Hur hanteras dessa oväntade händelser?

De oväntade händelserna har hanterats på olika sätt beroende på typ av händelse. Undersökningen har visat att de flesta händelser har hanterats genom kompetensutveckling av olika slag, främst utbildning. LiV genomför kontinuerligt utbildning för projektledare, projektdeltagare samt styrgruppsmedlemmar. Detta för att öka kunskapen om projektarbete och att alla ska få se sin roll i ett större sammanhang och perspektiv. För att få en ökad förståelse kring hur olika delar i projektmiljön påverkar varandra. Oväntade händelser har också hanteras genom olika typer av samarbete och nätverk mellan projekt samt på intention från projektledaren sida.

8 Förslag till vidare forskning

Denna studie har visat att oväntade händelser inträffar trots att projekt arbetar med riskanalysering. Studien bör dock bara ses som ett steg på vägen, ämnet kräver mer forskning för att öka förståelsen om fenomenet oväntade händelser och hur de kan hanteras. Nästa steg är att förflytta undersökningen till andra landsting och undersöka om oväntade händelser förekommer även där. Är så fallet kanske det finns underlag för att genomföra en större nationell kvantitativ undersökning där alla Sveriges landsting berörs. Undersökningen kan ge data för en sammanställning över vilka oväntade händelser som sällan eller aldrig kan identifieras i en riskanalys och hur dessa istället bör hanteras. Därefter kan råd utarbetas för hur landsting kan hantera olika typer av oväntade händelser.

Litteraturlista

Andersen. E, (2008) Rethinking project management- an oraganisational

perspective. United Kingdom: Pearson education limited.

Andersen, E.S., Grude, K.V. & Haug, T. (2013). Målinriktad projektstyrning. (4, [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Andersen, E. S. (2006). Toward a project management theory for renewal projects. Project Management Institute, Vol. 37, No. 4, 15-30.

Almqvist, RM 2006, New Public Management: NPM: Om Konkurrensutsättning,

Kontrakt Och Kontroll, n.p.: Malmö : Liber.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi

och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Berggren, C. & Lindkvist, L. (red.) (2001). Projekt: organisation för

målorientering och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Boyne, G (2002) “Public and private management: what’s the difference?”

Journal of management studies, vol 39.

Christensen, S. & Kreiner, K. (1997). Projektledning: att leda och lära i en

ofullkomlig värld. (1. uppl.) Bjärred: Academia adacta.

Crawford, L. & Hassner Nahmias, A. (2010). Competencies for managing change. International. Journal of Project Management, 28 (Changes & Projects), 405-412.

ISSN 0263-7863.

Elkington, P., & Smallman, C. (2002). Manging project risk: a case study from the utilities sektor. International journal of project management 20, 49-57. Eklund, S 2011, Arbeta I Projekt : Individen, Gruppen, Ledaren. (2:1. Uppl.)

Lund: Studentlitteratur, 2009.

Galbraith, J. R. (1997), Organization design. Reagning; Mass.: Addison- Wesley. Gareis, R., 2010. Designing changes of permanent organizations byprocesses and

projects. International Journal of Project Management, 28 (4), 314–327. Geraldi, J. Lee-Kelley, L. Kutsch, E. (2010). The Titanic sunk, so what? Project

manager response to unexpected events. International Journal of Project

Management 28 (2010) 547–558.

Jansson, T. & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jansson, T, & Wiik, T, H (2008), Utveckling och projekt i offentlig verksamhet – går det? Stat och Styrning. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.projektvision.se/pdf/27-10-2008103251Pages-from-SoS_3-08.pdf. [2015-05-19]

Jaafari, A. (1999) Management of risks, uncertainties and opportunities on projects: time for a fundamental shift. International Journal of Project

Management, 19 (1999) 89-101

Jensen, C, Johansson S, & Löfström, M. (2007). Projektledning i offentlig miljö. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur.

Kvale, S. (2006). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup

Lundgren, V (2014) Projekthantering inom landstinget i Värmland- en förstudie. Värmland: revisionskontoret, Landstinget i Värmland.

Tillgänglig:http://www.liv.se/Global/Politik%20och%20medborgardialog/Revisio n/Projekthantering%20f%C3%B6rstudie%20RAPPORT%20slutlig.pdf (2015-01-13)

Nohagen, L, Bjessmo, L, Isaksson, D, & 2012, Prio Samhälle, n.p. Stockholm: Sanoma utbildning, 2012.

Packendorff, J. (2003) Projektorganisation och projektorganisering: projekt som plan och temporär organisation. (2. Uppl.) Umeå. Avhandling.

Perry, J (1986). Risk management- an approach for project managements.

International of project management, 4(5), 211-216.

Rothermel, R. & LaMarsh, J. (2012). Managing change through employee

empowerment. Global Business and Organizational Excellence, 2012, 17-23. Rapport SFDN1 (2014) Projektil. Stockholm: Stockholms läns Landsting.

Tillgänglig:

http://www.cancercentrum.se/Documents/processledare/SFDN%20Rapport%20P ROJEKTiL%201%200.pdf (2015-01-12).

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. [2015-03-21].

Ward, S, & Chapman, C 2003, Transforming project risk management into project uncertainty management. International Journal Of Project Management, 21, pp. 97-105

Internetkällor

Konkurrensverket (2015) Om regler för upphandling. [Elektroniskt] Tillgänglig: http://www.kkv.se/upphandling/om-upphandlingsreglerna/ 16-06-2015.

Landstinget i Värmland (2014). Politik.

Tillgänglig:http://liv.se/Politik-och-medborgardialog/Politik-och-paverkan/ (2015-01-12)

Landstinget i Värmland (2012). Till för dig. Värmland: Landstinget i Värmland, in-formationsstabben. Tillgänglig:

http://liv.se/Global/Om%20landstinget%20i%20v%C3%A4rmland/Organisation/s ept2012TFD.pdf?epslanguage=sv&unique=6b4d2c75 (2015-01-13)

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Inledning

Kan du berätta lite om dig själv?

Vem är du?

Hur länge har du arbetat här? Arbetsuppgifter?

Kan du berätta om det senaste projekt du har varit med? Var det någonting som gick speciellt bra?

Definitionen

Inträffade någonting överraskade under projektet?

Uppkomst

Vad är orsaken till att det gick som det gick? Skulle du kunna spåra orsaken?

Hantering

Hur tog ni itu med händelsen?

Vilka förutsättningar(faktorer) som underlättade?

Hade ni kunnat förbereda er på att det som hände?

Vilken förberedelse hade varit mest lämpad?

Skulle händelsen kunna ha upptäckts i en riskanalys? Hur kom det sig att ni hade/inte hade förväntat er detta?

Bilaga 2. Informationsbrev till respondenterna

Hej!

Jag skickar här ett informationsbrev inför vår kommande intervju den…

Studiens syfte

Syftet med studien är att undersöka oväntade händelser i landstingets i Värmlands interna förändringsprojekt. Jag vill undersöka vad en oväntad händelse kan vara och hur dessa kan hanteras. Undersökningen har inte som mål att jämföra bra eller dålig hantering av händelserna, utan syftar enbart till att få en ökad förståelse för fenomenet oväntade händelser.

Begreppet oväntad händelse definieras mycket brett. En oväntad händelse kan vara både liten eller stor, betydelsefull eller obetydlig, positiv eller negativ. Det som definierar den är just att den är oväntad.

Frågor

Vår intervjumetod är ostrukturerad intervju vilket bygger en stor del på

spontanitet i de ställda frågorna. Därför strukturerar vi den kommande intervjun utifrån tre ämnesområden. Dessa är: vad är en oväntad händelse? anledningen till att händelsen uppstod? hur den hanterades?

Etik

Alla respondenter kommer i uppsaten att vara anonyma och endast jag som intervjuar och min handledare kommer att få tillgång till intervjuns råmaterial. Respondenterna kommer om så önskas få tillgång att granska det transkriberade materialet innan det publicerats.

Tack för att du vill medverka i undersökningen!

Med vänliga hälsningar, Erik Söderström