Här analyseras undersökningens andra frågeställning: var i projektmiljön uppstår
dessa oväntade händelser? Först kommer en presentation av vilka
osäkerhetskällor som har identifierats i empirin, sedan vilka som identifierats i teorin och sist en jämförande analys mellan empiri och teori.
5.2.1 Osäkerhetskällor identifierade i empirin
Undersökningen har identifierat sex stycken osäkerhetskällor i LiV:s projektmiljö. Dessa är:
- Osäkerhet kring externa beroenden - Osäkerhet kring beslut
- Osäkerhet kring estimering - Osäkerhet kring personaltillgång - Osäkerhet kring interna beroenden
- Osäkerhet kring projekt direktiv och beslutsmandat
Undersökningen har identifierat osäkerhetskällor i alla fyra av LiV:s projektmiljödelar, men hur många osäkerhetskällor som finns i varje
projektmiljödel varierar (se en sammanställning av dessa i tabell 2). Nedan kommer en genomgång av hur många osäkerhetskällor som identifierats i varje projektmiljödel samt hur många oväntade händelser osäkerhetskällorna tillsammans genererade.
I projektmiljöns omvärld, har osäkerhetskällan osäkerhet kring externa beroenden identifierats. Osäkerhetskällan har genererat två stycken oväntade händelser, varav en av händelserna var av positivkaraktär.
I nästa del av projektmiljön, linjeorganisationen, har två osäkerhetskällor,
osäkerhet kring direktiv och beslutsmandat och osäkerhetskällor kring beslut,
identifierats. Sammanlagt har de två osäkerhetskällorna genererat fyra oväntade händelser. Det innebär att Linjeorganisationen är den projektmiljödel som sammantaget har genererat flest oväntade händelser sammantaget i projektmiljön. I projektmiljöns nästa del, projektet, har även där två osäkerhetskällor identifierats. Osäkerhetskällorna heter osäkerhet kring personaltillgänglighet och
osäkerhet kring estimering och har tillsammans genererat tre stycken oväntade
händelser. Osäkerhetskällan Osäkerhet kring personaltillgänglighet är en av osäkerhetskällorna som har genererat minst oväntade händelser.
Den sista delen i projektmiljön är interaktionsmiljön. I projektmiljödelen har en osäkerhetskälla, osäkerhet kring interna beroenden, identifierats. Osäkerhetskällan har genererat tre stycken oväntade händelser och är därmed genererat mest, tillsammans med osäkerhet kring projektdirektiv och
beslutsmandat.
Tabell 2. Sammanställning av osäkerhetskällor identifierade i empirin
Projektmiljödelar Osäkerhetskällor
Omvärlden
Osäkerhet kring externa beroenden Linjeorganisationen Osäkerhet kring estimering
Osäkerhet kring beslut Projektet Osäkerhet kring estimering
Osäkerhet kring personaltillgång Interaktionsmiljön
5.2.2 Osäkerhetskällor identifierade i teorin
I teorikapitlet beskrivs sammanlagt fem källor för osäkerhet samt två konsekvenser av osäkerhet (se tabell 3) Dessa är kategoriserade i tre delar beroende på var i projektmiljön de uppstår. Delarna är: omvärlden, projektet och
interaktionsmiljön.
I projektmiljöns omvärld beskriver Söderholm (2008) två konsekvenser av osäkerhet som han kallar nydefiniton och revision. Söderholm (2008) beskriver osäkerheten utifrån ett konsekvensperspektiv då det annars skulle bli för många osäkerhetskällor för att kunna identifiera.
I nästa del av projektmiljön, projekt, beskriver Chapman och Ward (2003) tre osäkerhetskällor: osäkerhet kring estimering, osäkerhet kring design och logistik samt osäkerhet kring mål och prioriteringar. Det innebär att projektmiljödelen innehåller flest osäkerhetskällor i teorins projektmiljö.
I den sista delen av projektmiljön, interaktionsmiljön, beskriver Jensen et al. (2007) två osäkerhetskällor, osäkerhet kring vertikala beroenden och osäkerhet
kring horisontella beroenden. Interaktionsmiljön är en abstrakt del av
projektmiljön och flyter över alla projektmiljöns gränser. Dess osäkerhetskällor konkretiseras av den osäkerhet som uppstår genom beroenden mellan projekt och annan part.
Tabell 3. Sammanställning av osäkerhetskällor identifierade i teorin
Delar i projektmiljön Osäkerhetskällor/konsekvenser
Omvärlden Nydefinering Revision
Projektet
Osäkerhet kring estimering Osäkerhet kring design och logistik Osäkerhet kring mål och prioriteringar
Interaktionsmiljön
Osäkerhet kring vertikala beroenden Osäkerhet kring horisontella beroenden
5.2.3 Jämförande analys av teori och empiri
Jämförelse av projektmiljön
Det finns en skillnad i antalet projektmiljödelar i teorin kontra empirin. I teorin identifierades samanlagt tre delar: omvärlden, projektet och interaktionsmiljön. Till skillnad från empirin där fyra identifierades: omvärlden, linjeorganisationen, projektet och interaktionsmiljön. Anledningen är att i empirin är
linjeorganisationen en enskild del i projektmiljö, till skillnad från teorin där allt
som ligger utanför projektets administrativa ramar definieras som omvärld. Därmed är linjeorganisationen och omvärlden i teorin en sammansatt del.
Jämförelse av osäkerhetskällor
Undersökningen har uppmärktsammat en skillnad i antalet identifierade osäkerhetskällor mellan teorin och empiri. I teorin identifieras sju stycken osäkerhetskällor/konsekvenser av osäkerhet och i empirin identifieras sex (se tabell 2 och 3).
Undersökningen har jämfört varje osäkerhetskälla från empirin och teorin med varandra för att hitta likheter/olikheter i vilken osäkerhet de beskriver. De osäkerhetskällor där likheter identifierats finns sammanfattade i tabell 4.
Störst likhet återfinns i källan osäkerhet kring estimeringen som både teori och empiri har identifierat och beskriver på samma sätt. Dock menar teorin att osäkerhetskällan vanligtvis genererar mycket osäkerhet, detta stämmer inte överrens med vad undersökningens empiriskt insamlade material visar, då osäkerhetskällan genererat en oväntad händelse. Undersökningen ser också likheter mellan den typ av osäkerhet som osäkerhetskällorna kring beroenden beskriver. Framförallt teorins osäkerhetskälla osäkerhet kring horisontella
beroenden och empirins två osäkerhetskällor osäkerhet kring interna beroenden
och osäkerhet kring externa beroenden. Skillnaden är att i teorin beskrivs källan enskilt medan den i empirin beskrivs som två delar.
Den största skillnaden mellan empirin och teorins osäkerhetskällor är att varken
osäkerhet kring personaltillgång eller osäkerhet kring beslut återfinns i det
teoretiska materialet. I empirin har däremot båda osäkerhetskällorna identifierats. Osäkerhetskällorna har dock genererat minst oväntade händelser av alla projektmiljöns osäkerhetskällor.
Tabell 4. Sammanställning av osäkerhetskällor som beskriver likande typ av osäkerhet.
Teorin Empirin
Osäkerhet kring estimering Osäkerhet kring estimering Osäkerhet kring horisontella
beroenden
Osäkerhet kring interna beroenden Osäkerhet kring externa beroenden Osäkerhet kring mål och
prioriteringar
Osäkerhet kring direktiv och beslutsmandat
5.2.4 Konsekvenser av osäkerhet
Söderholm (2007) beskriver osäkerhet från projektets omvärld i ett konsekvensperspektiv. Författaren menar att det finns för många osäkerhetskällor i den delen av projektmiljön för att kunna identifieras. Istället beskriver han två konsekvenser som kan drabba projektet om det utsätts för osäkerhet från projektsmiljöns omvärld. I teorin omskrivs inte linjeorganisationen enskilt utan den ingår i samma projektmiljödel som omvärlden. För att rättvist kunna jämföra teorin och empiri sammanslås även empiridelens projektmiljödelar omvärlden och
linjeorganisationen till en. Resultatet blir sammanlagt tre stycken osäkerhetskällor: osäkerhet kring direktiv och beslutsmandat, osäkerhetskällor
kring beslut samt osäkerhet kring externa beroenden som tillsammans har
genererat sex oväntade händelser.
Den första konsekvensen är nydefinering som drabbar projekt där oväntade händelser fundamentalt har förändrat dess förutsättningar för att genomförs. Dess mål och prioriteringar måste från grunden omarbetas. Undersökningen har inte identifierat någon likande konsekvens från de oväntade händelserna från projektmiljös omvärld som drabbat projekten. Däremot finns det mer likheter med Söderholms andra konsekvens, revision.
Revision drabbar projekt där oväntade händelser på olika sätt har förändrat projektets förutsättningar så det måste omplaneras. Till skillnad från nydefinering är revision mindre omfattande och kräver inte en total omplanering/nydefinering av projektet. Revision har blivit konsekvensen av totalt fem av sju händelser identifierade i projektmiljöns omvärld. Händelsen som inte orsakade revision var av positiv karaktär.