can get a job.” (Intervjuperson 6)

28

Mina intervjupersoner tycker att praktik är ett bra sätt att komma in i arbetslivet. Genom praktik kan arbetsgivaren bättre förstå vilka kompetenser de har och hur de kan tillämpa sina kunskaper i praktiken i ett nytt land. Praktik kan också ge dem yrkeserfarenheter och referenser i Sverige, och på så sätt kan de bygga upp sitt nätverk här.

5.3.2 Kunskaper om svenska språket, samhället och kulturen

Under tiden som mina interpersoner söker jobb, behöver de översätta mycket material, och de behöver hjälp med svenska språket när de skriver sin CV, ansökan, mail med mera. De känner också att de behöver veta hur man gör när man söker jobb, hur ansökningsprocessen fungerar i Sverige. En intervjuperson berättade om sitt behov av någon som vet hur det svenska samhället fungerar, när hon/han sökte jobb och försökte komma in på den svenska arbetsmarknaden, vilket uttrycktes på följande sätt:

”(Jag behöver) en svensk hemma i hörnet (skratt). Man kan fråga kompisar då och då, men det är inte samma som man har hjälp hemma.” (Intervjuperson 5)

Information om samhället är också en viktigt för mina intervjupersoner. Som ny i Sverige, är det svårt att förstå hur samhället fungerar och vilken myndighet som är ansvarig för vad. Mina intervjupersoner upplever att det tar tid att ta reda på vad som finns, vad de kan göra, vilka andra möjligheter som finns och så vidare. Information om samhället är viktig för att bestämma och välja vad de ska göra i Sverige. Det blir lättare för dem att analysera och planera, om de får konkret och tydlig information från början. En av intervjupersonerna känner också att fast hon/han vet var informationen finns, känns det ändå svårt att veta var hon/han ska börja och hur hon/han ska börja. Hon/han sade följande:

”Allt på en gång och det är bara jag som måste göra det. Det är mitt ansvar. Jag tror att det är också det är i ett annat land och det är någoting som jag aldrig har gjort. Så jag vet riktigt inte hur det fungerar.” (Intervjuperson 5)

Enligt mina intervjupersoner finns det också vissa särskilda tysta kunskaper om hur man ska göra saker och hur kulturen fungerar här. Det tar också tid att lära sig, och därför är det lätt att bli missförstådd och skapa konflikter i början ibland. En intervjuperson berättade om hur hon/han bad sin sambo att prata med olika myndigheter och organisationer för att undvika konflikter, se citat nedan:

29

”Jag kan förstå det finns ett speciellt sätt att göra saker, men det tar tid att acceptera det. Jag brukar be min sambo pratar med dem så det är mindre kultur konflikt.” (Intervjuperson 1).

5.3.3 Psykologiskt stöd

Intervjupersonerna tycker att hela resan har varit svår för dem. Även för de som inte har lika många problem som de andra, kände de också att det är lättare för dem i hemlandet där det finns kontakter och där de behärskar språket bättre. Det svåraste är osäkerheten inför framtiden och att de inte vet vad de ska göra. Mina intervjupersoner är redan vuxna och har studerat länge i sitt hemland. De känner sig trötta och osäkra när de inte får jobb och är tvungna att studera vidare, vilket också leder till att de inte känner sig värdefulla och användbara då de inte får sätta sina kunskaper i användning. En intervjuperson berättade om sin känsla kring hela processen på följande sätt:

”Det känns trött. Jag vill ha ett jobb nu (…) jag kan inte säga jag tappat hoppet, men jag vet inte heller vad skulle hända, bara gå vidare.” (Intervjuperson 3)

En annan intervjuperson berättade att det hade varit jättetufft för henne/honom på vägen in på den svenska arbetsmarknaden. Hon/han kände sig jätteledsen då hon/han inte var anställd och hon/han berättade att hon/han är en hel ny person efter hela ”resan”, se citatet nedan:

”It has been a really big journey. A lot of emotions, up and down, cry more than I usually do. I am a completely different person now compare to when I moved here. You lost your family, your friends, your lifestyle, and also the period I was wasting… Very challenging to me as a person, I would say it is a character building.” (Intervjuperson 6)

Allt detta gör att mina intervjupersoner tycker att de under processen behövde någon som kan förstå deras problem och bekräfta att vad de gör idag har betydelse för framtiden, samt ge dem uppmuntran och en känsla av att deras kunskaper och kompetens kommer att komma till användning i framtiden.

5.4 Sammanfattning

Mina intervjupersoner tycker att det svenska språket är viktigt i arbetslivet i Sverige, särskilt av sociala skäl och för vidare karriärsutveckling. Bedömningen av utländska examina på

30

Universitets- och högskolerådet (UHR) upplevs inte av alla mina informanter som nödvändigt. Av de intervjupersoner som skickade sin examen till UHR, känner sig en del nöjda och stärkta av utlåtandet, men en del tycker att UHR undervärderat deras tidigare examina. Användningen av utlåtandet är olika, några av intervjupersonerna använder det när de söker jobb, medan andra bara använder det när det efterfrågas.

Mina intervjupersoner uttrycker en känsla av trötthet när de tänker på att de måste fortsätta läsa på högskola eller komplettera sin utbildning. Hela processen, att komma in i arbetslivet i Sverige, känns tuff. Det finns vissa skillnader på arbetsmarkanden i Sverige jämfört med i hemlandet och dessa påverkar också intervjupersonernas tankar kring yrkes- och karriärval i Sverige. Angående arbetsmarknadspolitiska program, upplever intervjupersonerna att det är svårt för vissa program att förstå invandrade akademikers problem, samt att det saknas tydlig information om vad programmen går ut på. Arbetsgivarnas attityder är också avgörande för om de får chans att komma in i arbetslivet eller inte.

Mina intervjupersoner tycker att de önskar stöd i kontakterna med arbetsgivare. När de söker jobb, känner de också att de behöver hjälp med svenska språket. De behöver också kunskap och information om det svenska samhället och kulturen, samt om hur saker och ting fungerar. Till sist önskar sig mina intervjupersoner psykologiskt stöd, det vill säga någon som kan få dem att känna att de kommer att få användning deras kompetens och kunskaper i framtiden.

31

6 Analys

I detta kapitel använder jag begrepp och teorier för att analysera resultatet och belysa undersökningens syfte och frågeställningar. Utifrån Bourdieus begrepp kapital, analyseras först intervjupersonernas upplevelser kring värdering av examina, att lära sig svenska, förstå och ta del av information och kultur, samt kring att skaffa kontakter. Supers ”minicycle”, samt rollkonflikt och rollförlust, används för att analysera intervjupersonernas upplevelser under tiden de uppdaterar sina kapital och även deras önskan om psykologiskt stöd.

6.1 Analys av invandrade akademikers kapital i Sverige

6.1.1 Att få symboliskt kapital att erkännas

Resultatet av min undersökning visar att anledningen till varför en del av mina intervjupersoner inte skickade in sina utländska examina till UHR, var dels att de aldrig upplevt att det behövts och att arbetsgivarna var nöjda med de dokument som de lämnade in, och dels att de inte tycker att deras utlänska examina är användbara i Sverige. Det visade sig i studien att de som fick sina utländska examina erkända av UHR, kände de sig nöjda och stärkta. De som inte fick en bedömning som motsvarar samma utbildningsnivå i Sverige, kände sig besvikna och tyckte att deras utbildning blivit undervärderad. Broady (1991, 169) definierar symboliskt kapital som något ”som av sociala grupper igenkänns som värdefullt och tillskrivs ett värde”. För att kunna använda en utländsk examen i det svenska systemet, måste den utländska examens värde också erkännas i Sverige. Delander och Ekberg (2010, 1-2) beskriver hur det för svenska arbetsgivare är lättare att förstå värdet och betydelsen av invandrade akademikers examen från Västeuropa, särskilt när utbildningen direkt kan används på den svenska arbetsmarknaden, till exempel en civilingenjörsexamen. För mina intervjupersoner som kommer från länder utanför Västeuropa, behöver deras utländska

32

examina utvärderas i Sverige för att underlätta för arbetsgivare, högskolor och övriga organisationer att förstå examens innebörd. Ekberg och Rooth (2005, 22) lyfter fram att svenska arbetsgivares osäkerhet kring utlänska examens värde är en anledning till att invandrade akademiker har svårt att få anställning. När en individs kapital erkänns i det sociala fältet, känner sig individen stärkt. Detta kan förklara varför mina intervjupersoner är glada och nöjda när de får sin examen från hemlandet värderad på motsvarande nivå i Sverige.

Därför spelar Universitets- och högskolerådet stor roll i det här fallet. Bedömningen från UHR kan vara ett sätt där Sverige erkänner (eller underkänner) invandrade akademikers symboliska kapital som värdefult i det nya landet. Utifrån detta är det viktigt att bedömningen ger konkret information om vad den utländska examen motsarar i Sverige och vad som eventuellt behöver göras för att komplettera utbildningen.

6.1.2 Uppdatera kulturellt kapital - språk, information och kultur

Mina intervjupersoner tycker att det är viktigt att kunna prata svenska, på grund av att det kan ge större möjligheter till anställning, att skaffa sociala nätverk och även för vidare karriärutveckling i Sverige. Mina interpersoner upplever att under tiden de söker jobb, behöver de hjälp med översättningar och språk. Bourdieu (1996, 21) definierar kulturellt kapital som ”något en individ kan utnyttja i kampen om makt, prestige och pengar”. Språk ses som ett kulturellt kapital. Mina intervjupersoner tycker att det är viktigt att kunna uttrycka sig väl i svenska, både i tal och skrift. När de kan svenska, är det lättare att utveckla andra kapital, bland annat information och nätverk. Det finns också större möjligheter till utbildningar och arbete i Sverige. Utan svenska språket, känner mina intervjupersoner att möjligheterna i Sverige är begränsade. Riksrevisionen (2011, 67) framhåller också bristande språkkunskaper som det största hindret för invandrade akademiker att delta i och slutföra kompletterande högskoleutbildningar i Sverige. Goda svenskakunskaper gör att intervjupersonerna känner större tillhörighet i Sverige och lättare kan förstå kulturen, och därefter även lättare skaffa nya nätverk.

Kunskaper och information om samhället är också viktigt. Det visade sig i min studie att som ny i Sverige, är det svårt för intervjupersonerna att förstå hur samhället fungerar och vilken myndighet som är ansvarig för vad. Det tar tid att ta reda på vad som finns, vad de kan göra, vilka andra möjligheter som finns. Intervjupersonerna tycker att det blir lättare för dem

33

att analysera och planera, om de får konkret och tydlig information från början. Broady (1991,175) kategoriserar information som kulturellt kapital. När Broady pratar om information, framhåller han att elever välutrustade med kulturellt kapital har lätt att skaffa sig den information de behöver om utbildning, arbetslivet och framtiden. Därför behöver mina intervjupersoner tid för att ta reda på vilka möjligheter som finns i det nya samhället. De behöver också konkret och tydlig information för att få en bättre överblick om de möjligheter och alternativ som finns för dem och för att analysera dessa.

Det visade sig i studien att det tar tid att lära sig vissa särskilda tysta kunskaper om hur man ska göra saker och hur kulturen fungerar i Sverige, och därför är det lätt med missförstånd och konflikter i början. Kunskap om kulturer, förtrogenhet med ett prestigeladdat ämne etcetera ses också som kulturellt kapital. Min studie visar också att det tar tid för mina intervjupersoner att tillgodogöra sig specifika kunskaper för Sverige. Lundh (2005, 73) tar som exempel i sin bok om specifika svenska kunskaper upp vad som är lämpligt i relationen till chefen, till andra anställda eller till kunder. Särskilt för invandrare från länder utanför Västeuropa, är skillnaderna i kulturen och samhället i Sverige ofta stora jämfört med hemlandet. Mina intervjupersoner känner således att de behöver hjälp med hur man formulerar sitt CV, att förstå hur man uttrycker sig på svenskt sätt samt med kunskap om hur det fungerar när man söker jobb i Sverige.

6.1.3 Att skapa socialt kapital - kontakter

Det visade sig i min studie att kontakter är en mycket viktig resurs som saknas hos mina intervjupersoner. De tycker att kontakter med arbetsgivare är viktigt för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och att träffa arbetsgivarna ansikte mot ansikte, kan underlätta för arbetsgivarna att veta vem de är och vad de kan. Socialt kapital är det sociala nätverk människor befinner sig i” (Bourdieu 1996, 20). Engdahl och Larsson (2011, 244) exemplifierar socialt kapital som personliga sociala nätverk, familjeband och grupptillhörigheter. Mina intervjupersoner, som nyanlända invandrade akademiker, befinner sig i en främmande omgivning där de saknar klasskamrater, kompisar, föräldrar och så vidare. Därför tycker mina intervjupersoner att de saknar kontakter med arbetsgivare. Det finns också andra faktorer som påverkar om en person kan hitta jobb eller inte, bland annat konjunktursläget. För vissa gjorde det personliga nätverket det möjligt att arbeta i hemlandet trots lågkonjunktur, vilket inte visat sig gå i Sverige då de saknar ett motsvarande kontaktnät

34

här. Bortsett från av ekonomska skäl, är kontakter också en anledning till varför en del av mina intervjupersoner accepterar okvalificerade arbeten i Sverige. Praktik fyller en liknande funktion som kontakter och nätverk, vilket bekräftas av mina intervjupersoner som tycker att praktik är ett bra sätt att komma in i arbetslivet.

6.2 ”Minicycle” i karriärsutveckling skapar rollkonflikt och

rollförlust

Det visade sig i intervjuerna att mina intervjupersoner känner press på sig att börja jobba så snart som möjligt. Som vuxna människor, med högskoleutbildning från hemlandet, vill de försörja sig själva och bidra med någonting till samhället och sin familj. Intervjupersonerna anser att de slösar bort sin tid när de pluggar i Sverige, eftersom de redan känner sig välutbildade och vill sätta sina kunskaper i användning. Enligt Supers livsregnbåge, ligger mina intervjupersoner i det etablerande stadiet, det vill säga att de förväntas ha etablerat sig i ett yrke och följa ett målinriktat beteende, samt börja bygga upp sin familj. Under detta stadium, förbereder individen sina färdigheter inför det upprätthållande stadiet, vilket innebär att de förväntas att veta vad de kan göra och vad de är bra på, har hittat ett jobb som de kan utveckla, eller läser en utbildning som de vet har betydelse för karriären i framtiden. När mina intervjupersoner kom till Sverige, ändrades omvärlden för dem. Det är inte samma system som de kände väl i sitt hemland, vilket gör att de behöver lära känna det nya samhället, se över sina kapital och skaffa nya kapital om det krävs. Därför är de tvungna att göra en ”minicycle” i sin karriärsregnbåge, vilket innebär att de återkommer till det utforskande stadiet där individen utvecklar sin självkännedom, hittar en plats för sig själv i världen av arbete i Sverige, och skaffar nya kapital. Detta kan medföra att individens olika roller, bland annat som student, arbetare, förälder, fru/man blir obalanserade, vilket i sin tur kan medföra en rollkonflikt och rollförlust. Intervjupersonerna behöver balansera sina roller för att känna sig tillfredsställda. Osäkerheten kring om vad de gör idag har någon betydelse för etableringen i det svenska samhället i framtiden eller inte, gör att det känns ännu svårare och tuffare att vara i det utforskande stadiet. Därför vill mina intervjupersoner lämna utforskande stadiet så snabbt som möjligt och hitta balansen igen för att känna sig förverkligade och tillfredsställda.

35

Studien visar också att en del av intervjupersonerna känner sig glada att kunna läsa vidare i Sverige. Masterutbildningar eller andra högre studier i Sverige räknas mer som en fortsättning av det etablerande stadiet än en ”minicycle”. De är mer målinriktade i sitt beteende eftersom de känner sig mer säkra på att studierna har betydelse för deras vidare karriärutveckling.

6.3 Rollkonflikt och rollförlust ger dålig självkänsla

Informanterna tycker att det har varit svårt under hela processen att försöka komma in på den svenska arbetsmarknaden. Mina intervjupersoner är redan vuxna och har pluggat mycket i sitt hemland. De känner sig trötta och osäkra när de inte får jobb och är tvungna att studera, och detta leder till att de inte känner sig värdefulla och användbara. Rollkonflikter uppstår då motstridiga krav och förväntningar från olika positioner och förhållanden förekomer gentemot en aktör (Angelöw och Jonsson 2000, 33). En ”minicycle” kan orsaka rollkonflikter för individen i förhållande till privatlivet. Individen spelar olika roller i samhället. Att komma tillbaka till utforskande stadiet innebär att rollen som student tar mer plats än förväntat, vilket tar tid från intervjupersonerna som samtidigt ska uppfylla kraven från andra roller, som lönearbetare, samhållsmedlem. Känslan av att vara för gammal för att studera, och att ha ägnat hela sitt liv åt studier, skapar stress och oro, vilket i sin tur medför att de inte känner sig behövda och användbara.

En ”minicycle” medför också en rollkonflikt i förhållande till de egna ”inre” kraven. Mina intervjupersoner har läst på högskola i sitt hemland. Vissa har också många års arbetserfarenhet, så de förväntar sig att sätta sina förmågor och kunskaper i användning när de kommer till Sverige. De vill ge ett bidrag i form av produktion till samhället. I verkligheten måste individen skapa nya kapital i det nya samhället, då omgivningen kräver av dem att läsa språk, komplettera utländska examen och så vidare. Detta innebär att en aktörs egen förväntning på sig själv inte stämmer med hur aktörens faktiska situation är. Det medför dålig självkänsla och en känsla av ett ens kompetens slösas bort i det nya samhället och inte kommer i användning.

Rollförlusten som lönearbetare är en annan konsekvens av en ”minicycle”. En vuxen människa med akademisk utbildning förväntas byta ut sin arbeskraft mot inkomst hos en arbetsgivare. När arbetsgivarna inte är säkra på värdet av utländska akademiska kompetenser,