Forum: s 309-311
Lärobokens frågor med anknytning till begreppet:1
1. Vad är typiskt för en diktatur?
2. Vilka olika typer av diktatur kan du räkna upp?
3. Kan det finnas situationer då diktatur är att föredra framför demokrati? 4. Jämför olika diktaturer i historien. Hur har de motiverat sina styrelseskick?
Analys av läroböcker
Nedan redovisas resultatet från närläsningen i de båda läroböckerna, samt en kort jämförelse mellan dessa. Inledningsvis under varje begrepp presenteras de sidor i respektive lärobok där begreppet återfinns, samt de frågor som läroboken ställer med anknytning till begreppet.
”Diktatur”
D – Förmåga till personligt ställningstagande
REFLEX: Texten om diktatur är entydig, kontentan av detta stycke är att diktatur är något negativt som vi inte vill ha:
”Den styrande eliten har tystat oppositionen och utövar makt utan att riskera kontroll från parlamentet”84,
”Domstolarna dömer utifrån de styrandes vilja, vilket innebär att rättssäkerheten sätts ur spel”85
”Oppositionsledaren som hade dristat sig att kritisera regeringens politik fängslades och åtalades för högförräderi. Så kan det bara gå till i ett land där fria val inte förekommer.”86
”[…] Vitryssland och Kazakstan, som är ett slags låtsasdemokratier där presidenten och hans parti styr med järnhand.”87
”[…] men de värsta brotten mot mänskliga fri- och rättigheter begås i diktaturer”88
”Dödsstraffen verkställs mycket kort tid efter domen: det händer att dömda körs på lastbilsflak direkt ut till avrättningsplatsen där de arkebuseras inför stora folkskaror.”89
84 Hans Almgren, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex (Malmö, Gleerups, 2003) s 87.
85 Ibid., s 87.
86 Ibid.
87 Ibid.
88 Ibid., s 88.
- 27 -
Efter detta tas fyra argument för demokrati och mot diktatur upp. Det handlar om statens kontroll över den enskilda medborgaren, att människors idéer inte tas till vara i en diktatur och att demokratier förhindrar krig och svält.90
En läsare som vill göra ett eget ställningstagande utifrån denna text har inte mycket att välja på utöver att vara negativ till diktatur generellt. Man får av texten många argument för denna åsikt, men begreppet diktatur problematiseras inte på så vis att läsaren ”tvingas” göra ett eget ställningstagande för eller emot. Texten presenterar inte olika perspektiv på diktatur. Det finns med andra ord ett tydligt ”rätt” sätt att tänka kring diktatur.
Bokens frågor: Av bokens frågor kan möjligtvis den andra uppgiften, som går ut på att studera diktatoriska länders information om sig själva på internet, inbjuda till ett personligt ställningstagande, eftersom man då konfronteras med andra tolkningar av begreppet. Men det är inget som texten aktivt bidrar med.
FORUM: Texten inleds med många argument mot diktatur:
”Diktatur innebär att en eller ett fåtal personer styr efter sitt eget huvud utan att ta särskild hänsyn till folkets önskemål. Mänskliga fri- och rättigheter är ofta starkt beskurna – oliktänkande fängslas och torteras utan laglig grund, regimkritiska tidningar censureras eller förbjuds och invånarna får vanligtvis inte bilda politiska partier eller demonstrera mot regimen.”91
”[…] regimen styr efter sitt eget godtycke”92
Texten erbjuder även ett historiskt perspektiv på diktatur och beskriver att det har varit ett vanligt styrelseskick ända sedan människan blev bofast. Man ger också ett exempel från Sverige (Gustav Vasa).93
Forums beskrivning av diktatur blir en negativ tolkning där det är tydligt att diktatur inte är något man kan vilja stödja. Den korta historiska beskrivningen av begreppet ger dock bilden av att det finns människor som har stött diktatur under historiens gång och som därmed haft en annan uppfattning. I texten ges också ett argument för diktatur:
”Det sägs ibland att diktatur skulle vara ett effektivare system än demokrati, eftersom det går mycket fortare att fatta beslut utan debatter och diskussioner.”94
Men redan i meningen efter förklaras att detta inte är ett trovärdigt argument:
”Det finns dock inget som tyder på att diktaturer skulle vara effektivare […]”95
Den övervägande delen negativa beskrivningar av diktatur, samt det enda argu-mentet för, som snabbt motbevisas, gör att läsaren inte har så många val i sitt ställningstagande. Det finns inga öppningar för tolkningar av begreppet utan det är tydligt vilken tolkning som är den rätta.
90 Almgren, Höjelid & Nilsson, 2003, s 89f.
91 Krister Brolin & Lars Nohagen, Forum, (Stockholm, Bonnier, 2007) s 309.
92 Ibid., s 310.
93 Ibid., s 309f.
94 Ibid., s 311.
- 28 -
Bokens frågor: Av fyra frågor med anknytning till diktatur är den tredje av det mer kontroversiella slag som uppmanar till eget ställningstagande:
”Kan det finnas situationer då diktatur är att föredra framför demokrati?” 96
Sammanfattning: I båda böckernas texter är det tydligt vilket ställningstagande läsaren bör ha inför begreppet. I Forum finns dock en lite större öppenhet. Dels genom att man beskriver att diktatur varit vanligt förekommande i historien, man ger också ett svenskt exempel på detta, och dels genom att språket är lite mindre entydigt. I Forum är mänskliga rättigheter ofta beskurna, och medborgarna får
vanligtvis inte demonstrera. I Reflex är rättssäkerheten beskuren och de styrande kränker grundläggande rättigheter. Forums lite mer problematiserande bild av
diktatur återkommer också i nämnda fråga i slutet av kapitlet, där man öppnar för möjligheten att diktatur kan vara att föredra i vissa situationer.
E – Förmåga till kritiskt tänkande
REFLEX: Som nämnts under tankekvalitet D presenterar texten en tydlig ”rätt” tolkning av diktatur som något negativt. Man beskriver inte begreppet ur andra perspektiv än det negativa och ställer inga kontroversiella frågor som kan utmana läsarens perspektiv. Mellan raderna kan man ana ett svagt moraliserande eller till och med raljerande över de som stödjer diktaturer:
”[…] Vitryssland och Kazakstan, som är ett slags låtsasdemokratier”97
”Landet är bankrutt och folket svälter, men för militärparader, maktuppvisningar och enorma skrytbyggen finns det pengar”.98
Bokens frågor: Bokens frågor inbjuder inte till något kritiskt tänkande utan är fokuserade på faktakunskaper. (Till exempel att räkna upp några kännetecken för diktatur).
FORUM: Liksom i tankekvaliteten ovan finns i texten en tydlig inriktning på vad som är rätt tolkning av begreppet, det står tydligt att läsa mellan raderna att dik-tatur är något dåligt och icke önskvärt. Man beskriver inte dikdik-tatur ur något annat perspektiv än detta. Något moraliserande över andra ståndpunkter går inte att återfinna, möjligtvis gömmer det sig bakom uttryck som
”[…] regimen styr efter sitt eget godtycke”99.
Regimen själv skulle knappast kalla sina egna åsikter för ”godtycke”.
Bokens frågor: Liksom beskrivet under D ovan är frågan ”Kan det finnas situa-tioner då diktatur är att föredra framför demokrati?” av det emancipatoriska slag som Arevik & Hartzell menar krävs för att släppa lös det kritiska tänkandet. Frå-gan inrymmer större tolkningsmöjligheter av begreppet diktatur än vad själva lä-robokstexten gör, och här finns möjlighet att tycka både för och emot begreppet.
96 Brolin & Nohagen, 2007, s 341.
97 Almgren, Höjelid & Nilsson, 2003, s 87.
98 Ibid.
- 29 -
Sammanfattning: I båda texterna är det ganska tydligt vad man ska tycka och det försvårar för ett kritiskt tänkande. Även om påståenden om diktaturers
”skrytbyggen” är sanna så kan de begränsa ett kritiskt tänkande genom att de på förhand så tydligt har lagt ut riktningen för rätt och fel tänkande. Som Arevik & Hartzell skriver får utvecklingen av det kritiska tänkandet inte hämmas av att man måste ”tänka rätt”. 100
J – Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum
REFLEX: Att ha inlevelse när det handlar om begreppet diktatur bör innebära att man får förståelse för hur medborgare och styrande i en diktatur kan agera på ett sätt som för oss verkar främmande. Texten i Reflex innebär inte i någon högre grad att läsaren inbjuds att göra perspektivbyte. Människor som lever i diktaturer beskrivs kort, och oftast som offer:
”Människor som lever i diktaturer känner av diktaturen genom att de styrande kränker de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna.”101
Två exempel på människor som råkat illa ut i diktaturer beskrivs i texten. Den ena beskriver en journalist:
”Babitsky var korrespondent för Radio Liberty och retade upp ryska makthavare när han kritiserade den ryska krigsföringen i Tjetjenien.”102
En annan människa som beskrivs i texten är en kvinna som dömts till döden genom stening eftersom hon fött ett barn utanför äktenskapet:
”Den man som hon uppgav vara far till barnet nekade, och han gick fri. Sommaren 2002 bekräftades dödsdomen av en högre domstol. Dödsdomen skulle verkställas så fort Amina slutat amma sitt barn. Kunde vädjanden från Amnesty och andra människorättsorganisationer i och utanför Nigeria rädda Aminas liv?103
Båda dessa exempel illustreras med bilder. Lite noggrannare beskrivs också varför försvarsadvokater i en diktatur som Kina inte alltid gör sitt jobb:
”eftersom de kan råka illa ut om de alltför energiskt försvarar klienterna.”104
Ett drag av etnocentrism kan anas då texten i ett stycke förklarar att diktaturer inte är rättssäkra eftersom:
”den normala processordningen vid rättegångar […] är satt ur spel.”105
Den normala processordningen syftar här på den västerländska domstolens tillvä-gagångssätt med sakframställning, plädering, överklagan osv. Att det är ett sätt av många att gå tillväga på kommenteras inte. I det här sammanhanget framstår det som det universella sättet att skipa rättvisa.
Det finns ingen direkt uppmaning i texten till att byta perspektiv.
100 Arevik & Hartzell, 2007, s 76ff.
101 Almgren, Höjelid & Nilsson, 2003, s 88.
102 Ibid.
103 Ibid., s 89.
104 Ibid.
- 30 -
Bokens frågor: Frågan som handlar om att studera hur en diktatur beskriver sig själv på internet kan eventuellt främja inlevelsen och öka förståelsen för de som lever i en diktatur.
FORUM: Texten inbjuder inte i någon högre grad till inlevelse för de som lever i eller stödjer diktatur. Motiven bakom en diktatur beskrivs inte, förutom att man vill ha makt och använda våld. Folket i en diktatur är det tyst om, förutom då det beskrivs som lidande under olika förtryck. Något som däremot kan främja inlevel-sen är när texten nämner Gustav Vasa som ett exempel på någon som använde sig av militär makt för att få sin vilja igenom. Det är positivt för inlevelseförmågan då det påminner om att liknande händelser har utspelat sig även här hos oss i vårt land
Bokens frågor: Frågan ”Jämför olika diktaturer i historien. Hur har de motiverat sina styrelseskick?” kan främja förståelsen för vilka motiv man kan ha haft för att stödja en diktatur i andra tider och andra rum.
Sammanfattning: Det finns drag av att försöka skapa inlevelseförmåga hos läsa-ren, i de båda texterna. Reflex innehåller korta beskrivningar av människor som levt i diktaturer, men någon mer utförligt beskriven bakgrund till livsvillkoren för de som lever i eller stödjer diktatur går inte att finna. Även här avspeglar sig den tydliga inriktningen på texten, där diktatur beskrivs i främst negativa ordalag. Att människor som lever i diktaturer främst är offer riskerar att ge en platt bild av verkligheten och ökar distansen. Det bidrar inte till förståelsen för hur det är att leva i en diktatur och vilka frågor man då måste brottas med dagligen. Totalt sett gör texterna det svårt att byta perspektiv och att få inlevelse för människor som lever undra andra omständigheter.
K – Förståelse för begreppens ursprung
REFLEX: Begreppets ursprung och syfte förklaras inte.
Bokens frågor: Ingen av frågorna kan specifikt öka förståelsen för begreppets ursprung.
FORUM: Begreppets ursprung och syfte förklaras inte.
Bokens frågor: Ingen av frågorna kan specifikt öka förståelsen för begreppets ursprung.
Sammanfattning: Ingen av böckerna nämner att diktatur är ett begrepp eller kommenterar i vilket sammanhang begreppet kommit till och varför.
- 31 -
”Demokrati”
D – Förmåga till personligt ställningstagande
REFLEX: Begreppet beskrivs noggrant, främst dess formella innehåll (fri opini-onsbildning, regelbundna val, rättssäkerhet osv.). Många problematiska aspekter av demokratin tas upp utan att texten tydligt tar ställning för det ena eller andra perspektivet. Det handlar till exempel om synen på medborgaren och
åsiktsrepresentativiteten. Ett stycke ägnas åt att beskriva två problem kopplat till demokratin och här ställs frågor som:
”Men vad händer när folket inte visar den ”rätta” förståelsen och t.ex. stöder främlingsfientliga politiker?”106
Här diskuterar och problematiserar texten även kring olika förhållningssätt till civilt motstånd:
”Att bedöma sådana aktioner av civilt motstånd är inte alltid så enkelt, allra minst om man tittar bakåt i historien.” 107
Slutligen avslutas texten med ett ”case” som ställer läsaren inför många frågor om hur Sverigedemokraterna ska bemötas som parti i en demokrati. Flera olika syn-vinklar presenteras utan en självklar tolkning av vad som är rätt och fel vilket in-bjuder läsaren till att ta personlig ställning.
106 Almgren, Höjelid & Nilsson, 2003, s 82.
107 Ibid., s 83.
Reflex: s 76-87, 157-159, 181, 184, 409
Lärobokens frågor med anknytning till begreppet:1
1. Vilka krav måste uppfyllas för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt? 2. Vad är skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati?
3. Förklara kort följande ord: demokrati […]
4. Borde kommunala folkomröstningar förekomma oftare? […]
5. […] Har du och dina kompisar tillräckligt stort inflytande över utbildningen? På vilket sätt? […]
6. Hur viktigt anser du att representativiteten är när det gäller t.ex. ålder och yrke i förhållande till åsikter?
7. Gör en skriftlig undersökning av representativiteten bland kommunfullmäktigeledamöterna i din kommun […]
Forum: s 312-327, 351-352
Lärobokens frågor med anknytning till begreppet:1
1. Nämn några olika typer av demokrati?
2. Vad är det för skillnad på direkt och representativ demokrati? 3. Vad är kännetecknande för ett demokratiskt styrelseskick? 4. Vilka förutsättningar krävs för att direkt demokrati ska fungera? 5. Hur tycker du att demokratin ska agera gentemot demokratins fiender?
- 32 -
Bokens frågor: Frågan om huruvida kommunala folkomröstningar borde fö-rekomma oftare, samt frågan om hur skoldemokratin fungerar inbjuder till personliga ställningstaganden.
FORUM: Begreppet beskrivs noggrant och både dess form (styrelseskicket) och innehåll (olika rättigheter mm) beskrivs. Texten problematiserar kring det faktum att mänskliga rättigheter både är en förutsättning för demokratin och ibland mot-stridig mot demokratin (till exempel då olika rättigheter står i konflikt med var-andra). Ett eget stycke ägnas åt demokratins problem, och här tas fem aspekter upp, bland annat mediernas inflytande, konflikten mellan säkerhet och frihet och demokratins fiender:
”Vad ska man göra när ett politiskt parti säger att de ska avskaffa demokratin om de vinner valet? Ska man förbjuda det paritet från att delta?”108
Texten ställer också frågan om vem som avgör när det är nödvändigt med civil olydnad, och vad som ska värderas högst i en modern demokrati: att skydda sig mot terrorism eller individens frihet?
I Forum finns också ett avsnitt som beskriver ”vardagsdemokrati” i skolan och på arbetsplatser. En sådan beskrivning av begreppet kan öka känslan av att demokrati berör mig som läsare och därmed öka möjligheten till ett personligt ställningsta-gande.
Det finns inget tydligt rätt sätt att tolka begreppet, utan stort utrymme lämnas åt att problematisera olika aspekter av demokratin. När inga klara svar finns inbjuds läsaren att själv ta ställning.
Bokens frågor: Särskilt frågan ”hur tycker du att demokratin ska agera gentemot demokratins fiender?” uppmanar till eget ställningstagande hos läsaren.
Sammanfattning: Sammanfattningsvis kan man säga att båda läroböckerna gör en noggrann beskrivning av begreppet demokrati men att Forum lägger tonvikten något mer på problem kopplade till begreppet än på demokrati som formellt styrelseskick, ett val som främjar eget ställningstagande. Båda böckerna undviker att ge klara svar på frågorna de ställer, utan lämnar det öppet till läsarens bedöm-ning.
E – Förmåga till kritiskt tänkande
REFLEX: Som nämnt ovan under D beskrivs flera möjliga tolkningar av
begreppets innebörd. Man redovisar till exempel olika attityder till medborgarnas roll i samhället utan att värdera dem som rätt eller fel. Texten ställer också frågor utan att besvara dem. På denna nivå finns inget tydligt rätt eller fel sätt att tänka, så här inbjuds läsaren till att tänka kritiskt kring olika aspekter av demokrati. Däremot tas demokrati som styrelseskick för givet och även om texten kommenterar att demokratin ifrågasätts och hotas, beskrivs inte dessa
motargument noggrannare. På det planet visar texten vilket tänkande som är rätt. Texten moraliserar inte kring olika sätt att tänka kring demokrati.
108 Brolin & Nohagen, 2007, s 320.
- 33 -
Bokens frågor: Vissa av bokens frågor öppnar för ett mer kritiskt tänkande kring begreppet, särskilt frågorna 4,5 och 6 som handlar om frågan om kommunala folkomröstningar, elevdemokrati och representativitet.
FORUM: Det finns en tydlig beskrivning av demokratins problem, där man radar upp ett flertal aspekter. Texten ställer flera emancipatoriska frågor om till exempel vad som är viktigast – att skydda sig mot terrorism eller individens frihet. Men också om hur man kan avgöra om civil olydnad är rätt eller fel. Texten präg-las av att det inte finns några enkla rätt eller fel svar på frågorna. Texten nyanserar också begreppet genom att beskriva att även demokratier använder hot och våld för att de styrande ska få sin vilja igenom.109 Något moraliserande kring motstån-dare till demokratin går inte att finna, delvis kan det bero på att argument mot demokratin som styrelseskick inte presenteras.
Bokens frågor: Frågan ”Hur tycker du att demokratin ska agera gentemot demo-kratins fiender?” inbjuder till ett kritiskt tänkande kring demokratin.
Sammanfattning: Gemensamt för båda läroböckerna är att de tar demokrati som styrelseskick för givet, det vill säga man problematiserar inte kring om demokratin borde vara kvar eller inte. Däremot problematiserar båda böckerna noga kring svårigheter som medföljer med att ha ett demokratiskt styrelseskick. Problematise-ringar utan rätt och fel främjar ett kritiskt tänkande hos läsaren.
J – Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum
REFLEX: Texten innehåller inte så många chanser till perspektivbyte. Texten förklarar kort civil olydnad och beskriver visserligen att det är svårt att avgöra när civil olydnad är motiverat. Men några röster från de som genomför sådana aktio-ner får läsaren inte höra och inte heller några djupare motiv bakom varför någon väljer (eller känner sig tvingad) att genomföra civil olydnad. Texten innehåller även drag av att det är bättre nu än vad det var förr, utan att problematisera detta vidare: ”Världen är mer demokratiskt än någonsin”.110
Bokens frågor: Ingen av frågorna inbjuder specifikt till perspektivbyte och inlevel-seförmåga.
FORUM: På ett ställe beskrivs myten om politiker som några som bara vill ha makt och pengar. Texten beskriver hur det ser ut i verkligheten för många politi-ker som inte alls är välavlönade. Att beskriva politipoliti-ker som ”vanliga människor” på detta sätt kan öka möjligheten till inlevelseförmåga för läsaren, och att bättre förstå en politikers bevekelsegrunder. När det gäller civil olydnad beskrivs medborgarna ofta som våldsamma. Som positivt exempel på civil olydnad nämns medborgar-rättsrörelsen i USA på 60-talet. Det kan ge sken av att civil olydnad var bättre förr och att det idag mest är vandaler som sysslar med sådant. Det försvårar för läsaren att byta perspektiv och förstå motiven för de som väljer dessa handlingar idag.
109 Brolin & Nohagen, 2007, s 311.
- 34 -
Bokens frågor: Ingen av frågorna inbjuder specifikt till perspektivbyte och inlevel-seförmåga.
Sammanfattning: Ingen av böckerna går på djupet bakom de motiv som männi-skor har och har haft för sina olika handlingar i demokratiska samhällen. Beskriv-ningen av politiker som vanliga människor är det enda tydliga exemplet på denna tankekvalitet.
K – Förståelse för begreppens ursprung
REFLEX: Begreppets ursprung beskrivs kort, men inte orsaken till dess tillkomst eller vilka som förespråkade begreppet:
”Demokratin som idé fanns redan i antikens Grekland och är således urgammal, men det skulle dröja länge innan den slog igenom.” 111
Begreppet demokrati tas förgivet i texten och ingenstans kommenteras att demo-krati är ett begrepp som kan användas som ett tankeredskap för att få syn på vissa aspekter av verkligheten.
Bokens frågor: Ingen av frågorna hjälper läsaren att fundera över begreppets ursprung.
FORUM: Begreppets ursprung beskrivs relativt noggrant och texten beskriver