Analys av resultat kring Strukturella förutsättningar opåverkbara för

Ur ett mytperspektiv på en organisation menar Christensen et al. (2005) att organisationen ses utifrån samt i den kontext den befinner sig i. De sociala normerna i samhället är de så kallade myterna, där dessa normer har en koppling till dagens samhälle och kan förändras över tid utifrån vad det finns för behov som organisationen behöver fungera utifrån.

Flera intervjupersoner menar att majoriteten av de som befinner sig i hemlöshet idag och som är aktuella på Socialtjänsten, är det på grund utav strukturella orsaker.

Det är i denna kontext som Socialtjänsten och Bostad först idag befinner sig i dagsläget samt behöver förhålla sig till att arbetet med den strukturella hemlösheten prioriteras före socialt hemlöshet till lägenheter, vilket två intervjupersoner hävdar grundar sig i politiska beslut.

Christensen et al. ( 2005) menar att en organisations mål, utifrån ett instrumentellt perspektiv, grundar sig i mål som är uppsatta av exempelvis organisationens ledning, vilket påverkar hur arbetet utformas. Vidare så använder organisationer som redskap för att nå sina mål (ibid.). Utifrån ovanstående perspektiv på en organisation kan arbetet med den strukturella

hemlösheten ses som politiska beslut där Socialtjänsten som organisation har en

måluppfyllande funktion. Organisationens mål bygger då på de politiska direktiv som fåtts där ledningen sedan sätter egna mål för organisationen som kan innefatta att strukturellt hemlösa klienter prioriteras till lägenheter - i enighet med ST-3:s uttalande.

Vidare kan även bostadsmarknadens påverkan på arbetet med lägenheter i Malmö ses ur ett instrumentellt perspektiv, vilket samtliga intervjupersoner tar upp som en faktor de tvingas förhålla sig till i arbetet. Bostadsmarknaden kan antas påverkas av politiska beslut vilket påverkar arbetet med lägenheter då det även är politiker som beslutar kring målsättningar organisationerna ska uppfylla exempelvis utifrån vilka behov som finns i dagens samhälle. Denna syn på stämmer överens med BF-2 och ST-4:s upplevelser kring att prioriteringar av strukturellt hemlösa är grundade i politiska beslut.

Bostadsmarknaden kan dessutom ses ur ett mytperspektiv där den rådande bostadsmarknaden kan ses som en kontext som Socialtjänsten och Bostad först befinner sig i dagens samhälle som har en inverkan kring hur arbetet med bostäder fungerar samt ser ut.

Utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv avseende Bostad försts implementering i Sverige kan det instrumentella perspektivet ge en djupare förståelse där de offentliga organisationerna arbetar på uppdrag av samhället där politiker sätter upp mål för dessa organisationer, som sedan fungerar som redskap.

Då BF-2 menar att implementering av Bostad först gjordes underifrån resulterar det i att Socialtjänstens sätt att arbeta med hemlöshet idag är dominerande. Därav kan ur ett instrumentellt perspektiv antas att beslut kring hur implementeringen genomfördes grundar sig i dessa politiska beslut kring mål utifrån dagens samhälles upplevda behov.

5.6 Resultatsummering

Syftet med studien var att se på professionellas synsätt genom att se på likheter och skillnader mellan Boendesektionen på Socialtjänsten och Bostad Först utifrån stödets utformning till personer som befinner sig i social hemlöshet.

Resultatet blev att det fanns både likheter och skillnader i synen kring arbetet och stödet. Intervjupersonerna på Bostad först såg boendet som en förutsättning och rättighet, vilken de ansåg att därför inte borde ställas mot krav. Tre av fyra, dvs. majoriteten av

intervjupersonerna på Socialtjänsten såg boendet som något som underlättar men som inte löser allt. En tydlig skillnad som studiens resultat visar mellan Bostad först och Socialtjänsten är att intervjupersonerna på Bostad först fokuserar mycket på klientens egenbestämmande och egenmakt medan intervjupersonerna på Socialtjänsten lägger mer tyngd på krav och

motprestationer hos klienten i relation till stöd. Vidare framgår det att Socialtjänsten främst arbetar med stöd utifrån rollen som “spindeln i nätet” där de knyter kontakter och samordnar insatser. På Bostad först är arbetet med stödjande insatser mer utformat för att den enskilde socialsekreteraren ska ha möjlighet att tillsammans med klienten delta vid möten, stödja och bygga långvariga relationer.

Resultaten kan därför summeras på så sätt att det främst är stödet som skiljer Bostad först och Socialtjänsten åt vid arbetet med social hemlöshet. Resultaten visar också på den

6. DISKUSSION

6.1 Metoddiskussion

Valet att göra semistrukturerade intervjuer gjorde att materialet från intervjuerna blev brett då flera respondenter belyste områden utanför intervjuguiden, som det var viktigt att ha en öppenhet, flexibilitet samt nyfikenhet kring. Detta material tillförde nya infallsvinklar på forskningsämnet. Enligt Larsen (2009) får respondenten utrymme att uttrycka sig i varierande utsträckning beroende på intervjuns struktur. I och med att denna typ av intervjumetod valdes ansågs behovet inte finnas av att göra en pilotintervju för att testa intervjuguiden då möjlighet till vidare frågor samt förtydligande fanns. Intervjuguidens utformning gjorde att

respondenternas utsagor gav mycket intressant material utifrån forskningsämnet, dock kan det i efterhand anses ha varit fördelaktigt att göra en pilotintervju för att säkerställa

intervjuguidens kvalité.

Vad avser urvalet av intervjupersoner gjordes ett målstyrt urval utifrån vilka individer som ansågs kunna tillföra intressant information till studien samt hade inblick i arbetet med personer som befinner sig i social hemlöshet på Socialtjänsten och på Bostad först. Larsen (2009) menar att ett målstyrt urval inte är representativt för en hel population och därmed inte går att generalisera.

Något som var en svårighet i utförandet av studien var att rekrytera intervjupersoner. Tanken var att ha en socialsekreterare som arbetar som boendeutredare vid varje stadsområde på Socialtjänsten. Om det hade varit möjligt hade spridningen av respondenter varit bredare, vilket kan antas hade påverkat resultatet och dess tillförlitlighet.

Vidare vad gäller tillförlitligheten i kvalitativ studie anser Bryman (2011) att tillförlitligheten kan delas upp i fyra delar; trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet samt möjlighet att styrka och konfirmera.

Resultatets trovärdighet, som kan jämföras med intern validitet, grundar sig i om studien har återkopplats till respondenterna för kontroll av materialets riktighet samt om studien har genomförts på ett sätt som bedöms vara i enighet med befintliga regler (Bryman, 2011). Vid varje intervjutillfälle tillfrågades intervjupersonerna om de ville ta del av det sammanställda materialet från intervjun en svarade ja och resterande fem tackade nej till förfrågan, varför ingen återkoppling gjorts kring resultatet av intervjuerna till resterande respondenter. Vad gäller studiens genomförande har den utförts med en kvalitativ ansats där

semistrukturerade intervjuer har valts som metod för att inhämta empiriskt material. Vidare har en tematisk analys genomförts för att hitta teman av ovanstående material. Ovanstående metodval ökar studiens trovärdighet.

Vad avser överförbarhet, motsvarande extern validitet, av studien syftar till om studiens resultat hade blivit likvärdigt om studien genomfördes vid en annan tidpunkt alternativt i ett annat sammanhang (Brymans, 2011).

Möjligheten att genomföra liknande är god då Socialtjänsten och Bostad först är offentliga organisationer som ska ge medborgarna i Sverige lika förutsättningar, varför

intervjupersonernas svar bör vara liknande de som finns presenterade resultaten. Dock spelar personliga uppfattningar, erfarenhet, ålder samt utbildning in i intervjupersonernas utsagor. Som nämnts tidigare, finns det inte lagstadgat att Socialnämnden ska arbeta med att

tillhandahålla bostäder till personer som befinner sig i hemlöshet, varför samtliga kommuner inte arbetar med hemlöshet. Dessutom finns Bostad först endast i begränsat antal städer. Ovanstående faktorer gör att kommuner där samma typ av studie är genomförbar är begränsad.

Pålitlighet, liknande reliabilitet, syftar till att studien har en tydlig och komplett redogörelse

avseende tillvägagångssätt i utförandet av studien för att genomförandets kvalité ska kunna bedömas. Forskarna behöver därmed ha ett granskande förhållningssätt (Bryman, 2011). Målsättningen med metodkapitlet är att det ska vara så målet att forskningsprocessen ska vara så transparent som möjligt. Vidare diskuteras metodologiska svårigheter i utförandet av studien samt metodval i metoddiskussionen med syfte att uppnå en högre pålitlighet i undersökningen.

Möjlighet att styrka och konfirmera syftar till forskarnas objektivitet i studien samt för att

försäkra sig om att författarna har agerat i god tro (Bryman, 2011).

För att uppnå en så objektiv studie som möjligt, ovanstående förförståelse kring ämne, har nytta dragits av att författarna haft separata erfarenheter av Socialtjänsten och Bostad först för att säkerställa att inga ledande eller eventuella egna uppfattningar skulle ha en inverkan. Då en medvetenhet har funnits utifrån författarnas förförståelse för ämnet har ett aktivt neutralt förhållningssätt varit ett viktigt förhållningssätt under arbetets gång. Vidare för att vidhålla en nyfikenhet för ämnet samt för att inte låta våra förkunskaper påverka intervjuerna för att författarna handlat i god tro genom studiens gång samt ha ett objektivt förhållningssätt. Då intervjuerna genomfördes av båda författarna kan det ha en viss effekt på intervjun. Lantz (2007) menar att själva intervjusituationen ger en intervjuareffekt där samspelet mellan parterna (intervjuare och intervjuperson) påverkas vilket kan ge effekt på hur tillförlitlig datan från intervjun är.

Detta kan vara en typ av felkälla som har resonerats kring då båda författarna har deltagit i samtliga intervjuer. För att minimera risken för denna typ av felkälla har ansvarsfördelningen bestämts på förhand avseende vem som har huvudansvaret som intervjuare där den andra främst antecknar för att ha så liten påverkan på intervjusituationen som möjligt.

Ovanstående arbetssätt är även den huvudsakliga anledning till att beslutet togs kring att inte spela in intervjuerna. Då semistrukturerade intervjuer genomfördes möjliggjorde det att använda anteckning som metod för insamling av data från intervjuerna valdes då nämnd ansvarsfördelning under intervjuerna för att möjliggöra mer utförliga anteckningar då det är den ena författarens huvudansvar medan den andra håller i intervjun.

Ruane (2006) menar att enbart förlita sig på anteckningar från en intervju medför en ökad risk för att bl.a. missa att ställa uppföljningsfrågor då förmågan att skriva ner vad som sägs

varierar samtidigt som man lyssnar samt att man riskerar selektivitet i materialet.

Medvetenhet kring denna typ av risk hades i åtanke under genomförandet av intervjuerna i och med ansvarsfördelningen under intervjuerna.

Andra faktorer som gjort att valet att inte spela in intervjuerna är att en del väljer att inte ställa upp vid intervjuer med ljudupptagning. May (2013) menar att intervjuer som spelas in via ljud eller video att många intervjupersoner väljer att inte ställa upp i intervjuer alternativt att det kan påverka samspelet under intervjuns gång samt att transkriberingen är tidskrävande. Risker med att endast för anteckningar från intervjuer som May (2013) tar upp är att intervjupersonens ord tolkas av personen som utför intervjun, vilket gör att budskapet kan ändras.

I och med det fördelade ansvaret samt att båda författarnas anteckningar sammanställs och bearbetas gemensamt förminskas risken till selektiv data samt inverkan på intervjufrågorna. På så vis kan den som har fokus på anteckningar lägga sitt största fokus där medan den som intervjuar mer kan fokusera på det som sägs, ställa följdfrågor etc.

Vad gäller att säkerställa datans riktighet menar Denscombe (2016) hävdar kan

materialet stämmer överens med vad som sas och vad intervjupersonen menade.

Alla intervjupersoner blev tillfrågade om de ville se över intervjumaterialet efter intervjuerna för att säkerställa riktigheten i datan, dock var det endast en som önskade detta.

Lantz (2007) menar att intervjupersonen har en förförståelse för ämnet samt på grund av personliga föreställningar tolkas betydelsen av vad som sägs. I och med att medvetenhet kring förförståelse kring ämnet samt ett aktivt neutralt ställningstagande har är studiens resultat i en kvalitativ studie till viss del subjektivt.

Vidare utfördes en tematisk analys på det insamlade materialet som analyserades med hjälp av organisationsteori. Bryman (2011) menar att en tematisk analys syftar till hantera den kvalitativa datan, ordna och kategorisera den till att hitta teman och subteman utifrån exempelvis likheter och skillnader, repetitioner samt uttryckta kategorier i materialet. Valet av att använda organisationsteori gjordes för att få en djupare förståelse kring

organisationens struktur utifrån materialet samt hur det kan påverka stora delar av arbetet. I analysen användes det instrumentella perspektivet, mytperspektivet samt det kulturella perspektivet för att ha möjlighet att belysa olika delar av intervjupersonernas utsagor. Vidare vad gäller de etiska aspekterna av studien menar Vetenskapsrådet (2017) att anonymisering av intervjupersoner gör att studiens resultat blir svår att kontrollera. Då anonymiseringen gör att studiens resultat blir svårare att kontrollera vägdes för och nackdelar ur intervjupersonernas perspektiv. Valet att anonymisera grundar sig i att respondenterna inte ska fara illa av att ha medverkar i studien. Dessutom anses deras identiteter inte tillföra något för studiens resultat.

“Vid enkäter och intervjuer kan kravet på̊ skydd av de medverkandes identitet tillgodoses genom användningen av kodnycklar och genom att svaren maskeras och anonymiseras.” (Vetenskapsrådet, 2017).

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan professionella på Socialtjänsten och Bostad först i synen på stöd. Det som främst visade sig skilja var utformningen av stödet och synen på vad som ska krävas av klienten för att få en bostad där intervjupersonerna på Bostad först ansåg att boendet bör stå utanför krav och motprestationer medan

intervjupersonerna på Socialtjänsten uttryckte att de behövde ställa krav och motprestationer. Den främsta likheten mellan samtliga intervjupersoner var att de alla ansåg att det fanns ett behov av Bostad först eller mer liknande insatser med mer stöd.

I analysen är resultaten kopplade till organisationsteorin som kan ge en tolkning av resultaten. Organisationsteorins kulturella perspektiv som ser till det som sker inom en organisation skulle kunna förklara att resultaten ser ut som de gör utifrån att synen påverkas av de normer och värderingar som skapas inom organisationen och vad som anses etiskt riktigt eller “lämpligt”. Det kan förklaras genom att det är organisationen som sätter ramarna och det kan också talas om en socialisering vilken påverkar synen inom organisationen. Resultatet kan alltså tolkas genom att organisationen påverkar synen på arbetet samt hur arbetet skall utföras. Det kan ses som att det är organisationens uppbyggnad och funktion som påverkar arbetets utformning och därmed skillnaderna som visades i resultatet kring stöd till klienten. Det kan därför utifrån en organisationsteori tänkas att organisationen färgar de professionellas syn. I tolkningen av resultaten bör det även ses till vilket huvuduppdrag organisationen har och med det vilka mål som finns att arbeta efter. En annan viktig aspekt vid tolkningen är vem

som satt målen och vilka lagar och regler som behöver följas. Här kan bland annat de politiska besluten spela en stor roll för arbetets utformning och därmed också synen på arbetet. Bergmark & Wörlén (2012) beskriver i sin studie kring prioriteringar de politiska besluten som många gånger kan vara grund för prioriteringar och att de prioriteringarna kan vara oberoende av resurser och endast bero på administrativa bestämmelser. De beskriver också hur klientens och/eller socialarbetarens intressen och önskemål många gånger krockar eller går emot regler, lagar och förordningar som står i vägen (ibid.) varför det blir viktigt för förståelsen och tolkningen av resultatet.

Det bör även nämnas att det i stödet också kan finnas skillnader mellan de olika stadsdelarna vilket också Bergmark & Wörlén (2012) också beskrev i sin artikel kring hur skillnaderna ser ut lokalt och hur det påverkar vilka resurser som ges, bl.a. genom politiska insatser.

Studiens resultat speglar en viktig del av det sociala arbetet där de professionellas syn på de stödjande insatsernas utformning samt kring deras egna upplevelser och åsikter kring det. De personer som arbetar som socialsekreterare på Socialtjänsten och Bostad först arbetar nära klienterna samt har god insyn kring hur stödet som finns att tillgå ser ut idag, vad som är önskvärt att förbättra samt vad som fungerar mindre bra. För att kunna arbeta med stödjande insatser på ett hållbart och fördelaktigt sätt, utifrån ett klientperspektiv, är de enskilda socialsekreterarnas upplevelser och erfarenheter viktiga att fånga upp då det många gånger inte tas i beaktning vid beslutsfattande högre upp.

Resultatet är även viktigt då det det lyfter brister kring utformningen av stöd som i

kombination med de yrkesverksammas syn på klienterna och deras boendesituation kan bidra med en djupare förståelse utifrån klientens synvinkel.

En svaghet i studien är dess begränsade omfattning samt där resultatet är baserat på sex intervjupersoners synsätt kring stödet till personer som befinner sig i social hemlöshet gör det att resultatet inte är generaliserbart, det är därmed inte möjligt att dra slutsatser som gäller för en population.

En potentiell förklaring till resultaten är att Bostad först och Socialtjänsten som organisationer har olika huvuduppdrag utifrån vad som arbetet främst syftar till. Därmed kan det antas skilja sig även i organisationernas respektive resurser till skilda delar av arbetet samt hur mycket handlingsutrymme den enskilda socialsekreteraren har i utförandet av sitt arbete men även kring hur organisationen är uppbyggt kring den möjligheten.

En annan av aspekt är att två av sex intervjupersoner arbetar på samma arbetsplats, vilket kan påverka vilken syn de förmedlat i sina utsagor. Hade en intervju istället gjorts med en

socialsekreterare som arbetar på en annan arbetsplats inom Bostad först-organisationen hade deras syn förmodligen inte varit samstämmig, i en lika stor utsträckning.

Resultaten kring stödets utformning och behovet av mer stödinsatser liknar på många sätt den tidigare forskningen som gjorts kring Bostad först vad gäller behovet av stödinsatser bredvid och i samband med boendet. Tidigare forskning kring Bostad först visar både fördelar och nackdelar. Hwang et al. (2014) visade i sina resultat att Bostad först, över tid, kan bidra till minskade alkoholproblem men att det när det gäller andra droger behövs något ytterligare och mer stöd. Aubry et al. (2017) visade i sina resultat att klienter snabbare fick bostad via Bostad först men att jämförelsegruppen visade snabbare minskning av användandet av droger. Deras slutsats blev därför också att det tycks krävas något mer för att nå förbättring på andra plan än boende (ibid.). Även Bild & Källmen (2016) beskrev i sin forskningsrapport att klienten utöver boendet behöver någon form av ett speciellt utformat stöd eller behandling samtidigt som Bostad först för att minska eller avstå från droger. De beskrev även hur Bostad först lyckats utifrån sitt mål om att erbjuda målgruppen ett boende (ibid.). En fjärde

forskningsrapport som hade som syfte att utveckla Bostad först program för klienterna visade resultat på att stöd och träning till personal behövde ökas och att det var viktigt att personalen också var öppna för andra typer av tillfrisknande samt att meningsfulla aktiviteter för de boende var viktigt (Clifasefi et al., 2016).

Det som skiljer denna studie från den tidigare forskning som gjorts kring ämnet är främst att fokus i denna studie legat på att se på likheter och skillnader i synsätt mellan socialsekreterare på Bostad först och Socialtjänsten för att få en förståelse kring hur arbetet med social

hemlöshet ser ut och hur de professionella ser på stödets utformning medan tidigare forskning främst fokuserat på resultaten av Bostad först. Genom att i studien se på de professionellas syn kring stödet gav resultatet en närmare bild av stödets utformning och arbetet med

målgruppen samt att de som arbetar inom området har en annan insyn vilken gavs inträde till i intervjuerna.

7. SLUTSATSER

Av resultaten kan slutsatsen dras att det som främst skiljer Socialtjänsten och Bostad först åt är utformningen av stödet och synen på vad som ska krävas för att få en bostad och vilken betydelse en bostad har. Resultaten visade även hur samtliga intervjupersoner såg ett behov av Bostad först eller liknande insatser med någon form av stöd.