I det här avslutande kapitel analyseras resultatet som studien genererat för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta följs av en avslutande diskussion och tankar kring fortsatt forskning.
30
Analys av resultat
Genom att använda mig av teorin förstå, vilja och kunna har jag delat in förutsättningarna för implementering i dessa tre kategorier. Alla patientnämnder förstår att information är viktigt, syns man inte så finns man inte. Förståelsen är bred, det finns många anledningar till att information är viktig. Viljan att informera är också stor. Patientnämnderna tar alla chanser de får att komma ut med information och tackar inte nej när tillfälle ges till exempel vid
intervjuer, eller information på olika sammankomster. Att kunna informera, att ha resurser i form av tid och pengar både finns och saknas. Tiden att åka ut och informera vid olika sammankomster verkar finnas, alla patientnämnder har varit ute i olika sammanhang och informerat om sin verksamhet. Att avsätta tid från annan verksamhet för att hinna med information är däremot svårare. Här är inte information ett prioriterat område. I vissa fall handlar det om vakanser men det handlar också om att patientärenden prioriteras högre. De ekonomiska resurserna finns för det som patientnämnderna anser ingår i deras uppdrag. Det är ingen som önskar mer resurser för att få ut sin information på ett annat sätt än det som görs idag. Studien har inte försökt skilja på olika resurser som tid, personal och ekonomi. Därför ska svaren på om patientnämnderna har resurser ses som en överblicksfråga. Helt klart är att det som informanterna själva tar upp som en resurs när det handlar om information är tid. Tid som man anser sig ha när allt flyter på som det ska och inga vakanser finns. Andra typer av resurser nämns inte specifikt.
Som studien tagit upp tidigare kan innebörden av begreppet frontbyråkrat variera. Den definition som studien valt är ganska vid. Det är ändå inte säker att handläggare som arbetar på patientnämnderna ska inkluderas i begreppet frontbyråkrat. Vad som kan vara intressant att titta på är de bemästringsstrategier som Lipsky, Winter och Lehmann Nielsen tar upp. Den första är att minska efterfrågan för att undvika överbelastning. Att inte informera mer än att patientnämnderna har resurserna för att ta hand om de ärenden som kommer in. Vad de däremot inte gör är att göra sig otillgängliga, patientnämnderna har bra telefontider och andra kontaktvägar. Den andra är att vara selektiv i valet av klienter. Det här har studien inte tittat på och vet därför inget om fenomenet. De tredje och sista strategin som är ett tillägg av Winter och Lehmann Nielsen handlar om att skapa rutiner och tumregler. I samarbetet mellan patientnämnderna genom det nationella kommunikationsnätverket och chefsnätverket skapas rutiner. Detta är ett pågående arbete. Det skulle kunna vara så att patientnämnderna använder sig av den första strategin för att undvika överbelastning men det är inget som studien
31 egentligen kan säga någonting om. Endast att det skulle kunna vara så. Däremot så skapar patientnämnderna rutiner vilket skulle kunna effektivisera deras arbete.
Enligt de svar som informanterna gett under sina intervjuer anser sig alla patientnämnder ha resurser för att klara sitt uppdrag, när alla tjänster är tillsatta. Både Region Kronoberg och Region Blekinge framhåller att de haft vakanser vilket har lett till att man prioriterat bort information och lagt den tid man har till att ta hand om de patientärenden som kommer in till patientnämnden. Region Värmland säger att de hinner med sitt uppdrag men påpekar också att information inte är deras största uppdrag, att ta hand om patientärenden och analysera dessa är ett större uppdrag. Av svaren på frågorna om resurser kan jag inte läsa ut så mycket mer än de tidsmässiga resurserna. Studien har inte tittat närmare på faktiska kostnader för information så som material och tekniska lösningar.
Av de olika sätt som patientnämnderna nämner för att informera är det endast vid riktade insatser som de betalar för annonser. Region Blekinge tar upp den skillnad som finns mellan stora och små patientnämnder och den fördel som man kan anta att en större patientnämnd har när det kommer till att avsätta medel. Region Blekinge anser att de skulle behöva mer resurser för att kunna genomföra allt de vill i informationsväg samtidigt med de andra uppdragen de har.
Det är svårt att säga emot när fyra av sex informanter anser sig ha tillräckliga resurser för att utföra sitt arbete och samtliga när de är fulltaliga (även om Region Blekinge vill göra mer). Men det är lite motsägelsefullt att samtidigt säga att patientnämnderna är en för allmänheten okänd verksamhet och som Region Kronoberg sa att utmaningen var den samma för 10 år sedan.
Alla informanter anser att information är ett viktigt område. Samtidigt är det ett av de första områden som prioriteras ner när tiden inte finns. Detta kan vara för att man anser att de klara av det som står i lagen med den information som finns i form av broschyrer och internetsidor. Informanterna framhåller att just information inte är deras största område. Att handlägga patientärenden och att utse stödpersoner är större områden. Hur, i vilken utsträckning och var patientnämnderna ska informera om sin verksamhet står inte preciserat i lagen. Att handlägga ärenden och utse stödpersoner är uppdrag som är svårare att prioritera bort, det är mer konkret hur detta ska gå till. Jag skulle därför vilja påstå att information inte är ett prioriterat område hos patientnämnderna, men att de anser det som mycket viktigt.
32
Avslutande diskussion
Syftet med studien var att kartlägga och analysera vilka förutsättningar patientnämnden har för att implementera uppdraget, att informera om sin verksamhet. Jag anser att jag har kartlagt och analyserat förutsättningarna som patientnämnderna har för att implementera sitt uppdrag, att informera om sin verksamhet. Av kartläggningen och analysen går det att se att
patientnämnderna har lite olika förutsättningar. Några är inte och har inte varit fulltaliga personalmässigt vilket gör det svårt att få tiden att räcka till. Jag kan konstatera att
informationsinsatser anses vara mycket viktiga men samtidigt det första som får vika på foten när resurserna inte finns. Patientnämnderna anser sig, när de är fulltaliga, ha resurser för att informera. Med tanke på andra studier som gjorts till exempel The tip of an icberg? A cross- sectional stydy of the general public´s experiences of reporting healthcare complaints in Stockholm, Sweden, som handlar om antalet inrapporterade klagomål ställer jag mig frågande till om den information som patientnämnderna når ut med till allmänheten är tillräcklig.
Jag tycker att det är intressant att alla informanterna vid samtliga patientnämnder tycker att information är ett mycket viktigt område. Samtidigt talar alla om att det här är en verksamhet som inte är allmänt känd, men som är en guldgruva för vården för att kunna genomföra ett förbättringsarbete och leva upp till en ökad patientsäkerhet. Det ligger i vår natur att inte framställa oss själva eller vår verksamhet på ett negativt sätt. Jag hade nog ändå tänkt att det skulle finnas lite mer kritik till utfallet av informationen som till exempel Statskontoret tar upp i sin slutrapport. Även om den kritiken kanske inte skulle ligga på den egna verksamheten utan eventuellt på någon annan till exempel staten för att den inte tillsatt mer ekonomiska medel eller att det nationella nätverket borde ha hunnit göra mer.
Trots att patientnämnderna inte anser att de är en välkänd verksamhet, önskar de inte mer medel för att bli det heller. Informanterna anser att de lever upp till lagen om att informera om sin verksamhet, och ja de informerar det är helt riktigt. Frågan är om alla som är i behov av patientnämnden kan få information om patientnämnderna och deras verksamhet? För att ta reda på det kan man göra en ytterligare studie och kanske fokusera på patienter och/eller allmänhet och ställa frågor till dem kring patientnämnderna och deras verksamhet.
Det är intressant att patientnämnderna anser sig klara av sitt uppdrag, att informera samtidigt som man också anser att deras verksamhet inte är allmänt känd. Här kan jag tycka att det visst kan vara så, att man informerar men att man ändå är okänd men har man då lyckats nå ut med sin information? Behövs en översyn av vilken typ av information som faktiskt ger resultat och
33 vilka grupper i samhället som faktiskt behöver ha informationen om patientnämndernas
verksamhet? Detta går också att göra genom en ytterligare studie, här skulle man önska få kontakt med patienter och/eller anhöriga som inte lämnat synpunkter därför att man inte har kunskapen om hur man gör och inte heller kunnat söka sig den informationen.
Studien lämnar efter sig fler frågor än den svarar på och i vissa fall kan resultatet anses lite tunt. Jag kan därför tycka att den här studie skulle kunna ses som en pilotstudie. Det skulle innebära att med lärdom av det som framkom i den här studien kan man göra en mer detaljerad studie där man kan ta reda på varför det ser ut som det gör. Studien skulle kunna fokusera mer på kunna i Lennart Lundqvist treenighet eftersom det verkar vara där som patientnämnderna inte full ut lyckats. Det skulle gå att göra en totalundersökning av alla 21 patientnämnder i Sverige. Då skulle ett frågeformulär vara en bättre metod än intervjuer på grund av antalet. Jag kan även tänka mig en djupdykning ner i endast en patientnämnd och se mer i detalj hur de arbetar och förhåller sig till informationsuppdraget.
34
7. Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2016) Handbok i kvalitativa metoder. Uppl. 2:2. Stockholm; Liber.
Cairney, Paul (2012) Understanding public policy – theories and issues. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012)
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Uppl. 4. Nordstedts Juridik AB: Stockholm.
Gunnarsdotter, Sara: RÅ inrättar särskilda vårdåklagare. I: Läkartidningen 2013
Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2019) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Uppl. 2, Malmö: Gleerups utbildning AB.
Inspektionen för vård och omsorg (2020) Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
Jangland, Eva, Gunningberg, Lena & Carlsson, Maria (2009). Patients’ and relatives’
complaints about encounters and communication in health care: evidence for quality improvement. I: Patient Education and Counseling, 2009. Vol. 75, no 2, p. 199-204.
Johansson, Vicki & Lindgren, Lena (red.) (2013). Uppdrag offentlig granskning. Uppl. 1. Lund: Studentlitteratur.
Josefsson, Karin (2015) Patientnämnden i granskningen av hälso- och sjukvården – En studie om dess förutsättningar att verka ansvarsutkrävande. Mastersuppsats i offentlig förvaltning. Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Knill, Christoph & Tosun, Jale (2012). Public Policy – A New Introduction. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Lipsky, Michael (2010) STREET-LEVEL BUREACRACY – Dilemmas of the individual in public services. Uppl. 2. New York: Russel Sage Foundation.
Olsson, Jan, Berg, Monika, Hysing, Erik, Kristianssen, Ann-Catrin & Petersén, Anna (2019) Policy i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
35 Patientnämnden Region Blekinge. Verksamhetsberättelse 2019 Patientnämnden. Dnr:
2020/00167-2
Patientnämnden Region Gävleborg. Verksamhetsberättelse Patientnämnden Region Gävleborg 2019. [Elektronisk resurs]
https://www.regiongavleborg.se/globalassets/politik/sa_styrs_region_gavleborg/patientnamnd en/reglemente-och-verksamhetsberattelser/verksamhetsberattelse-2019-patientnamnden.pdf
(hämtad den 7 maj 2020)
Patientnämnden Region Kronoberg. Årsredovisning patientnämnden 2019. [Elektronisk resurs]
http://www.regionkronoberg.se/contentassets/c182ee46e3a2468aa5a43b42aafaabc8/arsredovi sning-for-patientnamnd-2019.pdf (hämtad den 7 maj 2020)
Patientnämnden Region Värmland. Årsredovisning 2019 Patientnämnden. [Elektronisk resurs] https://www.regionvarmland.se/globalassets/global/politik/sa-styrs-region-
varmland/namnder/patientnamnden/arsredovisning-patientnamnden-2019.pdf (Hämtad den 7 maj 2020)
Patientnämnden Skåne. Patientnämnden Skånes årsberättelse 2019. [Elektronisk resurs]
https://vardgivare.skane.se/siteassets/2.-patientadministration/patientens-
rattigheter/patientnamnden/patientnamnden-skanes-arsberattelse-2019.pdf (Hämtad den 7 maj 2020)
Pollit, Christoffer (2003). The Essential public manager [Elektronisk resurs]. Midenhead: Open University Press.
Socialstyrelsen (2018) Förstudie om klagomålshantering i hälso- och sjukvården – Ett enkelt, enhetligt och säkert klagomålssystem som bidrar till lärande. Stockholm: Socialstyrelsen. Stadskontoret. (2013) Patientklagomål och patientsäkerhet. Delrapport med förslag till förändringar av hanteringen av enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården. Stockholm: Stadskontoret.
Stadskontoret. (2019) Utvärdering av det nya klagomålssystemet inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Stadskontoret.
36 Wessel, Maja, Lynǿe, Niels, Juth, Niklas & Helgesson, Gert, The tip of an icberg? A cross- sectional stydy of the general public´s experiences of reporting healthcare complaints in Stockholm, Sweden. BMJ Open 2012.
www.ivo.se (1) https://www.ivo.se/publicerat-material/nyheter/2013/det-har-ar-ivo/ (hämtad den 15 april 2020)
www.ivo.se (2) https://www.ivo.se/om-ivo/ (hämtad den 15 april 2020) www.riksarkivet.se
https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FKalmar +l%C3%A4n%3A&page=46&postid=Arkis+281E1EA9-CD8A-11D5-841B-
00D0B73E7A8B (hämtad den 15 april 2020) www.riksarkivet.se
https://sok.riksarkivet.se/nad?sokord=SE%2fRA%2f420267&postid=ArkisRef+SE%2fRA%2 f160&page=1#tab (hämtad den 15 april 2020)
www.socialstyrelsen.se https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/organisation/rad- och-namnder/halso--och-sjukvardens-ansvarsnamnd2/ (hämtad den 15 april 2020)
www.vårdanalys.se https://www.vardanalys.se/om-vardanalys/ (hämtad den 15 april 2020) Ödegård, Synnöve (red.) (2013). Patientsäkerhet – Teori och praktik. Stockholm: Liber.
Lagar
Lag (1967:866) med anledning av medicinalstyrelsen, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd och Socialstyrelsen.
Lag (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. (Upphävd 1992-07-01)
Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. (Upphävd 2018-01-01)
Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården
Patientsäkerhetslag (2010:659)
37 Intervjuer
Patientnämnden i Region Värmland, telefonintervju, 24 april 2020.
Patientnämnden i Region Dalarna, intervju via Skype, 29 april 2020.
Patientnämnden i Region Kronoberg, telefonintervju, 5 maj 2020.
Patientnämnden i Region Gävleborg, telefonintervju, 5 maj 2020.
Patientnämnden i Region Skåne, telefonintervju, 6 maj 2020.
38
Bilaga 1
Intervjuguide
Jag börjar med att berätta lite kort om mig själv och att intervjun är en del av min C-uppsats.
• Vad har du för position inom patientnämnden och hur länge har du arbetat där? • Var i organisationen befinner sig patientnämnden i er region?
• Hos vem ligger budgetansvaret för patientnämnden, politik eller förvaltning? • Vilket ansvar har politiken för er verksamhet?
• Känner du till patientnämndens uppdrag enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården att informera om er verksamhet?
o Vad innebär lagen?
o Är det en viktig kunskap för alla medarbetare? o Varför tycker du så?
• Vet du varför uppdraget ligger på er att informera? (och inte på ex. Socialstyrelsen eller VC/vårdavdelning?
o Anser du att det borde ligga hos någon annan? • Informerar ni om er verksamhet?
o Hur i så fall?
• Har politiken något ansvar för att informera om patientnämndens uppdrag? • Tycker du att det är viktigt att informera om er verksamhet?
o Varför tycker du så?
• Anser du att ni har tillräckligt med resurser i form av tid/ekonomi/annat för att genomföra uppdraget på ett bra och endamålenligt sätt?
o Varför/ varför inte?
39
Bilaga 2
Hej!
Jag heter Lisa Andersson och skriver just nu på min C-uppsats i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Jag har slumpmässigt valt ut er regin och skulle därför vilja intervjua dig i din roll som chef på patientnämndens kansli. Min uppsats handlar om om och hur patientnämnder informerar allmänheten om sitt uppdrag.
Din medverkan är helt frivillig och du kan när som helst, utan att ange anledning avbryta din medverkan. Jag önskar att du ställer upp med namn och position eftersom jag kommer att intervjua dig utifrån din position i patientnämnden i din region och önskar kunna hänvisa dina svar till just din patientnämnd. Min önskan är att få spela in intervjun för att kunna lyssna på den flera gånger.
Jag tänker mig en telefonintervju på ungefär 30-45 min.
Om du känner dig bekväm med att ställa upp på en intervju önskar jag att den sker så fort som möjligt då uppsatsen ska vara färdig redan 27/5. Jag har ett ganska öppet schema, endast uppbokad hela måndagarna, så kom gärna med förslag på när det skulle vara möjligt med en intervju.
Har du frågor om intervjun eller uppsatsen är det bara att höra av sig via mail eller på telefon. Om du avböjer från att delta önskar jag veta även det så snart som möjligt så att jag kan gå vidare med fler förfrågningar.
Med Vänliga Hälsningar Lisa Andersson