I denna analys kommer vi bl.a. att jämföra flickornas och pojkarnas prestationer i de tre kärnämnena, samt även jämföra ämnesintresse beroende av kön, och se om dessa två faktorer samverkar. D.v.s. om eventuella skillnader i prestation kan förklaras med att respektive kön uppvisar högre intresse för vissa skolämnen framför andra.
Könsskillnad i meritvärde 102% 86% 95% 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Matematik Svenska Engelska
Figur 5 Pojkarnas procentuella andel av flickornas meritvärde för de tre kärnämnena
Vilket framgår ur figur 5, så är skillnaden i medelvärde för pojkarna vilka ingår i vår undersökning i jämförelse med flickorna i densamma, d.v.s. eleverna på skolorna A, B, C och D, störst i ämnet svenska och minst i matematik. Vi skall nu åskådliggöra elevernas ämnesintresse för dessa tre skolämnen och se om vi kan finna en förklaring utifrån detta.
Könsskillnad i ämnesintresse 105% 89% 89% 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Matematik Svenska Engelska
Figur 6 Pojkarnas procentuella andel av flickornas ämnesintresse för de tre kärnämnena
Om vi gör en jämförelse mellan flickornas prestationer i kärnämnena och relaterar dessa till deras intresse för desamma, så kan vi konstatera att skillnaderna i meritvärde mellan flickor
och pojkar borde vara störst i svenska och engelska, till flickornas fördel, samt till pojkarnas fördel i matematik. Ur figurerna 5 och 6 kan vi utläsa att pojkarna presterar bäst i det ämne där de visar större intresse än flickorna. Prestationen utryckt i termer av meritvärde motsvarar inte exakt skillnaden i intresse. Flickorna presterar ganska mycket bättre resultat än pojkarna i ämnet svenska; faktiskt bättre än vad som kan förväntas utifrån skillnaden i intresse dem emellan. I engelska är skillnaden mellan flickor och pojkar i meritvärde mindre än vad man kunde förvänta sig med utgångspunkt i deras skilda intressen för detta ämne. Ur denna jämförelse mellan flickors och pojkars prestationer i de tre kärnämnena, avseende vår undersökningsgrupp, kan man dra slutsatsen att flickor, de vilka ingår i vår undersökning, i medeltal är duktigare i språkämnen medan pojkarna presterar något bättre resultat i matematik.
Figur 7 Pojkarnas procentuella andel av flickornas meritvärde för ämnesblocken NO resp.
SO, samt de däri ingående ämnena
Ur figur 7 kan vi utläsa att pojkarna vilka ingår i vår undersökning presterar bättre resultat inom SO-blocket än inom NO-blocket; deras genomsnittliga meritvärde ligger närmare flickornas dito i det förstnämnda. Noterbart är dock att pojkarna presterar något bättre resultat än flickorna i skolämnet kemi, medan flickorna presterar bättre i de andra ämnena. Skillnaden är mest påtaglig i ämnet biologi, i vilket flickorna uppvisar närmare 20 procents högre meritvärden än pojkarna. Om vi jämför resultaten i samtliga skolämnen så uppvisar pojkar högre meritvärden i följande tre skolämnen: idrott, matematik samt kemi. I idrott får de ca 5
procent högre meritvärden än flickorna, i kemi och matematik når de 1 procent, respektive 2 procent bättre resultat. Flickorna noterar högre meritvärden i 14 av 17 skolämnen vilka ingår i vår undersökning.
Härnäst skall vi jämföra flickornas trivsel med pojkarnas oberoende av skola.
Flickors och pojkars trivsel
4,12 4,46 4,06 4,28 4,52 3,8 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
I skolan Med kamrater Med lärarna
Flickor Pojkar
Figur 8 Flickors och pojkars trivsel i avseende på olika faktorer
Det är en positiv överraskning att resultaten från vår enkätundersökning ger så höga omdömen på elevernas trivsel i skolan. Utifrån beskrivningar från media så har man fått intrycket att eleverna vantrivs i skolan. Eleverna på våra fyra undersökningsskolor verkar trivas förhållandevis bra. Den viktigaste trivselfaktorn är kontakten med kamraterna för såväl flickor som pojkar, denna gemenskap är marginellt viktigare för pojkar än flickor. Om vi jämför den totala trivselskillnaden mellan flickor och pojkar, för vårt elevunderlag, är denna endast något över tre promille.
Den faktor som får lägst värde i vår undersökning är elevernas trivsel med lärarna. Det är just i trivseln med lärarna som vi hittar den största skillnaden mellan könen. Pojkarna trivs ungefär 6 procent sämre med lärarna än vad flickorna gör. Värt att notera är att pojkarna visar mer tycke än misstycke för lärarna, med tanke på att ett egalt förhållande till lärarna hade gett värdet tre i vår undersökning, samt värden därunder ett negativt tycke.
Trivselfaktorn som besvarar frågeställningen: ”Trivs du bra i skolan”, vilkens resultat ges i stapel ett i figur 8, kan ha ett moment av osäkerhet kring sig. Frågeställarna utgick ifrån att detta gällde skolans miljö, inklusive fysisk och psykisk miljö, samt även skolan som helhet, d.v.s. skolan som obligatorium, skolan som institution. Eftersom de värden vi får för
de andra två parametrarna inte, i medelvärde, utgör värdet på stapel ett i figur 10, kan vi anta att eleverna har gjort en liknande tolkning.
Är det någon skillnad i motivationshänseende om man jämför flickor och pojkar på våra fyra undersökningsskolor? Ur tabellerna 7a och 7b, framgår det att betygen är den viktigaste motivationsfaktorn för både flickor och pojkar. Därefter följer i fallande ordning: föräldrar, ämnesintresse, kamrater och mediepåverkan. Enda skillnaden är att om man gör ett noggrant genomsnitt så är betygen lite viktigare för flickorna än pojkarna som huvudmotivationsfaktor för att prestera i skolan. Detta faktum är i stort sett beroende av att pojkarna på skola A anger ämnesintresset som deras viktigaste motivationsfaktor.
Hur inverkar föräldrarnas yrkesbefattningar flickors respektive pojkars val av framtidsyrken? Vilket kan utläsas ur tabell 8a så saknar vi uppgifter om i vilken mån pojkarna på skola C grundar sina framtidsval avseende yrken, på föräldrarnas nuvarande diton. För att kunna göra en jämförelse mellan könen väljer vi därför att förbigå flickornas på skola C svar i tabell 8b. Vid en jämförelse mellan svaren i de nämnda tabellerna, framgår det att pojkar i ganska mycket högre grad influeras av sina fäders yrkesbefattningar vid val av egna yrken, medan flickor överhuvudtaget påverkas i ringa mån vare sig av moderns eller av faderns yrke vid val av framtidsyrke. Man kan anta sig till att val av framtidsyrke är mycket mer beroende av den manliga föräldern för pojkarnas del, och att flickorna visar högre oberoende gentemot föräldrarna i avseende av yrkesval. Åtminstone är det detta som framgår ur de undersökningar vi har genomfört, avseende eleverna på skolorna: A, B, C och D.