Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet
PROFESSIONELLAS SYN PÅ STÖD
TILL PERSONER SOM BEFINNER SIG
I SOCIAL HEMLÖSHET
EN JÄMFÖRANDE STUDIE UTIFRÅN SYNSÄTT
MELLAN BOSTAD FÖRST OCH SOCIALTJÄNSTEN
NANCY MÅNSSON
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet
15 Högskolepoäng Hälsa och Samhälle
THE PROFESSIONALS’ VIEW OF THE
SUPPORT FOR PEOPLE IN SOCIAL
HOMELESSNESS
A COMPARATIVE STUDY OF VIEWS BETWEEN
HOUSING FIRST AND SOCIAL SERVICES.
NANCY MÅNSSON
CELINE RAHN LANGGUTH
Månsson N, Rahn Langguth C. professionellas syn på stöd till personer som befinner sig i social hemlöshet. En jämförande studie utifrån synsätt mellan Bostad först och Socialtjänsten.
Examensarbete i socialt arbete, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa
och samhälle, institutionen för socialt arbete. för 2018
ABSTRACT
The number of homeless people in Malmö has increased in recent years, which makes it a relevant subject to study. Structural homelessness has grown to be the most common reason to homelessness. Earlier social homelessness was the most common reason. How does that effect the work with the clients in social homelessness and how is the support designed. The reasons above makes it an interesting subject to study.
This study mainly focuses on similarities and differences in the view of the support between professionals at Social Services and Housing First for people in social homelessness.
The study has been conducted with a qualitative approach in which six semi structured interviews have been carried out with social workers at the Social Services and at Housing First.
The results from the interviews were then analyzed through a thematic analysis using organizational theory.
The main differences that were shown in the results were differences in support between Social Services and Housing First in the way they work with clients in social homelessness. The result also shows a common view of the need for more support efforts.
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING………..……….1 1.1 Problemformulering ……….……....……..2 1.2 Syfte………2 1.2.1 Frågeställningar ………..……….………2 1.3 Bakgrund……….2 1.3.1 Organisationer……….2 1.3.2 Bostad först……….……….3 1.3.3 Centrala begrepp………..…3 2. KUNSKAPSLÄGET……….…….…52.1 Tidigare forskning kring Bostad Först……….….…..5
2.2 Tidigare forskning kring prioriteringar i Socialtjänsten……….….…7
2.3 Socialtjänsten………..…………8 2.3.1 Juridisk överblick……….…8 3. TEORI………....……...10 3.1 Organisationsteori……….10 3.2 Makt ……….11 3.3 Handlingsutrymme ………...12
4. METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN……….…13
4.1 Val av metod……….…13 4.2 Urval……….….13 4.2.1 Avgränsning………...…14 4.3 Intervjupersoner………...…….14 4.4 Genomförande av intervjuer………...……..15 4.5 Förförståelse för ämnet……….……15
4.6 Beabetning och analys av materialet ………...15
4.7 Arbetsfördelning………..….16
4.8 Forskningsetiska överväganden………..……..16
5. RESULTAT OCH ANALYS……….…………..18
5.1 Arbetssätt och struktur…..………18
5.1.1 Socialtjänsten……….18
5.1.2 Bostad först………...……….19
5.1.3 Stöd………...……….20
5.1.4 Sammanfattning av Arbetssätt och struktur…..……….21
5.1.5 Analys av resultat kring Arbetssätt och struktur…..………..…21
5.2 Syn på klient och boendets betydelse………23
5.2.1 Bostad först………...………….23
5.2.2 Socialtjänsten……….………23
5.2.3 Sammanfattning av Syn på klient och boendets betydelse………...….25
5.2.4 Analys av resultat kring Syn på klient och boendets betydelse……...25
5.3 Tilltro till Bostad först……….…..27
5.3.1 Sammanfattning av Tilltro till Bostad först………....28
5.3.2 Analys av resultat kring Tilltro till Bostad först………28
5.4 Makt……….……….29
5.4.1 Bostad försts fokus på egenmakt……….……..29
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet
15 Högskolepoäng Hälsa och Samhälle
5.4.3 Krav från hyresvärd………30
5.4.4 Sammanfattning av Makt………...……30
5.4.5 Analys av resultat kring Makt………30
5.5 Strukturella förutsättningar - opåverkbara för yrkesutövaren…………...…31
5.5.1 Sammanfattning av Strukturella förutsättningar - opåverkbara för yrkesutövaren ……….………32
5.5.2 Analys av resultat kring Strukturella förutsättningar - opåverkbara för yrkesutövaren …………..………...………33 5.6 Resultatsummering………..……..34 6. DISKUSSION………...35 6.1 Metoddiskussion………...…….35 6.2 Resultatdiskussion……….………37 7. SLUTSATSER……….….40 8. REFERENSLISTA……….……..41 9. BILAGA 1………...………..43 9.1 Intervjuguide………...…..……43
1. INLEDNING
Från Malmö Stads årsredovisning från 2016 för vård och omsorg där bostads- och hemlösheten kartlades, framgår det att antal boendedygn för bostads- och hemlösa som beviljats via Socialtjänsten i Malmö hade ökat med 7% i jämförelse med föregående år. Vidare framkommer det att cirka 4600 personer/dygn var placerade i olika boendeformer via Socialtjänsten i Malmö, som exempelvis härbärgen, vandrarhem, hotell samt lägenheter, vilket motsvarar 1,4 % av Malmös befolkning (ibid). I och med rådande bostadsbrist
behöver Socialtjänsten därmed använda sig av andra lösningar för att kunna hjälpa de som är bostadslösa att få tak över huvudet (ibid).
Utöver de 4600 personer/dygn som Socialtjänsten har rapporterat kan det antas finnas ett mörkertal, alltså personer som befinner sig i hemlöshet men inte är aktuella avseende detta via Socialtjänsten och kan därmed inte rapporteras in i Malmö Stads kartläggning.
Under 2012-2013 skedde ett skifte i Malmö, därefter blev de som är hemlösa på grund utav strukturella orsaker större än gruppen som benämns som socialt hemlösa, tidigare var det tvärtom (Malmö stad, 2017). 2016 bedömdes de som befann sig i social hemlöshet i Malmö vara cirka 500-550 personer (ibid).
Enligt Sahlin (1992) är det vanligt att göra kartläggningar av hemlösa utifrån psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet som eventuella orsaksfaktorer till att de befinner sig i hemlöshet, vilket hon menar bidrar till att bilden stärks av att hemlösa är en avvikande grupp från det övriga samhället (ibid).
Vidare hävdar Sahlin att: “En grupp ses då som offer för strukturerna, medan orsaken till hemlöshet hos en annan grupp antas vara just deras avvikelser” (ibid, s. 64).
Dyb (2016) menar att många som befinner sig i hemlöshet lider av psykisk ohälsa samt har tung missbruksproblematik där det finns ett behov av hjälp, stöd och vård. Det komplexa sambandet mellan missbruk och hemlöshet kan beskrivas som att när individer befinner sig i hemlöshet förhöjs risken att hamna i ett missbruk alternativt att det eskalerar under tiden man är hemlös och bor på gatan eller i tillfälliga boenden (ibid). Vidare menar Dyb (2016) att om en person befinner sig i hemlöshet under en längre period finns risken att nätverket till andra som befinner sig i samma situation blir allt starkare vilket kan göra att individen riskerar att ”fastna” i hemlöshet (ibid).
Dyb (2016) menar även att det vanligaste sättet att arbeta med hemlöshet är genom att arbeta utifrån att individerna ska genomgå behandling först och uppvisa en stabil nykterhet innan de kan bli erbjudna ett boende. Vidare finns det en så kallad bostadstrappa som kan användas som metod, där individen genom uppvisandet av ett gott beteende och uppvisad avhållsamhet kan sig avancera i bostadstrappan med målet att kunna ta över ett lägenhetskontrakt (ibid). Som en motreaktion till ovanstående linjära modell som används vid arbetet med bostäder skapades Bostad Först, med målet att klienterna ska få en bostad snabbt då det anses vara en mänsklig rättighet. Detta för att minska klienternas institutionalisering vilket kan ha en skadeförebyggande funktion samt för att individerna ska ha möjligheten till aktivt deltagande (Källmen & Bild, 2016).
Tidigare forskning visar att personer som befinner sig i social hemlöshet är i behov av stöd för att inte förbli hemlösa (Dyb, 2016). Vidare har Bostad Först skapats som en motreaktion till det traditionella sättet att arbeta med bostäder (Källmen & Bild, 2016).
Ovanstående utdrag tyder på att behovet av stöd till personer som befinner sig i social hemlöshet inte är tillgodosett genom det som finns idag.
Därmed kan frågan ställas kring vad för typ av stöd ovanstående målgrupp är i behov av samt hur stödet bör vara utformat för att det ska göra den enskilda klienten nytta?
1.1 Problemformulering
Den strukturella hemlösheten har drastiskt ökat i Malmö och sedan 2013 är det den främsta orsaken till hemlöshet enligt Malmö Stad (2017). Innan 2013 var den sociala hemlösheten den största målgruppen (ibid.). Detta kan tänkas ha resulterat i ny utmaningar för Socialtjänsten kring deras arbete med hemlöshet.
Det vanligaste sättet att arbeta med social hemlöshet är genom behandling först vilket kan ge sig uttryck i exempelvis krav på nykterhet för att få tillgång till boende. Bostad först
skapades, som nämnt ovan, som en motreaktion till detta och med mål om att alla klienter snabbt skulle få bostad. För att få en bostad via Bostad först behöver du dock bli remitterad dit från Socialtjänsten vilket skapar frågor kring hur målet med bostad först uppfylls kring det att snabbt få bostad. Därför är det av intresse att undersöka hur detta ser ut i praktiken samt se till de professionellas syn kring stödets utformning för klienten. Finns det skillnader i syn mellan professionella på Bostad först respektive Socialtjänsten? Som nämnt ovan tyder det även på att behovet av stöd till personer som befinner sig i hemlöshet inte är tillgodosett med de medel som finns idag vilket gör det intressant att se på de professionellas syn på stödet till målgruppen samt hur det bör utformas.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med social hemlöshet ser ut i Malmö Stad på Boendesektionen på Socialtjänsten samt Bostad först för att se om det finns några likheter eller skillnader i arbetssätt och synsätt hos de professionella vad gäller stödets utformning för personer som befinner sig i social hemlöshet. Det för att få en djupare förståelse för hur organisationernas arbetssätt ser ut och kunna analysera och jämföra de professionellas syn på det stöd som erbjuds målgruppen.
1.2.1 Frågeställningar
Hur ser arbetet med social hemlöshet ut i de båda organisationerna?
Hur ser professionella på stödets utformning till målgruppen på Bostad först respektive Socialtjänsten?
Vilka likheter och skillnader finns det i synsätt hos de professionella kring det stöd som finns?
1.3 Bakgrund
1.3.1 Organisationer
För ökad förståelsen i studien presenteras nedan en förklaring av vad en organisation syftar till då studien utgår ifrån att se Socialtjänsten och Bostad först som två organisationer.
Offentliga organisationer arbetar utifrån politiska beslut och arbetet inom dessa organisationer görs i enighet med gällande lagstiftning (Johnsson et.al, 2008). Dessa organisationer kan ha olika huvuduppgifter men alla har ett fokus på att tillgodose medborgarna deras rättigheter men även ha en kontrollerande funktion för att klienterna ska uppfylla sina skyldigheter (ibid.). Offentliga organisationer kan vara statliga, regionala, landstingsstyrda eller kommunala, där exempelvis Socialtjänsten verkar på kommunal nivå (ibid.).
I organisationer som arbetar med socialt arbete är människorna, som exempelvis kan vara hjälpsökande, vara i behandling etc., ”råvaran” som man arbetar med genom en process (Johnsson et.al, 2008).”Råvaran” som man arbetar med är även ”kunden” som kan ha åsikter och/eller upplevelser kring processen som man behöver ta hänsyn till i arbetet (ibid.). Vidare vad gäller människobehandlande organisationer arbetar de på uppdrag av välfärdsstaten och syftar till att hjälpa och värna om klienterna eller medborgarna på ett så bra sätt som möjligt utifrån vad som är möjligt i relation till staten, budget samt andra yttre förutsättningar. Människobehandlande organisationer utför ett moraliskt arbete där de behöver göra ställningstagande som grundar sig i hur samhället ser ut (ibid.).
I denna typ av organisationer kan det finnas tvetydiga ramar och mål för arbetet då det dess arbetsfält i högsta grad är individuellt vilket resulterar i skillnader i hur arbetet utförs
(Johnsson et.al, 2008). Det arbetet som dessa organisationer till största delen utför är genom personliga möten och relationsskapande för att sedan kunna arbeta vidare mot organisationens mål. Detta kan vara en nackdel för människobehandlande organisationer då det kan vara otydligt om och/eller när målen är uppfyllda, vilket är en anledning till att
människobehandlande organisationer är mycket komplexa (ibid.).
1.3.2 Bostad Först
Bostad först är en verksamhet som riktar sig till personer som varit hemlösa över en längre tid samt har någon form av social problematik. De arbetar utifrån individen med anpassat stöd som kan innehålla allt från att hjälpa till med ekonomin till stöd i fritiden och målet är att deltagaren ska kunna ta över sitt hyreskontrakt. (Malmö Stad, 2017).
Arbetet på Bostad först utgår främst utifrån två principer där den första är att boendet är en grundläggande rättighet och den andra principen är att bostaden är en förutsättning för att kunna ta tag i andra problem(ibid.).
Vid deltagande i Bostad först erbjuds stöd utifrån personens individuella behov, det erbjuds bl.a. samtalsstöd, rådgivning och hjälp till olika kontakter. Insatsen ansöks via socialtjänsten och vid deltagande upprättas en kvarboendeplan, vilken är den som beskriver hur stödet ska utformas (Malmö Stad, 2017).
Socialstyrelsen (2011) beskriver Bostad först som en modell med idén att en permanent bostad ska erbjudas utan motkrav som drogfrihet etc. på hyresgästen. Vidare beskrivs Bostad först som syfte att kunna erbjuda personer som befinner sig i hemlöshet med någon form av psykisk sjukdom, missbruk eller beroende ett långsiktigt boende (ibid.).
1.3.3 Centrala begrepp
Nedanstående begreppsdefinitioner är de som använts i studien.
I Svenska Akademiens ordbok definieras begreppet hemlös(het) som en individ ”som saknar ett hem” vilket dessutom kan vara bundet till upplevelsen av att inte har ett hem. Begreppet kan även vara kopplat till ägande känslan av att inte ha en trygg punkt i form av en bostad (Svenska akademiens ordbok, 2017).
Socialstyrelsen använder sig av en vid definition av begreppet hemlöshet vid sin kartläggning 2017 där de presenterar fyra hemlöshetssituationer; akut hemlöshet, institutionsvistelse och stödboende där personen inte har ett ordnat boende vid utskrivning/flytt, långsiktiga
boendelösningar (via kommunen) och eget ordnat kortsiktigt boende (Socialstyrelsen, 2017). Sahlin (1992) definierar begreppet bostadslös syftar till det materiella begreppet bostad eller snarare avsaknad av en bostad. Begreppet är har inte lika starka känslomässiga kopplingar som ett hem har (ibid).
Vidare i studien används den definition som Malmö Stad definierat vad gäller social och strukturell hemlöshet då våra intervjupersoner arbetar som socialsekreterare i Malmö Stad och därför följer den definition som Malmö Stad har.
Strukturell hemlöshet definieras som: ”personer som saknar egen bostad därför att de inte har
ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden” (Malmö Stad, 2017) vidare definieras social hemlöshet som: ”personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i behov av stödinsatser från socialtjänsten” (ibid.).
2. KUNSKAPSLÄGET
Tidigare forskning utgår främst från Bostad först då det finns en avsaknad av forskning kring stödets utformning på Socialtjänsten samt synsätt i arbetet.
2.1 Tidigare forskning kring Bostad Först
Aubry et al. (2017) forskningsrapport undersökte reslutat av Bostad först. Studien
genomfördes i Ottawa Kanada och den jämförelsegrupp som användes i studien var en grupp hemlösa vuxna med missbruksproblem som hade tillgång till den ”standardvård” som finns. Studien genomfördes med standardiserade intervjuer som sedan följdes upp två år senare (ibid.).
Studien visade att Bostad försts klienter snabbare fick bostad som de kunde behålla över en längre tid. Studien visade också att jämförelsegruppen hade en snabbare minskning i
användandet av droger vid 24 månader och det var endast jämförelsegruppen som visade på förbättrad mental hälsa vid 24 månader och jämförelsegruppen visade också på en större ökning i livskvalitet; framförallt vad gällde familjerelationer (Aubry et al., 2017). Vid 12 månader visade Bostad försts klienter sig mer nöjda med sina levnadsvillkor än
jämförelsegruppen, dock inte vid 24 månader (ibid.).
Med dessa resultat blev därför deras slutsats att klienter framgångsrikt kunde få bostad via Bostad först men att det krävs något mer för att nå förbättring på andra områden som hälsan, missbruk, livskvalitet etc. (ibid.). Medan den mentala hälsan visade sig stabil för klienterna på Bostad först, visade jämförelsegruppen på en förbättring av den mentala hälsan över tid (ibid.).
Med Bostad först som insats ges utrymme till mer privatliv, vilket kan vara en av
anledningarna till att förbättringar vad gäller missbruk eller psykisk ohälsa sker långsammare (Aubry et al., 2017), dvs. att resultaten ser ut som de gör. Bostad först kan också göra att klienter utmanas mer än vid “vanlig” behandling då de får leva mer självständigt än de som får behandling först (ibid.). Det är också en av anledningarna till att Bostad försts klienter många gånger visar långsammare förbättringar (ibid.). En klient som har fått bostad via Bostad först kan också känna en isolering vilket kan skapa en känsla av ett nedstämdhet då personen kanske saknar socialt nätverk i det området som flytten skett till (ibid.).
Bostad först har visat sig framgångsrikt genom att människor i utsatta situationer fått tillgång till bostad, vilket också är bland Bostad Först främsta mål (Aubry et al., 2017). Resultaten visar att det genom Bostad först blivit möjligt för personer med psykisk ohälsa eller missbruk att snabbt ta sig ur hemlösheten och få en bostad som kan vara över tid (ibid.). Bostad först gav också personer med missbruksproblematik en större möjlighet att hålla sina kontakter med sjukvård och olika behandlingar etc., dock säger studien också att det att få en bostad inte alltid bidrar till förbättringar för personer som länge levt i missbruk eller hemlöshet, i alla fall inte på kort sikt, utan att det då kan krävas något ytterligare som mer specifika insatser (ibid.).
Något som också kan försvåra för en person som får bostad via Bostad först kan vara att det samtidigt som anpassning ska ske till livet lägenheten ska ske en annan förändring som exempelvis minskat missbruk (Aubry et al., 2017).
En annan artikel skriven av Hwang et al. (2014) undersökte effekten av Bostad Först vid missbruk, dvs. vilken effekt Bostad först har vad gäller missbruksproblematik. Med ett urval på 575 personer som befann sig i hemlöshet med någon form av missbruk eller psykisk ohälsa
genomfördes studien och jämfördes mellan Bostad Först och ”treatment as usual” i Toronto, Kanada.(ibid.). De använde sig av en randomiserad kontrolldesign och jämförde vid, 6, 12, 18 och 24 månader. Resultatet visade på att Bostad först deltagare vid 24 månader hade en tydligt större minskning i upplevelsen av antalet dagar med alkoholproblem och visade också en minskning av summan i pengar som lagts på alkohol än ”treatment-as-usual”.(ibid.). Dock fanns det inga skillnader vid denna tid vad gällde användandet av andra olagliga droger mellan Bostad Först och ”treatment-as-usual” (ibid.).
Deras resultat visade på att Bostad först, över tid, kan bidra till minskning av alkoholproblem men att bristen på insatser vid en drogproblematik, dvs. användning av olagliga droger hos individer i hemlöshet behöver något mer stöd för att kunna minska sin användning av droger (Hwang et al., 2014). Studien visade också på en tydlig skillnad vad gäller missbruk mellan Bostad först och ”treatment as usual” vid 12 månader men inte vid 24 månader (ibid.). Bild och Källmen (2016) tar i sin artikel upp det övriga stöd som klienten kan behöva; att klienten behöver, förutom boende, en speciellt utformad behandling samtidigt som deltagande i Bostad först för att få det stöd och känna den säkerhet som kan behövas för att minska eller avstå från droger. Studien genomfördes med ett antal deltagare som varit hemlösa under en längre tid i Stockholm och i Helsingborg, där de jämförde två grupper. En interventionsgrupp, vilka var de som deltog i Bostad försts program och en kontrollgrupp, vilka var de som gick igenom trappstegsmodellen (Bild & Källmen, 2016). De mätningar som sedan gjordes var utifrån deras boendesituation, KASAM, dvs. känslan av sammanhang, och ”locus of control”, dvs. känslan av kontroll över sin egen situation. Men undersökningen visade inga större skillnader på dessa områden under 24 månader. Interventionsgruppen hade dock mer normala boendeförhållanden och mer empowerment än kontrollgruppen. I kontrollgruppen upplevde några sin situation som mer kontrollerbar efter 24 månader med bostadstrappan (ibid.). Vad gäller alkoholvanor visade både interventionsgruppen och kontrollgruppen på minskad användning under 24 månader men däremot så minskade inte intaget av illegala droger (Bild & Källmen, 2016). Med dessa resultat drog de slutsatsen att boende inte är en skyddsfaktor mot narkotikamissbruk. De beskriver vidare att tanken om att bostad är en förutsättning för att ta sig ur andra ”problem”, ex. missbruk, är rätt men att risken finns att klienter hos Bostad först blir isolerade i bostaden om det inte erbjuds annat stöd i kombination med boende (ibid.).
Bostad först har som projekt haft målet att kunna erbjuda sin målgrupp, dvs. klienter med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa, ett boende, vilket visar att projektet varit lyckat då detta kunnat uppnås dock har den övriga problematiken inte förbättrats i någon större utsträckning hos dem som fått eget boende (Bild & Källmen, 2016). Kontrollgruppen visade dock en större minskning av narkotika vilket Bild och Källmen (2016) tror att kan ha att göra med de krav som ställs i och med boendetrappan för att ta sig vidare mot en egen bostad, vilken interventionsgruppen inte har samma krav. Deras slutsats blev därför att för goda resultat krävs både boende och stöd, vilket är det som kommer att påverka utfallet (ibid.).
Clifasefi et al. (2016) studie studie syftade till att utveckla Bostad försts program för sina klienter. De förklarar att många som fått bostad via Bostad först känner en lättnad över sin bostadssituation men att de känner sig förvirrade vad gäller deras nya livssituation, samt att alkoholberoende fortfarande är en stor del av deras liv (ibid.). Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 44 stycken boende via Bostad först under en 7 månaders
period. (Clifasefi et al., 2016). Det gjordes även intervjuer med personal och ledning under en 6 månaders period (ibid.).
Resultatet som de kom fram till var att stödet och träningen till personal behövde ökas samt behovet av att vara öppen för att det finns andra vägar till tillfrisknande samt att man behöver ge boende meningsfulla aktiviteter för att Bostad först programmet ska kunna förbättras (Clifasefi et al., 2016). Studien visar att det kan vara svårt för både boende och personal att anpassa sig till rollerna, vilket är varför det behövs förbättras för båda parter. Detta för att tydligare förstå gränser och kunna ta hand om sig själv och respektera varandra. Både
personal och klienter uttryckte i studien att det är viktigt med konsekventa aktiviteter, dvs. att de upplevs som meningsfulla för att klienterna ska känna att de bidrar med något (ibid.).
I sin studie visar de även på att många klienter flera gånger har genomgått olika typer av behandling men trots det inte kunnat sluta med sitt missbruk och därför föreslår de att Bostad först ska vara öppna för olika typer av tillfrisknande, dvs. andra typer än behandling som form (Clifasefi et al., 2016).
2.2 Tidigare forskning kring prioriteringar i Socialtjänsten
Mycket av det sociala arbetet handlar om prioriteringar och i sin artikel har Bergmark & Wörlén (2012) undersökt den svenska socialtjänsten. De har undersökt hur socialarbetare önskar att arbeta med prioriteringar samt vad det innebär. I studien har de även undersökt vilka faktorer som påverkar vad som prioriteras samt betydelsen av olika fördelningsprinciper (ibid.).
Ett resultat som studien visar är att prioriteringar är vanligt förekommande i det dagliga arbetet och framförallt vad gäller vilka fall som prioriteras att arbetas med och hur mycket tid som läggs på varje klient (Bergmark & Wörlén, 2012). Ett annat resultat var att socialarbetare tenderar att i prioritering se till sitt eget professionella område (ibid.). Studien visade även att en stor majoritet av socialarbetarna många gånger prioriterar kontakten med klienter (ibid.). Tiden benämns som en viktig faktor, vilken också är begränsad och följs därför antingen av någon standars inom organisationen eller överväganden som socialarbetaren själv gör
(Bergmark & Wörlén, 2012). Det framförs även att ett sådant övervägande kräver någon form av yrkesprofessionell bedömning. Dock så beskrivs det vidare i studien att prioriteringar inte alltid behöver bero på varken, ekonomi, tid eller resurser då socialt arbete i Sverige också påverkas av politik och administrativa bestämmelser (ibid.).
I studien är det också en stor del av socialarbetarna som pekar på att det finns situationer där klientens intressen krockar med olika regler (Bergmark & Wörlén, 2012). Det kan vara både klientens uttalanden och vad socialarbetaren vill för klienten men att det finns lagar, regler och förordningar som står i vägen. Några få berättade även i studien om situationer då lagen stått mot de ekonomiska ramarna (ibid.).
Det som de flesta önskade att främst skulle prioriteras var barn (Bergmark & Wörlén, 2012). Barn är också det som främst kopplas till prioriteringar i socialarbetarnas dagliga arbete och det är även en grupp som inte endast av professionella utan också inom juridisk praxis, riktlinjer i arbetet etc. ses som en grupp som ska prioriteras och bör ges omedelbar åtgärd (ibid.).
Studien fann även att socialarbetare många gånger tenderar att välja sitt eget underområde för prioritering (Bergmark & Wörlén, 2012).I studien blev det tydligt att prioriteringar är ett tydligt inslag i socialarbetares arbetsdagar och att en majoritet behöver göra prioriteringar varje dag i sitt arbete. Det de anger som den mest betydande faktorn är tiden och den
begränsning den innebär. Det framkommer också att mycket kan bero på organisationen vad gäller vilka klienter som omfattas, men också hur mycket tid varje klient får (ibid.).
Något annat som Bergmark och Wörlén (2012) tar upp i sin studie är hur skillnaderna ser ut lokalt och hur det kan påverka vilka resurser som ges genom politiska insatser. Svenska socialarbetare har alltså många gånger stort utrymme att göra personliga bedömningar utifrån vad socialarbetaren själv anser och det även vid beslutsfattande. Därav är det viktigt att det uppmärksammas; att socialarbetare använder sig av både professionella och personliga åsikter vid beslutsfattande och bedömning (ibid.).
2.3 Socialtjänsten
Nedan benämns några aspekter kring lagar som är viktiga att känna till för att förstå hur Socialtjänsten arbetar och därmed viktiga för fortsatt läsning av studien.
Socialtjänsten arbetar med myndighetsutövning samt gör bedömningar gällande individens rätt till bistånd. Då Bostad Först arbetar på uppdrag av Socialtjänsten har deras klienter beviljats Bostad Först som bistånd, arbetar de under samma lagstiftning som Socialtjänsten. Dock har de inte befogenhet att utföra myndighetsutövning.
2.3.1 Juridisk överblick
Myndigheter som exempelvis Socialtjänsten arbetar med myndighetsutövning. Utgångspunkten är utifrån Socialstyrelsens definition av myndighetsutövning; att
myndigheter har befogenhet att ta beslut gällande en enskilds rättighet, skyldighet, förmåner samt andra likvärdiga beslut (Socialstyrelsen, 2015).
Myndighetsutövning på socialtjänsten kan leda till insatser som syftar till behandling, stöd eller vård som är individuellt behovsprövat enligt SoL (i andra sammanhang även enligt LVU, LVM samt enligt 9§ LSS) (Socialstyrelsen, 2015).
Enligt handboken ”Handläggning inom Socialtjänsten” (2015) framtagen av Socialstyrelsen arbetar Socialtjänsten huvudsakligen utifrån Socialtjänstlagen, SoL (2001:453).
Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag för det sociala arbetet som Socialtjänsten bedriver. Det kan skilja kommuner emellan i hur Socialtjänstens arbetet bedrivs, faktorer som påverkar är vilket behov som finns lokalt samt vilka förutsättningar kommunen har (ibid.).
En annan lag som genomsyrar det sociala arbetet är regeringsformen (1974:154) 1 kap. 2§; ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet” (Socialstyrelsen, 2015, s. 52).
Vidare arbetar socialtjänsten som verksamhet under lagstiftningar som LSS, LVM och LVU för att kunna bedriva ett arbete som syftar till att göra den enskilda nytta genom insatser som är behovsprövade (ibid.).
Rätten till bistånd finns stadgat i 4 kap. 1§ SoL där kommunen ansvarar för att säkerställa att den enskilde har en ”skälig levnadsnivå” genom försörjningsstöd eller ”livsföring i övrigt”. (Livsföring i övrig kan enligt Prop. 1979/80:1 vara annan ekonomisk hjälp alternativt hjälp i annan utformning som är individuellt behovsprövad (Socialstyrelsen, 2015).
Målet med insatsen är att främja individens självständighet för att klienten inte ska vara i behov av bistånd (Socialtjänsten, 2015). För att en individ ska ha rätt till bistånd måste hen ha ”utnyttjat alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds”(ibid, s.68), därmed kan personen (utan bistånd) inte uppnå en skälig levnadsnivå (ibid.).
Utifrån rättspraxis har rätt till bistånd i form av boende beviljats om personen är bostadslös samt har ”speciella svårigheter” att ordna ett boende på egen hand kan denna typ av bistånd beviljas enligt 4 kap. 1§ SoL, vilket rättsfall som Högsta Förvaltningsdomstolen även har fastställt (Socialstyrelsen, 2015). I övrigt finns det inte stadgat i lagrum eller förordningar avseende att socialnämnden är skyldig att arbeta med tillhandahållande av bostad till de som befinner sig i hemlöshet (ibid.).
3. TEORI
Nedan presenteras den teori samt de begrepp som senare ligger till grund för analysen och kan därför vara bra att ha med sig vidare i läsningen.
Huvudteorin för analys kommer att vara organisationsteorin men förutom denna kommer begreppen makt och handlingsutrymme utgöra delar av förståelsen av resultatet och därmed också delar av analysen.
3.1 Organisationsteori
Det finns olika perspektiv som kan användas för att förstå organisationer. Inom
organisationsteori brukar man prata om tre perspektiv; det instrumentella, det kulturella och mytperspektivet. Med hjälp av dessa tre perspektiv kan man se på en och samma sak men se olika saker. I det instrumentella perspektivet ses organisationen som styrs uppifrån där det finns givna mål som formulerats högt uppifrån ex. av en ledning. (Christensen et al., 2005). För politiken handlar det här om att hitta verktyg att nå målen (ibid.). Christensen et al.(2005) beskriver också två förhållningssätt; strukturellt-instrumentellt och ett institutionellt
förhållningssätt, där den stora skillnaden beskrivs som är att med ett instrumentellt
förhållningssättet ser organisationer snarare som verktyg som ledningen kan använda, vilket i sin tur begränsar den enskilde personens handlingsutrymme. Det institutionella
förhållningssättet ser istället att organisationer kan ha egna normer, regler och värderingar med ett större inflytande på beslutsfattande (ibid.).
Offentliga organisationer har gemensamt att de arbetar utifrån uppdrag satta och bestämda av politiker och att de styrs av lagar och regler (Christensen et al., 2005). Det är
multifunktionella organisationer som behöver ta hänsyn till många, vilket ofta blir svårt att balansera mot varandra men kan också vara öppna för deltagande och flexibilitet och därmed inflytande för de som arbetar inom organisationen (ibid.).
Utifrån ett instrumentellt perspektiv arbetar offentliga organisationer på uppdrag av samhället och kan uppfattas som ett verktyg som används för att nå de satta målen (Christensen et al., 2005). Inom detta perspektivet ses det som att medlemmar i organisationen handlar utifrån konsekvens, dvs. målrationellt. Med målrationellt menas här att handlingar följer mål och problem, alternativ, konsekvenser och beslutsregler (ibid.). I en formell organisationsstruktur finns klara regler för vem som har vilken position och vad den positionen innebär, vad som ska göras och vem som gör vad är därmed redan bestämt. Det kan ses som en byråkratisk organisationsform där det finns en tydlig hierarki, tydliga regler och det är också tydligt vem som gör vad i arbetsfördelningen och det finns rutiner som ska följas (ibid.). En organisation kan ha begränsad rationalitet, det kan vara mål som är oklara och problemen kan vara
komplexa vilket kan göra att organisationen pga. komplexiteten bara känner till ett antal alternativ och konsekvenser. Det gör i sin tur att organisationen ofta väljer det som anses som “tillräckligt bra”, vilket kan göra att det valda alternativet eller lösningen inte behöver vara det bästa (ibid. s.35). Tidsbristen gör att organisationen och medlemmarna inom
organisationen inte alltid kan delta i alla uppgifter och frågor. Med särskilda rutiner inom en instrumentellt perspektiv kan vanligt berörda problem kopplas till specifika
handlingsalternativ men dessa rutiner och arbetsdelning begränsar också individuella beslut i offentliga organisationer. Styrning inom det instrumentella perspektivet innebär att det som göra påverkar något som i sin tur är betydande för att nå målen (Christensen et al., 2005). I det kulturella perspektivet handlar det om att se organisationen inifrån. Mål inom detta perspektiv ses som något som successivt dyker upp och utvecklas inom organisationen och
med det också normer och värderingar (Christensen et al., 2005). Det kulturella perspektivet kopplas även till socialisering vilket kan handla om ett “lämpligt beteende”(s.53). Inom organisationen skapas en slags ram för vad som anses etiskt riktigt utifrån det “lämpliga beteendet” och det kopplas ofta till gemensam tillit och samma värderingar. Vanligt är inom detta perspektiv att offentliga organisationer gör matchningar eller har regler för handlandet för att lättare koppla situationer och individer samman. Det kan handla om att känna igen situationen, sortera i identiteter eller se på vad “jag” som anställd och organisationen bör göra eller förväntas göra i en viss situation (ibid.). Vad gäller kopplingen till situation och identitet är det vanligt att se tillbaka och att det lärs utifrån erfarenhet vilket också sparar tid genom att jämföra med liknande situationer, dvs. att det sparas både tid och resurser genom att använda samma handlingsregler som sist. Det kan talas om inre krav som början på institutionella drag, vilka kan vara både normer och värderingar som förs in i organisationen med medlemmarna men det kan också vara bakgrund, erfarenhet eller normer och värderingar kopplade till exempelvis en utbildning (Christensen et al., 2005). Förutom de inre kraven tillkommer även yttre krav som istället kopplas till omgivningen för handling (ibid.), dvs. de som organisationen är beroende av eller arbetar nära.
Offentliga organisationer med mycket institutionella drag kan också göra att man accepterar att man befinner sig i en institution med tydligt syfte och handling därefter vilket ger mening för arbetet inom organisationen (Christensen et al., 2005). Det kan i sin tur vara både
utvecklande för organisationen och för den enskilde. Dessa organisationer med mer
institutionella drag sägs även lättare nå sina mål än de med mindre institutionella drag men det finns också en kritik som säger att dessa institutionella organisationer är alldeles för inåtvända vilket gör att de mest ser till sin egen vinning (ibid.).
Mytperspektivet handlar istället om att förstå organisationen utifrån och se dessa i sin kontext. Christensen et al. (2005) beskriver det som att “organisationer befinner sig i institutionella omgivningar” där omgivningen ger riktlinjer kring hur organisationen borde se ut och fungera (s.76). Det är alltså de sociala normerna i omgivningen som kallas för myter. Normerna som organisationen måste leva upp till är kopplade till tiden och därmed vad som är modernt och hur omgivningen anser att organisationen bör se ut med rutiner etc. Dessa moden kan alltså komma och gå (ibid.).
Dessa tre perspektiv bör dock inte endast ses var för sig utan kan också ses i ett sammanhang där de samspelar. Exempelvis kan det som anses lämpligt i en organisation enligt ett kulturellt perspektiv vara att följa handling enligt ett instrumentellt perspektiv (Christensen et al., 2005). Den instrumentella handlingslogiken kan också påverkas av det kulturella inom en organisation och på så sätt kan perspektiven samspela (ibid.). Så för att kunna förstå en organisation behöver den ses utifrån ett samspel mellan perspektiven; ett samspel mellan det som är bestämt uppifrån kring hur organisationen bör handla och verka som ett medel för att nå vissa mål, det som finns inuti organisationen som normer och värderingar samt det som kommer utifrån med yttre krav (ibid.).
3.2 Makt
Franzén (2005) beskriver betydelsen av makt och makten som en förmåga; en förmåga ”att mäkta något” (s. 87). Han förklarar att det är den som kan påverka som är den som har makt. Han utgår från två olika maktbegrepp; det intentionella och det strukturella. Det intentionella maktbegreppet utgår från att makten har ett subjekt, vilken kan vara både en person, grupp eller en organisation etc. Makten inom detta maktbegrepp har förutom kraft och styrka med
avsikter och mål att göra. Franzén talar vidare om att subjektet har en vilja och att det intentionella maktbegreppet innebär en kombination av den vilja som finns samt något som ger styrka till den viljan. Inom detta maktbegreppet finns det en avsikt till handlandet hos den som har makt, vilket kan vara både mål och intressen (ibid.).
Det strukturella maktbegreppet innebär makt under bestämda förhållanden och handlar med om över- och underordning och vilja ses inte som något centralt. Enligt detta maktbegrepp är samhället uppdelat och strukturerat i bestämda förhållanden, ex. mellan olika positioner (Franzén, 2005).
Det är dock svårt att välja endast ett av dessa begrepp då det gör att viktiga delar missas. Det kan sägas att denna studie främst utgår från det intentionella maktbegreppet men det är ändå viktigt att nämna de strukturella redan fasta maktförhållandena, exempelvis mellan klient och socialsekreterare. Franzén (2005) presenterar ett tredje maktbegrepp som löser dilemmat; det relationella maktbegreppet. Detta tredje begrepp gör det möjligt att kombinera de två tidigare begreppen och på så sätt se på subjektets avsikt, handlande och vilja samtidigt som
maktstrukturerna i samhället. Förståelsen inom detta begrepp utgår därmed från de båda tidigare begreppen men ser även till relationen dem emellan, dvs. att det finns satta strukturer som påverkar subjektets handlande och därmed också avsikten (ibid.).
Vidare i studiens senare delar är det detta relationella maktbegrepp som ligger till grund för förståelsen.
3.3 Handlingsutrymme
Handlingsutrymmet som organisationer ger till socialarbetare är präglad av organisationens ramar samt regler och lagar m.m. som organisationen behöver förhålla sig till i dess arbete (Johnsson et al., 2008). Hur socialarbetare använder sig av handlingsutrymmet skiljer sig åt dels då tolkningar och individuella erfarenheter påverkar. Dessutom kan traditioner på arbetsplatsen ha en inverkan i hur detta ansvar brukas (ibid.).
En socialarbetares roll i arbetet definierar Johnsson et al.(2008) som ”den position
socialarbetare och andra yrkesutövare står i när de möter medborgaren som representant för en myndighet” (s. 16). I mötet med klienten arbetar socialarbetaren med de arbetsuppgifter hen fått som arbetsbeskrivning av organisationen (ibid.).
En organisation begränsas av hur, var och när arbetet ska utföras, vad för typ av arbete som organisationen bedriver och vem det är som ska utföra arbetet (Johnsson et al., 2008). Hur stort handlingsutrymme en socialarbetare har är styrt av bl. a. organisationen utifrån huvuduppdrag samt resurser. Detta kan skapa ett dilemma för socialarbetaren utifrån personens handlingsutrymme i arbetet då denne behöver förhålla sig till organisationens ramar samt till klienten, vilket kan vara en utmaning. Målet med mötet mellan
socialsekreterare och klient är att de ska komma fram till en ”lösning” som tillgodoser klientens behov men även är möjligt att genomföra utifrån organisationens uppdrag (ibid.).
4. METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN
4.1 Val av metod
För att ha möjlighet att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ ansats valts då intresseområdet var att se på likheter och skillnad i synsätt utifrån hos de professionella kring arbetet med stöd samt stödets utformning till personer som befinner sig i social hemlöshet. För att ha möjlighet att ta del av yrkesutövarnas upplevelser valdes semistrukturerade intervjuer som metod, dels då en viss typ av struktur är nödvändig för att intervjun behandla forskningsämnet men även för att ge respondenterna möjlighet att utveckla sina utsagor vilket kan belysa nya områden av forskningsämnet.
Brinkman & Kvale (2015) menar att denna typ av forskningsintervju används för att kunna ta del av respondentens syn på valt forskningsämne samt genom den professionellas egna erfarenheter möjliggöra för intervjuaren att få ta del utav en annan typ av kunskap. Varför metoden valdes för att besvara studiens syfte.
4.2 Urval
Enligt Byman (2011) innebär ett målinriktat/målstyrt urval att valda intervjupersonerna ska kunna tillföra relevant information till studiens forskningsämne samt frågeställningar, varför denna typ av urval gjordes.
Som första steg i urvalsprocessen valdes Malmö kommun då möjligheten till att få tillträde till fältet (Socialtjänsten och Bostad Först) var större i och med ett fåtal kontakter. En annan faktor till att Malmö kommun valdes grundar sig i att det enbart finns ett fåtal Bostad Först-organisationer i Sverige.
På Socialtjänsten fanns intresset av att intervjua boendeutredare som arbetar med all typ av hemlöshet samt processen tills dess att klienten eventuellt kan få tillgång till en lägenhet. Boendeutredarna arbetar dessutom med tilldelning av Socialtjänstens bostäder.
På Bostad först var samtliga anställda inom organisationen av intresse att intervjua då deras målgrupp enbart är personer som befinner sig i social hemlöshet.
Nästa steg i urvalsprocessen var att ett antal (3st) socialsekreterare på Bostad Först
kontaktades där två svarade ja till att ställa upp på en intervju medan den tredje svarade inte alls. Även ett socialkontor kontaktades initialt där tre boendeutredare blev tillfrågade om medverkan i studien; en svarade ja, en svarade nej och en svarade inte alls.
Då målsättningen var att en boendeutredare från alla Socialtjänstens stadsområden i Malmö skulle delta i studien kontaktades Malmö Stads växel för att få mailadresser till samtliga sektionschefer för boendesektionen på Socialtjänsten. Därefter skickades information
kring forskningsämnet, studiens syfte samt om frivillighet att delta i studien, anonymitet samt kring att intervjuerna ej skulle spelas in, till fyra av fem sektionschefer för boende i Malmö Stad med förfrågan om att de kunde vidarebefordra brevet till sina medarbetare. Två uppgav att de skulle vidarebefordra mailet medan tre stycken inte svarade.
Därefter hörde en socialsekreterare på Socialtjänsten av sig och meddelade att hen ville ställa upp på en intervju.
Vidare mailades åtta socialsekreterare individuellt på Socialtjänsten med förfrågan om
medverka i intervjun då ingen av deras medarbetare hört av sig. Två svarade ja och två svarade nej och fyra svarade inte alls.
Sammanlagt har 18 förfrågningar skickats via mail till ovanstående personer där två enbart har vidarebefordrat mailen, fem har tackat ja, tre har sagt nej samt nio har inte svarat.
4.2.1 Avgränsning
Målgruppen som ansågs vara av intresse att göra studien kring är personer över över 18 år som befinner sig i social hemlöshet, utifrån denna målgrupp är yrkesutövarnas, på
Socialtjänsten och Bostad försts, synsätt kring stöd och stödets utformning av intresse. Personerna som som yrkesutövarna arbetar med är därmed aktuella samt har blivit utredda och därefter beviljade någon form av boende som bistånd via Socialtjänsten. I och med det beslutade bifallet kan individerna vara aktuella för att Socialtjänsten ska remittera dem vidare till Bostad Först.
Vad avser typer av boende har avgränsning gjorts till de lägenheter som personer som befinner sig i social hemlöshet kan bli beviljade som bistånd via Socialtjänsten eller via Bostad Först.
4.3 Intervjupersoner
Gruppen intervjupersonerna är en relativt heterogen grupp där fem av sex arbetar som socialsekreterare och en som 1:e socialsekreterare. Vidare arbetar fyra av sex på
Socialtjänsten medan övriga två arbetar på Bostad först, fördelningen av intervjupersoner utifrån organisation gjordes då Bostad först är en mindre arbetsplats. På grund av det ville en totalundersökning ej genomföras på den ena arbetsplatsen och inte på den andra, varför enbart två intervjupersoner ansågs tillräckligt på Bostad först.
Vad avser könsfördelningen mellan studiens intervjupersoner är kvinnor överrepresenterade män.
Intervjupersonerna har avidentifieras för att försäkra deras anonymitet.
Vidare i studien kommer intervjupersonerna refereras till som antingen BF- eller ST- följt av ett nummer beroende på om de arbetar på Socialtjänsten eller Bostad Först.
Nedan finns en tabell för att tydliggöra intervjupersonernas befattning samt arbetsplats:
Intervjuperson Befattning Arbetsplats
BF-1 Socialsekreterare Bostad Först
BF-2 Socialsekreterare Bostad Först
ST-1 Socialsekreterare Socialtjänsten
ST-3 Socialsekreterare Socialtjänsten
ST-4 1:e socialsekreterare Socialtjänsten
4.4 Genomförande av intervjuer
Då intervjupersonerna hade tackat ja till deltagande i studien tillfrågades de även om var det passade dem att intervju genomfördes. Samtliga personer föreslog sin egen arbetsplats, varför intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats.
Alla intervjuer skedde i enskilda rum, där enbart de två intervjuarna samt respondent befann sig.
Intervjuguiden som användes under samtliga intervjuer togs fram med studiens frågeställningar som utgångspunkt. Intervjuguiden består av tio frågor samt ett fåtal följdfrågor (se bilaga 1). Följdfrågorna värderas likvärdigt de ursprungliga frågorna.
Då semistrukturerade intervjuer valdes som metod ansågs behovet av att göra en pilotintervju i syfte att testa intervjuguiden på förhand inte fanns.
Kring genomförandet av intervjuerna har ansvarsområden inbördes delats upp där den ena främst fokuserar på intervjun samt följdfrågor och antecknade stödord medan den andra huvudsakligen enbart förde anteckningar för att ha så liten inverkan på intervjun som möjligt men hade möjlighet att träda in och ställa följdfrågor. Det har även varit viktigt att ha
flexibilitet i rollerna, vid behov då den som fört anteckningar kunnat ställa frågor och att den som intervjuat då kunnat gå över i rollen att anteckna. Detta arbetssätt har presenterats för intervjupersonen vid intervju-start tillsammans med information kring att intervjuerna ej spelas in med syfte att ge respondenten en förståelse kring intervjuns upplägg.
Sammanlagt genomfördes sex intervjuer.
Efter varje intervju stämde författarna av med varandra kring upplevelsen av intervjuns genomförande samt de material som framkommit.
4.5 Förförståelse för ämnet
Då intresset för forskningsämnet har funnits sedan tidigare har författarna en viss förförståelse kring ämnet.
En av författarna har praktiserat på boendesektionen på Socialtjänsten i Malmö, där gavs en viss förståelse samt inblick i hur arbetet med bostäder i Malmö är utformat. Vidare
införskaffades kunskap kring hur en klients process genom Socialtjänstens system fungerar utifrån dess boendesituation.
Den andra författaren har haft viss kontakt med Bostad först i Malmö genom sin praktik inom en annan verksamhet. Någon större inblick kring hur Bostad försts arbete är utformat eller hur det utförs gavs inte.
4.6 Bearbetning och analys av materialet
Då samtliga anteckningar från intervjuerna sammanställts skrevs materialet ut för datareduktion samt för vidare bearbetning.
Larsen (2009) förklarar datareduktion som att data som inte tillför något till forskningsämnet samt frågeställningar tas bort då det inte har relevans. Denna typ av datareduktion
genomfördes då materialet som skrevs ut var mycket omfattande för att det skulle vara hanterbart samt för att säkerställa att fokus låg kring forskningsämnet.
Materialet lästes igenom flertalet gånger innan arbetet med att hitta koder och teman började vilket gjordes var för sig. Därefter gick materialet tillsammans igenom där en diskussion fördes kring koder som hittats i det insamlade materialet. Koderna sammanställdes sedan i ett dokument där de kategoriseras under teman (samlingsnamn för liknande koder).
Presentationen av studiens resultat och analys grundar sig i ovanstående analysmetod där underrubrikerna representerar valda teman. Innehållet i de tematisk indelade kapitlen bygger på de koder som hittats i intervjumaterialet. Av den insamlade data från intervjuerna utfördes en tematisk analys där teman som hittades var; makt, syn på klient och boendesituation, tilltro
till Bostad först, organisatoriskt perspektiv samt strukturella förutsättningar – opåverkbara för yrkesutövaren.
Valda teman analyserades sedan med hjälp av organisationsteori för att skapa en djupare förståelse för resultatets innebörd utifrån det instrumentella-, kulturella- och mytperspektivet.
4.7 Arbetsfördelning
Studien är ett gemensamt arbete där huvudansvaret har delats upp likvärdigt mellan parterna. Vad avser avsnitt i studien där huvudansvaret delats upp har underlaget valts ut gemensamt. Avsnittets utkast har därefter kritiskt lästs igenom av den andra parten som har återkommit med kommentarer på texten för vidare bearbetning. Detta arbetssätt har valts då båda
författarna delaktigt ska bidra till studien samt för att bibehålla ett objektivt förhållningssätt. Vidare har problemformulering, syfte och frågeställningar, resultat, analys, diskussion samt slutsats formulerats tillsammans.
4.8 Forskningsetiska överväganden
För att ta hänsyn till etiska perspektiv kring forskningens utförande informerades alla som kontaktades i syfte att delta i studien kring undersökningens syfte samt att deltagande i studien var frivilligt och att det kan avbrytas om så önskas utifrån deras
egenbestämmanderätt. Intervjupersonerna informerades även i vilket syfte studien utfördes. Genom att intervjupersonen tackade ja till förfrågan lämnades samtycke till att delta i studien. Vidare utlovades anonymitet till intervjupersonerna. Vetenskapsrådet (2017) menar att ett sätt att försäkra intervjupersonerna anonymitet i studien är genom att deras identiteter inte
antecknats vid materialinsamlingen, varför denna metod valdes.
Intervjupersonerna har i studien avidentifieras där kön och ålder inte framgår, utan enbart deras befattning samt arbetsplats.
Anonymisering av intervjupersonerna utlovades för att säkerställa att ingen av yrkesutövarna ska kunna fara illa vid publicering för att skydda den enskilda individen samt då deras identiteter ej har någon betydelse för studien.
Vetenskapsrådet (2017) uppger att en etisk aspekt vad gäller forskning är intresseavvägningar utifrån forskarnas tänkta syfte med studien i kontrast till intervjupersonernas intresse av att delta.
Under studiens gång gjordes kritiska avvägningar kring ovanstående fråga för att hitta en balans i det insamlade materialet och samtidigt beakta intervjupersonernas utlovade anonymitet för att forskningen skulle vara utförd i god tro.
Vad gäller klienterna som är aktuella på Socialtjänsten och Bostad först ansågs de inte kunna fara illa av intervjupersonernas medverkan då båda organisationerna arbetar under sekretess samt har yrkesutövarna tystnadsplikt och kan därmed inte uppge någon personlig information gällande dessa klienter.
5. RESULTAT OCH ANALYS
Resultat och analys presenteras nedan under olika rubriker och teman. Teman som täcker stora delar av de 6 intervjuer som genomförts i studien. Först presenteras Arbetssätt och
struktur där organisationerna beskrivs separat, och där verksamheternas olika stöd
presenteras, därefter följer temat Syn på klient och boendets betydelse där intervjupersonernas egna åsikter och synsätt kring klienten och boendets betydelse träder fram. Därefter
presenteras temat Tilltro till Bostad först som kretsar kring intervjupersonernas syn på Bostad först som organisation och dess arbetssätt vilket sedan följs av temat Makt. Temat Makt behandlar intervjupersonernas tankar kring makt och främst egenmakt hos klienten, Socialtjänstens påverkan och handlingsutrymme samt hyresvärdars påverkan på krav som ställs. Sista delen är temat Strukturella förutsättningar - opåverkbara för yrkesutövarna där olika områden presenteras som de enskilda socialsekreterarna inte själva kan påverka och förutsättningar för arbetet som många gånger är politiskt eller strukturellt styrt.
Varje tema följer av en sammanfattning av resultatet, vilken sedan följs av temats analysdel där materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av organisationsteori för en ökad förståelse.
I genomförandet av studiens alla 6 intervjuer kunde tydliga skillnader ses mellan
Socialtjänsten och Bostad först i arbetssätt, struktur, mål och ”kultur”. Vilket kunde ses som intressant att analysera via en organisationsteori. Det kan sägas att intervjuerna gav upphov till att se de som två organisationer då det i intervjuerna visade sig stora olikheter i arbetssätt, mål, principer, etc.
5.1 Arbetssätt och struktur
5.1.1 Socialtjänsten
Tre av fyra socialsekreterare på Socialtjänsten (ST-1, ST-4 och ST-3) förklarar hur processen går till då en klient som befinner sig i hemlöshet blir aktuell på Socialtjänsten:
Klienter tar vanligtvis kontakt via mottaget själv, eller via exempelvis sjukvård, fängelse osv. Mottaget gör en bedömning om personen har rätt till bistånd. Om rätt till bistånd föreligger tilldelas klienten en handläggare som sedan gör en mer omfattande utredning samt en gör planering via personligt möte. Handläggaren följer sedan med tills dess klienten tar över ett eget kontrakt eller avbryter. (ST-3)
Samtliga intervjupersoner uppger att den metod som används i arbetet är MI (motiverande samtal). ST-1 och ST-3 uppger att boendetrappan som metod inte används, dock så uppger ST-3 att det finns tendenser till att arbeta med den.
Vidare menar samtliga intervjupersoner på Socialtjänsten att man på Socialtjänsten fungerar som ”spindeln i nätet”, en beskrivning som syftar till att samordna stödjande insatser och etablera kontakter för klientens räkning.
Tre av fyra intervjupersoner (ST-2, ST-3 och ST-4) uppger att lägenhetsenheten är de som fördelar lägenheterna till Socialtjänsten. ST-3 kommenterar att: “De som arbetar på
lägenhetsenheten är inte socionomer”.
Tre av fyra intervjupersoner på Socialtjänsten (ST-1, ST-2 och ST-4) uppger att barnfamiljer prioriteras till lägenheter. ST-1 menar att prioriteringar är ett måste för Socialtjänsten då det är många som söker hjälp och resurserna är begränsade. Vidare berättar ST-1 att de ser över faktorer som; hur länge de varit bostadslösa, kostnad m.m., vilket på många sätt liknar vad bland annat ST-1 sa om resurser och faktorer vid prioriteringar. Vad gäller prioriteringar
uppger ST-3 att vid matchning till lägenheter prioriteras de klienter som inte kan lösa det på egen hand och klienter som har provat andra insatser. Vidare prioriteras klienter som har hyresskulder.
Vidare uppger ST-3 att de måste ta hänsyn till strukturell hemlöshet till övertagbara
lägenheter. Vad man generellt tittar på vid matchning uttrycker ST-1 och ST-2 är klientens behov och vad som kan tänkas passa utifrån det.
ST-4 uppger att man tittar på behov; vilken typ av lägenhet som finns tillgänglig samt klientens psykiska hälsa; hälsa samt drogfrihet. ST-4 uppger även att missbruk prioriteras över psykisk hälsa: ”Missbruk ligger mer på socialtjänsten inte psykisk ohälsa på samma
sätt. Missbruk går före, vi har ett större ansvar för personens liv”.
Andra saker som ST-1 uttrycker att man tittar på är om personen har varit nykter en längre tid samt har sysselsättning. Vad som skiljer sig är att ST-2 uppger att de inte har krav på
nykterhet/drogfrihet men att de kanske inte skriver kontrakt med dem som inte är det. Krav som ställs avser att inte störa grannar, betala hyra, samt att ta emot besök från Socialtjänsten för att klienten ska ha möjlighet att kunna ta över lägenheten. Samtliga intervjupersoner uppger att hyresvärdarnas krav påverkar hur matchningen görs.
Att försöka få ut klienterna i självständighet är något ST-4 uppger att de arbetar med. En svårighet hen menar är att målgruppen är att de ofta inte är den mest attraktiva för
hyresvärden. Vidare menar ST-3 att målgruppens möjlighet till bostad är liten om personen nyligen blivit aktuell på Socialtjänsten samt att möjligheten för en klient att få Bostad först via remiss från Socialtjänsten inte heller är stor. “De lösningar som finns tar tid, man får stå
ut, härda ut. Får belysa klienternas styrkor att de klarar av att exempelvis ambulera runt”
(ST-3).
Samtliga intervjupersoner på Socialtjänsten (ST-1, ST-2, ST-3 och ST-4) uttrycker att de klienter som dem anser är aktuella för att bli remitterade till Bostad Först är klienter som har varit aktuella på Socialtjänsten en längre tid och provat olika boendelösningar men inte lyckats behålla sitt boende. Vidare uppger ST-4 att Bostad först har ett annat sätt att arbeta och kan stötta upp klienten på ett annat sätt. “För oss måste du visa att du vill vara drogfri
innan vi kan visa dig till en lägenhet och Bostad Först har inte alls de kraven.” (ST-4).
Fördelar som två av fyra intervjupersoner (ST-2 och ST-4) tar upp är att det på Socialtjänsten finns en boendetrappa som kan ge tydlighet för klienten i hur hen ska komma vidare. Andra fördelar med Socialtjänstens arbetssätt uttrycker ST-3 som att det är rättvist samt att de har servicekänsla. En aspekt som ST-1 tar upp är att en fördel och nackdel är dagen du är född, då stadsområdena har en dagindelning utifrån vilket område klienten ska tillhöra. Vidare menar hen att stadsområdena har även olika resurser och tillgång till lägenheter samt att vilken socialsekreterare du tilldelas även kan vara en för- eller nackdel.
Nackdelar som tre av fyra intervjupersoner på Socialtjänsten (ST-1, ST-2 och ST-4) uttrycker är att det tar lång tid för klienten som är aktuell på Socialtjänsten avseende boende i och med att de har en lång behandlingskedja, vilket medför att många upplever att det står still.
5.1.2 Bostad Först
BF-1 förklarar att klienten blir beviljad Bostad Först som bistånd från Socialtjänsten där Bostad Först enbart är utförare.
Kring organiseringen av Bostad Först uppger BF-1 att de arbetar med personer som befinner sig i social hemlöshet där de försöker skilja på boende samt på behandling och stöd. Vidare uppger BF-1 de i arbetet fokuserar på att boendet ska fungera samt att utformningen av stöd till klienten kan vara brett. Hen menar att det även är viktigt att samordna insatser.
BF-2 upplever att arbetssättet på Bostad Först är rätt “metod-löst”. BF-1 menar att de försöker arbeta långsiktigt med Bostad Först som ett förhållningssätt med långsiktiga lösningar med så få regler som möjligt.
Kring ett arbetssätt med att villkora boendet för klienterna då de kan få kan bli erbjudna en bostad med krav/motprestationer (med drogfrihet eller nykterhet) anser både BF-1 och BF-2 att rätten till en bostad ska vara skiljt från krav och motprestationer då en bostad är en förutsättning för att kunna ta tag i annat.
BF-1 uppger att många av deras klienter har bott ute eller varit hemlösa länge med
”sammansatt problematik”. Vidare menar BF-1 att klienterna är aktuella på Bostad Först
under en längre tid och säger: “Finns de som flyttade in i lägenheter 2013 som inte har tagit
över sina kontrakt än, de kanske har fått klagomål eller inte betalat hyran i tid.”(BF-1)
Vad gäller remittering från Socialtjänsten till Bostad Först uppger BF-1 att hen tror att socialsekreterare på Socialtjänsten resonerar väldigt olika. Vidare menar hen att det är omöjligt att mäta utsatthet men att de på Socialtjänsten måste göra en bedömning för att kunna skicka in remisser.
BF-1 uppger att det på Bostad Först inte görs urval eller prioriteringar kring vilka klienter som får Bostad Först utan att de ser över de remisserna som kommer in för att se om klienten är villiga samt om behovet finns av hjälp och stöd. BF-2 menar däremot att prioriteringar görs på grund av att efterfrågan efter Bostad först är större än utbudet.
5.1.3 Stöd
Tanken om att stödet och boendet är två delar tar både ST-2 och BF-1 upp. ST-2 menar att båda delar behöver anpassas efter individen utifrån historik samt vad personen själv vill ha för hjälp och stöd. Vidare uppger ST-2 att hens uppgift är att motivera och stödja klienten samt etablera kontakter med andra aktörer. “Stödet är det centrala när man skiljer på strukturell
och social hemlöshet vilket utformas individuellt utifrån behov.”(ST-2).
Samtliga intervjupersoner på Socialtjänsten (ST-1, ST- 2, ST-3 och ST-4) menar att de arbetar med stöd till klienten genom att identifiera behov och sedan hänvisa vidare till exempelvis Försäkringskassan, psykiatri etc. “Inte alltid att våra stödjande insatser räcker till, då
hänvisar vi klienterna vidare till exempelvis Öppenvårdshuset Gustav.”(ST-1).
Utifrån intervjuerna med socialsekreterarna på Bostad först menar BF-1 att en viktig sak som de har tillgång till är tid och flexibilitet vilket gör det möjligt att bygga relationer samt få förtroende att arbeta med det klienten upplever är jobbigt samt att de försöker förmedla mycket människovärde till klienterna. BF-2 lyfter också “relationsbygget” som en viktig del av arbetet.
Kring hur arbetet med klienterna är utformat på Bostad först uppger BF-1 och BF-2 att de fokuserar på klientens boende men att de arbetar mycket på uppdrag av brukaren. Att de hjälper de till med det klienten anser att hen behöver hjälp eller stöd med. BF-1 menar att stödet kan vara brett samt att det är viktigt att samverka. “Inte så stor skillnad på Bostad
Först och Socialtjänstens övertagslägenheter, främst skillnad i stöd.”(BF-2).
ST-3 uppger att de på Socialtjänsten pratar mycket i telefon med klienterna för att de ska kunna få ur sig sina frustrationer där socialsekreteraren försöker belysa deras styrkor genom att sätta klienten i fokus samt genom att ha förståelse och tålamod.
ST-4 håller med om att Socialtjänsten arbetar med stöd till klienten på ett annat sätt än Bostad först. Vidare menar hen att Socialtjänsten är en myndighet där det inte finns utrymme att
arbeta med stöd på samma sätt då det inte är deras huvuduppdrag: “Vårt huvuduppdrag är ju
inte det, ibland måste vi avgränsa oss då utrymmet inte finns. Det blir för stort om man ska jobba med allt.”ST-4 menar att stödet de kan erbjuda främst är kopplat till deras
huvuduppdrag; boendet.
BF-1 uppger att en nackdel med Bostad Först är att de kan bli väldigt beroende av det stöd vi erbjuder, att få stödet och hjälpen skulle kunna ge motsatt effekt då det kan finnas behov av hålla fast vid relationerna: “Jag har varit med om personer som, när de har varit nära att ta
över kontraktet, dragit på sig hyresskulder med mening för att ha kvar kontakten med oss.”
Några reflektioner ur ett klientperspektiv som BF-1 tar upp är att det är många som inte orkar förhålla sig till systemet då de upplever att det inte händer något samt då Socialtjänsten ställer krav som man inte kan uppfylla, vilket resulterar i att man faller ur systemet. Vidare menar BF-1 att det är lätt att ställa sig utanför på grund av att man inte orkar. BF-2 har en liknande uppfattning om att många har trillat runt i systemet vilket har skapat en fientlighet mot myndigheter hos flertalet klienter.
ST-1 uttrycker att hen önskar att de på Socialtjänsten hade haft en annan arbetsbelastning;
“Jag hade önskat att vi hade resurser så att vi kan ha tid att göra mer socialt arbete och därmed kunna vara med på mer från socialtjänstens sida men även för att kunna göra bra placeringar som matchar personens behov.”(ST-1).
5.1.4 Sammanfattning av Arbetssätt och struktur
För att sammanfatta det organisatoriska perspektivet på Socialtjänsten och Bostad först samt kring stöd framgår det från insamlat material att Socialtjänsten har en lång behandlingskedja som klienten behöver gå igenom för att antingen vara aktuell för att ta över ett
lägenhetskontrakt eller bli vidare remitterad till Bostad först. Vid matchning till lägenheter uppger flera intervjupersoner på Socialtjänsten att de ser över personens nykter/drogfrihet samt behov som kan liknas vid krav för att personen ska kunna vara aktuell för ett första- eller andrahandskontrakt via Socialtjänsten.
Vad gäller Socialtjänstens remittering av klienter till Bostad först uppger samtliga
intervjupersoner att de främst fokuserar på klienter som inte klarat av att bibehålla ett boende samt där flera typer av stödinsatser har testats men inte fungerat.
Intervjupersonerna på Bostad först uppger att de arbetar på uppdrag av brukaren och använder på många sätt Bostad först som ett förhållningssätt. De arbetar med så få krav som möjligt på klienten med fokus på vad klienten anser sig behöva hjälp med.
Kring urval av klienter som beviljas Bostad först via Socialtjänsten uppger BF-1 att urval inte görs då det är omöjligt att bedöma graden av utsatthet medan BF-2 uppger att urval görs då efterfrågan är större än utbudet.
Vidare vad gäller stödjande insatser menar flera intervjupersoner att de i arbetet skiljer på stöd och på boendet. Vidare vad avser stödets utformning framgår det att Bostad först anser sig arbeta på uppdrag av brukaren där stödet utormas efter vad brukaren anser sig vara i behov av.
Socialsekreterare på Socialtjänsten menar att deras arbete med stöd är sekundärt där fokus ligger på arbetet med boendet. Flertalet intervjupersoner tar upp att de arbetar mycket med stöd till klienten i form av att knyta kontakter och fungera som “spindeln i nätet”.
5.1.5 Analys av resultat kring Arbetssätt och struktur
Samtliga socialsekreterare på Socialtjänsten (ST-1, ST-2, ST-3 och ST-4) tar upp att klienter skall vara aktuella en längre tid på Socialtjänsten innan vidare remittering till Bostad först kan bli aktuell där klienten dessförinnan provat olika boendelösningar men ej lyckats behålla sitt
