Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
10 poängEn jämlik skola?
En studie av hur samhällsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar på elevers studieprestationer i grundskolan
An equal school?
A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school
Tatiana Nilsson
Vladimir Grujic
Lärarutbildning 60 poäng Höstterminen 2006
Examinator: Haukur Viggósson Handledare: Börje Lindblom
Sammanfattning
Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jämlik skola. En studie av hur samhällsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar på elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school). Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola.
Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka faktorer, samt i vilken grad, som inverkar på elevers prestationer i skolan. Vi avgränsar dessa faktorer till följande: Social och kulturell bakgrund, föräldrainverkan, krav från föräldrahåll, identifiering med närsamhället, kamratpåverkan, betyg samt influenser från media, d.v.s. tv, tidningar, musik.
I vårt arbete undersöker vi i vilken grad elevernas prestationer är beroende av deras föräldrars utbildningsnivå, deras könstillhörighet samt deras olika intressen. Med hjälp av enkätundersökningar samt studier av aktuella statistiska data, relevanta för vår undersökning, söker vi finna signifikanta framgångsfaktorer.
Undersökningsarbetet, konsultationen av teoretiska studier, samt undersökningar, påvisar att klasstillhörighet, och i ännu högre grad könstillhörighet inverkar påtagligt på elevers prestationer i skolan.
Nyckelord: sociokulturella faktorer, könsskillnader, etnisk bakgrund, samhällsklasser, betygsresultat, attityder till skolan, utbildningsnivå.
Innehåll
1 INLEDNING... 7 2 SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 2.1 Målgrupp ... 8 3 BEGRÄNSNINGAR... 9 4 METOD... 104.1 Val av teknik för insamling av data ...10
4.2 Begrepp/definitioner ...11
5 TEORI... 11
6 AVHANDLING... 15
7 ANALYS... 32
7.1 Analys av förhållandet mellan skola A och B...33
7.2 Analys av de tio bäst presterande elevernas enkätsvar ...36
7.3 Analys av könsskillnader...38
7.4 Övergripande analys samt jämförelse med andra aktuella studier...42
8 DISKUSSION ... 46
9 LITTERATUR ... 51
1 Inledning
Vi är två lärarstudenter vilka skall bli lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Våra bakgrunder är följande; Tatiana har utbildat sig till ingenjör i Ryssland. Hon kom till Sverige för nio år sedan. Vladimir studerade tidigare till Ma/NO-lärare med inriktning mot skolåren 4-9, avbröt sina studier hösten 1997 och kommer att fullfölja dem nu. Han är född i Sverige av föräldrar med ursprung i forna Jugoslavien.
I läroplanen för grundskolan, Lpo-94, står det att den svenska skolan är en skola för alla. Elevers erfarenheter och bakgrunder skall tas hänsyn till, och man skall ta hänsyn till deras olika förutsättningar och behov.1 Under vårens kurs, Skolutveckling i en skola för alla, kom vi i kontakt med litteratur som undersökte om läroplanens intentioner stämde överens med dess praktiska tillämpning i den svenska skolan. I boken Framgångsalternativ, riktade författaren Mikael Stigendal kritik mot samhällssynen som läroplanen utgår ifrån. Han poängterade att elever med annan bakgrund än den svenska, samt även elever vars föräldrar saknar förvärvsarbete, har svårt att identifiera sig med den syn på samhället som läroplanen framför.2 Våra viktigaste arbetsuppgifter, som blivande lärare, är att förmedla kunskaper till våra elever, detta för att förbereda dem för deras framtida liv som ansvarstagande samhällsmedborgare. Utöver detta har vi även som uppgift att fostra eleverna.
Under vår verksamhetsförlagda tid, i den fortsatta texten förkortat vft, märkte vi att elevernas motivation för skolarbete verkade avta med stigande ålder. Yngre elever verkade vara mindre ifrågasättande och föreföll mer engagerade än de äldre elever vi kom i kontakt med. Kan det vara så att ju äldre eleven blir, ju mer blir han medveten om den osäkra framtid som han går till mötes? ”När man ser sina äldre syskon och kompisar gå arbetslösa känns nog skolan ganska meningslös och vilken människa vill vara kvar i ett socialt sammanhang som känns meningslös?”3
Hur kan man göra skolan mera meningsfull för eleverna? Vi ville undersöka vilka faktorer som främjar elevers motivation, samt även deras eventuella prestationer i skolan. Deras framtida yrkesval kan utgöra en stark motivationsfaktor för att prestera bra resultat. Ett intressant spörsmål är även vilka faktorer som är den viktigaste motivationsfaktorn. Kan det vara betyg för framtida studier, inverkan från föräldrar eller yttre faktorer som influenser från media? En annan aspekt som vi ville undersöka är om flickor och pojkar har olika inställning till skolarbetet, samt om de har olika drivkrafter för att prestera i skolan. Vi noterade att många pojkar verkade vara säkrare på sitt framtida yrkesval än flickorna, medan dessa
1 Skolverket (2006a), s 4 2 Stigendal, Mikael (2004) 3 Stigendal, Mikael (2000), s 48
uppvisade bättre resultat i skolarbetet. Författarna praktiserade på skolor som är snarlika i avseende på upptagningsområde, storlek, samt etnografi och socioekonomisk situation. Är de fenomen vi upptäckte under vår vft relevanta för den svenska skolan i stort, eller är detta endast lokalt förekommande? Vi valde att jämföra våra skolor med en skola från ett omdebatterat, segregerat område vars elever kan antas ha annorlunda etniska bakgrunder och levnadsförhållanden, samt även med en skola i en kommun med hög social status vars elever kan antas ha bättre materiella levnadsförhållanden, än de som gäller för eleverna på ”våra” skolor, för att se eventuella skillnader/likheter.
2 Syfte/Frågeställningar
Att undersöka vilka faktorer som inverkar mest på elevers prestationer och studiemotivation. Vi avgränsar detta till följande faktorer:
- Social och kulturell bakgrund
- Föräldrainverkan, identifiering med föräldrarna - Identifiering med närsamhället
- Inverkan från vänner, klasskamrater - Betyg
- Media
Vi kommer även att undersöka om det förekommer skillnader mellan könen; genusperspektiv. • Kan det tänkas att något av könen uppvisar en högre motivationsfaktor? Skiljer sig
signifikanta faktorer mellan könen? Är föräldrainverkan könsbundet eller neutralt, d.v.s. påverkar fadern och modern lika mycket eller olika beroende på eleven könstillhörighet?
• Förekommer det skillnader i motivation, hos elever, vilka kan tänkas bero på etnisk, socioekonomisk eller sociokulturell bakgrund?
2.1 Målgrupp
Vår undersökning har lärare och elever under grundskolans senare år som målgrupp. Kunskapen som erhålls kan användas av såväl lärare som elever för att öka dessas förståelse för sin skolsituation, och hur denna kan påverkas i positiv riktning. Även föräldrar till barn i den svenska skolan kan ha intresse av att känna till de kunskaper som framkommer ur undersökningen.
3 Begränsningar
I vår undersökning tar vi inte hänsyn till elevers eventuella läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, dyskalkyli, eventuella diagnoser såsom DAMP, ADHD. Förekomsten av elever i dessa svårigheter påverkar givetvis deras bedömning av sin skolsituation. Vi kommer vidare inte att undersöka hur länge utlandsfödda föräldrar har vistats i Sverige, eller om eleverna som berörs identifierar sig med en viss nationalitet. Två elevers, vilkas ena eller båda föräldrar är födda utomlands, bakgrunder kan skilja sig vitt från varandra. De kan ha olika religionstillhörigheter, komma från olika världsdelar, samt ha levat under olikartade socioekonomiska förhållanden.
En fråga rör föräldrars eventuella akademiska studier. Frågeställningen är formulerad på följande sätt: ”Har någon av dina föräldrar studerat vid universitet eller högskola?”.
Ett svar på denna fråga kan endast tolkas som att föräldrarna har påbörjat, alternativt studerar vid högskola/universitet, har läst enskilda kurser, och inte som att de har fullföljda akademiska studier. Utifrån svaren på frågeställningen om föräldrars yrken, kan man bedöma om eventuella högskolestudier har lett till en akademisk examen.
En fråga i enkäten undersöker om elevernas föräldrar är förvärvsarbetande eller ej. Denna fråga är behäftad med en brist som framkommer vid färdigställandet av enkätsvaren; eleverna kan definiera att deras föräldrar ej arbetar även om de är sjukskrivna, studerar eller är pensionärer. En klargörande frågeformulering kunde ha varit om föräldern är sjukskriven, studerar eller är pensionerad. Några elever har uppgett att deras föräldrar är sjukskrivna eller pensionerade när de besvarade frågan om föräldrarnas yrken. Vi gjorde ett medvetet val att vikta frågorna som betonar elevers skolsituation i termer av trivsel, samt deras bedömning av sitt intresse för skolämnen, deras framtidsval, framför frågor som berör deras familjeförhållanden, vilka kan påverka deras motivation och prestationer i skolan, eftersom vi inte ville göra enkäten alltför omfattande. Vi valde att bortse från frågor vilka berör förekomsten av skilsmässor, eventuellt dysfunktionella familjer, missbruk o.s.v. eftersom detta skulle kräva alldeles för mycket utlämnande av eleverna trots att enkäterna var anonyma, samt att vi skulle få alldeles för många parametrar att ta hänsyn till vid sammanställningen av våra enkätsvar. En alldeles för omfattande enkät hade även medfört att risken för icke-verifierbara, tramsiga svar hade ökat.
Geografiskt begränsar sig vår undersökning till Skåne län. Undersökningen rör aktuella attityder; jämförelser med tidigare undersökningar kommer att begränsas till sådana som har utförts i nära anslutning till det nya millenniet. För att bestämma en elevs socioekonomiska bakgrund kommer vi att utgå från dennes boendestandard, samt vår vetskap om
kommunerna/delarna där deras bostad återfinns, samt, där så är möjligt, vetskapen om föräldrars yrke/befattning.
Vi begränsar vår undersökning till att gälla elever i skolår nio; eftersom vi ville undersöka deras eventuella kunskaper om sina betyg, samt bedömde att elever i grundskolans sista år borde ha bättre insikt i sina framtidsval än elever i lägre årskurser.
I vår jämförelse av elevernas betygssnitt på de olika skolorna, förutsätter vi att vi har en rättvis och likvärdig bedömning gällande alla Sveriges skolor.
4 Metod
”Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet.”4 I vår undersökning kommer vi att jämföra elevers attityder till skolan och skolarbetet. Vi avser även att beakta eventuella skillnader mellan könen. Enligt Ejvegårds definition av olika veteskapliga metoder så är detta tillvägagångssätt komparativt5.
Valet att göra en komparativ studie av skolor som kan antas ha olikartade elevunderlag, i fråga om elevers etniska bakgrund, samt familjesituation avseende föräldrarnas utbildningsgrad, boendestandard och föräldrars arbetssituation.
4.1 Val av teknik för insamling av data
För vårt undersökningsområde lämpade sig enkätundersökningar bäst. Vi behövde ett stort svarsunderlag, från olika skolor, vi ville ha svar på samma sorts frågor från samtliga respondenter, för att sedan bättre kunna jämföra svaren. Vi kunde även ha genomfört intervjuer, men enkäterna lämpade sig bättre, för att vi bl.a. kunde skicka dessa till skolor via elektronisk post, vilket skedde i fallet med undersökningen på skola D, och därmed spara tid åt våra respektive kontaktpersoner. Dessutom hade vi inte kunnat få ett lika stort svarsunderlag under samma tidsrymd om vi hade genomfört undersökningen med intervjuteknik. Vid utformandet av vår enkät utgick vi från de råd som ges av Johansson (2001).6
En del av vårt arbete innebär att vi med hjälp av litteraturstudier undersöker tidigare genomförda granskningar inom vårt ämnesområde. Vi kommer även att använda litteraturstudier för att erhålla teoretisk kunskap inom ämnesområdet.
4 Ejvegård, Rolf (2003), s 31 5 Ejvegård, Rolf (2003), s 41 6 Johansson, Bo (2001), s 28 f
4.2 Begrepp/definitioner
I vår undersökning definierar vi utlandsfödd enligt följande definition: Person som inte är född inom Norden; d.v.s. person född annanstans än inom: Sverige, Danmark, Norge och Finland. En fråga i vår enkät ger ett svarsalternativ som inbegriper termen studig. Detta ord används av elever för att beskriva en individ som lägger mycket tid och energi på skolarbetet. Ett äldre slangord som beskriver en dylik person är plugghäst.
En enkätundersökning genomförs på en skola i en storstad; denna definition är tagen från SCB. En ytterligare enkät genomförs på en skola i en liten stad; mindre än 10000 invånare, denna ort är tätort i kommunen vilken bär samma namn som orten.
I vår undersökning definierar vi by som ort med färre än 5000 invånare, där det finns ett byalag. Vi väljer att tillföra en egen definition på by, eftersom eleverna på de två skolorna vilka enligt SCB:s definition bor i en tätort, definierar sin ort som by.
5 Teori
Vi inleder teoriavsnittet med en kort presentation av de auktoriteter vilka vi hänvisar till i den fortsatta texten.
Gunnar Berg är professor i pedagogik vid Högskolan Dalarna.
Basil Bernstein innehar Karl Mannheims professur i utbildningssociologi.
Donald Broady är professor i pedagogik vid institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet.
Susan Faludi är verksam som undersökande journalist, innehavare av Pulitzerpriset, samt har arbetat på Wall Street Journal.
Arne Maltén är universitetslektor i pedagogik.
Mikael Stigendal har doktorerat i sociologi, är verksam vid Malmö Högskola. Mats Wahl är utbildad lärare samt författare, har bl.a. skrivit boken Vinterviken. Paul Willis är professor vid universitetet i Wolverhampton.
Rune Åberg är professor i sociologi vid Umeå universitet, har bedrivit forskning om välfärdsfrågor, arbetslöshetsfrågor och skattemoral.
I skolans styrdokument, framförallt läroplanen, nämns det att man ska ta hänsyn till elevernas olika bakgrunder och förutsättningar7, en sak som de dock inte nämner är arten av
dessa olika bakgrunder eller förutsättningar. Talar vi om olika funktionsnedsättningar, problem i hemmet av psykosocial art, social eller etnisk bakgrund o.s.v. Läroplanen nämner inget om eventuella klasskillnader i dagens samhälle, eller att det eventuellt skulle förekomma
etnisk- eller könsdiskriminering i vårt samhälle. Människor vilka lever i segregerade områden i olika delar av Sverige, främst storstäderna, eller elever vilkas föräldrar saknar förvärvsarbete kan ha svårt att leva sig in i den samhällsbild vilken läroplanen förmedlar.8 Vi kommer i vår undersökning att analysera elevers prestationer i skolan utifrån förutsättningen att det förekommer sociala skillnader i såväl ekonomiskt som kulturellt hänseende i dagens samhälle, vi kommer även att undersöka eventuella skillnader baserade på kön.
Man måste även vara medveten om att skolan fyller vissa funktioner i samhället, vilka inte explicit nämns i styrdokumenten. Dessa kan specificeras som förvaring och sortering.9 Den historiska utvecklingen av dagens skola, beror bl.a. av samhällsförändringar vilka ledde till att människor var tvungna att överge sina forna sysselsättningar. I samband med att jordbruket blev maskinellt, samt att industrier började sysselsätta fler människor, var man nödsakad att tillgripa en politik av utbildning utanför hemmen. Olika samhällsklasser var olika bra på att anpassa sig till dessa förändringar. Medelklassen, borgarklassen hittade en ny nisch, ett förmedlande skikt.10 Bernstein fokuserar på att samhällsklass är den fundamentala och dominerande kulturella kategorin. Klassindelning är det som skapar sociala förhållanden i ett samhälle.11 Sistnämnda författare betonar även att kommunikationen i skolan, mellan läraren och eleverna, samt även mellan elev och elev, beror på klassifikation och inramning.12 Vi tolkar detta som att skolans kontext bygger på en sorts förhållanden vilka mer eller mindre outtalat bygger på kontroll och makt mellan pedagoger och elever. Eftersom skolan även i dagens samhälle utvecklas och diskuteras främst av människor som traditionellt sätt tillhör medelklassen, förr borgarklassen, kan man anta att språkbruket i skolan, samt skolans koder är tagna från en viss klass vardagsspråk. Därmed torde ungdomar vilka är välbekanta med detta språkbruk, alternativt sätt att kommunicera i vidare mening, ha vissa fördelar gentemot andra vilka är ovana vid denna sorts interaktion i sin vardagsmiljö. Här talar vi inte om språkliga skillnader; etnisk bakgrund kan inverka positivt om man tillhör en hög samhällsklass i ett annat samhälle. Wahl menar att man inte kan bedöma elevers eventuella svårigheter som beroende av endast deras etniska bakgrund, eftersom det finns skolor med många invandrare som uppvisar bättre resultat än de med låg andel utlandsfödda elever. De sämre resultaten kan ha socioekonomiska orsaker, alltså vara klassrelaterade istället för beroende på individernas etniska ursprung.13
8 Stigendal M. (2004), s 72 9 Berg G. (2003), s 69 10 Berstein B. (1983), s 15 11 Berstein B. (1983), s 23 12 Berstein B. (1983), s 24f 13 Wahl M. (2006), s 117f
När man som Stigendal riktar kritik mot dagens sätt att mäta framgång i skolan14, kan man även fråga sig vem det är som har bestämt tiden för inlärning av vissa moment i skolan. Hur har man exempelvis definierat att kriteriet för betyget godkänd i matematik kräver exakt nio skolår för att förverkliga? Har man gjort en empirisk, vetenskapligt validerad undersökning vilken säkerställer att den genomsnittlige eleven i den svenska skolan, eller helst samtliga elever i en skola för alla15, skall kunna nå detta resultat inom den stipulerade
tiden? Bernstein menar att man kan ha olika grad av kontroll över urval av undervisningsstoff samt förväntad inlärningstakt.16 Eftersom det är en ganska stor del av de svenska eleverna, eller eleverna i den svenska skolan, som inte uppfyller kraven för gymnasiebehörighet efter att ha avslutat sin grundläggande utbildning; d.v.s. den obligatoriska skolgången, kan man diskutera om kraven verkligen är anpassade efter realistiska mål.
Paul Willis säger följande:
”The difficult thing to explain about how middle class kids get middle class jobs is why others let them. The difficult thing to explain about how working class kids get working class jobs is why they let themselves.”17
Ungdomar från arbetarklassen har svårt att identifiera sig med de dolda koder som förväntas av dem i skolan. Eftersom de inte kan finna sig tillrätta med de regler, förhållningssätt vilka indirekt, outtalat gäller i denna kontext, reagerar de genom att störa undervisningen eller helt enkelt genom att inte försöka uppnå det som förväntas av dem för att inte bli disidentifierade från det som de uppfattar som sitt ursprung18. Om man anpassar sig, alternativt försöker
anpassa sig till skolans koder finns det en risk att man avsäger sig sina förväntade värderingar och därmed blir identitetslös.
Enligt Åberg (i Abrahamsson), föreligger det en risk för överutbildning i dagens samhälle: I jämförelse med dem som var yrkesverksamma under 1970-talet har andelen med endast grundskoleutbildning minskat med 33 %. Andelen arbeten med krav på en låg utbildning har inte minskat i samma utsträckning. Detta kan medföra att individer får ta arbeten vilka de är överkvalificerade för.19 Eftersom den individ, vilken anpassar sig till skolans krav och normer inte med säkerhet får ett jobb vilket han är kvalificerad till, utan blir nödsakad att arbeta inom samma sektor som forna klasskamrater, kan det leda till en stor
14 Stigendal M. (2004), s 134 15 Skolverket (2006a) 16 Bernstein B. (1983), s27 17 Willis P. (1977), s 1 18 Willis P. (1977), s 11f 19 Abrahamsson K. (2002), s 49-53
disillusion. Man har distanserat sig från sin samhällsklass, men inte blivit accepterad i den för sig nya samhällsgrupperingen.20 Broady skriver följande:
”Somliga – mellanskikts- och borgarbarn mest – är mottagliga för skolans krav och fogar sig utan att mucka, andra revolterar och åter andra, varav många arbetarbarn, har överhuvudtaget inga möjligheter att leva upp till skolans krav, eftersom dessa är alltför skilda från barnens egna livssammanhang.”21
Broady menar att man endast kan lösa skolans problem; med omotiverade elever exempelvis, genom samhällsgenomgripande och samverkande åtgärder.22
Eftersom den nuvarande läroplanen betonar kreativa arbetssätt, kan man inte klart och tydligt förbereda en grupp individer, skolelever, för eventuella framtida monotona, intellektuellt icke-krävande arbetsuppgifter, utan man får se till att förbereda individerna genom att ge dem monotona arbetsuppgifter, eftersom dessa i sig kan vara en förberedelse inför framtida arbetsuppgifter. På likartat sätt kan man motivera tillämpningen av en själsdödande pedagogik, exempelvis Skinners behaviorism23, kan lämpa sig för vissa moment såsom inlärning av multiplikationstabellen, eller när man skall lära sig köra bil. Att lära sig att passa tider, vilket inte är ett kunskapskrav, kan vara oerhört nyttigt även på en framtida arbetsmarknad. Det är fortfarande ytterst få, välutbildade eller ekonomiskt gynnade, vilka kan styra sin egen arbetsdag, samt även fysisk arbetsplats.
I vår blivande yrkesroll som lärare, kommer vi att använda olika pedagogiska teorier för att förmedla kunskap till elever, ge elever möjligheter till lärande. Flertalet av de pedagogiska teorier som används i skolan, samt även på lärarutbildningar, saknar en klar samhällsförankring. De förbereder eleverna för intellektuellt teoretiskt arbete, men har ingen klar bild av hur denna kommer att tillämpas i det nuvarande och ännu mindre i det framtida samhället.24 De pedagogiska teorier som sysslar med frigörande pedagogik, främst representerade av Freire och Freinet är ifrågasatta eftersom de ursprungligen tillämpades i diktatoriska samhällen, alternativt hos en lågutbildad fattig landsortsbefolkning. Samtidigt är dessa de enda vilka, åtminstone teoretiskt förbereder eleverna för sitt framtida aktiva deltagande i samhällslivet, samt eventuellt för att förändra det nuvarande samhällslivet.25 Tyvärr verkar pedagogiska teorier främst tjäna ett rent kognitivt syfte, och inte förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang, då är det mera troligt att dessa egenskaper, d.v.s. social interaktion och eventuell medkänsla med andra människor, samt även tolerans för olika etniska grupperingar, måste förmedlas till eleverna med hjälp av den s.k. ”dolda” läroplanen. 20 Willis P. (1977), s 112 21 Broady D. (1985), s 23 22 Broady D. (1985), s 19 23 Maltén A. (1981), s 31 24 Maltén A. (1981), s 82 25 Maltén A. (1981), s 85ff
För att förklara flickors och pojkars olika beteende i skolan och i samhällslivet i övrigt, samt deras eventuella skillnader i prestation, kommer vi att utgå från feministisk teori. När man skall förklara skillnader mellan könen kan man diskutera dessa i termer av biologiska, neuropsykologiska termer, undersöka om pojkar eventuellt möts av en kvinnodominerad kontext i skolan, eller om de två könen har olika preferenser vilka styr deras prestationer i skolan, samt i livet i övrigt.26 Susan Faludi beskriver kvinnors kamp för lika villkor:
”En rättvisande bild av amerikanska kvinnors framsteg under historiens gång skulle se mer ut som en korkskruv som vrider sig något åt ena sidan, med spiraler som närmar sig frihetens gräns allt eftersom tiden går – men som, likt en matematisk kurva som närmar sig oändligheten, aldrig nåt sitt mål. Den amerikanska kvinnan är fast i denna asymptotiska spiral som vrider sig utan uppehåll generation efter generation och kommer närmare och närmare målet utan att någonsin nå fram.”27
Enligt denna modell tillgriper de styrande strukturerna i samhället; antifeministiska mansdominerade sådana, motreaktioner varje gång som kvinnorna tycks ta det slutgiltiga steget mot ett helt jämställt samhälle. Dessa åtgärder kan vara löst underbyggda av demografiska undersökningar28, samt rena förfalskningar av studier, genomförda av falska psykologer29. Det oroväckande är att dessa, förment vetenskapliga, undersökningar starkt omhuldas av massmedia, vilken till största delen är ägd av individer vilka, åtminstone i U.S.A. är konservativa traditionalister. Det förekommer även att framgångsrika ensamstående kvinnor svartmålas i filmindustrin, för att därigenom avråda kvinnor från att söka sig till traditionellt mansdominerade yrkessfärer.30 Angreppen mot yrkeskvinnor baserar sig på att en kvinna inte kan välja både att göra karriär och ha familj. Dessa förhållanden återspeglar situationen och utvecklingen i Amerika, men vissa likartade tendenser förekommer även i dagens Sverige. Man kan ta hetsjakten mot Feministiskt initiativ i det nyligen genomförda riksdagsvalet som exempel på en motreaktion, vilken reagerade mot krav på ökad jämställdhet mellan könen.
6 Avhandling
Beskrivning av våra undersökningsobjekt: Skola A:
Skolan har drygt 250 elever som går skolåren 6-9. Denna skola är belägen i en by med ungefär 3000 invånare. På denna skola genomförde vi enkätundersökningen i två klasser, i
26 Skolverket (2006b), s 4ff 27 Faludi S. (1992), s 71f 28 Faludi S. (1992), s 35 29 Faludi S. (1992), s 32 30 Faludi S. (1992), s 140 ff
dessa går skolans samtliga niondeklassare. Av de elever vilka besvarade våra enkäter på denna skola var 19 flickor och 18 pojkar, d.v.s. 37 elever sammanlagt.
Skola B:
Drygt 160 elever går skolår 6-9, belägen i en by med ungefär 2500 invånare. Båda niondeklasserna på skolan deltog i vår enkät. 11 flickor och 17 pojkar besvarade våra frågor. Sammanlagt deltog 28 elever i vår undersökning på denna skola.
Skola C:
Drygt 420 elever i skolåren 6-9. Skolan är belägen i en invandrartät, segregerad del av en storstad. En klass, elever i skolår nio, deltog i vår undersökning. 12 av dessa elever var flickor och 9 pojkar. Sammanlagt deltog 21 elever från denna skola i vår enkätundersökning.
Skola D:
Ungefär 160 elever går skolåren 6-9. Denna skola är belägen i en liten stad, tätort med ca 7000 invånare. En av två niondeklasser på denna skola medverkade i vår enkätundersökning. Av dessa 18 elever vilka deltog i enkätundersökningen var 6 flickor och 12 pojkar.
I vår enkätundersökning ingick svar från 104 elever. 2 av enkäterna besvarades på ett oseriöst, tramsigt sätt, dessa två elever hör till skola A. Dessa två enkäter räknar vi som direkt bortfall i vår undersökning. I övrigt hade vi en hög svarsfrekvens på samtliga frågor, vi anser därmed att vårt enkätunderlag är reliabelt för den undersökning vi bedrev.31 Vid utformandet av vår enkätundersökning var vi måna om att vårt mätresultat skulle utvisa information om det vi ämnade mäta, d.v.s. de faktorer vilka inverkar på elevers prestationer i skolan, samt i vilken grad. Denna intention överensstämmer med kraven för validitet.32
Efterföljande uppgifter, vilka presenteras i tabellform, figurer samt i vissa fall i textform har tagits fram med hjälp av de enkätfrågor vilka presenteras i bilagan.
Tabell 1 Föräldrars etniska bakgrund (i de fall dessa är kända):
Skola
Båda föräldrar födda i Norden (%) En utlandsfödd förälder (%) Två utlandsfödda föräldrar (%) A 68,6 11,4 20 B 89,3 7,1 3,6 C 0 5,6 94,4 D 88,9 0 11,1 31 Ejvegård, Rolf (2003), s 54 f 32 Ejvegård, Rolf (2003), s 73
Vi kan konstatera att skola C skiljer sig nämnvärt från de resterande tre skolorna i fråga om föräldrars etniska bakgrund. Ingen elev, av dem som besvarade vår enkät, på skola C har angivit att deras båda föräldrar är födda inom Norden. Vi kan därav dra slutsatsen att 94,4 % av eleverna på denna skola är att betrakta som andra generationens invandrare; d.v.s. eleverna kan vara födda i Sverige eller i utlandet men kommer att ha sin huvudsakliga uppväxttid i Sverige. 5,6 procent av eleverna på denna skola kan betraktas som halvsvensk, en förälder är född inom Norden. Två skolor, B och D, uppvisar nästan identiska siffror i fråga om antal elever vars båda föräldrar är födda inom Norden, nästan 90 procent. Skola A kan sägas ha en viss mångkulturell blandning med ca 30 procent elever med icke helsvenskt ursprung.
Tabell 2 Sysselsättningsgrad hos föräldrar:
Skola Två förvärvsarbetande föräldrar (%) En förvärvsarbetande förälder (%) Två arbetslösa föräldrar (%) A 80 20 0 B 64,3 32,1 3,6 C 28,6 28,5 42,9 D 88,9 11,1 0
I tabellen ovan har vi inkluderat de svar från elever som besvarar frågeställningen med att föräldern i fråga saknar arbete, även då föräldern är sjukpensionär, sjukskriven och liknande, eftersom vi inte kan veta om föräldern, i vissa fall gällande sjukskrivningar, har ett arbete eller inte. Bortfallet kan anses vara högst gällande skola B, där 14,3 procent av eleverna tror att deras ena förälder saknar arbete när detta egentligen kan betraktas som sysselsatt, men vara antingen pensionär eller sjukskriven från sitt arbete. Gällande skola C så är 4,8 procent av svaren osäkra gällande pensioneringar. Dessa skall egentligen tillföras kolumn ett, d.v.s. andelen elever med två förvärvsarbetande föräldrar skall ökas till 33,4 procent och andelen elever med en förvärvsarbetande förälder minskas till 23,7 %. Tendensen är dock att eleverna på skola C lever i familjer där endast en tredjedel har två förvärvsarbetande föräldrar, samt att andelen familjer med två arbetslösa föräldrar är ungefär 43 procent. På de resterande tre skolorna är andelen elever som lever under familjeförhållanden med två arbetslösa föräldrar nära noll procent. Talet för skola B är osäkert eftersom de 3,6 procenten i kolumn tre delvis beror på oklarheter i elevsvar, uppgivet yrke talar för att ena föräldern kan ha annan sysselsättning, eventuellt äga en firma.
Tabell 3 Graden av akademisk utbildning (föräldrar):
Skola
Båda föräldrar har akademiska studier
(%)
En förälder har akademiska studier
(%)
Ingen förälder har akademiska studier
(%)
Osäkert (Eleven vet ej förälders utbildningsnivå) (%) A 11,4 28,6 11,4 48,6 B 7,1 32,1 3,6 50 C 23,8 23,8 0 52,4 D 27,8 16,7 5,6 49,9
Från kolumn fyra framgår det att eleverna, oavsett skola, har bristfälliga kunskaper om sina föräldrars utbildningsnivå. Drygt 50 procent av eleverna i vår enkätundersökning bortfaller angående föräldrarnas utbildningsnivå p.g.a. okunskap av densamma. Vi kan inte dra slutsatser om föräldrars utbildningsgrad utifrån deras nuvarande yrkesbefattningar, eftersom, särskilt i fallet med skola C, vi inte kan anta att man är sysselsatt i en sektor som tillvaratar ens utbildning. Skola D har flest elever vars båda föräldrar har eftergymnasiala högskolestudier, medan skola C har flest antal elever som har någon förälder i hushållet vilken har studerat vid universitet eller högskola. Notera att fördelningen mellan män och kvinnor i kolumn 3; en förälder med akademiska studier, är som följer: på skola A är denna jämlik, på skola B utgörs denna till 100 procent av kvinnor, medan för skolorna C och D så är det männen som är i majoritet i de hushåll som har en akademiskt skolad förälder.
Tabell 4 Boendestandard (av dem som har besvarat frågan):
Skola Gård (%) Villa (%) Lägenhet (%) Svarsfrekvens (%)
A 0 93,5 6,5 89
B 0 100 0 89
C 0 0 100 62
D 19 81 0 89
Svarsfrekvensen på denna enkätfråga var 89 procent för eleverna på skolorna: A, B och D. På skola C var det endast 62 procent av eleverna som besvarade denna fråga. Detta svarsbortfall kan bero på att vi dessförinnan hade en fråga gällande deras vistelseort, och eleverna kan i viss grad ha tolkat efterföljande fråga som ett svarsalternativ på den föregående. Noterbart är att ingen elev på skola C bor i villa, eller på gård. Utgående från statistik erhållen från Mäklarstatistik33, ser vi att priserna för villor, hus samt bostadsrätter är lägst i den kommun
där skola A är belägen, följt av den kommun där skola B är belägen, därefter följer staden där skola C är belägen och högst bostadspriser betingar bostäder i kommunen där skola D är belägen. Hädanefter kallar vi kommunerna där de olika skolorna är belägna för kommun A, kommun B, kommun C och kommun D, där A är kommunen för skola A o.s.v. Skillnaderna är ganska stora; en lägenhet, eller villa i kommun D kostar ca 4-7 gånger mer än motsvarande objekt i kommun A eller B. Prisskillnaden mellan kommun C och D är ungefär 25 %. Däremot så är prisskillnaden för bostadsrätter mellan den del av kommun C, där skola C är belägen och kommun D, ungefär 50 %. Utgående från tabell 4, ser vi att inga elever, av dem som går i skola C bor i villor, hus eller gård. Dessutom bor de till övervägande del i hyresrätter. Härur kan man sluta sig till, att elevernas på skola D familjer har högst kapitalvärden i form av fastigheter. Dömande av uppgifterna i Mäklarstatistik har de kapital överstigande några miljoner bundna i fastigheter.
Tabell 5 Antal barn i familjen:
Skola Ett (%) Två (%) Tre (%) Fyra (%) Fem (%) Sex (%) Sju eller fler (%)
A 5,7 40 34,3 0 5,7 8,6 5,7
B 3,6 53,6 28,6 10,7 0 0 3,6
C 0 5 35 25 20 10 5
D 11,1 38,9 22,2 16,7 5,6 0 5,6
Från tabellen ovan framgår det att eleverna på skola C har flest syskon i medeltal. Elevernas i skola C familjer består i 60 procent av fallen av fler än 6 individer. Förekomsten av liknande stora familjer är ytterst liten för eleverna på de andra skolorna. Den vanligaste familjestorleken för eleverna på de andra skolorna är två barn och två vuxna.
Tabell 6a Elevernas trivsel (medelvärde), flickor: Högsta värde 5 lägsta värde 1
Skola I skolan Med kamrater Med lärarna Snitt - trivsel
A 3,89 4,58 3,74 4,07
B 4,09 4,27 4,09 4,15
C 4,5 4,67 4,75 4,64
D 4 4,33 3,67 4
Om vi tittar på siffrorna för flickornas trivsel, så är det noterbart att flickorna på skola C har högst trivselfaktor, i medeltal, i samtliga tre undersökningsparametrar. Det är också intressant
att de, till skillnad från flickorna på de andra skolorna uppvisar högre trivselvärden med lärarna än kamrater, samt den övergripande trivseln i skolan. För flickorna på de andra skolorna är trivselfaktorn med lärarna lägst, trots att den på skola A och B är marginell. I fallet med skola B de facto densamma som trivseln i skolan överlag.
Tabell 6b Elevernas trivsel (medelvärde), pojkar: Högsta värde 5 lägsta värde 1
Skola I skolan Med kamrater Med lärarna Snitt - trivsel
A 4,19 4,19 3,63 4
B 4,18 4,71 3,76 4,19
C 4,56 4,56 3,67 4,26
D 4,17 4,63 4,14 4,31
För pojkarnas del, så är trivselfaktorn med lärarna den som får lägst snittvärde av de tre undersökningsparametrarna. Trivseln med kamraterna är den som får högst medelvärde, i fallet med skola C delar den förstaplatsen med den övergripande trivseln i skolan. Noterbart är att pojkarna från skola D trivs bäst i skolan i jämförelse med sina kamrater på de andra skolorna, medan flickorna på samma skola uppvisar lägst trivselvärden. Skola B uppvisar den mest jämställda trivselfaktorn mellan pojkar och flickor, tätt följd av skola A. Trivselfaktorn oberoende av kön är högst på skola C. På skola D är pojkarna i en överväldigande majoritet bland våra undersökningsobjekt; 66,7 procent är pojkar av dem som har besvarat vår enkät på denna skola. Samvaron med kamraterna verkar vara en viktig orsak till trivseln i skolan överlag, oberoende av kön.
Prestationsfaktorer i skolan: Tabell 7a Flickor, påverkan från:
Den viktigaste faktorn indikeras med 1, den minst viktiga med 5
Skola Betyg Föräldrar Ämnesintresse Kamrater TV, media
A 2 1 3 5 4
B 1 2 3 4 5
C 1 2 3 4 5
D 1 3 1 5 4
Flickorna på samtliga skolor utom skola A, anger betygen som högsta motivationsfaktor för att prestera bra resultat i skolan. Flickorna på skola A anger krav/påverkan från föräldrar som
främsta motivationsfaktor för att nå resultat i skolarbetet. Flickorna på skola D anser att betyg och ämnesintresse är lika viktiga.
Tabell 7b Pojkar, påverkan från:
Den viktigaste faktorn indikeras med 1, den minst viktiga med 5
Skola Betyg Föräldrar Ämnesintresse Kamrater TV, media
A 3 2 1 4 5
B 1 2 3 5 4
C 1 2 3 4 5
D 1 3 2 4 5
Skola A skiljer sig från de övriga tre även i pojkarnas rangordning av motivationsfaktorer. För de övriga skolornas pojkar är betygen den viktigaste moroten. Pojkarna på skola A markerar klart och tydligt att deras prestationer är beroende av eventuellt intresse för enskilda skolämnen, tätt följt av föräldrainverkan. Detta framkom även vid enkätundersökningstillfället på nämnda skola, i form av spontana kommentarer från en grupp pojkar!
Påverkan från kamrater och film/media ses inte som viktiga faktorer vilka påverkar prestationer, detta gäller oberoende av kön på samtliga skolor.
Elevernas framtidsval:
Här följer en sammanställning av vilka framtida yrkesval eleverna på respektive skola kan tänka sig. En elev kan ha gett flera förslag på blivande yrke. Vi gör en grov indelning i yrkeskategorier; d.v.s. vi kommer att ange hur många som vill jobba inom hantverksyrken, inom servicesektorn, polisväsende/säkerhetsbranschen, barnomsorg/vårdsektorn, juridik, teknikområdet, idrottsvärlden o.s.v. för att sedan under varje rubrik ange de olika yrkesbeskrivningarna eleverna har angivit.
Skola A:
Av flickorna hade 32 procent inte uppgivit något framtida yrkesval. Fördelningen inom olika sektorer för de 20 yrken de uppgav är som följer:
20 procent vill arbeta inom serviceyrken (av dessa 75 procent som frisörskor, resterande som stylister).
20 procent vill arbeta med design, oklart inom vilken sektor, ej angivet vad de vill designa, om det gäller kläder, bilar eller något annat.
10 procent vill arbeta inom film/teater; hälften med skådespeleri, hälften som producenter. 10 procent vill arbeta inom mediebranschen, exempelvis som journalister.
Resterande 40 procent fördelar sig jämt, 5 procent inom respektive följande sektorer/yrken: polis, arkitekt, fotbollsproffs, fotograf, djurskötare, veterinär, lärare, advokat.
Av pojkarna valde 12,5 procent inget framtidsyrke. Deras val fördelar sig enligt följande: 22 procent vill arbeta inom byggsektorn; rörmokare, målare och ej specificerat.
22 procent vill jobba inom bilbranschen, hälften som billackerare, resten som försäljare eller mekaniker.
Resterande fördelar sina val jämt på följande yrken: polis, ha eget företag, pilot, barnomsorg, advokat, hjärnkirurg, filmproducent, datorteknik, vicepresident och lastbilsförare.
Skola B:
Av flickorna på denna skola hade 18 procent inte bestämt sig i fråga om blivande yrke. Av de som valde blivande yrken fördelade de yrkesvalen som följer:
20 procent vill bli poliser
30 procent vill arbeta inom vårdsektorn/barnomsorgen (dietist, sjukgymnast, ej specificerat). Resterande fördelar sina val jämt på följande yrken: veterinär, språk, ekonomi, marinbiologi, samhällsvetenskap.
Av pojkarna på denna skola var det 12 procent som inte valde något framtidsyrke. Elevernas yrkesval fördelar sig på olika sektorer som följer:
35 procent vill arbeta inom byggbranschen; exempel på yrkesval: elektriker, vvs-are, några ej specificerade.
18 procent vill jobba med fordonsmekanik, som bilmekaniker eller ospecificerat. 18 procent vill jobba med datorteknik, eller inom it-branschen.
12 procent vill bli professionella idrottsutövare, fotbollsproffs eller racingförare. Resterande yrkesval är enligt följande: charkuterist och mediebranschen.
Skola C:
42 procent av flickorna på denna skola har inte bestämt sig angående framtida yrke.
71 procent av flickorna vilka väljer framtida yrke, väljer ett jobb inom vårdsektorn; av dessa väljer 20 procent att bli tandläkare och 80 ospecificerat.
Resterande yrkesval fördelas jämt mellan förskolelärare och frisör.
Samtliga pojkar på denna skola uppger minst ett framtida yrkesval. Dessa fördelar sig på följande sätt:
29 procent vill jobba inom polisväsendet eller säkerhetsbranschen, exempel på yrkesval: polis, ordningsvakt eller insatsstyrkan.
Resterande val fördelar sig jämnt mellan dessa yrken: svetsare, it-expert, brandman, ingenjör, astronom, arkeolog samt businessman.
Skola D:
33 procent av flickorna på denna skola uppgav inget framtida yrkesval. Resterande fördelade sina val på följande yrkeskategorier:
60 procent vill jobba med skönhetsvård, fördelat mellan sminkös, nagelpåbyggare och frisörska.
20 procent vill bli bagare och 20 procent vill bli journalister.
Bland pojkarna på denna skola var det 17 procent vilka inte uppgav ett framtida yrkesval. 30 procent vill arbeta inom byggbranschen, exempel på yrkesval: snickare, elektriker, rörmokare samt ospecificerat.
10 procent kan tänka sig att bli musiker. 10 procent kan tänka sig att bli ingenjörer.
Resterande val fördelar sig på följande yrken: marknadschef i Japan, advokat, kock, journalist, arborist, agronom, polis, lastbilschaufför, plåtslagare, bilmekaniker.
Elevernas intresse för, uppskattning av, skolämnena
Vi har undersökt elevernas uppskattning av de olika skolämnena vilka de undervisas i. I efterföljande grafiska framställningar, figur 1.1. och figur 1.2, kommer vi att åskådliggöra hur mycket flickor respektive pojkar på de fyra skolorna vilka ingår i vår undersökning uppskattar sina skolämnen.
Flickorna på skola C uppvisar det största genomsnittliga tycket/intresset för skolämnena. Ämnet svenska anses vara mycket viktigare bland flickorna på skola C, än vad som gäller för flickorna på de övriga skolorna. Överlag så tycker flickorna på skola C märkbart bättre om skolämnena än flickorna på de övriga skolorna. Flickorna på skola D har klart lägst snittbetyg gällande intresse för skolämnena överlag. Se figur 1.1 nedan.
Även bland pojkarna uppvisar eleverna på skola C högst ämnesintresse/ämnestycke. Här är dock inte skillnaderna till de andra skolorna lika markanta som för flickornas del. Se figur 1.2, på sidan 24.
Figur 1.1 Elevers genomsnittliga intresse/tycke för respektive skolämnen In tre ss e f ör s ko lä m ne n ( flic ko r) 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Kem i Fy sik Bio logi M atem atik Sv en ska En ge lska Sp råk val Hem kuns kap Slöjd Idrott Bild M usik Relig ion His toria G eo grafi Sam hälle Te knik M ed elv ärde S ko lä m ne n Elevernas uppskattningsvärde S ko la A S ko la B S ko la C S ko la D
Figur 1.2 Elevers genomsnittliga intresse/tycke för respektive skolämnen In tre ss e f ö r s ko lä m n en (p o jk ar ) 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Kem i Fy sik Bio logi M atem atik Sven ska En ge lska Språ kv al H em ku nska p Slöjd Idro tt Bild M usik R elig ion H isto ria G eo grafi Sam hä lle Te knik M ed elv ärde S ko lä m n en Elevernas uppskattningsvärde S k o la A S k o la B S k o la C S k o la D
Jämförelse mellan flickors och pojkars intresse för respektive skolämne 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Kem i Fysi k Bio logi Mat em atik Sve nska Eng elsk a Spr åkva l Hem kuns kap Slöjd Idrott Bild Mus ik Rel igio n His toria Geo graf i Sam hälle Tekn ik Med elvä rde E le ve rs u p p sk at tn in g Flickor Pojkar
Figur 1.3 Flickors och pojkars intresse för respektive skolämne
Vilket framgår ur figur 1.3, så uppvisar pojkar ett större intresse för skolämnena än vad flickorna gör. Mest markant är detta i fallet med ämnet idrott och hälsa. Flickorna är mer intresserade av språkämnena, medan pojkarna visar ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena samt teknik.
Föräldrars yrkesbefattningar
Skola A, drygt 20 procent av mödrarna till barnen på denna skola jobbar inom vårdsektorn. 33 procent arbetar inom kontorssfären, 31 procent inom serviceyrken, resten inom antingen traditionellt sett manliga yrken eller mansdominerade yrkessfärer. 57 procent av fäderna arbetar inom manligt dominerade hantverkssektorer. Resten som tekniker, poliser, ingenjörer o.s.v. Ingen av fäderna till denna skolas elever arbetar inom en kvinnodominerad sektor. Skola B, 17,4 procent av elevernas mödrar arbetar inom traditionellt sett manligt dominerade sektorer inom industri eller i chefsbefattningar inom samma sektor. Resten arbetar inom kvinnodominerade yrkessfärer med vård/omsorg eller serviceyrken. Fäderna arbetar i 72 procent av fallen med hantverksyrken, såsom elektriker, snickare, lastbilschaufför o.s.v. Resten av fäderna är verksamma inom mansdominerade sektorer.
Skola C, de mödrar, vilka har ett arbete, arbetar inom vård/omsorg eller som lärare, samt inom service/kontor eller handel. Fäderna, vilka har arbete, arbetar i 66 procent av fallen som mekaniker, tekniker, kockar o.s.v. 33 procent arbetar inom skola eller servicesektorn.
Skola D, av mödrarna har 62,5 procent yrken inom vård eller skola, 18,75 procent av desamma kan sägas ha yrken vilka traditionellt inte betraktas som kvinnodominerade. Några
är egenföretagare; osäkert inom vilken sektor. 61,1 procent av papporna jobbar inom traditionellt, manligt dominerade hantverksyrken. 11,1 procent arbetar inom kvinnodominerade yrkessektorer. Resten jobbar inom ej hantverksanknutna, manligt dominerade yrkessektorer.
Beskrivning av elevernas tendens att välja framtidsyrken snarlika deras föräldrars I följande tabeller; 8a samt 8b, kommer vi att jämför i vilken grad elevernas val av framtidsyrke är beroende av förälders/föräldrars nuvarande yrkesbefattning. Vi gör bedömningen att likheten mellan förälders yrke och elevens val av framtidsyrke är stor om eleven väljer att arbeta inom samma yrkessektor som föräldern, d.v.s. om en pojke väljer ett hantverksyrke inom samma område som fadern eller modern så ingår han i rad fem i tabell 8a. Om vi finner en stor likhet, exempelvis en flickas mor arbetar som sjuksköterska och eleven i fråga vill arbeta med motsvarande yrke i framtiden, ingår denna i den andel elever som anges i rad tre i tabell 8b nedan.
Eleven i fråga kan välja att bli snickare, medan pappan är elektriker och modern målare, då är ju valet av framtidsyrke starkt bundet till byggbranschen, trots att valet av yrkesbefattning inte är identisk. Likheten kan även vara total i vissa fall; exempelvis då någon väljer ett yrke som är identiskt med förälderns. Vi anger likheten mellan yrkesval och föräldrarnas nuvarande yrken i nedanstående tabeller, utan att gradera den ytterligare.
Tabell 8a (pojkar)
Skola A (%) B (%) C (%) D (%)
Svarsfrekvens Följer förälders yrke
87,5 88,2 100 91,7
Moderns 7,1 0 - 18,2
Faderns 42,9 60 - 54,5
Bådas 7,1 0 - 0
Följer ej 42,9 40 - 27,3
Det är svårt att finna en likhet mellan val av framtidsyrke och föräldrars yrkesbefattning för pojkarna på skola C, eftersom relativt få av föräldrarna har ett förvärvsarbete i Sverige. Pojkarna på denna skola har i ytterst begränsat antal avgivit ett svar angående förälders yrke i sitt ursprungsland. Noterbart i övrigt är att pojkarna på de resterande skolorna till
övervägande del, i de fall man kan finna likheter mellan elevers framtida yrkesval och föräldrarnas nuvarande yrken, väljer att följa i faderns fotspår.
Tabell 8b (flickor)
Skola A (%) B (%) C (%) D (%)
Svarsfrekvens Följer förälders yrke
73,9 81,8 58,3 66,7
Moderns 7,1 11,1 42,9 0
Faderns 7,1 11,1 0 0
Bådas 0 0 0 25
Följer ej 85,8 77,8 57,1 75
Till skillnad från pojkarna så väljer flickorna i mindre utsträckning att följa föräldrarnas yrken, när de väljer framtida yrke. Endast flickorna på skola C följer en förälder, modern, i ganska stor utsträckning. För skolorna A, B och D så är fördelningen mellan moderns och faderns påverkan i avseende på framtida yrkesval lika stor.
Likhet mellan förälders utbildningsnivå och elevens val av fortbildning
I de följande tabellerna; 9a och 9b, jämför vi i vilken utsträckning de elever vilka känner till sina föräldrars utbildningsnivå, väljer framtida yrken vilka kräver högskolestudier. D.v.s. om en elev vet att hans/hennes ena, eller båda föräldrar har studerat vid universitet eller högskola, och väljer att utbilda sig till exempelvis advokat, kan föräldrarnas studievana ha inverkat på elevens benägenhet att välja ett yrke vilket kan komma att kräva en längre sammanlagd studietid. Vi undersöker i hur föräldrars utbildningserfarenhet kan tänkas influera elevernas motivation för framtida studier.
Tabell 9a En eller båda föräldrar har akademisk bakgrund (pojkar)
Skola A (%) B (%) C (%) D (%)
Följer utb. nivå 42,9 0 100 71,4
Följer ej 57,1 100 0 14,3
Noterbart är att ingen av pojkarna på skola B väljer att läsa vidare efter gymnasiet, trots att en av deras föräldrar har akademiska meriter. I samtliga fall på denna skola, avseende pojkar, gäller det att det är modern som har erfarenhet av eftergymnasiala studier.
Tabell 9b En eller båda föräldrar har akademisk bakgrund (flickor)
Skola A (%) B (%) C (%) D (%)
Följer utb. nivå 66,7 57,1 57,1 100
Följer ej 0 0 14,3 0
Har ej bestämt sig 33,3 42,9 28,6 0
Det är svårt att finna en likhet mellan elevernas framtidsval och förälders utbildningsnivå för de elever som med säkerhet vet att deras föräldrar inte har studerat vid universitet eller högskola, eftersom dessa är förhållandevis få på enskilda skolor.
Betygjämförelse mellan skolorna:
Tabell 10 Sammanlagt betygssnitt baserat på 17 skolämnen
Skola A B C D Sammanlagt Flickor 226,4 266,05 207,33 208,33 908,11 Pojkar 219,4 198,67 208,35 212,5 838,92 Sammanlagt per skola 445,8 464,72 415,68 420,83
Siffrorna i tabellen är baserade på den beräkning av meritvärde vilken tillämpas för elevers antagning till gymnasieprogram; d.v.s. IG = 0, G = 10, VG = 15 samt MVG = 20.
Resultaten är beräknade utifrån enkätsvaren från eleverna på respektive skola. Eleverna kan ha utgått från de betyg de erhöll under vårterminen i skolår 8, eller de betyg de räknar med att få under höstterminen i skolår 9. I vår beräkning av medelbetyg för respektive skola, har vi utgått från elevernas snittbetyg per ämne; d.v.s. vi har räknat ut elevernas genomsnittliga betyg i varje enskilt ämne, adderat dessa och kommit fram till ett genomsnittligt meritvärde. Vi har inte tagit hänsyn till eventuella saknade betyg hos enskilda elever. Spridningen för de olika skolornas elever är som följer mellan bästa och sämsta elev: Skola A (flickor) 310 poäng och 150 poäng, (pojkar) 290 p och 170 p. Skola B (flickor) 305 p och 195 p, (pojkar) 215 p och 170 p. Skola C (flickor) 270 p och 130 p, (pojkar) 270 p och 160 p. Skola D (flickor) 255 p och 120 p, (pojkar) 275 p och 160 p.
Figur 2.1 Genomsnittliga meritvärden per skolämne för fyra olika skolor B et yg sjä m fö re ls e m ell an s ko lo r (fl ic ko r) 0 2 4 6 8 10 21 14 16 18 20 Kem i Fy sik Bio logi M atem atik Sv en ska En ge lska Sp rå kv al H em ku ns kap Slöjd Idro tt Bild M usik R elig ion H isto ria G eo grafi Sam hälle Te knik S ko lä m n en Meritvärde S k o la A S k o la B S k o la C S k o la D
Figur 2.2 Genomsnittliga meritvärden per skolämne för fyra olika skolor B et yg sjä m fö re ls e m ell an s ko lo r (p o jk ar ) 0 2 4 6 8 10 21 14 16 18 20 Kem i Fy sik Biolog i M at em at ik Sven ska Enge lska Språ kval Hem kun sk ap Slöjd Idrott Bild M us ik R elig ion H isto ria G eo grafi Sam hälle Tek nik S ko lä m n en Meritvärde S k o la A S k o la B S k o la C S k o la D
I figurer 2.1 och 2.2 ovan, har vi åskådliggjort respektive flickors och pojkars betyg i samtliga skolämnen för de fyra jämförelseobjekten.
7 Analys
I den inledande delen av analysen kommer vi att jämföra resultaten från vår enkätundersökning från de fyra skolorna, m.h.a. följande partiella analyser:
Eftersom vi hade vår verksamhetsförlagda tid på skolorna A och B, så har vi bäst bakgrundskunskap om dessa skolors fysiska miljö, samt bäst kännedom om de elever som går på dessa två skolor. Dessa två skolor visar många likheter i fråga om lokalitet, de ligger båda två i mindre orter, byar, i närheten av en större stad. Eleverna på dessa skolor lever under snarlika socioekonomiska förhållanden. Den främsta skillnaden är i föräldrarnas bakgrund, ca 20 procent fler elever på skola A än på skola B har utlandsfödda föräldrar. Eftersom vi inte har genomfört intervjuer med eleverna på de fyra skolorna, är det givetvis så att enskilda elever på någon av de fyra skolorna kan tänkas ha en högre, eller lägre levnadsstandard än genomsnittseleven i vår undersökning. Angående graden av föräldrars sysselsättning, så har skola A ca 16 procent fler elever vars båda föräldrar förvärvsarbetar, däremot så är det ytterst få hushåll med anknytning till A och B som har två arbetslösa föräldrar. I de fall de förekommer är det snarare en fråga om definition av förvärvsarbete. Det kan handla om att åtminstone en av föräldrarna i ett hushåll, där båda räknas som arbetslösa, antingen är pensionär eller sjukskriven. Graden av akademiskt skolade föräldrar är också närmast identisk för eleverna på dessa två skolor. Vad kan de skillnader i genomsnittligt meritvärde vilket resulterar ur vår enkätundersökning bero på, och kan det bero på någon av de faktorer vilka vi undersöker?
I nästa partiella analys kommer vi att undersöka vilka faktorer, av de vi undersöker, som är vanligast förekommande hos de tio bäst presterande eleverna i vår undersökning. Eftersom andra undersökningar indikerar att vissa faktorer såsom etnisk tillhörighet, föräldrars utbildningsgrad, samt kön inverkar på elevers resultat avseende skolprestationer34, är det intressant att se vilka gemensamma drag man kan finna i dessa bäst presterande elevers svar på våra enkätfrågor.
Skillnaderna överlag i meritvärde mellan pojkar och flickor, de genomsnittliga meritvärdena för respektive kön, är i paritet med andra undersökningar. Skillnaden i meritvärde mellan samtliga pojkar och samtliga flickor i vår undersökning är ca 8 procent till flickornas fördel. I andra undersökningar som vi tar upp senare i vår analys kommer vi att se att skillnaden i meritvärde mellan flickor och pojkar brukar uppgå till ca 10 procent till
flickornas fördel. På enskilda av våra undersökningsobjekt, skolor, är skillnaderna mellan flickor och pojkar mycket större, medan skolor C och D uppvisar negativ skillnad, d.v.s. pojkarna på dessa skolor har högre medelbetyg än flickorna. Vad beror dessa skillnader till flickornas fördel på, och kan den förklaras av könstillhörighet avseende svar på de frågeställningar vi ställer i vår enkät?
Vi väljer att dela upp den inledande analysen på dessa tre jämförande moment av följande orsaker:
I jämförelsen mellan skillnaderna i resultat mellan skola A och B kan vi se faktorer vilka är specifika för enskilda skolor; d.v.s. vi kan utesluta en del parametrar, exempelvis socioekonomiska faktorer, sociokulturella faktorer, andel utländska elever o.dyl. Skillnader gällande dessa parametrar existerar förvisso mellan de nämnda skolorna, men de är relativt försumbara i förhållande till de två resterande undersökningsobjekten. Vi kan i detta fallet söka efter faktorer som är specifika för de enskilda skolorna, vi rör oss inom skolan som organisation35. Faktorer vilka kan förklara skillnader mellan två skolor med liknande förutsättningar, gällande föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiska förhållanden samt etniska bakgrunder, kan vara ledningen på skolan, lärarnas engagemang samt själva skolmiljön. En liknande undersöknings- jämförelsemetodik återfinnes i Skolverkets studie – Vad gör det för
skillnad vad skolan gör?36
När vi däremot jämför resultaten från våra enkätundersökningar avseende de bäst presterande eleverna kan vi, eventuellt, finna likheter i deras svar vilka kan visa en ansats till förklaringsmodell till enskilda elevers framgångar i förhållande till sina studiekamrater.
Slutligen gör vi en jämförelse mellan flickors och pojkars resultat, i termer av meritvärdesprestationer, för att se om orsakerna till flickors bättre prestationer i skolan kan tänkas bero på någon av de faktorer vilka berörs i vår enkätundersökning.
7.1 Analys av förhållandet mellan skola A och B
I pojkarnas fall kan vi märka en viss skillnad i benägenhet att följa i föräldrarnas fotspår gällande framtidsval mellan eleverna på dessa två skolor. Pojkarna på skola B väljer i 60 procent av fallen att följa i fädernas fotspår, ingen väljer ett yrke snarlikt moderns. På skola A väljer 42,9 procent av pojkarna ett yrke snarlikt faderns nuvarande, men 7,1 procent kan tänka sig att arbete inom ett yrke liknande moderns. I de fall någon av föräldrarna har studerat vid högskola eller universitet kan 42,9 procent av pojkarna på skola A tänka sig att följa i dessas fotspår, medan ingen av pojkarna på skola B kan tänka sig detsamma. Denna tendens, att inte vilja studera vidare efter gymnasiet, hos pojkarna på B kan delvis förklaras med att det i
35 Berg G. (2003)
samtliga fall rör sig om pojkar vilka har en högskoleutbildad mamma, och en far utan motsvarande utbildning. 23,5 procent av pojkarna på skola B kan tänka sig framtida yrkesval vilka kan medföra högskole- eller universitetsstudier; exempelvis: jobba inom IT, som datortekniker, inom media eller liknande. Det är dock inte klart att de själva är medvetna om att det kan komma att krävas högskolestudier för att kunna sysselsätta sig inom de nämnda områdena. De kan tänkas sakna insikt om kraven på utbildningsnivå för jobb inom media, eller IT-branschen. 26 procent av pojkarna på skola A kan tänka sig framtida yrken vilka kräver högskole- eller universitetsstudier. I dessas fall valen mer medvetna, yrkesvalen lämnar ingen utrymme för ovetskap om kraven av utbildningsgrad; exempel på valda framtidsyrken: advokat, hjärnkirurg, polis. Även på denna skola uppvisar en del elever mer omedvetna, i hänseende av utbildningskrav, yrkesval. Dessa elever vill jobba som filmproducent eller med datorteknik.
På båda skolorna vill en överväldigande majoritet av de pojkar som uppger ett framtida yrkesval arbeta inom traditionellt manligt dominerade hantverkarkategorier eller inom transportsektorn. De vanligaste yrkesvalen för pojkarna på skolorna A och B är att bli: snickare, rörmokare, elektriker, målare d.v.s. inom byggsektorn.
Flickorna på skolorna A och B uppvisar markanta skillnader i sina betygsresultat. Flickorna på B har ca 17,5 procent högre meritvärde än flickorna på skola A. En tänkbar förklaring till denna betygsskillnad är att flickorna på B uppvisar ca 10,5 procent högre genomsnittligt tycke/intresse för skolämnena jämfört med flickorna på A. Det är något fler flickor på skola B än på skola A som kan tänka sig att följa i moderns eller i faderns spår gällande yrkesval. Förhållandet mellan skolorna är i båda dessa nämnda fall 11,1 : 7,1, se tabell 8b. Något fler flickor på skola A än skola B väljer att följa i föräldrarnas spår gällande utbildningsambitioner. Det är dock relativt många flickor på de båda skolorna som ännu inte uppger ett klart ställningstagande till framtida yrkesval. En tolkning kan vara att flickorna ser ett framtida yrkesval som rätt avlägset.
Elevernas trivsel 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Flickor A Flickor B Pojkar A Pojkar B
G ra d ie n t I skolan Med kamrater Med lärarna Medelvärde
Figur 3 Genomsnittlig elevtrivsel för olika parametrar i skolorna A och B
Ur figur 3 ovan, kan man utläsa att det inte föreligger någon större skillnad mellan de två skolornas elever, avseende trivseln i skolan, med kamraterna eller med lärarna. Detta gäller för den genomsnittliga trivseln i skolan. Enskilda elever kan vissa ganska avvikande trivselvärden i förhållande till genomsnittet. Flickorna på skola B har bäst snittbetyg av samtliga i vår undersökning (se figur 2.1), samt pojkarna på skola B sämst genomsnittligt betygsresultat av samtliga undersökningsskolors elever (se figur 2.2). Vi kan inte se att elevernas trivsel i skolan påverkar deras resultat mätt i meritvärden.
Härnäst skall vi jämföra vilka faktorer eleverna på dessa två skolor anser vara de viktigaste för att prestera i skolan. Med detta menar vi vilken som är deras främsta morot för att nå bra resultat.
Ur figur 4 framgår det att samtliga kategorier prioriterar kamrater som en relativt oviktig påverkansfaktor avseende skolarbetet. Vilket framgår ur figuren, så prioriterar eleverna på skola B att studera för betygen. De ser betygen som viktigaste faktorn i detta sammanhang. Däremot kan man diskutera om flickorna och pojkarna har samma tolkning av begreppet betyg som motivationsfaktor. Det kan tänkas att flickorna vill uppnå så höga betyg som möjligt, medan en majoritet av pojkarna främst siktar på att få betyget godkänt för att kunna komma in på det gymnasieprogram som krävs för deras framtida yrken. Det framgår ur elevernas preliminära val till gymnasieprogram att en klar majoritet av pojkarna på denna
skola väljer yrkesförberedande program vilka inte har särdeles höga antagningspoäng. Exempelvis räckte det med 40 poäng för att bli antagen till fordonsprogrammet hösten år 2006 i den kommun där skola B är belägen.
Högst stapel indikerar den främsta motivationsfaktorn för respektive kategori på x-axeln Figur 4 Elevernas val av främsta orsak för framgång i skolan
Skillnaden i prestation mellan pojkarna på de två skolorna, kan tänkas bero på att pojkarna på skola A prioriterar intresset för enskilda ämnen som den viktigaste orsaken för att prestera, samt antagligen, underprestera i desamma, beroende på om intresset för ämnet i fråga är av positiv eller negativ art. Flickorna på skola A prioriterar påverkan från föräldrar som den viktigaste orsaken till att prestera i skolan. Detta faktum kan tolkas som att flickorna på skola A kan antas vilja leva upp till krav från hemmet, och inte ser skolarbetet som en lika viktig individuell framgångsfaktor. Flickorna på skola B däremot, tar större, förmodligen självständigare ansvar för sina studier. Denna skillnad är dock inte så påtaglig, eftersom flickorna på respektive skola anger de andra flickornas första alternativ som sitt sekundära alternativ.
7.2 Analys av de tio bäst presterande elevernas enkätsvar
I denna del kommer vi att analysera de svar vi har erhållit från de tio bäst presterande eleverna, i termer av meritvärden, av de elever vilka ingick i vår enkätundersökning, oberoende av skola.
