6. Resultat och analys
6.7 Varför är det brist på information?
6.7.1 Analys av varför är det brist på information?
De självklara aspekterna till varför det inte finns mycket information gällande män som offer handlar enligt respondenterna om att det varken finns mycket forskning kring ämnet men även att ämnet inte är lika uppmärksammat. Kvinnors våld mot män anses inte vara lika grovt som när kvinnan är våldsoffret. Brist på informationen kommer ifrån att samhället har en bild på vilka som är våldsoffer. Det gör att när män hamnar under den kategorin blir det svårt att begripa att andra kön, utöver kvinnan, kan bli utsatta för våld. Som tidigare nämnt i studien handlar det om att brist på information också beror på att männen har en rädsla på att inte bli trodda på. Det innebär att det är rättsväsendets ansvar att se till att män inte ska behöva vara rädda när de väl ska söka hjälp för de våld de blir utsatta för.
Männen ses fortfarande som våldsutövaren när våld diskuteras, vilket inte någonting ovanligt då män ses som de som är fysiskt starkare än kvinnan. Det kan också bero på att män fick slå kvinnan förr, vilket har gjort att den bilden av att mannen är våldsutövaren fortfarande finns kvar i samhället. Respondenten berättar vidare att machonormen är någonting män uppfostras till att leva upp till. Machonormen innehar att män är starkare och hårdare i jämförelse med kvinnan och när kvinnan ses som en våldsförövare hamnar männen i underläge. Som man handlar makten mellan könen om att vara överordnad. Genom att vara i underläge (som man) innebär det att man förlorar makten som överordnad och kan istället jämföras med kvinnan, som också är i underläge. Våldet som männen blir utsatta för brukar inte heller vara det fysiska våldet och därför är det betydelsefullt att verksamheter som socialtjänsten påpekar vad för olika våldstyper folk kan bli utsatta för. Information om de olika våldstyper kanske är en bidragande faktor till varför män inte anmäler. Likadant gällande information om VINR i allmänhet, om det inte lyckas nå ut till män eller män i samkönade relationer kan det leda till att mörkertalet kvarstår eller växer. Enligt Skillmark och Kullberg (2020) handlar det om brist på socialarbetarnas engagemang vad gäller män som våldsoffer. Dock uppger våra respondenter att männen helt enkelt inte känner sig trygga med den informationen som finns gällande de som våldsoffer eller den informationen som handlar om att söka hjälp eller stöd.
7. Slutdiskussion
Syftet med studien är att söka kunskap om socialsekreterares erfarenheter av att möta män i som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner. Det är en specifik problematik som har varit outforskad i dagsläget i Sverige. Detta examensarbete hoppas öka kunskapen om män som våldsoffer och svenska socialarbetares erfarenheter gällande ämnet. Studiens resultat och analys har redovisats utifrån olika teman/rubriker. De olika teman rörde mörkertal, maskulinitetsnorm, skuld och skam, olika insatser, avsaknad av information om män som offer samt varför det är brist på information.
De slutsatser som vi har kommit fram till efter att ha presenterat och analyserat vår empiri om problematiken är att det idag finns ett stort mörkertal avseende manliga våldsoffer. Vidare presenteras maskulinitetsnormer, skuld och skam som återkommande förklaringar till varför män inte talar om våldsbrotten eller anmäler våldsbrotten i och med en brist av tillit mot polisen och samhället. Vidare framkommer det att män ofta misstänkliggörs som
våldsutövare, det finns en tydlig okunskap om problematiken idag och att våldet mot kvinnor dominerar området. Genom en markant satsning på att förmedla information gällande män som våldsoffer kan det i framtiden underlätta för män att söka hjälp.
Respondenterna och tidigare forskning gav liknande resultat vad gäller teman som berörde VINR. Resultaten visade att VINR gällande män som offer rörde maskulinitet och
könsnormer. Det var även vanligt med att det fanns ett mörkertal vad gäller män som våldsoffer. Respondenterna såsom tidigare forskning redogör för att män som är våldsoffer blir misstänkta för att även vara våldsutövare. I vissa fall är männen även våldsutövare, men inte i alla. Enligt maskulinitetsnormer är männen de könet som besitter den dominerande makten, den som är överordnade och den starka. När männen utsätts för våld förlorar de sin maskulinitet, vilket gör de osäkra och bidrar till skuld och skam. Det här i samband med en misstro mot rättsväsendet, samhället och sin omgivning kan leda till att männen ej anmäler, vilket leder till att det brott män utsätts för förloras i statistiken. I både tidigare forskning och respondenternas svar nämndes det att män som våldsoffer även kan bli misstänkta för att vara våldsutövare i första hand. I vissa fall har det varit en sanning, där män som offer också har varit våldsutövaren. Män ses enligt maskulinitetsnormer som den med makt, den starka och överordnade. När män avviker från maskulinitetsnormer ses männen som osäkra vilket kan bidra till att de känner skuld och skam. Därmed väljer många män att inte anmäla våldet de blir utsatta för, men även för att omgivningen och rättsväsendet inte tror på dessa män. Det leder därmed att statistiken vad gäller män som offer inte är korrekt.
Vår första frågeställning var: Hur uppfattar socialsekreterarna att problematiken är?. Utifrån vårt resultat och analys har vi fått svar på den första frågeställningen. Enligt respondenterna var problematiken män som utsätts för våld av sin kvinnliga partner omfattande. Därmed kan vi koppla det till tidigare forskning där Hradilovas (2009) rapport handlar om i vilken
utsträckning män utsätts för våld i nära relationer av sin kvinnliga partner. Författaren kom fram till att kvinnor också kan vara våldsförövare. Skillnaden var att när de olika könen var offer kände inte männen att de kunde anmäla till polis eller andra myndigheter om de våld de blir utsatta för. Likt tidigare forskning nämnde respondenterna att det också beror på
maskulinitetsnorm, skuld och skam som gjorde att män inte anmälde våldet vilket även bidrog till att det fanns ett mörkertal.
Även vår tredje frågeställning blev besvarad, frågeställningen var: Hur upplever
socialsekreterarna om problematiken män som utsätts för våld av en kvinnlig partner?.
Studien visade att respondenterna kunde förklara att de har kunskap om VINR generellt, dock inte lika mycket vad gäller män som utsätts då det är allt vanligt förekommande att det är kvinnor som är våldsoffret. De nämnde att det fanns brist på just män som våldsoffer och att det har med samhällets bild av män som våldsoffer. Tack vare att det inte är många män som söker hjälp eller anmäler bidrar det till ett stort mörkertal. Kunskapen blir bristfällig och därmed innebär det att det finns lite forskning kring ämnet. Tidigare forskning förklarar att det handlar om att män inte vill anmäla eftersom deras rädsla av förnekelse vad gäller att bli trodda på. Det bidrar till att forskningsintresset kring ämnet inte blir fullständig.
Det gör att vi kommer in på vår andra frågeställning som är: Hur upplever socialsekreterarna
att arbetsprocessen ser ut och de stödinsatser som finns att tillgå?. Våra respondenter uppger
att arbetsprocessen inte ser annorlunda ut vad gäller en man som blir utsatt av sin kvinnliga partner kontra en kvinna som blir utsatt av sin manliga partner. Fyra av sex respondenter svarade att skyddat boende erbjuds oavsett om du är man eller kvinna som är våldsutsatt. I fall där en våldsutsatt man som tidigare varit en våldsutövare söker hjälp kan det uppstå svårigheter i arbetsprocessen, nämligen ett dilemma om mannen får redskap till att bearbeta våldet eller redskap till att utöva mer våld. Vidare förklarade respondenterna olika typer av stöd- och hjälpinsatser gällande VINR ärenden. Vi kom fram till att de vanligaste stöd- och hjälpinsatserna som respondenterna nämnde var skyddat boende och stödsamtal.
Respondenterna menade på att de förhöll sig till de insatserna oavsett kön. Kön ska inte avgöra vad för insatser som införs, insatserna ska även vara individanpassade. Utifrån Kullbergs (2015) studie stod det att män som våldsoffer fick insatser som skulle vara mer informativa. I jämförelse med kvinnan som våldsoffer kunde männen bli hänvisade till att fortsätta med rekommenderade insatser av myndigheter som socialtjänst. Skillnaden blir att det alltid finns stöd- och hjälpinsatser till båda könen, men de behandlas på olika sätt då män och kvinnor har olika attityder vad gäller att få hjälp som offer.
Studien har haft ett begränsat antal respondenter vilket är en svaghet. Mer data hade kunnat samlats in ifall flera personer hade intervjuats. Studien hade kunnat få flera perspektiv från olika socialarbetare runtom i Sverige. Vidare kan det vara försvårande att intervjuerna inte har utförts genom fysiska möten med respondenterna utan via telefon eller e-post. Det hade förmodligen blivit andra resultat med annat material, respondenterna hade troligen öppnat upp mer. Studiens styrkor är att respondenterna har arbetat inom olika kommuner i Sverige och arbetat inom olika socialtjänst, alla kopplat till VINR. Det har bidragit till att undersöka hur olika kommunerna inom Mellan- och västra Sveriges kommuner arbetar med VINR inom olika socialtjänst. Av 290 kommuner valde vi att intervjua sex stycken och därmed innebär det att det behövs ytterligare forskning kring ämnet, där de andra 284 kommuner blir
inkluderade. Den centrala styrkan i studien är att den bidrar till att belysa problematiken som är tabubelagt och som behöver lyftas ytterligare.
Det framkommer i både tidigare forskning men även från respondenterna som medverkar i denna studie att våldet mot kvinnor dominerar kunskapsområdet. I studien av Simon och Wallace (2018) bedöms relationsvåld mot män någonting som förblir osynligt. Det kan delvis bero på en ovilja från samhället att stödja männen i och med att de kulturellt uppfattas vara maskulina och därmed starka. Liknande resonemang finner vi i studier av Cheung, Leung och Tsui (2009) och Chaudhuri (2012). Relationsvåld där männen är offer kan därför anses vara någonting som inte uppmärksammas i samma utsträckning när kvinnan är offret. Ämnet är ett samhällsproblem, menar van Lawick (2013), och det har nyligen kommit fram att kvinnan kan vara förövaren. Det finns en uppenbar okunskap vad gäller våldet mot män av en
kvinnlig partner. Informationen bör kunna diskuteras och ifrågasättas. Av den anledningen är det uppenbart att forskningen kring problematiken därav har halkat efter, och behöver
utforskas i större utsträckning. Ämnet kvinnors våld mot män bör forskas vidare och är en av anledningarna till studiens syfte. Således krävs det mer forskning som kan bidra till att synliggöra mäns utsatthet i partnervåld och öka kunskapen om problematiken. Resultaten visar att ytterligare forskning på området är av relevans för socialt arbete i Sverige. Att vidare forska om ämnet kan bidra till att framtida socialarbetare i Sverige kan vara medvetna vad gäller problematiken samt kunna nå ut till de våldsutsatta männen. Ytterligare något som framkommit i studien var att män erbjuds hjälp, men inget gällande hur insatserna har hjälpt männen på lång sikt. För att utforma arbetet med våldsutsatta män kan det vara av intresse att ha en uppfattning vad gäller kvinnliga våldsutövare för att bättre förstå problematiken. Detta har väckt tankar på huruvida framtida forskning kan göras på kvinnliga våldsutövare eftersom det kan tänkas ge en bättre förståelse för problematiken. Det praktiska sociala arbetet har en möjlighet att förbättras ordentligt, baserad på vetenskaplig forskning kan det utmynna i anpassade metoder och stöd-och hjälpinsatser i arbetet med våldsutsatta män.
Referenslistan
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Burcar, V. (2005). Gestaltningar av offererfarenheter: samtal med unga män som utsatts för
brott. Diss. Lund : Lunds universitet, 2005. Lund.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Caplovitz Barrett, K. (1995) A functionalist Approach to Shame and Guilt. I J.P., Tangney, & K. W., Fischer (Eds.). Self- Conscious Emotions (pp. 25- 63). New york: Guilford.
Chaudhuri, T. (2012). Patterns of Male Victimization in Intimate Relationships: A Pilot Comparison of Academic and Media Reports. The Journal of Men's Studies, vol 20(1), 57-72. DOI: 10.3149/jms.2001.57
Cho, H., Seon, J., Choi, G-Y., An, S., Kwon, I., Choi, J-Y., Hong, S., Lee, O. J., Son, E., & Yun, H. S. (2020). Gender Differences in Intimate Partner Violence Victimization,
Help-Seeking, And Outcomes Among College Students. Advances in Social Work, 20(1), 22–44. DOI: 10.18060/23675
Eliasson, M. & Ellgrim, B. (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en
kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Gindt, D. (2008). Introduktion till kritiska maskulinitetsstudier. Lambda Nordica. 13(4), s. 6-14.
Heber, A., Tiby, E. & Wikman, S. (red.) (2012). Viktimologisk forskning: [brottsoffer i teori
och metod]. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser:
att stärka människors motståndskraft. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Herz, M. & Johansson, T. (2011). Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Hradilova, K. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer – Våldets karaktär och
offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Brottsförebyggande rådet (Brå).
https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf Jämställdhetsmyndigheten. (13 januari 2021). Information om våldsutsatthet.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/covid-19/informationomva ldsutsatthet
Jämställdhetsmyndigheten (2018). Varaktig framgång istället för projekt.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2018/11/varaktig-framgang-i-s tallet-for-projekt-nordiska-erfarenheter-av-valdsforebyggande-arbete-2018.pdf#__utma=1.19
83884123.1498467900.1545213540.1545226729.574&__utmb=1.56.10.1545226729&__utm c=1&__utmx=-&__utmz=1.1545064122.565.28.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=o rganic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=256406411
Kullberg, C, & Skillmark, M. (2020). The significance of context and victim–offender relationship for Swedish social workers’ understandings of young men’s violent victimization. International Review of Victimology 2020, Vol. 26(3) 295–313. DOI: 10.1177/0269758019895345
Kullberg, C. & Skillmark, M. (2017). The significance of position for Swedish social workers’ understanding of young men’s victimization of violence. Nordic Social Work
Research, Vol. 7(1), 54-66. DOI: 10.1080/2156857X.2016.1192056
Kullberg, C., Skillmark, M., Nord, C., Pers, A. & Fäldt, J. (2015). Förståelse, bedömningar
och hjälpinsatser: Socialarbetares arbete med män som våldsoffer. Högskolan Dalarna,
Arbetsrapport 2015:02.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Kvinnojouren. (2020). Kvinnohistoria. Hämtad 8 december 2020 från
http://www.kvinnojouren.com/kvinnohistoria/
Länsstyrelsen Skåne (2018). Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (2018:13).
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402727db/1526643624119/Inters ektionella-perspektiv-pa-vald-nara-relationer.pdf
Länsstyrelsen Östergötland (2018). Utveckling av program för våldsförebyggande arbete med
föräldrar (2019:6).
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2780e61716999f26bcfb38a/1554117339923/2019- delrapport-foraldrastod.pdf
Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Nybergh, L. (2013). Genväg till forskning. När män utsätts för våld i en nära relation – hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning. Västra Götalandsregionens
kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/ 152f9296-2c48-4df9-be5d-e2f1282ef21e/GTF5.pdf?a=false&guest=true#__utma=1.5988263 78.1591176017.1599646798.1605783880.3&__utmb=1.15.10.1605783880&__utmc=1&__ut mx=-&__utmz=1.1605783880.3.3.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr =(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=88716059
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Scheff, T.J. & Starrin, B. (2002). Skam och sociala band - om social underordning och
Simon, TM. C., & Wallace, WH. T. (2018). Qualitative Social Work, Vol. 17(6), 744-761. DOI: 10.1177/1473325017694080
Skau, G.M. (2018). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och
hjälpare. (Uppl. 4). Stockholm: Liber.
Skillmark, M & Kullberg, C (2020). The significance of context and victim–offender relationship for Swedish social workers’ understandings of young men’s violent victimization. International Review of Victimology, vol.26(3): 295-313
http://mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1390388&dswid=1267
Skolverket (2018). Redovisning av uppdrag att utvärdera det våldsförebyggande programmet
Mentors in Violence Prevention. 2015:518. Socialdepartementet.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3938
Socialstyrelsen. (16 december 2020). Våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization (2005). WHO multi-country study on women's health and
domestic violence against women [Elektronisk resurs] : initial results on prevalence, health outcomes and women's responses. Geneva: World Health Organization.
Åkesson, E., Darj, F., Malmberg, L. & Ravanbakhsh, N. (2018). Intersektionella perspektiv
Bilaga 1
Hej! Vi är två socionomstudenter som ska skriva C-uppsats gällande Våld i nära relationer - kvinnors våld mot män, då vi finner det som en kunskapslucka i forskningen. Det skulle uppskattas enormt om Ni kan ställa upp på intervju via telefon/mail och svara på några frågor angående ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur män i Sverige som har utsatts för våld av sin kvinnliga partner upplever stöd och hjälp. Eftersom vi praktiserar forskningsetik följer vi informerat samtycke, informationskrav, nyttjandekrav och konfidentialitetskrav, data kommer varken förvrängas eller fabriceras. Vi lägger stor fokus på avidentifiering och
anonymisering. De svar som respondenterna lämnar kommer endast vara till
forskningsändamål, de kommer vara anonyma och kodlistan kommer således förstöras - varken vi som forskargrupp eller obehöriga kommer ha tillträde till kodlistan då den kommer raderas. Det är tänkt att genomföra intervjuerna nu i november, och kan som sagt ske över telefonsamtal eller mail. Hör gärna av Er för mer frågor och funderingar. Tacksam för svar! Mvh Torin Barwari och Lwam Teklemariam Haile, universitetsstudenter.
Bilaga 2
Information om deltagande i examensarbete
Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka vad socialarbetare har för erfarenheter av män som upplevt våld av deras kvinnliga partner. I examensarbetet genomförs intervjuer med personer som arbetar med våld i nära relationer. Intervjuerna spelas in audio med utrustning som
tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas. Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna. Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts och publicerats på DIVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person och platser kommer att ersättas med pseudonymer. Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar
personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter
Torin Barwari Lwam Teklemariam Haile Pia Aronsson
torinbarwari96@outlook.com lwam978@yahoo.se Pia.Aronsson@oru.se 0723503395 0704802034 0705577559
Samtycke till deltagande i examensarbete
Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Torin Barwari och Lwam
Teklemariam Haile.
_______________________________ ________________________________ Namn Efternamn Ort, datum