Ersta Sköndal Bräcke högskola Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp
Vem är jag?
-En kvalitativ intervjustudie med transnationellt adopterade
kvinnor om hur de upplever sin självbild och vad som kan ha
påverkat den.
Petra Wibble
Examensarbete i socialt arbete, 15 hp SOC 63, VT 2020
Kandidatexamen
Handledare: Tomas Brytting Examinator: Linda Jonsson
Sammanfattning
Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet var Sverige en stor mottagare av barn som adopterats från utlandet. Många av dessa barn har sitt ursprung i länder i Asien och Sydamerika och har nu vuxit upp och är i 50-års. Under årens lopp har det funnits olika åsikter om hur dessa barn ska eller kan passa in i det svenska samhället och vilka konsekvenser det kan få för barnen. Jag har i olika sammanhang under mitt liv kommit i kontakt med andra synbart utlandsadopterade som upplever en känsla av att tillhöra men ändå inte. Att man förväntas vara och känna svenska men att samhället och människor i miljön inte riktigt tillåter det att hända. Under årens lopp har flera röster också diskuterat psykisk ohälsa, relationssårbarhet, en känsla av utanförskap och en upplevelse av att något "är trasigt". Detta är något som har påverkat mig och som har lett till min nyfikenhet på att utforska området djupare.
Syftet med denna studie är att undersöka hur transnationellt adopterade kvinnor upplever sin självbild. Sju intervjuer har genomförts med synbart utländska adopterade kvinnor födda i Indien, Thailand, Colombia och brittiska Guyana. Alla respondenter har kommit till Sverige före eller vid två års ålder. Resultaten har tolkats med hjälp av socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism, och teoretiska tankar av Goffman. Den första forskningsfrågan handlade om vilka faktorer i den
adopterades familjebild som kan ligga till grund för påverkan av självbilden. Familjerelaterade faktorer som har haft påverkan är dels själva familjestrukturen och sammansättningen men också händelser under barndomen och uppväxten. Den signifikanta andra har visat sig vara av stor betydelse för de förutsättningar som givits för att bygga upp en trygg och positiv självbild. För vissa har tidiga separationsupplevelser satt spår då de senare i livet fått separationsångest och i vissa fall
relationssårbarhet till andra.
Den andra forskningsfrågan var att ta reda på vilka faktorer i den adopterades interaktion med samhället som kan ligga till grund för påverkan av självbilden. Den adopterades interaktion med samhället har visat sig påverka självbilden då omgivningen bidrar till ett påtagligt mellanförskap. Alla respondenterna påverkas inte av omgivningens fördomar och föreställningar då man har olika
motståndskraft mot utsatthet, fördomar och normativa föreställningar. Dock upplever flertalet att fördomar från omgivningen påverkar självbilden och skapar det som Goffman beskriver som stigma. Det psykiska måendet påverkas av en kombination av familjen och samhället, då den signifikanta andra har stor betydelse för hur barnet navigerar i omvärlden. Den psykiska hälsan tycks vara påverkad av uppväxtförhållandena och möjligheterna att utforska sitt inre. Slutligen har det visat sig att respondenternas självbild i mångt och mycket påverkas av omgivningens förmåga att “stämpla” respondenterna genom gränslös nyfikenhet och ifrågasättande.
Abstract
During the late 1960s and early 1970s, Sweden was a major recipient of children adopted from abroad. Many of these children originate in countries in Asia and South America and have now grown up and are in their 50s. Over the years, there have been different opinions about how these children should or can fit into Swedish society and what consequences it can have for the children. I have in various contexts during my life come into contact with other visibly expatriates who experience a feeling of belonging but still not. That one is expected to be and feel Swedish but that society and people in the environment do not really allow it to happen. Over the years, several voices have also discussed mental illness, relationship vulnerability, a sense of exclusion and an experience that something "is broken". This is something that has affected me and that has led to my curiosity about exploring the area more deeply.
The purpose of this study is to investigate how transnationally adopted women perceive their self-image. Seven interviews have been conducted with visibly foreign adopted women born in India, Thailand, Colombia, and British Guiana. All respondents have come to Sweden before or at the age of two. The results have been analyzed using social psychological theory, symbolic interactionism, and theoretical thoughts by Goffman. The first research question was about what factors in the adopted family image can be used as a basis for the influence of the self-image. Family-related factors that have had an impact are both the family structure and composition themselves, but also events during childhood and childhood. The significant others have proven to be of great importance for the conditions given for building a safe and positive self-image. For some, early separation experiences have set a mark when later in life they have experienced separation anxiety and in some cases relationship vulnerability to others.
The second research question was to find out which factors in the adoptee’s interaction with society can be the basis for the influence of the self-image. The adoptee’s interaction with society has been shown to influence the self-image as the surroundings contribute to a tangible middle-class
relationship. Not all respondents are affected by the prejudices and beliefs of the environment as they have different resistance to vulnerability, prejudice, and normative beliefs. However, most people feel that prejudice from the environment affects self-image and creates what Goffman describes as stigma. The mental health is affected by a combination of family and society, as the significant other has a major impact on how the child navigates the outside world. Mental health seems to be influenced by growing up conditions and opportunities to explore ones internal. Finally, it has been shown that the respondents' self-image is very much influenced by the environment's ability to "stamp" the
respondents through boundless curiosity and questioning.
Introduktion
Mitt intresse för kopplingen mellan att vara transnationellt adopterad och självkänsla bottnar i att jag själv är en av de 60 000 barn som kommit till Sverige genom adoption. Jag har i olika sammanhang under mitt liv kommit i kontakt med andra adopterade som upplever en känsla av att höra till men ändå inte. Att man bland annat förväntas vara och känna sig svensk men att samhället och människor i omgivningen inte riktigt tillåter att det sker och att man samtidigt kan känna ett krav utifrån att man ska vara intresserad av och kunnig om sitt ursprungslands historia, traditioner och kanske också kunna språket. Ett flertal röster har också under åren dryftat psykisk ohälsa, relationssårbarhet, känsla av utanförskap och en upplevelse av att något är ”trasigt”. I mina efterforskningar noterar jag att dessa saker är något som också bekräftas av bland annat Heed (2017) som i sin självbiografi beskriver känslan av utanförskap, längtan efter samhörighet och sitt sökande efter sammanhang vilket hon speglar på ett naket och smärtsamt sätt. Hon växte från att vara ett litet förfruset hittebarn upp till att bli en kvinna med dysfunktionella strategier. Hon berättar om destruktiva relationer, relationssårbarhet och destruktiva mönster. Skyldberg (2016) tar med oss på en resa i förlåtelse, förståelse och försoning. Efter en uppväxt kantad av psykisk ohälsa, ångest och sorgsenhet påbörjar hon sökandet efter sitt ursprung och tar läsaren med på en berg och dalbana. Också Rickardsson (2018) skildrar i sin biografi hur det är att formas av två vitt skilda världar. Hon föddes i Brasiliens vildmark och bodde med sin mamma i en grotta sina första fem år. Efter att ha levt några år på gatan adopterades hon till Sverige och växte upp i Vindeln i Västerbotten. Också hon skildrar en omtumlande resa när hon återvänder till Brasilien på jakt efter sin historia. Alla tre skildrar svårigheter som de genomgått som adopterade i Sverige.
Att olika problematiker kan komma till följd av en tidig separation, genom adoption, bekräftas också av bland andra Martinell Barfoed (2008) och Hübinette och Tigervall (2008) som bedrivit forskning inom området och samtalat med ett stort antal adopterade om deras livssituation och livsvillkor. Detta är något som skavt lite i mig och som lett till min nyfikenhet på att djupare utforska området.
Förord
TACK
Jag vill framföra ett stort tack till de sju respondenter som på ett öppet och ärligt sätt tagit sig tid att dela med sig av sina livsberättelser, upplevelser och erfarenheter under mitt arbete med denna
Kandidatuppsats. Ett varmt tack också till min handledningsgrupp som kommit med glada tillrop även när jag kört i diket och i min process med att komma på rätt väg igen. Jag vill också tacka Josefin Tiderman som outtröttligt har lyssnat och kommit med uppmuntran, vägledning och konstruktiv kritik när jag behövt det. Utan dig hade den här studien aldrig varit möjlig för mig att genomföra. Stort tack också till mina nära och kära, familj och vänner för ett enormt stöd. Sist men inte minst är jag också tacksam för att jag kämpat mig tillbaka på rätt väg även när jag varit redo att kasta in handduken, vilket har utvecklat mig och är något som jag stolt bär med mig.
Petra
Innehåll
Sammanfattning
2
Abstract
3
Introduktion
4
Förord
5
1. Inledning och bakgrund
8
1.1 Problembeskrivning och relevans för socialt arbete
8
2. Syfte och frågeställningar
10
2.1 Syfte
10
2.2 Centrala begrepp
10
2.3 Vad innebär mellanförskap?
11
3. Tidigare forskning
13
3.1 Överblick av tidigare forskning
13
4. Teori
15
4.1 Symbolisk Interaktionism
15
4.2 Cooley
15
4.3 Bowlby
16
4.4 Goffman
16
4.4.1 Signifikanta andra
16
4.4.2 Stigma
17
4.4.3 Jaget och maskerna
17
5. Metod och material
18
5.1 Insamling av tidigare forskning
18
5.2 Forskningsansats och analys
18
5.3 Avgränsningar och urval för materialinsamling
19
5.3.1 Respondenter och urval
19
5.4 Forskningsetiska överväganden
19
5.4.1 Informationskravet
20
5.4.2 Samtyckeskravet
20
5.4.3 Konfidentialitetskravet
20
5.4.4 Nyttjandekravet
20
5.5 Intervjuer
21
5.6 Bearbetning av materialet
21
5.6.1 Transriberingsprocessen
21
5.6.2 Reliabilitet
22
5.6.3 Validitet
22
5.6.4 Generaliserbarhet
22
6. Resultat
24
6.1 Tema 1 – Familj, uppväxt och relationer
24
6.2 Tema 2 – Mellanförskap- att vara mitt emellan
27
6.3 Tema 3- Fördomar, föreställningar och nyfikenhet
28
6.4 Tema 4- Psykiskt mående
30
7. Sammanfattning av resultat
32
8. Analys
34
8.1 Analys av Familj, uppväxt och relationer
34
8.2 Analys av Mellanförskap- att vara mitt emellan
35
8.3 Analys av Fördomar, föreställningar och nyfikenhet
36
8.4 Analys av Psykiskt mående
37
9. Slutsatser
39
10. Diskussion
40
Referenslista
42
Bilaga 1. Informationsbrev
46
Bilaga 2. Samtyckesblankett
48
Bilaga 3. Intervjuguide
49
1. Inledning och bakgrund
I Sverige är adoption ett socialt och samhälleligt accepterat sätt att bilda familj. Den första adoptionslagen antogs 1917 och har sedan dess reglerat adoption genom lagstiftning. Stora
förändringar har dock gjorts inom adoptionspraktiken. Idag adopteras de flesta barn transnationellt och endast ett fåtal adoptioner sker nationellt och då oftast genom den sociala barnavården. Adoption sker i ett spänningsfält bestående av å ena sidan barns behov av vuxnas stöd å andra sidan av vuxnas behov av barn. Irhammar och Cederblad (2006) förklarar att den stora adoptionsvågen av barn från andra länder tog fart efter andra världskriget med syftet att ta hand om barn som övergivits i det
krigsdrabbade Europa. Successivt skiftades fokuset för adoptionernas motiv från att handla om att hjälpa föräldralösa barn till att bli ett medel för att hjälpa barnlösa par i västvärlden (Irhammar & Cederblad, 2006; Martinell Barfoed, 2008).
Jag har i mina efterforskningar av transnationellt adopterade stött på begreppet mellanförskap. Detta begrepp synliggörs även i empirin jag har samlat in och förklaras i stycket 2.3 Vad innebär
Mellanförskap.
“Jag längtade efter att vara lik någon. Min mamma berättade fascinerat om hur jag som litet barn kunde stirra och fastna med blicken på andra asiatiska kvinnor på stan. Någonting likt och igenkännande. Ordlöst och med så många prematura känslor. Ett embryo som längtar efter att bli buret, vaggat, och, i spegelbilden av andra, känna sig hemma” - Linn Heed (2017 s.22).
1.1 Problembeskrivning och relevans för socialt arbete
Föräldraskap genom adoption och ett adoptivbarns omställning och utveckling kan innebära
svårigheter. Man ansåg att en adoptivfamilj var som vilken familj som helst (Lundström, 2013). Trots att själva adoptionsprocessen idag är mer kontrollerad och har genomgått förändringar så visar Zeleke, Koester och Lock (2018) att det är problematiskt och att internationellt adopterade stöter på varierade utmaningar i vardagslivet. Man påvisar också betydelsen av föräldraskapet och familjebilden, det vill säga den grupp människor som hör ihop genom juridiska band till varandra.
Medias framställning av adoption och hur adoption och adopterade bör förstås spelar stor roll. Hur adoption framställs av andra aktörer som gör anspråk på att ”äga” förståelsefronten kring adoption spelar också stor roll för hur samhället, medmänniskor och separata individer förstår kontexten kring adoption och hur det kan vara att vara adopterad. Det finns en mängd olika uppfattningar och normer gällande förförståelse kring adopterades upplevelser av att vara adopterade i Sverige. Sambandet eller motsatsen som ligger invävd i vågspelet mellan den adopterades upplevelser och uppfattning och de samhälleliga förståelser och normer kring hur adopterade borde känna och uppleva sin situation, är just det som gör mig nyfiken.
Upplevelserna skiljer sig åt, ibland väldigt småskaligt och ibland i hög grad. Olika faktorer som kan ha att göra med skilda förhållanden såsom adoptionsland, hudfärg, ålder vid adoptionstillfället, social klass och uppväxtstad/ort påverkar den utlandsadopterades upplevelser. Med detta som
grundförståelse kan man sluta sig till att anta att adopterade har samma erfarenheter, men också olika, beroende på omkringliggande faktorer. Familj och anhöriga utgör naturligtvis också en stor påverkan på den individuella upplevelsen.
Tidigare forskning (Cederblad, Höök, Irhammar & Mercke, 1999) visar att när stora grupper adopterade barn nådde sin pubertet i slutet av 1980-talet rapporterade skolor, socialkontor och
barnpsykiatriska kliniker observationer av svårigheter för de adopterade tonåringarna. Hjern, Lindblad & Vinnerljung (2002) förklarar att utlandsadopterade i Sverige löper hög risk för att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa och svårigheter i det sociala samspelet under ungdomen och som ung vuxen. Man menar att dessa barn också löper större risk att dö av självmord, hamna i drog- eller
alkoholmissbruk eller att begå olika brott. Man menar att det krävs att professionella vidtar lämpliga åtgärder för att beakta den höga risk för självmord gällande dessa barn. Detta förstärks av Irhammar och Cederblad (2006) som genom en longitudinell studie påvisar att såväl studier från 2002 som 2006 visar att utlandsfödda adopterade, födda 1970-1979 löper en ökad risk för psykisk ohälsa, självmord, alkohol eller drogmissbruk än jämnåriga svenskfödda. I SOU 2003:49 lyfts också fram att studier visat att adoptivfamiljer har mer relationsproblem mellan makarna och att mödrarna i större utsträckning lider av psykiska problem. Ett flertal röster i media, men också inom forskningen (Hübinette,
Hörnfeldt., Farahani & Rosales, 2012; Irhammar & Cederblad, 2006;Ferrari, Rosnati, Canzi, Ballerini & Ranieri, 2017) har under senare år behandlat frågan om den höga representation av adopterade som återfinns inom såväl psykiatrin, missbruksvården och kriminaliteten.
I ovan forskning framkommer det tydligt att relationssårbarhet, seperationskänslighet, hög känsla av utanförskap och en upplevelse av att något är ”trasigt” är något som flera upplever. Det
framkommer också att adopterade är en riskgrupp att ta hänsyn till och att vidare forskning inom området behövs.
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur transnationellt adopterade kvinnor upplever sin självbild och vad som kan ha påverkat den.
Studiens forskningsfrågor är:
● Vilka faktorer i den adopterades familjebild kan ligga till grund för påverkan av självbilden?
● Vilka faktorer i den adopterades interaktion med samhället kan ligga till grund för påverkan av självbilden?
2.2 Centrala begrepp
Jag kommer nedan att definiera en rad begrepp som ligger till grund för val av teoretiskt ramverk samt förståelse och analys av den insamlade empirin i denna studie.
Adoption
Adoption än överenskommelse om att en eller två vuxna adopterar ett barn, med innebörden att barnet
blir att betrakta som barn till adoptanten/adoptanterna. I Sverige krävs medgivande från domstol enligt 4 kap 6§ Föräldrabalken (SFS FB, 1949:381) och inga andra än makar kan adoptera gemensamt. Den juridiska innebörden är att adoptivbarnet därefter inte längre är barn till de biologiska föräldrarna utan ska ses som barn till adoptanten eller adoptanterna.
Anknytning
Anknytning handlar om vårt behov av nära relationer samt hur vi fungerar i dessa. Ett barn knyter an
till den eller de personer som funnits i dess närhet under det första levnadsåret. Anknytningen är en av människans starkaste känslomässiga relationer (Socialstyrelsen, 2007).
Bemötande
Blennberger beskriver i boken Bemötandets etik (2013) hur vi i dagligt tal oftast avser bemötande betydelsen uppträda mot någon. Bemötandet kan ses som ett uttryck för förmågan att på ett empatiskt plan leva sig in i olika personers villkor, ge uttryck för en större tolerans och en ökad medkänsla. Han förklarar vidare att det handlar om en handling eller flera mindre handlingar där en attityd och ett förhållningssätt uppvisas. Det kan handla om tonfall, ansiktsuttryck, blickar, kroppsspråk som
signalerar uppskattning eller respekt alternativt förakt eller kritik. Detta påverkar den andres erfarenhet och självkänsla då det lämnar ett värdeladdat avtryck hos personen.
Familj och familjebild
I denna studie definieras familj av den grupp människor som delar juridiska band med den adopterade. Och familjebild definieras som en kombination av den familj där barnet vuxit upp och den miljö som adoptanterna skapat för barnet. Detta innefattar exempelvis samtal kring barnets adoption och
ursprung, intresset för barnets ursprungsland, attityder till och uttalanden om barnets utseende samt agerande gentemot barnet och dess syskon.
Internationell och transnationell adopterad
I denna studie används dessa ord synonymt och innebär att respondenterna är adopterade från andra nationer och kontinenter än Sverige.
Kroppsliga attribut
Kroppsliga attribut är relevant i denna studie då alla respondenter också är synligt utlandsadopterade och på grund av sin hudfärg eller andra kroppsliga attribut avviker från den svenska (vita)
utseendenormen vilket kan påverka det psykiska måendet och självbilden.
Psykisk hälsa/ohälsa
I denna studie inrymmer detta begrepp såväl en allmän psykisk och odiagnostiserad ohälsa, depression, känslor av skörhet, sårbarhet, sorg och ensamhet et cetera.
Separation
Definierar i denna studie en separation från biologiskt sammanhang och naturlig biologisk miljö.
Självbild
Självbilden är en sammanfattning av vem du tycker att du är. Den påverkas av bland annat din uppväxt, värderingar och din utbildning. Självbilden påverkar ditt språkbruk, vad du säger och hur du säger saker, hur du lyssnar men också hur du upplever att andra uppfattar dig. Självbilden är inte alltid helt tydlig och stämmer inte alltid med det du visar utåt men den är ett stöd för dig i ditt sociala umgänge med andra. Självbilden kan se olika ut i olika situationer och miljöer och påverkas av självkänslan och självförtroendet. Självkänslan kan förändras genom livet (https://www.1177.se).
Psykologen S. Harter (Broberg, Almqvist, Mothander & Tjus, 2015) har genom studier av barn funnit fem områden var relaterade till barns självbild. Hon fann att självbilden består av ett kognitivt, ett fysiskt, ett kroppsrelaterat, ett socialt och ett utseenderelaterat område. I stora drag handlar det om intellektuella kunskaper, grovmotoriska färdigheter, kropp och utseende och sociala relationer. Harter menar att barnets egen rangordning av områdenas betydelse är kopplat till deras upplevelse av hur bra de är inom det området. Hon menar också att vilket område som anses viktigast påverkas av såväl föräldrars attityder som kamraternas åsikter.
2.3 Vad innebär mellanförskap?
Ordet mellanförskap och begreppets innebörd är för många okänt eller luddigt, men kan förklaras enligt följande:
Många får sin identitet genom att spegla sig själva i andras ögon. Om omgivningen då ser dig som annorlunda, och du blir ifrågasatt och mer iakttagen än andra, är det naturligt att det formar ett
annorlundaskap, eller ett så kallat mellanförskap. - Ilham Abdi (Taget ur artikeln ”Vi måste prata om mellanförskapet” 2015-10-07 SN) Arbouz
Arbouz (2012) berättar att det 2005 bildades det i Sverige en politiskt och religiöst obunden förening, som kallade sig Mellanförskap. Syftet med föreningen var att skapa debatt kring olika frågor som rörde blandade identiteter, adopterade och andra-generationen vilka har gemensamt att alla är födda alternativt uppvuxna i Sverige. Det som kännetecknar det gemensamma för de tre grupperna är en känsla av att vara icke-autentisk, att inte fullt ut betraktas som svensk eller annat, alternativt betraktas man varken som vit eller icke-vit samt känslan av att leva utanför, mellan eller i flera kulturer, raser och länder samtidigt. En gemensam nämnare är känslan av att uppehålla sig mellan eller utanför de etablerade normer och föreställningar som råder kring kulturell och nationell identitet. Författaren förklarar att den färgblindhet som ses som den rådande antirasistiska normen i Sverige delvis
osynliggör faktumet att enbart vita betraktas som svenskar fullt ut, samtidigt som att icke-vita som ses som icke-svenskar delvis osynliggör de privilegier som medföljer om man kan passera som vit (a.a.). Att också erkänna att färg har betydelse och att uppvisa en förståelse för att existensen av nya rasformationer, som exempelvis blandade, hade kunna leda till att debatten sett helt annorlunda ut.
Man kan med andra ord säga att en viss form av exkludering och marginalisering skapar en upplevelse av att leva i ett mellanförskap (Daphne Arbouz, 2012) i ett såväl själsligt, kulturellt och nationellt tredje rum. Att befinna sig i ett mellanförskap innebär också att det finns en dissonans och att man i Sverige uppfattas som en invandrare medan man utomlands eller i sitt födelseland/hemland uppfattas som svensk. Att många lever i detta mellanförskap vittnar också om att Sverige som land misslyckat med att vara ett mångkulturellt, mångrasligt, mångreligiöst och mångspråkigt land fullt ut, vilket man både ser sig själv som, och rent statistiskt är. Det sätt på vilket vi ser på oss själva och vår omgivning har på samma gång potential att förändras. Vi kan betrakta den andre med respekt för skillnaderna och nyanserna i de olika livsberättelser och erfarenheter vi har (2012).
– De som identifierar sig med ett mellanförskap är ofta så kallade ”etniska svenskar” men har
erfarenheter av att gång på gång bli markerade som annorlunda på grund av sitt utseende. Att bara tala om hur vi producerar etnicitet i språket och i sociala praktiker men inte hur vi producerar ras i detsamma gör det väldigt svårt att skriva och forska om blandades situation i en svensk kontext (Daphne Arbouz, SvD 2014-03-24)
3. Tidigare forskning
3.1 Överblick av tidigare forskning
Martinell Barfoed (2008) framhåller i sin doktorsavhandling att det i den dåvarande forskningen återfinns relativt få studier gjorda med utgångspunkt i vuxna adopterades utsagor och att de få som återfinns behandlar i första hand teman som rötter och biologisk bakgrund.
I studien av Hjern, Lindblad och Vinnerljung (2002) med transnationellt adopterade i Västeuropa och USA, visade det sig att många hade nått vuxenåldern och att den mentala hälsan och dess påverkan på social anpassning hos unga vuxna och vuxna var ett betydande problem. Efter att ha justerat för sociodemografiska faktorer visade det sig att transnationellt adopterade i större utsträckning än jämnåriga svenskfödda mer troligt skulle komma att dö av självmord, begå självmordsförsök, läggas in för psykisk ohälsa, hamna i drog- eller alkoholberoende eller hamna i kriminalitet (a.a.).
I SOU 2003:49 (2003) som är en sammanställning av adoptionsforskning, framkommer att en litteraturöversikt visar att adopterade är 2-3 gånger högre representerade inom barn- och
ungdomspsykiatrin, psykiatri samt social dygnsvård. Resultat visar att det inte bara gäller i Sverige. Hos unga pojkar kan man se olika typer av utagerande beteende som exempelvis aggressivitet och asociala beteenden medan hos flickorna uppvisas snarare depressiva symtom och självmordstankar. Bland de vuxna adopterade förekommer självmord, självmordshandlingar, psykiska sjukdomar, missbruk och kriminalitet oftare än hos övriga befolkningen. Författaren framhåller dock att epidemiologiska studier inte visar upp någon entydig bild. Trenden visar att yngre barn presenterar färre avvikelser än tonåringar. Man menar att adoptivgrupperna visat större spridning än
jämförelsegrupperna och att man har funnit att majoriteten av adoptivbarnen förefaller att utvecklas väl med god psykisk hälsa och god självkänsla. Detta trots faktumet att de också är starkt
överrepresenterade inom den mest psykiskt belastade gruppen. Man uppger att de sannolika huvudskälen för detta är inträffade händelser innan adoptionstillfället. Ett flertal studier visar att misshandel, undernäring, vanvård, samt känslomässig och intellektuell nöd, innan adoptionen, inte är ovanligt och att det kan påverka barnets anpassning och återhämtning under flera år. En tidig
undernäring kan leda till problem med fetma eller övervikt under tonåren samt påverka den slutliga kroppslängden. Att flickorna kan uppnå pubertet i unga år kan också leda till att de tidigare undersöker olika vuxenmönster och på så sätt lätt utsätts för exempelvis sex, alkohol och droger (a.a.).
Zeleke, Koester & Lock (2018) belyser att transnationellt adopterade barn möter en rad utmaningar i samband med att de möter kraven för att klara av vardagsfunktioner och i strävandet efter att
utveckla en sund identitet. Forskning visar att familjesammanhang som föräldraförmågor påverkar nivån på adoptivbarnets anpassning och deras slutgiltiga identitetsutveckling (a.a.).
Under lång tid har forskning konsekvent visat att diskriminering på grund av etniska
grupptillhörigheter påverkar det psykologiska välmåendet hos etniska minoriteter (Ferrari, Rosnati, Canzi, Ballerini & Ranieri, 2017). Studier som nyligen genomförts visade att diskriminering också är
en relevant erfarenhet för transnationellt adopterade som dessutom har upplevt en väldigt unik migrationsprocess. Trots detta så råder det fortfarande en brist på studier som inriktar sig på likheter och skillnader mellan hur invandrare och transnationellt adopterade uppfattar diskriminering och på hur den upplevda diskrimineringen påverkar deras psykologiska välmående i förhållande till deras etniska identitet (a.a.).
4. Teori
Jag kommer nedan att presentera de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för
analysarbetet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur transnationellt adopterade kvinnor upplever sin självbild. Efter att ha studerat ett flertal teorier har jag slutligen landat i att låta den
socialpsykologiska teoribildningen utgöra paraplyet. Under detta paraply återfinns Symbolisk
interaktionism med Cooley, Bowlby och Goffman. I kommande stycken kommer jag först redogöra för
den socialpsykologiska teorin lite allmänt, för att därefter lämna en djupare redogörelse för de olika teorier vilka jag använder mig utav.
4.1 Symbolisk Interaktionism
Symbolisk interaktionism skapar möjlighet att förstå empirin utifrån språk, symboler, medvetenhet och
självmedvetenhet (Carle, 2006). Giddens & Sutton (2016) förklarar att symbolisk interaktionism har sitt ursprung i intresset för språk och mening. Anhängare av symbolisk interaktionism menar att samspelet mellan individer genomförs på ett sätt där de återkommande tolkar olika symboliska innebörder i sin omgivning och agerar med stöd i dess tillskrivna innebörd.
4.2 Cooley
Carle (2006) förklarar vidare att Charles H. Cooleys verk utgör en viktigt utgångspunkt för den historiska beskrivningen av socialpsykologins utveckling. Cooley inriktade sig till skillnad från andra samtida sociologer på stadium av medvetande, samspel och handling. En central idé i hans
mikrosociologi är att individen och samhället inte existerar åtskilda från varandra utan att de utgör en
enhet. Ett utmärkande bidrag är hans analys av identiteten som en intersubjektiv (underförstådd) företeelse samt teorin om spegeljaget. Detta gör även denna teori ytterst lämplig i analysarbetet och tolkningen av hur det relationella har påverkat upplevelser av mellanförskap har påverkat
respondenterna. Giddens och Sutton (2016) förklarar mikrosociologi som studien av småskaliga situationer där individer möts ansikte mot ansikte. Inom mikrosociologin presenterar Cooley
spegeljaget. Spegeljagsteorin (Carle, 2006) lägger fokus på samspelet mellan individen och samhället och hur det skapar en medvetenhet kring roller vi iklär oss och hur vi speglar oss i omgivningens bild av oss.Den bild andra har av oss bidrar enligt Cooley till vår identitet. I ett vardagligt samspel med andra blir individen inte bara medveten om den bild andra har av hen. Individen besitter också förmågan att tolka de känslor som hen väcker hos andra. På så sätt fungerar individer i omgivningen som den spegel i vilken hen ser sig själv. Det är också i samspelet med andra som vårt medvetande utvecklas. Den mest framträdande del, vilken Cooleys idéer kretsade runt, är att samspelet med andra är det som leder till utveckling av medvetande, personlighet och identitet (a.a.). I analysen kommer teorin om spegeljaget tydligt till användning i studiet av respondenternas relationella samspel med människor i sin närhet och med samhället.
4.3 Bowlby
I sin studie om barns psykiska (o)hälsa utgick han från begreppet utvecklingslinje för att skapa
anknytningsteori. Han menar att individens känslighet för stressorer påverkas starkt av hur de nära
känslomässiga relationerna har utvecklats och hur de ser ut i realtid (Broberg et al., 2015, s. 119). Utgångspunkten för studien var också insikten om hur kritiska och betydelsefulla barnets tidiga relationer är och de svåra och smärtsamma konsekvenser som uppstår om barnets känslomässiga band bryts eller klipps av (Wennerberg, 2014). Teorin består av tre nivåer och Bowlby framhåller
anknytningen som ett stressreglerande beteendesystem, betydelsen av omvårdnadens kvalitet och det omgivande samhällets betydelse. Anknytningsteorin delas upp i trygg- och otrygg anknytning. Ett barn med trygg anknytning har en inre övertygelse om att hen har en trygg bas att utgå ifrån. Därmed inte sagt att barnet är osårbart, endast bättre rustat och med en större tolerans för negativa erfarenheter. Den otrygga anknytningen (undvikande eller ambivalent) innebär att barnet uppvisar ett mindre behov av att ha vårdgivaren som en trygg bas eller skruvar upp behovet av vårdgivarens närhet och godtycke (Broberg et al., 2015). Då alla respondenter i denna studie har med sig upplevelser av tidig separation och brutna känslomässiga band lämpar sig denna teori för analysarbetet av hur de ser på sin självbild i förhållande till sitt psykiska mående.
4.4 Goffman
Jag har också valt att angripa empirin utifrån delar av Goffmans teoribildning för att belysa betydelsen av den signifikanta andra, samspel, stigman och hur vi skapar oss själva genom andras bild av oss. I huvudsak kan sägas att målet med Goffmans arbeten är ett studium av samspel som äger rum i det mellanmänskliga, där människor möts ansikte mot ansikte i mikrostrukturer och den sociala ordningen, makrostrukturer. Goffman intresserade sig för såväl det vardagliga samspelet som den sociala ordningen (a.a.). Vidare beskriver Goffman (Nilsson, 2015) att utgångspunkten i
stämplingsteorin är hur självbild och självkänsla formas av de attityder och åsikter presenteras av
omgivningen. Individen blir inte avvikande som en följd av sina personegenskaper utan som ett resultat av omgivningens reaktioner och tolkningar av hens handlingar hur dessa tillämpas genom olika normer. En avvikare är således att betrakta som ett offer för hur samhället kategoriserar hen. Det är inte allt hos en avvikare som avviker, det kan exempelvis vara begränsat till exempelvis social eller mental avvikelse (a.a.).
4.4.1 Signifikanta andra
Trost (2018) konstaterar att den signifikanta andra har en stor betydelse för uppbyggnaden av vårt jag och vår självuppfattning. Det betyder att vi under barndomen och upp i vuxenlivet omger oss med ett antal betydelsefulla människor. Dessa människor agerar förebilder och är de vi i vissa avseenden tar efter. För att vara en signifikant annan krävs det inte att man delar åsikter eller värderingar. Människan är inte en social varelse från födseln utan utvecklas till det genom en process. Genom att de
signifikanta andra är människor som betyder mycket för oss får de också en stor betydelse för uppbyggnaden av vårt jag. Inte sällan är dessa en mamma, en pappa, en förskollärare eller en vän (a.a.)
.
4.4.2 Stigma
I sin teori om stigma beskriver Goffman (2011) stämpeln som det ”onormala” sätter på fysiskt, psykiskt eller socialt avvikande personer och egenskaper. Ett stigma består av en speciell relation mellan ett attribut och ett mönster (stereotypi). Goffman lyfter fram tre olika typer av stigma. Det första handlar om kroppsliga missbildningar av olika slag, det andra berör ofördelaktiga
personlighetsdrag som exempelvis viljesvaghet, lidelse eller bristande hederlighet medan det tredje avhandlar ras, nation och religion vilka kan förmedlas via en generation till nästa. En stigmatiserad individ ställs återkommande inför hur hen ska bemöta stereotypa krav och förväntningar från samhället. Individen har två val; att visa sitt stigma och då riskera att stöta bort andra eller att dölja stigmat för att anpassa sig till det ”normala”. Vi behöver också en möjlighet att analysera den interaktion som uppstår när två individer står ansikte mot ansikte i tillfälliga möten (a.a.). Teorin om stigma är relevant då jag studerar hur utseende avvikande kvinnor uppfattar sin självbild.
4.4.3 Jaget och maskerna
Carle (2006) lyfter fram att den bok av Goffman som haft störst genomslagskraft är Jaget och
maskerna, där teatern får stå som metafor för det sociala livet. Detta ska ses som ett analytiskt verktyg
som syftar till att anta ett dramaturgiskt fokus. Det är idén om att samhället är den stora scenen och vi påverkas av hur vi föreställer oss att andra ser på oss, som utgör Goffmans bidrag till klassisk
socialpsykologisk analys. Den huvudsakliga slutsatsen av detta utgörs av att vi genom samspelet med andra försöker styra dem. Detta görs genom att vi presenterar en så positiv bild av oss själva som möjligt. Trots viss kritik förmedlar det dramaturgiska fokuset en ingående analys av olika aspekter av det sociala samspelet, där styrningen av intryck är viktigt för förståelsen av att situationen är av stor betydelse för identitetsuppfattningen (a.a.). Carle (2006) gör gällande att Goffman måste analysera den position som individen intar i det sociala sammanhanget.
5. Metod och material
Nedan redogörs för studiens genomförande, mitt analysarbete samt avgränsningar och urval för materialinsamling. Därefter följer studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Avslutningsvis redovisas forskningsetiska överväganden.
5.1 Insamling av tidigare forskning
Mina efterforskningar och sökningar för att få en god överblick av tidigare forskning inom området var inledningsvis lite spretiga. Jag inledde med sökningar via sökmotorn google och fann där ett antal uppsatser och artiklar som blanda annat återfanns i databasen DiVA. Av dessa tog jag inspiration och återanvände några av de sökord som använts. Därefter gjorde jag sökningar i databaserna Academic Search Complete och i Applied Social Sciences Index and Abstracts (ASSIA).
Då jag initialt hade ett annat syfte och andra frågeställningar användes också mellanförskap och intermediate som sökord. I Academic Search Complete använde jag sökorden adoptees, mellanförskap och intermediate i olika kombinationer och fick på så sätt fram två relevanta artiklar. I sökmotorn Assia gav mina sökningar ett större utslag. Här gjordes sökningar på adoptees och intermediate i olika kombinationer vilket av mig tre relevnta träffar. Här la jag också till kombinationer med dessa två sökord och sökorden identity och self-esteem vilket gav ytterligare fyra relevanta artiklar. Under sökningsprocessen fick jag också träffar på närliggande ämnen och områden men som inte motsvarar vad som var relevant för att möta studiens syfte.
5.2 Forskningsansats och analys
Jag har tillämpat en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats som innebär att man studerar tolkningar och som uttrycker att man kan förstå samhället och sociala relationer genom att studera hur olika grupper av människor sätter ord på saker och ting (Payne, 2015). Hermeneutiken kan användas som ett verktyg för att exempelvis söka sanningens eller ett meningssammanhangs innebörd (Sohlberg & Sohlberg, 2019). Den moderna hermeneutiken behandlar främst textanalyser utifrån texternas egna villkor, det vill säga utifrån förbehållslös tolkning. Då studien behandlar mänskliga handlingar lämpar sig hermeneutiken mycket bra. Denna ansats har genomgående präglat tolkningsprocessen av det empiriska materialet då jag lagt mig vinn om att fokusera på innebörden för att förstå respondenternas berättelser. Genom den hermeneutiska ansatsen har jag lagt ett pussel där bitarna skapar en helhet som jag sedan vägt mot de olika teorier som slutligen kom att utgöra studiens teoretiska ramverk.
Jag har plockat ut centrala delar ur transkriberingsmaterialet. För att sedan ge dessa centrala delar en begriplig betydelse har jag kopplat dem till studiens syfte och frågeställningar och skapat olika teman utifrån mönster jag upptäckte i respondenternas berättelser. Därefter försökte jag lägga ett pussel som väglett mig i att tolka hur respondenternas berättelser kan sättas i relation till deras uppväxtvillkor i såväl familj som samhälle.
Till grund för analysarbetet ligger en deskriptiv tematisk analys (Patel & Davidson, 2014) som lämpar sig väl för studier av områden där det redan finns kunskaper. Den deskriptiva analysen
hanterar de beskrivningar rörande förhållanden som redan ägt rum men också förhållanden i nutid. Häri begränsar man sig till att undersöka endast några av aspekterna som omger det studerade fenomenet. Man söker efter såväl separata beskrivningar av fenomenet men också efter samband mellan olika aspekter av det. Genom den deskriptiva analysen (Boolsen, 2007) tar jag stöd för att beskriva sakförhållanden, problem och psykiska effekter.
5.3 Avgränsningar och urval för materialinsamling
5.3.1 Respondenter och urval
I denna studie består respondenterna av sju transnationellt adopterade kvinnor födda i Indien (2), Thailand (1), Colombia (1) samt Brittiska Guyana (3). Alla respondenterna har kommit till Sverige vid två års ålder eller tidigare. Kvinnorna vars upplevelser, tankar och vittnesmål denna studie vilar på har gemensamma upplevelser i stora drag men det finns också skillnader. Jag vill vara tydlig med att de inte kan ses som en given representation av alla transnationellt adopterades upplevelser. Det är viktigt att påpeka att den insamlade empirin är ett axplock av hur adoption och livet som adopterad kan beskrivas, analyseras och tolkas. Respondenterna är såväl uppvuxna som idag bosatta i olika delar av landet och i varierad storlek på stad/ort.
Respondenterna är uppsökta genom tre olika typer av urval. Initialt använde jag mig av ett så kallat
målinriktat urval (Bryman, 2016) och skrev en förfrågan i gruppen ”adoption och diskussion” på
Facebook. Genom det kom jag i kontakt med fyra kvinnor i åldrarna 37-50 som var intresserade av att delta i min studie. Efter det tog jag kontakt med två tidigare bekantskaper genom det som kallas
bekvämlighetsurval (a.a.). Därefter sökte jag fler respondenter genom det som kallas snöbollsurval
(Bryman, 2016), vilket innebar att jag genom en av de tidigare respondenterna kom i kontakt med ytterligare två kvinnor. Att urvalet endast består av kvinnor var till en början slumpmässigt då ingen man svarade på min initiala förfrågan i gruppen på Facebook. Därefter valde jag aktivt att söka efter kvinnor för att om möjligt kunna öka generaliserbarheten i resultat och analys.
5.4 Forskningsetiska överväganden
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (Etikprövningslagen, 2003:460) också kallad etikprövningslagen är den lag som innehåller bestämmelser om samtycke till forskning som avser människor (Vetenskapsrådet, 2017). Då denna studie görs på kandidatnivå definieras den dock inte som forskning enligt etikprövningslagen, 2003:460, 2§ (www.riksdagen.se).
Kvale och Brinkman (2014) betonar att olika typer av etiska dilemman kan uppstå under pågående studier. Dessa etiska dilemman bör beaktas genom alla steg av studien. Vetenskapsrådet (2017) lyfter fram den mycket viktiga delen av det forskningsetiska ställningstagandet Individskydddskravet, som rör frågor om hur personerna som deltar i forskningen får behandlas. Vidare anger Etikprövningslagen (2003:460) fyra allmänna etiska krav som bör beaktas vid vetenskapliga studier, dessa är
5.4.1 Informationskravet
Forskningspersonen skall enligt Etikprövningslagen (2003:460 §16) informeras om forskningens övergripande plan, syfte och vilka metoder som kommer att användas samt att deltagandet är frivilligt. Jag har genom ett i förväg utskickat informationsbrev informerat alla respondenterna kring studiens alla moment, den metod som kommer att användas, vilka eventuella risker som deltagandet kan komma att medföra, att de närhelst de vill kan avbryta sin medverkan samt att alla intervjuer kommer att spelas in, vilket säkerställt informationskravet (Bryman, 2016).
5.4.2 Samtyckeskravet
Forskning får enligt Etikprövningslagen (2003:460 §17) endast utföras efter att forskningspersonen lämnat ett samtycke. Detta samtycke bygger på att forskningspersonen i förväg fått ovan nämnd information. Samtycket bygger också på frivillighet och gäller endast preciserat forskningstillfälle. För att säkerställa detta har jag i samband med utskick av informationsbrevet också bifogat en
samtyckesblankett som alla respondenterna undertecknat (Bryman, 2016). Vid själva intervjutillfället nämnde jag åter detta och ställde muntligen frågan till alla respondenter om de förstått informationen och att de när som helst kan avbryta samt att jag ännu en gång informerat om att samtalet kommer att spelas in. Viktigt att känna till är att forskningspersonernas deltagande när som helst kan avbrytas och om så sker ska det ske utan risk för negativa följder eller otillbörliga påtryckningar
(Etikprövningslagen 2003:460 §17). Att en respondents deltagande till fullo är helt frivilligt går naturligtvis aldrig att säkerställa och jag vill poängtera att två av respondenterna kommit till min kännedom genom en av de andra.
5.4.3 Konfidentialitetskravet
För att säkerställa konfidentialitetskravet har alla ljudupptagningar, transkriberingar och annan personlig information om respondenterna förvarats på ett sådant sätt att inga obehöriga kan komma i kontakt med materialet (Bryman, 2016). Detta krav innebär också att alla studiens deltagare och personlig information kring dem lyder under tystnadsplikt och för att skydda dem ytterligare ska all identifierbar information hanteras med sekretess. Också här är det viktigt att poängtera att tre av de sju respondenterna i denna studie känner varandra sedan tidigare och att jag omöjligt kan garantera total konfidentialitet mellan dem trots att de i studien endast förekommer under fingerade namn.
5.4.4 Nyttjandekravet
Samtliga uppgifter om respondenterna i studien får endast användas för forskningsändamålet i denna studie. Trots att insamlingen av empiri i samband med denna studie har skett genom frivilligt
deltagande kommer jag att behandla all information i enlighet med dataskyddsförordningens principer, GDPR (Datainspektionen, u.å). Jag har informerat alla respondenter om att i samband med att studien fått ett godkännande så kommer allt inspelat och nedskrivet material att raderas vilket uppfyller grunderna i nyttjandekravet.
5.5 Intervjuer
Under maj och juni månad 2020 genomfördes sju semistruturerade intervjuer bestående av några i förväg formulerade frågor. Att intervjuerna var semistruturerade tillät mig att vara öppen för nya frågor. Detta gjorde att intervjun mer fick formen av ett samtal (Patel & Davidson, 2014). På grund av rådande situation med pandemin Covid 19, så genomfördes alla intervjuer via Teams eller Skype enligt rekommendationer om att undvika onödigt resande (Folkhälsomyndigheten, 2020) och samtalet spelades in. Genomsnittstiden för intervjuerna var 1 timme och 40 minuter förutom två som var 1 timme och 20 minuter respektive 1 timme och sju minuter.
5.6 Bearbetning av materialet
5.6.1 Transriberingsprocessen
Transriberingsprocessen handlar om att omvandla och transformera, en form till en annan (Kvale & Brinkman, 2014). Själva utskriften är en översättning från det muntliga till det skriftliga. Då intervjun är en levande social interaktion som endast återfinns i ett specifikt tidsförlopp där tonfall och
kroppsutryck är omedelbart tillgängliga endast för deltagarna, kan transkriberingen omöjligt var tillgänglig på sammas sätt för den som läser som för de som möts ansikte mot ansikte. Vissa saker kommer obönhörligen att gå förlorade i transriberingsprocessen (a.a.). Då intervjuerna genomfördes digitalt är jag medveten om att också det kan ha bidragit till att vissa faktorer under intervjutillfället gått förlorade (Bryman, 2016). Detta är något som jag upplevde då jag satt med transkriberingarna och jag vid några tillfällen var tvungen att gå tillbaka till ljudinspelningen eller filmupptagningen för att minimera förlusten. Det är väsentligt att tänka på att transkriberingen ska leda till ett material så långt det är möjligt är en exakt återgivning av samtalet. Man kan dock behöva göra vissa justeringar då talspråk inte alltid innebär att man pratar med hela meningar vilket kan få respondenten att framstå på ett icke-önskvärt sätt (a.a.). Då jag i denna studie inte haft som ambition att göra språkliga analyser av intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2014) så har jag vid transkriberingen strävat efter att ha talspråket så intakt som möjligt samt att notera hummanden. Mitt mål har varit att få fram sammanhållna texter som varit användbara för tolkning, resultat och analys. Jag har till viss del valt att inte ta bort ljud som mm, eh och ämn då de ibland förekommit då respondenten funderat högt eller som en sammanbindande ljudbild. De har endast tagits bort där de inte haft någon betydelse för tolkningen av innehållet och bidragit till att göra talspråket mer begripligt. Vid tillfällen då respondenten stakat eller upprepat ord har jag också valt att ha med dem om jag ansett att de påverkat innehållet. Jag har då markerat dessa med kommatecken mellan för att så långt som möjligt få med allt som sagts (a.a.). Vid de tillfällen då respondenternas eget namn har nämnts i intervjun har jag valt att skriva ut det som det fingerade namn jag använt mig av för att säkerställa anonymitet och då markera det med (förf. a.) för att markera att det är författarens, min, anmärkning.
5.6.2 Reliabilitet
Reliabilitet eller instrumentets tillförlitlighet beskriver hur väl det står emot olika slumpmässiga inflytanden (Patel & Davidson, 2014). Uppstår det ett felvärde beror det på en eller flera brister i tillförlitligheten och kan bero på ett flertal faktorer som vi inte kan kontrollera. Har vi ett reliabelt mätinstrument så har vi ett pålitligt instrument vilket också minskar felvärdet. Vid användandet av strukturerade intervjuer eller observationer blir undersökningens reliabilitet relaterad till såväl intervjuarens och observatörens förmåga.
I denna studie kan intern reliabilitet uppstå då endast jag har gjort tolkningarna som jag förhåller mig till. Med bakgrund av att jag själv är transnationellt adopterad och kvinna i samma ålder som respondentgruppen så kan det föreligga en risk för att min analys av resultatet är färgat av mig som person och mina erfarenheter och att jag alltså inte kan garantera fullkomlig objektivitet vid
tolkningen av det empiriska materialet. För att motverka felvärden (Patel & Davidson, 2014) kan man som intervjuare eller observatör använda sig av metoden inspelning, detta leder då till att intervjun kan spelas på repris flera gånger. Reliabiliteten vid en intervjustudie måste dock ses mot bakgrund av den unika situation som råder under intervjutillfället. Vi kan få olika svar om vi ställer samma fråga flera gånger. Detta till följd av att man kan ha ändrat uppfattning, kommit till nya insikter eller att
stämningsläget skiljer sig mellan intervjutillfällena (a.a.).
5.6.3 Validitet
Thurén (2007) förklarar att validitet handlar om att undersöka det man förutsatt sig att undersöka och inget annat. I denna studie handlar det om att undersöka hur ett antal transnationellt utlandsadopterade upplever att självbilden påverkats av faktorer i familjebilden och genom interaktionen med samhället. Studiens validitet handlar om forskningsprocessen i helhet (Patel & Davidson, 2014). Detta märks i hur forskaren lyckats tillämpa och använda sin förförståelse genom forskningsprocessen, samt om hen lyckats införskaffa den datainsamling som gör tolkningen trovärdig. Studiens validitet kopplas vidare till hur forskaren lyckats fånga den mångtydighet och en eventuell motsägelsefullhet som kan
återfinnas i materialet. Vidare kan studiens validitet relateras till om dessa tolkningar kan förmedlas så att meningen i dem tydligt framträder. Då validiteten i en kvalitativ studie inte kan bestämmas genom att sätta utfallet i relation till yttre objektiva faktorer, objekt eller punkter blir den interna logiken i fokus vid analysen. Ett kännetecken för en god kvalitativ analys blir således en god inre logik där de olika delarna kan ses som en meningsfull helhet (a.a.).
5.6.4 Generaliserbarhet
Denna studie kommer inte kunna uppvisa någon generaliserbarhet (Patel & Davidson, 2014) utan resultatet ska läsas utifrån just dessa sju respondenters utsago, livsberättelser och erfarenheter. Min intention med denna studie är således inte att belysa en generaliserbarhet.
I denna studie handlar generaliserbarheten snarare om att, med hjälp av de teoretiska
2014). Generaliserbarheten upplevs ofta problematisk vid kvalitativa studier då det insamlade materialet insamlats från en mindre grupp. Den går dock att uppnå genom att urvalet av respondenter skett systematiskt. Dock kan den kvalitativa analysen leda till en ökad förståelse för ett fenomen och generaliseringen kan då göras i relation till andra i liknande situationer (a.a.).
6. Resultat
Nedan kommer jag att presentera mina resultat efter studiens frågeställningar. Detta kommer jag redovisa med hjälp av utvalda teman och genom citat, vilka framträtt som betydelsefulla under bearbetning av insamlad empiri. Jag kommer i avsnittet som därefter följer att analysera resultatet utifrån samma teman. Under bearbetningen av empirin framträdde fem teman: Familj och uppväxt,
Mellanförskap, Fördomar och föreställningar samt Psykisk hälsa och Andra mönster som visade sig.
För att undanröja missförstånd eller begreppsförvirring kommer det att i samtliga fall där orden mamma, pappa eller förälder/föräldrar eller familj nämns syfta till adoptivföräldrarna och adoptivfamiljen.
6.1 Tema 1 – Familj, uppväxt och relationer
Själva familjekonstellationen såg lite olika ut. Flertalet respondenter lyfte fram familjerelationen, tillhörigheten i familjen och att bli sedd av sina föräldrar som något som har påverkat dem. Det framkom också att just detta, att bli sedd, känna sig älskad och att få bekräftelse var något som flera respondenter saknat under sin barndom och uppväxt men också under vuxenlivet. Johanna (38 år) som växt upp i en kärnfamilj med en yngre adoptivbror berättar såhär om sin familj och hur familjens sammanhållning var under uppväxten.
pappa har ju i stort sett aldrig sett oss för vilka vi är. Han har nog aldrig under mina trettioåtta år sagt till mig att han är stolt över mig. Han menar ju på att jag ville ju bara knyta an till mamma (Johanna, 38).
Detta gäller dock inte alla. En respondent beskriver sin familj som består av mamma, pappa och två till föräldrarna biologiska syskon, som en tight familj där hon har en given plats som det tredje och efterlängtade barnet. Hon berättar såhär om sin familj: ” Jag har haft en fantastisk familj och är tight med dem liksom, å det är verkligen min mamma, min pappa å mina syskon”. Hon tänker också att:
Om man inte har fötterna på jorden av en lycklig barndom å har känt det här, att man har föräldrar som är bakom en å syskon som finns nära till hands liksom. Då kanske man faktiskt inte känner sig helt relaterad till Sverige heller (Helene, 46 år).
Detta skiljer sig dock från hur en annan respondent beskriver sin familj, en familj där hon växt upp som ensambarn. Hon berättar såhär:
De kunde ju bråka så där hemma att ibland fick jag gå ut. Man bara, vad fan liksom. Det var mycket så ibland att det kanske blev jag och pappa mot henne för hon var packad och det var synd om henne. Hon hade världens tjockaste offerkofta på sig ofta. Så balansen i vår familj var väl inte skitbra (Elin, 44 år).
Initialt och vid ankomst-tillfället till Sverige så var alla familjer utformade enligt samhällsnormen under 70-80-talet vilket var ”kärnfamiljen” med mamma, pappa och barn. Av respondenterna var det en som var ensambarn, fyra var äldsta syskonet av två och två var det yngsta syskonet och man har ett respektive två äldre syskon. I tre av dessa familjer har respondenterna upplevt en skilsmässa mellan
föräldrarna innan de kommit upp i tonåren och två av respondenterna har en avliden förälder. Anja (49 år) är en av de som vuxit upp med skilda föräldrar. Hon berättar att hon fått frågor från omgivningen kring hur det har varit och att andra undrat om hon, som adopterad, varit extra påverkad av det. Hon beskriver sina tankar så här:
ämn - ja, men hur kan man skilja sig när man har adopterat? Och då tror de per automatik att jag skulle sitta där å gråta, -jaa, hur kunde dom göra det mot mig? Men jag tänker väl att om det inte var bra, så gynnar det ju inte mig heller (Anja, 49 år).
En av de andra respondenterna som vars föräldrar också skilt sig berättar att i hennes fall innebar separationen en större förlust. Rebeccas mamma lämnade familjen när hon var ungefär 10 år, hon träffade därefter inte mamman och hon upplever att faktumet att mamman lämnade henne också resulterat i att hon känner sig lämnad och bortvald av två mammor. Hon berättar såhär:
Jag var nog deras barn eller i alla fall min pappas dotter. Jag connectar, vi hade ingen, liksom, inte med min svenska mamma. Och det tror jag, hon var väldigt ung, och så fick hon ett riktigt barn. Min pappa är död, så att då är den relationen avslutad på det sättet. Men jag har ingen kontakt med min svenska mamma, men det var hon som liksom, hon drog när vi var små jag och min bror (Rebecca, 49 år).
Av respondenterna så har två stycken inte skapat någon egen familj och båda lever själva och av de övriga har alla valt att skaffa biologiska barn utom en respondent som har valt att adoptera från det land där man har sitt eget ursprung. När jag och Louise (42 år) pratade om barn och familj så pratade vi om vad som lett fram till beslutet att adoptera. Hon berättade att hon som ung vuxen tänkt på att adoptera men att hennes man ville ha biologiska barn. När de inte kom några barn på naturlig väg så valde de sent i livet att adoptera från Thailand så barnet och respondenten skulle ha samma
födelseland. Louise (42 år) berättar ”Jag adopterar gärna men sen så gick det väl så pass lång tid så att jag blev så högt upp i ålder så det blev inga biologiska heller, så då blev det adoption helt enkelt”. Medan när jag och Anja (49 år) pratade om familj och familjeskapande berättar hon att hon valt att inte skaffa familj och förklarar att ”Jag skulle aldrig ta mig an arbetet. Å knappt kärleken att bli förälder för det är inte lätt”. En av respondenterna som växt upp med mamma, pappa och en adopterad lillasyster, berättar om ett minne hon har som handlar om när hon upptäckte att hon såg annorlunda ut än sin mamma. Så här berättar hon om det samtalet som hon minns som ett fint och stöttande samtal med mamman:
Jag kommer ihåg så väl, när jag var liten, då sprang jag in, mamma stod bredvid å då var jag fyra (4) år och så säger jag – mamma, varför har jag inte, varför har jag svart hår? Varför ser inte jag ut som du? Å då förklarade hon lite bra att - nej men, jag kommer ifrån en annan mamma som har fött mig och om du har frågor om det så får du fråga själv. Hon tyckte att jag fick fråga om och när jag behövde det, så då kommer hon att berätta för mig och om jag blir intresserad av att åka tillbaka till Thailand, någon gång, där jag kommer ifrån, så ställer hon upp på att berätta det hon kan och tar reda på det om jag vill söka tillbaks till mina biologiska föräldrar, så skulle hon hjälpa mig med det (Louise, 42 år).
framkom det i flera av intervjuerna att respondenterna upplevt att relationen till deras adoptivföräldrar varit kantad av stora eller små omständigheter som skavt. Relationerna har för flera av respondenterna varit knepiga. Faktorer som lyftes fram var exempelvis alkoholkonsumtion och beroende, i vissa fall uttalad alkoholism. I flera fall hade respondenterna varit med om separationer och i vissa fall förekom det också att den ena föräldern dött en för tidig död på grund av sjukdom eller till följd av sitt
missbruk. Anja (49) beskriver familjens förhållningssätt till hennes adoption så här:
I min familj så pratades det inte om ämn, adoption, du vet då på 70-talet, om man läser de, den typ av lilla fakta som fanns på den tiden, så hette det i någon slags socialstyrelse eller vad det nu var för motsvarande, att man skulle inte prata om nåt som kunde hemma barnet. För det kunde vara hämmande för barnet, i utvecklingen att prata om, asså sitt ursprungsland och såna här grejer, så det pratade man inte om sånt, jag var ju svensk! Det var nästan som en hjärntvätt. Du är svensk, du är svensk, bara så du vet! Kom ihåg det, tveka aldrig för att det skulle ge mig nån form av psykologiskt, och det var jag ju alltså det blev det ju också. Men att man ger barnet, du behöver inte vara orolig, du har all trygghet i världen här för du är svensk. Sen att du råkar se lite mörk ut det var det ingen som, ja skit i det liksom (Anja, 49).
Anja (49) menar att adopterade har en särskild sårbarhet och säger att ”vi adoptivbarn har en, vi är skörare för vi får en annan start va, kvävd start”. En annan respondent beskriver relationen mellan henne själv och föräldrarna så här
Alltså jag har står mina föräldrar nära men känslomässigt, not so much liksom. för att jag på nåt sätt har valt att vara lite avståndstagande känslomässigt till dem. Jag kan inte (betoning) förklara det. Vi har aldrig sagt- jag älskar dig, aldrig och inte varit sådär super. Mamma var väldigt kramig och de, du vet jag satt i pappas knä och du vet de var väldigt sådär, men inte på långa vägar så som jag har varit med mina ungar (Elin, 44).
Samma respondent berättar mer specifikt så här om relationen till hennes mamma:
Vi hade en superkomplicerad relation för hon drack ganska mycket under hela min uppväxt. Jag kanske bara stängde av den relationen lite, för hon var en bra mamma när hon var sig själv liksom och då kunde vi prata, men då pratade vi mer om ditten och datten. Men jag öppnade ju aldrig upp för och släppte in henne i mitt liv, ever, aldrig nånsin har jag gjort det ( Elin, 44).
Hon berättar och som att det har varit svårt att prata om känslor även efter att hennes mamma blivit sjuk och hur hon funderat kring hur hon skulle reagera om mamman på sin dödsbädd sa orden jag
älskar dig, för första gången. Elin beskriver sina tankar såhär ”då vet jag att jag hade en tvångstanke
om att – tänk om hon ligger på sin dödsbädd å vad ska jag säga då? (paus) vi hade en super komplicerad relation”. En respondent växte upp med mamma, pappa och en två år yngre adoptivsyster. Hon beskriver sin uppväxt så här:
Jag har inte världens (paus) ämn vad ska man säga, snyggaste uppväxt, med mina föräldrar och det. Min pappa avled för några år sedan, ja 2012 tror jag att det va, för att han var missbrukare och det har han ju varit ända sen jag kom upp i tonåren tills han avled om man säger (Louise, 42).
6.2 Tema 2 – Mellanförskap- att vara mitt emellan
Respondenterna hade innan deltagandet i denna studie varierad kännedom om såväl ordet
mellanförskap som dess innebörd. Av de sju respondenterna kände tre till ordet och av dessa var det två som tycker det är en bra beskrivning. Så här sa en av respondenterna
Jag tycker att det liksom, det är ett bra ord. Det beskriver, det säger vad det, liksom vad det handlar om. För att vara adopterad, det är ämn, det innebär mycket ensamhet också. Som ingen kanske riktigt fattar mer än vi som är adopterade och som känner till liksom begreppet. Man är liksom aldrig riktigt hel. I vissa sammanhang är du att betrakta som svensk men i andra sammanhang är du inte betraktad som det och kanske nån som ska komma och gå och snatta, liksom. Sedan pratar du god svenska som jag gör och då när man öppnar käften så ja, så blir man det plötsligt en helt annan reaktion liksom (Elly, 40 år). En annan såhär
Jag tycker att det är väldigt självklart att man inte bara kan liksom flytta en människa från en världsdel till en annan, från en familj till en annan, från en kultur från ett språk, från en identitet även om det är ett litet barn utan att det ska uppstå, liksom en saknad. Mellanförskapet för mig, är väl en saknad, att då liksom inte ha någon tillhörighet någonstans. Varken i ursprungslandet eller i adoptivland (Rebecca, 49 år).
Av respondenterna som kände till orden innan var det en som uppgav att hon inte upplever innebörden av det. Hon förklarar varför på detta sätt ” jag har nog faktiskt aldrig känt mig annorlunda eller att jag har känd nåt mellanförskap. Det har jag nog inte gjort för jag har nog tagit ganska stor plats själv (Elin, 44 år). Hon berättar också att ” jag kände mig aldrig annorlunda för, du vet liksom, det var ingen som gjord nån grej av att ja hade en annan hudfärg”. Hon berättar dock att hennes pappa var betydligt mer obekväm med hennes annorlundaskap vilket varit något som lett till att hon ganska tidigt slutat fråga om sitt ursprung.
Det var inget vi pratade om men eftersom jag kände de här vibbarna från pappa så frågade jag heller aldrig för det kändes som att han blev så obekväm och tyckte att det var liksom inget man prata om så då gav jag fan i att fråga om det (Elin, 44 år).
Av de två som uppgav att de varken känner igen ordet eller att de upplever eller har funderat så mycket på dess innebörd förklarar en varför, så här.
Det är ingenting jag har funderat på. Jag har inte funderat så mycket på min adoption över huvud taget. Jag hade inga besvär med att jag inte såg ut som min mamma, hon är ljus och min pappa är också ljus. De är svenska båda två så jag accepterade det. Jag är nog en av de få som inte har tänkt så mycket på och inte har några frågor kring ämn, min adoption eller känt något mellanförskap eller utanförskap eller på det viset. Det är inget jag förtränger heller, utan jag, det är väl att jag är nöjd med det jag har liksom (Louise, 42 år).
Den andre förklarar att hon alltid känt sig så trygg i sin tillvaro
Jag tycker inte att jag märker, inte för mig själv personligen så, det gör jag inte. Jag tycker att jag, liksom jag har på något sätt en roll i samhället som väger upp, så jag liksom kan hantera att jag aldrig får de här frågeställningarna eller liksom känner mig, för att jag har en annan hudfärg och hårfärg. Det känner jag inte (Helene, 46 år).
Av de två respondenter som inte kände igen ordet men kunde relatera till innebörden beskriver en det såhär ” Inte som uttalat begrepp, mer som en känsla” (Johanna 38 år). Som exempel berättar hon att när hon numera söker arbete så skickar hon alltid med en bild på sig själv för att slippa förvirringen kring att hon inte ser svensk ut men har ett svenskklingnde namn. Detta är något som flertalet respondenter känner igen och flera har också vidtagit samma åtgärd och bifogar numera alltid en bild på sig själv i arbetsansökningar eller liknande. En av respondenterna har också erfarit att man inte tror på att en person med hennes utseende kan ha ett svenskt namn och berättar en historia från en tidigare studieperiod så det vid namnupprop för närvaro till och med ifrågasattes om hon var säker på att det verkligen var hon som bar detta namn. En annan beskriver att hon så tydligt ser sig som svensk och att hennes hudfärg eller ursprung inte är en del av hennes identitet, som är svensk. Hon känner sig inte utsatt utan snarare väldigt trygg
Jag kände mig absolut inte guyansk, jag kände mig svensk. Ja, för jag tänker så här, livet för mig började väl på Arlanda, som 10 månaders bebis liksom. Jag tycker att jag, liksom jag har på något sätt en roll i samhället som väger upp, så jag liksom kan hantera att jag aldrig får de här frågeställningarna eller liksom känner mig, för att jag har en annan hudfärg och hårfärg. Det känner jag inte. Jag känner inte att jag har en sådan roll i samhället att jag känner mig utsatt på nåt sätt liksom (Helene, 46 år).
6.3 Tema 3- Fördomar, föreställningar och nyfikenhet
Av de sju respondenterna så vara den det fem som under samtalen uppgav att det på flera sätt upplevt eller mött olika typer av fördomar. I vissa fall bestod dessa av fördomar kopplade till att personer med svenskklingnde namn också ska eller bör ha ett normativt svenskt utseende likt tidigare exempel som belyser missförstånd vid anställningsintervjuer eller namnupprop vid utbildningstillfällen. I andra fall handlar det mer om stereotypa föreställningar kopplade till respondenternas härkomst eller utseende
Min pappa brukar säga till mig att det är såå konstigt att du inte dricker kaffe du som är från Colombia. Men du - om det är så konstigt att jag inte dricker kaffe, men då borde jag kanske börja använda kokain också för det kommer också från Colombia. Då brukar han bli lite såhär, perplex och bara- Ja, ehm, fast det där var ju faktiskt inte roligt Johanna (förf.a). – Nej, jag vet, men det är inte roligt att du måste tjata om att jag måste dricka kaffe heller (Johanna, 38 år).
En annan respondent (Anja, 49 år) berättar också om ett samtal som utspelade sig mellan henne och hennes pappa. Pappa är i en ny relation med en kvinna vars dotter är någon form av guru som hela tiden går i det indiska klädesplagget sari och är indienfrälst. Anja berättar att pappans kommenterat att ”hon är mer indisk än vad du är fast hon inte ser indisk ut”, för henne blir en påminnelse om något som de inte har en aning om och att det känns som om man bara vill ha henne i ett fack. Hon uppger också att det kanske inte i sig är en stor grej utan att det är hennes pappas sätt att vara vitsig, men när man hört liknande saker hela sitt liv så blir man lite trött på det. En respondent berättar att hon kan känna sig övervakad då hon går in i lite finare butiker. Hon bor på en invandrartät ort och känner sig oftast mer svensk än vad hennes invandrade vänner gör, men berättar att
