7. Sammanfattning av resultat
8.4 Analys av Psykiskt mående
Respondenterna vittnar om varierande bilder av psykiskt mående. Några har tidigt utvecklat en låg självbild, en skörhet/sårbarhet, psykisk ohälsa eller depression medan andra känner sig trygga och starka och inte alls upplever att de besväras av att vara utseendemässigt avvikande. I empirin lyfts exempelvis depression och rädslan för att bli lämnad fram. På samma sätt som i temat Familj
signalerar empirin att den signifikanta andra får en stor betydelse för hur barnets självbild utvecklas. I samspel med andra personer i vår närhet skapar vi oss en bild av oss själva och vår självuppfattning (Trost, 2018). Hjern, Lindblad och Vinnerljung (2002) förklarar att den mentala hälsan har blivit ett betydande problem då de barn som adopterades under den första stora adoptionsvågen började nå vuxen ålder. Studier (SOU 2003:49) visar att delar av förklaringen till varför vissa adopterade har en bristande psykisk hälsa medan andra inte har det kan få sin förklaring i faktorer i barnets livsvillkor före adoptionen. Man menar att det skulle kunna härledas till bland annat misshandel, känslomässig och intellektuell nöd och att det i sin tur får långsiktiga konsekvenser för barnets återhämtning och anpassning i det nya landet. Också här får den signifikanta andra en betydande roll i det lilla barnets omstart i det nya livet och med den nya familj en.
Broberg et al, (2015) lyfter fram att barnets erfarenheter av föräldrarnas stöd i situationer där barnet känt sig otrygga tillsammans med uppmuntran om att upptäcka världen inom rimliga och säkra
förhållanden, gör att ett barn med trygg anknytning kommer att lita på sin egen förmåga att “navigera i världen”, och därmed minskas också riskerna för att utveckla psykisk ohälsa (a.a.). Den psykiska hälsan respondenterna beskriver tycks vara påverkad av uppväxtförhållanden samt förvirring kring frågan gällande “vem är jag”. Respondenterna upplever att deras självkänsla påverkats till följd av att de inte haft allt för trygga uppväxtförhållanden där man fått möjlighet att utforska sitt inre jag.
Möjligheten till att uppleva trygghet och möjlighet att navigera i världen kan återigen förklaras genom
signifikanta andra. Den respondenten som beskriver att denne haft depressioner till följd av rädslan
av att bli lämnad, har haft separationsproblem under uppväxten och bristande signifikanta andra. Dock finns det även en respondent som upplever sig själv haft en uppväxt präglad av dålig relation med sin mor, men som även fått en bra självkänsla.
För att förstå respondenternas upplevelse av att ha psykisk ohälsa och hur det påverkat självbilden kan vi se till Bowlbys anknytningsteori. Många av respondenterna beskriver det som Bowlby skulle förstå som otrygg anknytning. Detta då den bristande anknytningen ger sig i uttryck genom att respondenterna beskriver att de bland annat haft rädsla av att bli lämnade. Bowlbys anknytningsteori (Broberg et al., 2015) poängterar tydligt att barn med en trygg anknytning inte på något sätt är skyddade från psykiska ohälsa längre fram i livet men att en otrygg anknytning kan leda till det. Det finns studier som pekar på ökad risk av psykisk ohälsa kopplad till barnets anknytning. Barn som under sina första levnadsår först anknutit till en primär vårdgivare men som förlorat den hamnar i en sorgeperiod där barnet behöver hjälp i sitt sörjande. Beroende på hur denna sorgeperiod och läkning har sett ut kan det detta förklara de skillnader som empirin visar i hur respondenterna upplever sig som trygga eller otrygga i sin självbild (a.a.).
I empirin återfinns flera exempel på sårbarhetsfaktorer eller riskfaktorer i respondenternas barndom och uppväxt som kan förklara en psykologisk ohälsa (Broberg et al., 2015). Man vittnar om
exempelvis föräldrar med missbruk, skilsmässor, att en förälder avlider, att en förälder tar avstånd gå grund av egna problem. Just alkoholmissbruk är en av de riskfaktorer som får stor betydelse och allvarliga konsekvenser för samspelet mellan barnet och föräldern och barnet psykiska hälsa (a.a.).
9. Slutsatser
Studiens syfte var att undersöka hur transnationellt adopterade kvinnor upplever sin självbild. Det formulerades därefter två frågeställningar. En frågeställning handlade om vilka faktorer i den
adopterades familjebild som kan ligga till grund för påverkan av självbilden. De faktorer som påverkat självbilden när det kommer till familjen är dels själva familjestrukturen och sammansättningen men också händelser under barndom och uppväxt. Den signifikanta andra har visat sig vara av stor betydelse för de förutsättningar som givits för att bygga upp en trygg och positiv självbild. Det har visat sig för respondenterna att den signifikanta andra har haft betydelse då deras självbild påverkats av deras familjerelationer. För vissa har tidiga separationsupplevelser satt spår då de senare i livet fått separationsångest och i vissa fall relationssårbarhet till andra.
Den andra frågeställningen var att ta reda på vilka faktorer i den adopterades interaktion med samhället som kan ligga till grund för påverkan av självbilden. Den adopterades interaktion med samhället har visat sig påverka självbilden då omgivningen bidrar till ett påtagligt mellanförskap. Mellanförskapet förstås genom jaget och maskerna där respondenter ofta sätter på sig en mask av att vara svensk för att tillfredsställa omgivningens behov av att inte prata om adoptionen. Med Cooleys spegeljagsteori förstår vi att mellanförskapet speglas genom andras blickar, då omgivningens reaktioner och blickar på respondenterna som icke svensk väcker känslor av att vara annorlunda.
Det framkommer tydligt att alla respondenterna inte påverkas av omgivningens fördomar och föreställningar då man har olika motståndskraft mot utsatthet, fördomar och normativa föreställningar. Dock upplever flertalet att fördomar från omgivningen påverkar självbilden och skapar det som Goffman beskriver som stigma. Stigmat är perceptionella då det tar sig i uttryck genom att utseendet kopplas till språk, då man förväntas vara invandrare tills man öppnar munnen. Respondenterna befinner sig, genom sin hudfärg i kombination med sitt språk, i en stigmatiserad position som
återkommande ställs inför att hantera omgivningens stereotypa normer och förväntningar i samhället. Även genom mer underliggande antaganden, med hjälp av symboler, upplever respondenterna sig stigmatiserade. detta kan röra sig om stereotypa föreställningar kring hur de borde vara eller vad de borde tycka om och kopplas till deras biologiska ursprung eller ursprungsland.
Min slutsats är att det psykiska måendet påverkas av en kombination av familjen och samhället, då den signifikanta andra har stor betydelse för hur barnet “rustas” för att navigera i omvärlden. Den psykiska hälsa respondenterna beskriver tycks vara påverkad av uppväxtförhållandena och
möjligheterna att utforska sitt inre. Flera respondenter beskriver det som Bowlby förklarar som otrygg anknytning vilket exempelvis lett till en rädsla att bli lämnad.
Slutligen har det visat sig att respondenternas självbild i mångt och mycket påverkas av
10. Diskussion
Beslutet att använda delar av den socialpsykologiska teoribildningen som analysverktyg har visat sig lämpligt för att förstå de olika påverkansfaktorer som framkom i empirin. Goffman (Carle, 2006) har från vissa håll fått kritik för att han trivialiserat det vardagliga samspelet och ignorerat maktaspekter vilket inte haft någon bäring för denna studie. Hade studien syftat till att mer specifikt undersöka transnationellt adopterades upplevelser av samhällsstrukturer, rasism eller dylikt så hade det dock varit högst relevant.
När det kommer till respondenternas upplevelser av familjens betydelse så stämmer delar av det väl överens med såväl tidigare som aktuellt forskningsläge medan andra delar inte överensstämmer. Att familjen och familjebilden har betydelse under barndomen och uppväxten kan fastställas men dess exakta påverkan på självbildens tillblivande och utveckling kan inte fastställas eller avgränsas genom denna studie. Det som kan fastställas och som sammanfaller med tidigare kunskapsläge (Irhammar och Cederblad, 2006) är att barn som adopterats kan bära med sig sårbarheter från det tidigare hemlandet och beroende på hur deras fortsatta samspel med vårdgivare, kompisar och samhälle ser ut så kan dessa sårbarheter leda till ökad risk för stressfaktorer och psykisk ohälsa. Betydelse av att känna sig sedd, viktig och att vårdgivarna visar intresse för ens person kan också fastställas som mycket viktig. Det kan också fastställas att intresset för sitt ursprung och sin personliga historia ofta tar fart i samband med att man kliver in i en egen föräldraroll (von Melen, 2006). Kanske är det först då man förstår vidden av att lämna bort ett barn och att som barn bli bortlämnad. Detta skulle kunna vara fallet om man får tro von Melen (2006) som intervjuat sju adopterade om att som adopterad får barn.
Ur ett historiskt perspektiv framstår det tydligt att tankar kring adoption såväl inhemsk som transnationell har förändrats. Den första adoptionslagen antogs 1917 (Martinell Barfoed, 2008) men statistik kring antalet adopterade saknas fram till 1930-talet. Framledes handlade nationell adoption främst om det som kallas styvbarn eller fosterbarn och krigsbarn. Adopterade under 50 år är dock övervägande - det gäller ca 8 av 10- transnationellt adopterade vilket är ett resultat av att man från 1970-talet främst adopterade barn internationellt. I Föräldrabalken (1949:381) kap. 4 § 1, 2 återfinns att barnets bästa ska beaktas i alla frågor som rör adoption. Med facit i hand och med grund i tidigare forskning kring adopterades psykiska ohälsa, självmordsstatistik (Irhammar & Cederblad, 2006; Lindblad / Vinnerljung, 2002; Cederblad, 2003 & Zeleke et al., 2018) och i respondenternas
berättelser så står det klart att transnationellt adopterade löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa samt att de bär på sårbarhetsfaktorer som kan leda till såväl separationsångest som
relationssvårigheter.
I denna studie var det en majoritet av respondenterna som hade erfarenheter av detta men inte alla. Ferrari et al. (2017) framhåller att det råder brister i samtida forskning rörande likheter och skillnader mellan hur invandrare och transnationellt adopterade upplever diskriminering och hur det påverkar det psykiska måendet. Detta korrelerar också med vittnesmål i denna studie som belyser att man tas som
en invandrare till man öppnar munnen och talar felfri svenska. Empirin visar att faktumet att man har ett utländskt utseende men ett svenskt namn leder till komplicerade och förvirrade situationer i olika sociala sammanhang. Det framgår av empirin att mellanförskap såsom det beskrivs av Arbouz (2012) absolut kan appliceras på såväl invandrare, blandade identiteter och adopterade. Känslan av att inte känna sig som eller betraktas som svensk fullt ut samt att befinna sig mellan ett innanförskap och ett utanförskap framkommer tydligt samt dess påverkan på individen. Det framkommer också att
kvinnorna i studien uppehåller sig mellan de etablerade normer och föreställningar som råder i Sverige kring kulturell och nationell identitet. Den så kallade svenska färgblindheten kan precis som Arbouz (2012) framhåller ses som en faktor som osynliggör faktumet att enbart vita betraktas som svenskar fullt ut. Sverige är ett land med fantastisk potential till förändring vilket kan få en knuff i rätt riktning om vi börjar betrakta den andre med respekt för skillnader och nyanser i våra livsberättelser och tar del av varandras erfarenheter (a.a.).
Detta är naturligtvis inte gjort i en handvändning, inte heller kan enbart transnationellt adopterade eller socionomer vara de enda som styr detta framåt. Detta behöver lyftas upp på bordet, på
politikernivå. Alla som tar beslut kring lagar som rör adoptioner såsom politiker samt
mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, sjukvård, förskolepersonal, skolpersonal och bärande samhällsinstanser som exempelvis verksamma inom polismyndigheten berörs av detta, menar jag. Mellanförskapet som transnationella upplever är ett tredje rum som fordrar vidare forskning, företrädesvis med vuxna adopterade om hur de upplever sin livssituation i Sverige som adopterad. Detta för att Sveriges samlade populations upplevelser av kulturell tillhörighet och den
Referenslista
Abdi, I. (2015,7 oktober). Vi måste prata om mellanförskapet. Södermanlands Nyheter. Hämtad från https://sn.se/nyheter/vi-maste-prata-om-mellanforskapet
Arbouz. D. (2012). Vad betyder det att inte känna sig hemma där man är född och uppvuxen? Om mellanförskap i dagens Sverige- Om ras och vithet i det samtida Sverige, eds Tobias Hübinette, Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani & René León Rosales (27-42)
Arbouz, D. (2014, 24, mars). Att leva i vita rum. Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/mellanforskapet-vill-skapa-debatt- om- etnicitet
Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Boolsen, Merete (2007).Kvalitativa analyser: Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Broberg, A., Almqvist, K., Motander,P., & Tjus,T. (2015). Klinisk barnpsykologi: utveckling på
avvägar. (2., rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Carle, J. (2006). Socialpsykologi: bakgrund, teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Cederblad, M., Höök, B.,Irhammar, M., & Mercke, A-M. (1999) Mental Health in International
Adoptees as Teenagers and Young Adults. An Epidemiological Study. Journal of Child
Psychology and Psychiatry. (8), 1239-1248. Från https//acamh.onlinelibrary.wiley.com/ doi/pdf/10.1111/14697610.00540?casa_toen=WpNHPjW_23AAAAAA %3AKmYmZTUov E8OQjGljEXLBMiVPeXEuds1hailX97fcxqgFK5ziPwkrU85DpWgATBb_f8ulD0k6wgW1 5s – Wiley Online Library
Datainspektionen (uå). Dataskyddsförordningens grundläggande principer. Hämtad 5 juni, 2020, https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande- principer/#riktighet
Ferrari, L., Rosnati, R., Canzi, E., Ballerini, A., & Ranieri, S. (2017). How international transracial adoptees and immigrants cope with discrimination? The moderating role of ethnic identity in the relation between perceived discrimination and psychological well‐being. J Commnity Appl Soc Psychol. (27), 437-449. Doi: 10.1002/casp.2325
Giddens, A. & Sutton, P.W. (2016). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm: Norstedt.
Heed, L. (2017). Flickan från Lotusfälten. [Stockholm]: Bladh by Bladh.
Hjern, A., Lindblad, F., & Vinnerljung, B. (2002). Suicide, psychiatric illness, and social
maladjustment in intercountry adoptees in Sweden: a cohort study. THE LANCET. Vol 360.
(10), 443-448. Från Sience Direct
Hübinette, T., &Tigervall, C. (2008). Adoption med förhinder: Samtal med adopterade och adoptivföräldrar om vardagsrasism och etnisk identitet. Stockholm: Elanders
Irhammar, M., & Cederblad, M. (2006). En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en
grupp utlandsfödda adopterade. Socialvetenskaplig tidskrift, (1), 35-50. Från
https://socvet.se/article/view/2609/1933
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lundström, E. (2013). Adoption: En kvalitativ undersökning om anknytning, separation, omvårdnad
och anknytningssvårigheter.(Kandidatuppsats/ examensarbete, Lunds universitet,
Socialhögskolan).
FrånLup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOld=4255678 &fileOld=4255684
Martinell Barfoed, E. (2008). Berättelser om adoption. (Doktorsavhandling, Lund, Socialhögskolan).
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Rickardsson, C. (2018). Sluta aldrig gå: från gatan i Sāo Paulo till Vindeln i Norrland. Stockholm: Forum.
SFS 1949:381. Föräldrabalk. I Socialrätt 2018. (s.399-434) Estonia:Studentlitteratur.
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Från,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikpovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Skyldberg, C. (2016). Adoption: låta själen läka : en verklig berättelse om förlåtelse, förståelse &
försoning. (Första upplagan). [Lerum]: Visto förlag.
Socialstyrelsen (2007). Internationellt adopterade i Sverige: En antologi. Institutet för utveckling av metoder i Socialt arbete (ims) Artikelnr 2007-123-1
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019). Metodologi och vetenskapliga analysformer. I Kunskapens
former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik (s. 104-265). (Fjärde upplagan).
Stockholm: Liber.
SOU 2003:49 Sammanställning av adoptionsforskning. Regeringen (2003). Från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offntloiga-utredningar/sou- 2003-49-d4_GRB349d4
Thurén. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2,. Omarb. Uppl.). Stockholm: Liber
Trost, J. & Levin, I. (2018). Att förstå vardagen: med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.htlm
Melen, A.V. (2006). Adopterade får barn: sju internationellt adopterade berättar. (2., [rev.] tr.) Stockholm: Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA.
Wennerberg, T. (2014). Själv och tillsammans: om anknytning och identitet i relationer. Lettland: Natur och kultur
Zeleke, A., Koester, L.S., & Lock, G. ( 2018). Parents´Understanding of Adopted Children`s Ways of
Being, Belonging, and Becoming. Springer Science + Business Media, (27), 1428-1439.