4.1 Inledning
I detta kapitel förs en analyserande diskussion kring surrogatmoderskapets fördelar och nackdelar. Utgångspunkt tas i uppsatsens tredje kapitel där det redogjorts för de fördelar och nackdelar som framställts i SMER:s rapport från 2013 samt den statliga offentliga utredning som kom 2016. Som framkommit i och med redogörelsen i kapitel tre är ett tillåtande av surrogatmoderskap i svensk rätt inte helt oproblematiskt. Komplexiteten på området är tydlig och det finns många aspekter att ta hänsyn till, inklusive etiska ställningstaganden att väga in i bedömningen vid en eventuell legalisering av surrogatmoderskapet.
I utredningen hänvisas till ett flertal undersökningar och studier som genomförts på surrogatmödrar, de tillkomna barnen samt på rättsliga föräldrar till barn i länder som tillåter surrogatarrangemang. Studierna är, som påpekas i utredningen, i många hänseenden bristfälliga och därmed inte tillräckliga för att exempelvis bedöma långsiktiga konsekvenser av hur inblandade parter påverkas psykiskt. Studierna och forskningen finns ändock och bör således tillmätas betydelse vid bedömningen av om altruistiskt surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige.
Många aspekter och perspektiv måste ges hänsyn och regleras i den svenska rätten om ett surrogatmoderskap ska bli tillåtet. En rad komplicerade frågor måste få en bra lösning om ett tillåtande av surrogatmoderskap i framtiden ska regleras. Med tanke på de olika parternas intressen blir frågan extra komplicerad i lagstiftningssammanhang. En reglering som tillgodoser alla parters intressen är av största vikt, vi ställer oss dock frågande till om en sådan reglering är möjlig att genomföra.
4.2 Analys
4.2.1 Surrogatarrangemanget
Som redogjorts för i kapitel tre kan hävdas att det finns ett behov av altruistiskt surrogatmoderskap som metod inom assisterad befruktning. Det har även anförts att surrogatmoderskap innefattar metoder som idag redan används inom assisterad befruktning. Det är enligt vår mening givetvis positivt att fler kan få möjlighet att skaffa barn. Som vi redogör för nedan finns förutom fördelar med en legalisering av altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige även flera nackdelar som måste tillmätas stor betydelse i bedömningen. Vid ett surrogatarrangemang är flera parter inblandade, surrogatmodern, barnet och de tilltänkta föräldrarna. Det är svårt att balansera alla parters olika intressen och frågan är hur förenligt en legalisering är med svenska normer och värderingar, det är med andra ord en svår avvägning som kan bli mycket problematisk.
En legalisering av surrogatmoderskap i Sverige kan leda till en acceptansglidning från ett altruistiskt surrogatmoderskap mot en större öppenhet för ett kommersiellt arrangemang. Enligt vår mening är frågan om vart ett altruistiskt surrogatmoderskap leder oss i framtiden av stor vikt i diskussionen. Om öppenheten blir större finns risk för en ökad användning av kommersiella och informella arrangemang och människors etiska samt moraliska ställningstaganden kan komma att ändras. Vi tror att fler kan komma att söka sig till fattiga länder såsom Indien för att genomföra kommersiella surrogatarrangemang om Sverige tillåter
28 någon form av surrogatarrangemang. Ett tillåtande behöver inte innebära att det finns tillräckligt med kvinnor som kan tänka sig att bära ett barn för annans räkning vilket enligt vår mening kan leda till att personer även fortsättningsvis vänder sig till länder där kommersiella former används. Om så blir fallet är det givetvis oerhört problematiskt och vi anser att det är olämpligt om Sverige är med och bidrar till en sådan utveckling.
Som vi nämnt i kapitel tre har även rådet anfört att risken för en eventuell exploatering av surrogatmödrar inte kan uteslutas då det altruistiska surrogatmoderskapet kan komma att leda till ett mer öppet synsätt på kommersiellt surrogatmoderskap. I samma rapport har dock anförts att exploateringen av kvinnor kan minska om Sverige tillåter altruistiskt surrogatmoderskap. I en och samma rapport framförs med andra ord motstridiga ställningstaganden vilket vi tycker visar på den komplexitet och osäkerhet som föreligger vid surrogatmoderskap. Enligt vår uppfattning talar detta emot ett tillåtande av surrogatmoderskap i svensk rätt. Det föreligger alltför stor tvetydighet och osäkerhet kring vad ett altruistiskt surrogatmoderskap kan komma att leda till i fråga om kommersialisering och exploatering av framför allt kvinnor.
Även avtal som reglerar surrogatmoderskap har diskuterats i samband med en eventuell legalisering. Det råder delade meningar om det är möjligt att på förhand ingå avtal om att surrogatmodern efter födseln ska lämna ifrån sig barnet. Vi menar att ett sådant avtal kan vara positivt, sett ur de tilltänkta föräldrarnas perspektiv, då de garanteras rätt till barnet. Ur surrogatmoderns perspektiv kan det vara både positivt och negativt med ett surrogatavtal. En positiv aspekt är att de tilltänkta föräldrarna inte har någon möjlighet att ångra sig om det exempelvis skulle vara något fel på barnet eller om hemförhållandena ändrats under graviditetens gång. Surrogatmodern tillförsäkras då att barnet hon bär kommer dit det är tänkt. En negativ aspekt kan dock vara att inte heller surrogatmodern har någon möjlighet att ångra sig om hon ingått avtal om att lämna ifrån sig barnet efter födseln.
Ett på förhand ingånget avtal som inte kan ogiltigförklaras kan enligt vår uppfattning vara förenligt med den svenska grundläggande principen att avtal ska hållas, pacta sunt servanda. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är detta positivt då det svenska rättssamhället eftersträvar förutsebarhet vilket ett sådant avtal skulle bidra till. Vi ställer oss dock frågande till om detta å andra sidan är förenligt med svenska värderingar och principer såsom exempelvis moderskapspresumtionen. Frågan är om det verkligen på förhand går att avtala, eller genom lag reglera, att den kvinna som föder barnet inte är dess rättsliga mor.
Det har framförts att det vid en lagstiftning om surrogatmoderskap bör finnas krav på att den tilltänkta surrogatmodern ska ha genomgått minst en förlossning samt ha egna barn. Vi ställer oss dock frågande till vad detta eventuella krav fyller för funktion. Att surrogatmodern har genomgått en förlossning och har egna barn garanterar inte att hon är införstådd med vad metoden innebär och hur hon faktiskt kommer reagera eller må när hon efter förlossningen måste lämna ifrån sig barnet. Surrogatmodern kan på förhand anta att hon inte kommer skapa några band till barnet men enligt vår mening är detta något som aldrig går att med säkerhet veta. Vi ställer oss frågande till om det verkligen är möjligt att inte knyta an till ett barn som växer i magen utifrån vetskapen att barnet tillhör någon annan. Under en graviditet kan även händelser inträffa som gör att förfarandet kring att lämna ifrån sig barnet efter förlossningen blir svårt. Det blir därför enligt vår mening mycket problematiskt att i sammanhanget kunna lämna ett informerat samtycke vilket även rådet anförde i sin rapport. Det har framhållits att
29 en legalisering av surrogatmoderskap i Sverige endast är möjlig om ett informerat samtycke från alla parter kan garanteras. Enligt vår uppfattning är det dock oerhört problematiskt, om inte omöjligt, att faktiskt garantera att ett informerat samtycke har lämnats av alla parter. Det är på förhand svårt, framförallt för surrogatmodern, att veta vad hon ger sig in på och hur hon kommer må. Detta talar enligt vår mening emot ett införande av altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige.
Som ett argument för en legalisering av surrogatmoderskap har dock anförts att det kan medföra högre säkerhet. Vi instämmer till viss del i detta resonemang då hälso- och sjukvården får ökad kontroll över förfarandet vilket medför att framförallt surrogatmoder och barn får tryggare förutsättningar. Vi är dock kritiska till om en kontroll likt denna är tillräcklig. Oberoende av en starkare kontroll kan en acceptansglidning mot mer kommersiella former ske, en kontroll kan inte heller garantera att påtryckningar inte förekommer. Påtryckningsrisken är även vid altruistiskt surrogatmoderskap svår att undvika. Vi menar att det aldrig kan finnas en garanti för att människor inte utnyttjas eller påverkas av personer i sin närhet. Detta talar med andra ord emot ett tillåtande av altruistiskt surrogatmoderskap.
Vid en legalisering av altruistiskt surrogatmoderskap uppstår frågor rörande ansvarsfördelning och diverse kostnader. Vi vill poängtera rådets anförande att ansvarsfördelningen vid eventuella komplikationer är osäker samt att utredningen framhållit att det föreligger osäkerhet kring vem som ska stå för de ökade kostnader och resurser i hälso- sjukvården vid ett tillåtande av surrogatarrangemang. Dessa aspekter måste enligt vår uppfattning tillmätas stor betydelse vid bedömningen om surrogatmoderskap ska legaliseras i Sverige. Att hälso- och sjukvården får en ökad kontroll över förfarandet kan bli betydelselöst om det inte finns en tydlig ansvarsfördelning vid eventuella komplikationer kopplade till surrogatarrangemanget. Frågan är dock hur en sådan ansvarsfördelning ska se ut. Även kostnadsfördelningen vid en tillämpning av förfarandet kräver enligt vår mening en noggrann utredning och reglering för att en legalisering ska möjliggöras. Vi ställer oss frågande till vem som ska stå för de ökade kostnaderna som tillkommer sjukvården om surrogatmoderskap tillåts som en metod inom assisterad befruktning.
4.2.2 Surrogatmodern
Med hänsyn till kvinnors rätt till självbestämmande anförde rådet att det av altruistiska skäl borde vara möjligt att välja att vara surrogatmoder till fördel för barnlösa par. Vi ställer oss frågande till hur argumenten kring självbestämmande talar till fördel för surrogatmoderskap. Syftet med självbestämmanderätten är att kvinnor ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Det går givetvis att hävda att en kvinna själv ska få bestämma om hon vill bära ett barn för annans räkning men som utredningen framhållit föreligger risk för påtryckningar från kvinnans omgivning. Det går inte att med säkerhet veta om kvinnan av egen fri vilja valt att vara surrogatmoder eller om det förelegat påtryckningar från exempelvis någon nära familjemedlem. Även tvångskänslor som bidrar till beslutet på grund av någon annans påtryckningar kan finnas. Grundas beslutet om att vara surrogatmoder av påtryckningar kan följden bli mycket allvarlig för de som blir utsatta. Ett eventuellt tillåtande kan kanske aldrig komma till bukt med de som faktiskt utsätts för påtryckningar men inte berättar om dem för någon. Frågan är om sjukvården kan utöva sådana exakta kontroller på de som genom
30 surrogatmoderskap avser att bära fram ett barn att påtryckningar kan upptäckas och förebyggas.
Argumenten om kvinnors rätt till självbestämmande kan även ifrågasättas i anknytning till ett eventuellt surrogatavtal. Ett i förhand ingånget avtal kan komma att inskränka kvinnans rätt till abort. Ett avtal kan även innebära att de tilltänkta föräldrarna får möjlighet att bestämma om kvinnan ska genomgå en abort vilket inskränker kvinnans rätt till sin egen kropp. Kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp kan givetvis vara ett argument för en legalisering av altruistiskt surrogatmoderskap, vi ställer oss dock frågande till hur det är förenligt med aborträtten. Vi anser att självbestämmanderätten torde innefatta samtliga aspekter, därmed bör även kvinnans rätt till abort alltid finnas, oavsett surrogatavtal. Om en legalisering sker anser vi att bland annat abortfrågan måste vara tydligt reglerad för att inte inskränka kvinnans rätt till självbestämmande och abort.
Inte enbart kvinnans rätt till självbestämmande utan även synen på kvinnan är en viktig aspekt i denna fråga som diskuterats i både rapporten och utredningen. Utredningen anförde att surrogatarrangemang kan förstärka de traditionella könsrollerna vilket talar emot en legalisering av surrogatmoderskap i Sverige. Det har även förts resonemang om att synen på kvinnor kan försämras och att de kan ses som en slags handelsvaror om denna typ av arrangemang tillåts i Sverige. Även denna fråga är enligt vår mening viktig att ta hänsyn till vid en eventuell legalisering i svensk rätt. Om denna typ av arrangemang tillåts är det av största vikt att synen på kvinnor inte försämras. En eventuell lagstiftning ska inte verka bakåtsträvande, den ska med andra ord inte föra tillbaka en konservativ syn på kvinnan. Vi menar att det finns en risk för att kvinnan i sådana fall kan komma att betraktas som en vars viktigaste uppgift är att bära och föda barn.
De medicinska risker och komplikationer en graviditet och förlossning kan innebära bärs som ovan redogjorts för av surrogatmodern istället för den tilltänkta modern. Det har även framhållits att det föreligger okunskap kring de psykologiska konsekvenser ett sådant arrangemang kan innebära. Enligt vår uppfattning är de fysiska riskerna med ett arrangemang ett mindre problem än de psykiska skador en surrogatmoder kan komma att lida. Om altruistiskt surrogatmoderskap blir tillåtet i Sverige anser vi att den tilltänkta surrogatmodern bör vara väl införstådd med de fysiska risker en graviditet kan medföra. Eventuella psykiska lidanden är däremot svårt att på förhand vara införstådd med, det är omöjligt för surrogatmodern att veta hur hon reagerar när hon måste lämna ifrån sig barnet hon burit på. Att på förhand inte kunna veta de psykologiska riskerna talar enligt vår mening starkt emot ett tillåtande av altruistiskt surrogatmoderskap.
Som redogjorts för har studier genomförts där det påvisats att de flesta surrogatmödrar uppfattar upplevelsen som berikande. Studier har även visat att majoriteten surrogatmödrar inte upplevt några nämnvärda problem med att lämna ifrån sig barnet efter födseln. Vi ställer oss dock frågande till hur tillförlitliga studierna är då de är relativt begränsade i sin omfattning. I det fall Sverige inför surrogatmoderskap som en metod inom assisterad befruktning anser vi att fler omfattande studier behövs för att säkerställa att ingen kvinna upplever svåra psykiska besvär med exempelvis överlämnande av barnet till de tilltänkta föräldrarna.
31
4.2.3 Barnet
Som redogjorts för i kapitel tre finns ett antal studier på hur barnen har reagerat på deras tillkomst. Studierna visar inte på några psykiska problem som är värre än hos andra barn hos de barn vilka tillkommit genom surrogatmoderskap. Som påpekats är dock studierna små och gjorda på relativt få personer. Det finns dessutom få studier där ett långtidsperspektiv anlagts, vilket även kan leda till problem vid tolkningen av hur barnen påverkas på längre sikt. Det har även framhållits att barnet kan komma att påverkas av frånvaron av biologiskt samband. Hänsyn måste därför tas till den anknytning som kan uppstå mellan barnet i magen och kvinnan. Inga studier har visat hur barnet påverkas av att anknytningen bryts. Det är därmed inte möjligt att ha kunskap om de psykologiska konsekvenser ett surrogatarrangemang kan ha på ett barn och hur barnet påverkas på lång sikt. Bristen på studier talar enligt vår mening med hänsyn till barnets bästa emot ett tillåtande av surrogatmoderskap i Sverige.
Vikten av att faktiskt beakta principen om barnets bästa har även framförts i utredningen. Enligt vår mening är ett tillgodoseende av barnets bästa komplicerat då det som ovan angivits är svårt att faktiskt veta hur barn till surrogatmödrar påverkas psykiskt på både kort och lång sikt. Principen om barnets bästa talar därför enligt vår uppfattning emot ett tillåtande av surrogatmoderskap i svensk rätt. Enligt vår mening får det inte råda någon som helst osäkerhet för om barn som tillkommer genom dessa arrangemang riskerar att lida någon psykologisk skada, varken i tidig ålder eller i senare skeden i livet. Det finns dock inga garantier för att så inte sker. De psykologiska konsekvenserna måste utredas i en mycket större skala för att Sverige ur ett rättssäkerhetsperspektiv ska kunna införa denna metod.
Enligt vår mening finns det ingen absolut rätt att bli förälder, däremot har barn flertalet rättigheter som inte kan bortses ifrån. Ett barn ska aldrig behöva sväva i ovisshet om vilka som är dess föräldrar och vilka som bär det rättsliga ansvaret. Vid ett surrogatarrangemang finns risk för att tvister uppkommer mellan surrogatmodern och de tilltänkta föräldrarna vilket kan innebära att barnet kan komma att lida skada. Även detta talar enligt vår mening emot ett tillåtande av surrogatmoderskap i Sverige.
4.2.4 De tilltänkta föräldrarna
Det har redogjorts för att ett surrogatarrangemang kan hjälpa de som av olika anledningar inte själva eller genom andra metoder inom assisterad befruktning kan få barn. Metoden kan därmed innebära att fler får möjlighet att bli föräldrar vilket enligt vår mening är positivt. Ett tillåtande av surrogatmoderskap kan bland annat underlätta för framförallt samkönade manliga par att bli föräldrar. Kvinnor har biologiskt sett större möjligheter att få barn. I och med införandet av ensamstående kvinnors rätt till inseminering är denna möjlighet nu ännu större. Män har i sammanhanget den biologiska nackdelen att de inte själva kan bära ett barn, denna förutsättning är dock svår att göra något åt. Samkönade män har emellertid enligt svensk rätt möjlighet att adoptera barn. En baksida är dock att det i Sverige inte finns många barn att adoptera och att få andra länder möjliggör adoption för samkönade par.
Ytterligare en aspekt som måste tas i beaktande är att en persons barnlängtan inte är en garanti för att denne kommer vara en bra förälder. Att bli förälder är ingen rättighet och barnets bästa bör alltid sättas i främsta rummet. Det finns många föräldralösa barn världen över som är i behov av en familj och vi anser att adoption bör tillmätas större vikt än surrogatmoderskap vid familjebildning. Om surrogatmoderskap ändock tillåts anser vi att de
32 tilltänkta föräldrarna bör genomgå en lämplighetsprövning likt en sådan som sker vid adoption. Detta för att säkerställa tilltänkta föräldrars lämplighet och trygga barnets uppväxt. En legalisering av altruistiskt surrogatmoderskap är givetvis en fördel för tilltänkta föräldrar då fler får möjlighet att skaffa barn. Denna fördel väger dock enligt vår mening inte över alla de nackdelar ett tillåtande kan medföra.
4.2.5 Etiska perspektiv
Som redogjorts för har Jönsson tagit ställning för ett införande av surrogatmoderskap i svensk rätt. I motsats till Jönsson har Ekman anfört att ingen form av surrogatmoderskap borde tillåtas i svensk rätt. Kvinnors rätt till självbestämmande över sin egen kropp var enligt Jönsson argument för ett tillåtande av både altruistiskt och kommersiellt surrogatmoderskap i Sverige. Jönsson anförde även att staten bör förhålla sig neutral vad gäller personers moraliska val. Ekman å andra sidan menade att alla former av surrogatmoderskap är desamma och att kvinnan blir ett verktyg, graviditeten blir en funktion för andra. Ekman anförde även att påståendet att altruistiskt surrogatmoderskap enbart är altruistiskt saknar belägg.
Vi anser liksom Ekman att ett helt altruistiskt surrogatarrangemang aldrig kan garanteras då det kan finnas många bakomliggande orsaker till att en kvinna blir surrogatmoder. Om ett altruistiskt surrogatmoderskap är reglerat kan det ändock inte uteslutas att ersättning förekommer för annat än kostnader som har med graviditeten att göra. Enligt vår uppfattning blir det problematiskt för sjukvården att kontrollera att surrogatmodern inte får andra ersättningar från de tilltänkta föräldrarna. Även påtryckningsrisken är enligt vår mening ofrånkomlig oavsett om arrangemanget är altruistiskt. Vi anser liksom Ekman att kvinnan kan komma att ses som ett verktyg samt att barnet kan bli en handelsvara vilket enligt vår mening inte kan anses vara etiskt försvarbart.
4.3 Avslutande kommentar
I detta kapitel har de fördelar och nackdelar med surrogatmoderskap som framkommit i rapporten och utredningen analyserats. Även moraletiska aspekter har diskuterats utifrån olika ståndpunkter. Med beaktande av ovan redogjorda fördelar och nackdelar med altruistiskt