Umeå Universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Patientnämnderna
OCH UPPGIFTEN ATT INFORMERA
Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap
VT 2020
Lisa Andersson
1
Abstract
In 2018, a new law came to govern the work of the patient boards. There, they are charged with the task of informing the public and healthcare professionals about their activities. The State Office's final report states that only 10% of respondents would turn to a patient board with their complaints. Are the activities of the patient boards not known to the public? The purpose of the study is to investigate what the conditions look like for the patient boards when it comes to implementing their mission. The mission is to inform the public about the patient board and their work. The patient boards main activity is to help patients and relatives with their complaints on public healthcare. This is a qualitative case study in which six employees of six different patient boards have been interviewed. The study is based on Lennart Lundquist's implementation theory, the three aspects of understanding, will and ability are central. The results of the study indicate that all respondents seem to fulfil the first two criteria, i.e. they have the understanding and will. Four of six respondents fulfil the last criteria knowledge in order for the implementation to be successful. Yet many of them feel that their activities are not yet widely known. An activity which, in their opinion, is a great resource in the always so important work regarding patient safety.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
Problemformulering ... 4
Syfte och frågeställningar ... 7
Patientnämnder ... 7
Disposition ... 7
2. Teori och tidigare forskning ... 8
Tidigare forskning ... 8
Implementeringsforskning ... 9
Top-down och Bottom-up perspektiven ... 9
Förstå-vilja-kunna ... 10 Frontbyråkrat ... 11 Operationalisering ... 12 3. Metod ... 12 Intervjuer ... 13 Textanalys ... 14 Val av fall ... 14 Analysmetod ... 16 Källkritik ... 17
Validitet och Reliabilitet ... 17
Etiska reflektioner ... 18 4. Förutsättningar för implementering... 18 Region Blekinge ... 18 Region Värmland ... 19 Region Dalarna ... 19 Region Gävleborg ... 20 Region Skåne ... 20
3
Region Kronoberg ... 21
Förstå – vilken kännedom finns om uppdraget att informera? ... 21
Vilja – anses det viktig att informera?... 23
Kunna – har patientnämnderna förutsättningar att informera? ... 24
5. Hur patientnämnderna informerar ... 27
6. Analys och avslutande diskussion ... 29
Analys av resultat ... 30 Avslutande diskussion ... 32 7. Referenser ... 34 Bilaga 1 ... 38 Bilaga 2 ... 39
Tabellförteckning
Tabell 1 Förstå ... 23 Tabell 2 Vilja ... 24 Tabell 3 Kunna ... 26Tabell 4 -Förstå, Vilja & Kunna ... 26
4
1. Inledning
Problemformulering
Förvaltningspolitiken i Sverige förändrades under 2000-talet. Trenden är att dela upp myndigheter i tillsyn- och granskningsfunktioner från de delar som ska göra verklighet av politiska beslut.1 Vi kan bland annat se detta inom hälso- och sjukvården om vi ser tillbaka på när de olika myndigheterna grundats och vad de erhållit för uppgifter. Socialdepartementet är det departement som har ansvar för bland annat hälso- och sjukvården.2 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är ansvarsnämnden för hälso- och sjukvården. Här beslutas, likt en domstol, ärenden som rör behörighet av legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal.3 Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården infördes 1980, och hade till uppgift att främja kontakten mellan patienter och hälso- och sjukvården.4 Sedan 1998 kallar vi dessa förtroendenämnder för Patientnämnder.5 Myndigheten för vård och
omsorgsanalys (vårdanalys) grundades 2011 och har uppdraget att analysera vården och på så sätt bidra till förbättring. Myndigheten ska ha fokus på patient- och brukarperspektiv.6 2013 grundades en särskild tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården, Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillsynsuppdraget fanns sedan tidigare hos Socialstyrelsen men lades nu ut på en egen fristående myndighet.7 IVO:s uppdrag är koncentrerat till tillsyn och handlar om att bevaka verksamheter, kontrollera så att de lever upp till de krav som ställs på dem genom lagar och andra föreskrifter. Ärenden till IVO kan vara klagomål från enskilda (ovanligt), anmälningsärenden enligt lex Maria och lex Sarah, ärenden som IVO själva startat eller regeringsuppdrag.8
Socialstyrelsen är den del som ska svara upp mot politikens önskemål. Granskning och tillsyn har blivit en stor del av den offentliga förvaltningens vardag. Vem bär ansvaret, hur kunde det bli så här, varför uppfylls inte målen och så vidare.9 En av anledningarna till den ökade
granskningen och som flitigt debatteras är införandet av New Public Management (NPM). Under 1980- och 90-talet drog vågen av NPM över världen och förändrade den offentliga
1 Johansson, Vicki & Lindgren, Lena (red.). (2013) Uppdrag offentlig granskning. Lund: Studentlitteratur s. 14–
15
2 www.riksarkivet.se & lag 1967:866. 3 www.socialstyrelsen.se 4 Lag (1980:12) 5 Lag (1998:1656) 6 www.vardanalys.se 7www.ivo.se (1) 8www.ivo.se (2)
5 förvaltningens byråkratiska styre till någonting styrt av bland annat efterfrågan,
effektivisering och målstyrning. Att granska verksamheter blev det nya sättet att ha kontroll över dem. Här startade även inriktningen mot en mer kundcentrerad offentlig förvaltning.10
Debatten om patientsäkerhet är ständigt aktuell inom hälso- och sjukvården och den blommar upp i samhällsdebatten när någonting tragiskt händer. Vi såg det i det så kallade Astrid Lindgren-fallet 2008 där en narkosläkare anklagades för mord på ett spädbarn.Hösten 2011 kom domen, narkosläkaren frikändes. 11 Händelsen lämnade sina spår inom hälso- och sjukvården. Var det så här avvikelser inom vården skulle hanteras? I kölvattnet efter Astrid Lindgren-fallet infördes 2013 särskilda vårdåklagare för att brottsmål som är kopplade till hälso- och sjukvård ska utredas av åklagare med kompetens inom området.12 Flera andra förändringar har även skett på området. I januari 2011 kom Patientsäkerhetslagen och samma år kom föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården kom i januari 2018. Här regleras nu hur regioner och kommuner ska hantera klagomål från patienter och anhöriga inom den offentligt
finansierade hälso- och sjukvården. Förändringarna har genomförts för att försöka säkerställa patientsäkerheten. I patientsäkerhetslagen står det att all personal som arbetar inom hälso- och sjukvård är ålagda med rapporteringsskyldighet gällande risker för vårdskador och händelser som medfö0rt eller hade kunnat medföra en vårdskada.13
Patienter och anhöriga som känner sig illa eller felbehandlade har rätt att klaga på vården. Hur klagomålen kan framföras till hälso- och sjukvården framgår av den nya lagen, lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården som trädde i kraft i januari 2018. Vid införandet av denna lag fick statskontoret i uppdrag av regeringen att ”följa upp införandet och utvärdera om det har lett till förväntade effektivitetsvinster för berörda aktörer samt utvärdera reformen ur ett patientperspektiv.”14 Uppdraget mynnade ut i slutrapporten Utvärdering av det nya klagomålssystemet inom hälso- och sjukvården15. Även Socialstyrelsen fick ett uppdrag kopplat till införandet av den nya lagen. Deras uppdrag var att göra en förstudie om hur patienter och anhöriga ska kunna klaga och lämna synpunkter på hälso- och sjukvården samt ta fram information om processen och genomföra insatser för att sprida informationen om
10 Pollit, Christoffer. (2003) The Essential public manager [Elektronisk resurs] Midenhead: Open University
Press.s. 27-28, 35
11 Ödegård, Synnöve (red.). (2013) Patientsäkerhet – Teori och praktik. Stockholm: Liber. s. 68 & 87 12 Gunnarsdotter, Sara: RÅ inrättar särskilda vårdåklagare. I: Läkartidningen 2013
13 Patientsäkerhetslag (2010:659)
14 Regeringsbeslut S2018(00209/FS (delvis)
6 densamma.16 IVO fick i uppdrag att följa utvecklingen av enskildas klagomål.
Slutredovisningen kom i februari 2020 och innehåller bland annat jämförelser innan och efter införandet av det nya klagomålssystemet.17
Det finns sedan tidigare en del forskning kring patientnämnder men de flesta studier lägger fokus på kommunikation med och klagomål på hälso- och sjukvården. I en studie från 2009 kommer forskarna fram till att patienter och anhöriga får lida i onödan på grund av ett dåligt professionellt bemötande.18 I en annan artikel från 2011 kommer forskarna fram till att det finns en stor skillnad i antalet mellan de patienter som klagar och de patienter som säger sig haft anledning att klaga men som avstått från det. Man tror att endast ”the tip of an iceberg” syns i statistiken.19 När det kommer till patientnämndernas funktion finns en studie om ansvarsutkrävande och om patientnämnderna har förutsättningar för att utkräva ansvar. Studie tittar inte, som många andra studier, på klagomålens innehåll utan på patientnämndernas roll i klagomålshanteringssystemet. Det konstateras i sammanfattningen att patientnämnderna är en viktig aktör inte bara för patienter och anhöriga utan även för politiker och statliga
myndigheter eftersom de rapporterar in information om vad klagomålen handlar om till både IVO och Socialstyrelsen.20
Det finns en hel del skrivet om lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården och dess införande. I Statskontorets slutrapport går det att läsa att endast 10% av medborgarna skulle vända sig till patientnämnden i sin region för att lämna klagomål eller synpunkter till hälso- och sjukvården.21
Patientnämndens verksamhet är styrd av lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården som trädde i kraft i januari 2018. Här klargörs att alla kommuner och regioner måste ha en eller flera patientnämnder. I Sverige har vi idag 21 patientnämnder som alla är kopplade till en region. Kommunerna i regionen kan ingå avtal med regionen för att få vara en del i regionens patientnämnd. Patientnämnden ska enligt lagen organiseras så att de kan utföra
16 Socialstyrelsen (2018) Förstudie om klagomålshantering i hälso- och sjukvården – Ett enkelt, enhetligt och
säkert klagomålssystem som bidrar till lärande.
17 Inspektionen för vård och omsorg (2020) Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. 18Jangland, Eva, Gunningberg, Lena & Carlsson, Maria (2009). Patients’ and relatives’ complaints about
encounters and communication in health care: evidence for quality improvement. I: Patient Education and Counseling, 2009. Vol. 75, no 2, p. 199-204. s. 2
19 Wessel, Lynǿe, Juth & Helgesson (2011) The tip of an icberg? A cross-sectional stydy of the general public´s
experiences of reporting healthcare complaints in Stockholm, Sweden. I: BMJ Open 2012;2:e000489.
20 Josefsson, Karin (2015) Patientnämnden i granskningen av hälso- och sjukvården – En studie om dess
förutsättningar att verka ansvarsutkrävande. Förvaltningshögskolan, Göteborgsuniversitet.
21 Stadskontoret. (2019) Utvärdering av det nya klagomålssystemet inom hälso- och sjukvården - slutrapport. s.
7 sina uppdrag självständigt. Hur de har gjort är lite olika mellan de olika regionerna. Enligt lagen har patientnämnden ett huvudområde och fyra andra specificerade områden.
Huvudområdet är att hjälpa patienter att lämna klagomål till vården. De fyra andra specificerade områdena är; hjälpa patienter att få fram information, underlätta kontakten mellan patient och vårdpersonal, rapportera iakttagelser samt att informera om sitt uppdrag. Med tanke på att det enligt Statskontorets utredning endast är 10 % av de tillfrågade som skulle använda sig av patientnämnderna för att föra fram klagomål och att studien The tip of an iceberg? A cross-sectional stydy of the general public´s experiences of reporting
healthcare complaints in Stockholm, Sweden22 kommit fram till att alla som haft klagomål på vården inte framfört dessa är frågan om det kan bero på bristande information. Ansvaret för att informera är enligt lagen lagd på patientnämnderna, frågan är om och hur
patientnämnderna informerar allmänheten om sin verksamhet.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera vilka förutsättningar patientnämnderna har att implementera uppdraget i enlighet med Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, det vill säga att informera allmänheten om sin verksamhet.
• Om, och i så fall hur, informerar patientnämnderna om sin verksamhet? • Är information ett prioriterat område för patientnämnderna?
• Anser patientnämnderna att de har tillräckligt med resurser för att informera om sin verksamhet?
Patientnämnder
I den här studien avses med benämningen patientnämnder den verksamhet, förvaltning eller kansli som finns kopplad till den politiska nämnden som även den benämns patientnämnd.
Disposition
I detta inledande kapitel har inledning, syfte och frågeställningar behandlats. I nästa kapitel beskrivs den för studien valda teorin samt tidigare forskning. Kapitel tre behandlar de valda metoderna som även förklaras och motiveras. Därefter presenteras det insamlade materialet i de två följande kapitlen. Kapitel sex innehåller en analys av resultatet samt avslutande diskussion. Sist finns referenser och bilagor.
22 Wessel, Lynǿe, Juth & Helgesson (2011) The tip of an icberg? A cross-sectional stydy of the general public´s
8
2. Teori och tidigare forskning
I det här kapitlet beskrivs den för studien valda teorin. Till att börja med ges exempel på tidigare forskning. Sedan kommer en förklaring till implementering och synsätten top-down och bottom-up. Efter detta förklaras teorin förstå, vilja och kunna samt begreppet
frontbyråkrat. Kapitlet avslutas med en operationalisering.
Tidigare forskning
2011 kom en artikel om klagomål på hälso- och sjukvården i Stockholm, Sverige. Författarna hade en hypotes om att alla klagomål från patienter inte rapporterades in till hälso- och sjukvården. Studien gjordes i Stockholm med 1500 slumpvis utvalda personer mellan 18 och 99 år. Resultatet av studien visar att endast 23 personer valt att klaga på hälso- och sjukvården men att 159 personer hade haft anledning att klaga men inte gjort det. Studien visar även att de som har en sämre inställning till hälso- och sjukvården från början tenderar att i lägre utsträckning lämna in klagomål.23 Patientnämnderna har även granskats ur perspektivet ansvarsutkrävande. I mastersuppsatsen Patientnämnden i granskningen av hälso- och sjukvården – En studie om dess förutsättningar att verka ansvarsutkrävande studeras fem klagomålsärenden inkomna till patientnämnden i Region Skåne. Studien kommer fram till att även om patientnämnderna inte kan fungera ansvarsutkrävande är de en viktig funktion i granskningen av hälso- och sjukvården eftersom de är den enda instansen som representerar patienterna.24 Statskontoret fick i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av den nya lagen om klagomålshantering, utvärderingen skulle vara inne senast 1 december 2019. I utvärderingen går det att läsa att det fortfarande är oklart för patienterna vart de ska vända sig med sina klagomål. Många patienter känner fortfarande inte till patientnämndernas
verksamhet. Drygt 70% av de tillfrågade i Statskontorets undersökning säger att de vet att de kan klaga på hälso- och sjukvården. Men i åldersspannet 20–64 år svarade endast 31% att de rent praktiskt visste var de skulle lämna sina klagomål. I åldersspannet 65–84 var siffran 68%.25
23 Wessel, Lynǿe, Juth & Helgesson (2011) The tip of an icberg? A cross-sectional stydy of the general public´s
experiences of reporting healthcare complaints in Stockholm, Sweden.
24 Josefsson, Karin (2015) Patientnämnden i granskningen av hälso- och sjukvården – En studie om dess
förutsättningar att verka ansvarsutkrävande.
25 Stadskontoret. (2019) Utvärdering av det nya klagomålssystemet inom hälso- och sjukvården - slutrapport. s.
9
Implementeringsforskning
Implementering är en del av policyprocessen. Hur policyprocessen ser ut och hur många delar den har varierar i litteraturen men det de har gemensamt är den kronologiska ordningen. Policyprocessen startar med problem och agendasättning, policyformulering, legitimering, implementering, utvärdering och behålla, ändra eller avveckla policy.Denna kronologiska ordning där den ena delen följer efter den andra har allt mer frångåtts till förmån för ett mer flexibelt förlopp. De olika delarna överlappar här varandra och processen kan även hoppa mellan de olika delarna.26 Den här ovan förklarade kronologiska policyprocessen används ändå för att förklara de olika delarna på ett pedagogiskt sätt och göra processen överskådlig. Policyprocessen har även kommit till användning när policyforskningen expanderat och delvis blivit specialiserad på de olika delarna.27
Implementering är det steg i policyprocessen när en policy ska verkställas. Forskningen kring implementering, implementeringsforskning, handlar om att bedöma om det finns en skillnad mellan de förväntade och de uppnådda målen. När de förväntade och uppnådda målen inte överensstämmer med varandra har de som ska verkställa policyn inte lyckats komma runt de hinder som uppkommit på vägen. Detta kallas för implementeringsproblem.28 Implementering är genomförandet av något. Implementering är någonting som görs på många olika ställen i samhället till exempel i familjen, intresseorganisationer, i det privata näringslivet och den offentliga förvaltningen. Implementering spänner över stora områden. Därför är det viktigt att när man studerar implementering och dess genomförande vara noggrann i sina beskrivningar, både beskrivning av det objekt som ska studeras och själva implementerandet.29
Top-down och Bottom-up perspektiven
I forskningen av den offentliga verksamheten finns det två huvudsakliga perspektiv, top-down och bottom-up. Top-down perspektivet tar sin utgångspunkt i de myndigheter som har det formella ansvaret, formella regelverk och policyer. Här kartläggs implementeringen uppifrån och med ett systemperspektiv på implementeringen. Tanken är att styrningen och
implementeringen ska vara tydlig för implementeraren och denne ska även vara motiverad att utföra implementeringen. För att kunna bidra till lärandet måste utfallet kunna mätas. På så
26 Cairney, Paul (2012) Understanding public policy – theories and issues. Basingstoke: Palgrave Macmillan. s.
32-33.
27 Olsson, Jan, Berg, Monika, Hysing, Erik, Kristianssen, Ann-Catrin och Petersén, Anna (2019) Policy i teori
och praktik. Lund: Studentlitteratur. s. 25–27
28 Knill, Christoph & Tosun, Jale (2012) Public Policy – A New Introduction. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
s. 149
10 sätt kan implementeringen och styrningen förbättras. Bottom-up perspektivet tar sitt avstamp i tvivlet till top-down perspektivets syn på implementering. Bottom-up perspektivet har som utgångspunkt den tilltänka målgruppen. Här tas det inte för givet att implementeringen blev som beslutsfattaren ville eftersom man anser att verkligheten även består av icke fullgoda underlag och informationskanaler. Här finns ett intresse av att förstå den faktiska
implementeringsprocessen. Undersökningar i det här perspektivet görs relativt
förutsättningslöst, här antas inte på förhand vilka aktörer som varit inblandade.30 I den här studien används ett bottom-up perspektiv då undersökningen är inriktad på målgruppen, patientnämnden och deras implementering. Hade intresset legat i att se hur lagen kom till eller hur någon annan myndighet uppfattar patientnämnden hade ett top-down perspektiv passat bättre.
Förstå-vilja-kunna
Lennart Lundquist skrev i sin bok Implementation Steering från 1987 om treenigheten förstå-vilja-kunna. Denna treenighet återfinns på flera nivåer i besluts och
implementerings-processer. För att genomföra en implementering måste någon utföra den. Denna någon är i det här fallet patientnämnderna. För att implementeringen ska bli lyckad bör patientnämnderna Förstå, Vilja och Kunna implementera. Först måste implementeraren förstå det som ska implementeras, begripa meningen och innehållet. Det går inte att genomföra någonting som man inte förstår. Det här handlar inte endast om att förstå i allmänna drag vad det är som ska implementeras utan implementeraren måste på detaljnivå förstå vad implementeringen går ut på. Vidare behövs en vilja. Önskar inte implementeraren genomföra implementeringen blir den inte genomförd. I en politiskt styrd verksamhet, som patientnämnden, kan det vara så att politikerna och de som ska implementera inte har samma partifärg och därför inte vill genomföra samma saker. Detta kan påverka implementeringen eftersom beslutsfattarna (politikerna) och implementeraren (patientnämnden) eventuellt inte har samma åsikt. Till slut måste det även finnas resurser för att kunna genomföra implementeringen. Utan resurser finns inte möjligheten att implementera. Här kan det handla om att det inte finns möjlighet att nyanställa trots att verksamheten ser behovet, eller att det i personalgruppen inte finns den spetskompetens som skulle behövas. Förutom dessa tre saker kan det finnas andra regelverk som implementeraren måste ta hänsyn till. För en offentlig förvaltning, som till exempel patientnämnden, kan det handla om offentlighets- och sekretesslagstiftning, rättssäkerhet och
30 Olsson, Jan, Berg, Monika, Hysing, Erik, Kristianssen, Ann-Catrin & Petersén, Anna (2019) Policy i teori och
11 handikappanpassning. Dessa regelverk kan göra det svårare att genomföra den aktuella
implementeringen.31
Frontbyråkrat
Lipsky skrev i sin banbrytande bok Street-level Bureaucracy redan 1980 om street-level bureaucrats. De som arbetar längst ut närmast klienten och som har ett handlingsutrymme i sitt yrke. Här återfinns till exempel, läkare, poliser och socialarbetare. Det här är yrken som har både inflytande och beslutanderätt över deras klienters liv. Läkaren beslutar om
behandling och socialsekreteraren om till exempel antalet hemtjänsttimmar eller särskilt boende för äldre. Lipskys definition av street-level bureaucrats innefattar endast de som arbetar på gatunivå.32 I definitionen frontbyråkrat som Vedung använder sig av räknas även bland annat handläggare och kontrollanter in. Samt de som i sin naturliga yrkesroll inte återfinns på gatunivå men som ändå i vissa fall blir de som möter klienter och som får en avgörande beslutsfunktion.33 En frontbyråkrat är en tjänsteperson som återfinns längst ut i implementeringen och har direktkontakt med slutmottagare. Sitt uppdrag ska frontbyråkraten genomföra genom att använda gällande regelverk utan att värdera ärendena.34
Det finns olika typer av frontbyråkrater och deras självständighet varierar därefter. Här återfinns lärare och läkare som kan anses ha stort svängrum i sitt arbete, men här hittas också regelstyrda aktörer som kontrollanter på bilprovningen och utbetalare av föräldrapenning på Försäkringskassan. En del av de möten mellan frontbyråkrat och klient som förut var ”mellan fyra ögon” sköts nu via e-post eller telefon.35
Frontbyråkrater utsätts enligt Lipsky för en hög arbetsbelastning. Han menar att det finns två bemästringsstrategier för att undvika överbelastning. Den ena är att minska efterfrågan på sina tjänster genom att inte informera. Man gör sig även otillgänglig för klienterna genom dåliga och otillräckliga telefon och öppettider. Det andra är att de gräddskummar sin klientgrupp. De väljer ut de klienter som är enkla framför de komplexa.36 Det finns en tredje
bemästringsstrategi som statsvetarna Søren Winter och Vibeke Lehmann Nielsen adderat till
31 Vedung, Evert (2016) Implementering i politik och förvaltning. s. 83–86, 93–95
32 Lipsky, Michael, (2010) Street-level bureaucracy – Dilemmas of the individual in public services. New York:
Russel Sage Foundation. s. 3-4
33 Vedung, Evert (2016) Implementering i politik och förvaltning. s. 90–91 34 Ibid. s. 89
35 Ibid. s. 91 36 Ibid. s. 95
12 Lipskys första två teorier. Den handlar om att automatisera prestationer, alltså att skapa
rutiner och tumregler.37
Operationalisering
I studien används Lundqvist centrala begrepp förstå, vilja, kunna som förutsättningar för implementering. För att kunna besvara studiens syfte måste de teoretiska begreppen operationaliseras. Tre variabler har definierats utifrån den valda teorin, tydlig information, personligt engagemang och tidsmässiga resurser.
Förstå har jag valt som operationalisering till tydlig information. Att det finns kunskap om
uppgiften är en förutsättning för att kunna utföra den. Har patientnämnden kunskap om sitt uppdrag att informera?
Vilja har jag valt att operationalisera till personligt engagemang. Eftersom det oftast finns
andra uppgifter att utföra är det viktigt att viljan finns hos den enskilde för att uppgiften ska bli utförd. Vill patientnämnden informera om sitt uppdrag?
Kunna har jag valt att operationalisera till resurser. Att utföra en arbetsuppgift tar tid, tid som
skulle kunna läggas på någon annan uppgift. Finns det resurser i form av avsatt tid för uppgiften att informera? Även kostnader i ekonomiska resurser för eventuellt
informationsmaterial måste det finnas utrymme för. Finns de ekonomiska resurserna för eventuellt informationsmaterial och tekniska lösningar? Information kan spridas genom tekniska lösningar, så finns kunskapen att använda olika tillgängliga tekniska lösningar?
3. Metod
I det här kapitlet presenteras studiens metodval som består av intervjuer och analys av dokument. Här ges även en förklaring av tillvägagångssättet för att välja ut de personer som har intervjuats. Vidare presenteras analysmodellen för studien samt källkritik. Kapitlet avslutas med en reflektion över validitet och reliabilitet samt de etiska aspekterna på den valda metoden.
13
Intervjuer
Studien har en kvalitativ utgångspunkt. Fallen är slumpmässigt utvalda för att kunna säga någonting om den totala populationen. Analysen bygger på intervjuer och offentliga dokument.
Jag har valt att göra en informantundersökning. Detta eftersom jag vill ta reda på hur
någonting är och att mina informanter då blir sanningssägare.38 För att få möjlighet att ställa följdfrågor och även ge informanterna möjlighet att berätta och förklara saker som de tycker är viktiga har jag valt att göra samtalsintervjuer.39 Jag hade kunnat göra en typ av
enkätundersökning där informanterna fått svara skriftligt på frågorna istället för intervjuer. Men risken för mindre uttömmande svar ansåg jag vara för stor, det kan vara svårt att svara lika utförligt på en skriftlig fråga som på en muntlig. Som utgångspunkt för dessa
samtalsintervjuer har jag sammanställt en intervjuguide, se Bilaga 1, för att få struktur på intervjun och vara säker på att jag får med alla frågor vid samtliga intervjuer. Frågorna i intervjuguiden ska vara lättförståeliga och kortare än det förväntade svaret. Det viktigaste är inte att intervjuguiden följs uppifrån och ner utan att alla frågor blir besvarade och att intervjun blir ett samtal som flyter på.40 Erfarenhet ökar intervjuarens skicklighet i
intervjuteknik. Att genomföra provintervjuer eller pilotstudie kan därför vara en god idé. Det går även bra att genomföra provintervjuer utanför sin urvalsram, övning ger erfarenhet.41 Jag har inte gjort några provintervjuer på grund av tidsbrist. Jag har dock låtit två utomstående personer läsa och kommentera intervjuguiden innan jag genomförde min första intervju.
Att göra intervjuer ”mellan fyra ögon” har inte varit aktuellt i studien på grund av det geografiska avståndet mellan mig och mina informanter. Det kan finnas nackdelar med att göra intervjuer via telefon, eftersom intervjuaren och informanten inte ser varandra. Därför skulle intervjuerna genomföras via Skype. Jag och informanten skulle kunna se varandra och det skulle på ett smidigt sätt gå att spela in varje intervju för att sedan gå igenom dem i efterhand.42 Detta var inte möjligt då brandväggarna på regionernas nätverk blockerade länkarna som skickats till de första två informanterna. Jag fick snabbt tänka om. Den första intervjun genomfördes via Skype då informanten skickade en länk till mig istället, men det
38 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan – Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik. s. 227
39 Ibid. s. 251 40 Ibid. s. 264–267
41 Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.
Malmö: Gleerups utbildning AB s.161
14 gick inte att spela in det samtalet. Resterande intervjuer genomfördes per telefon och utan att spelas in. Jag antecknade under hela intervjuerna vilket ibland störde flödet av samtalet eftersom jag var tvungen att ta pauser för att hinna skriva färdigt innan jag gick vidare till nästa fråga. Det är inte optimalt att endast ta anteckningar under en intervju men jag anser att jag gjorde det bästa av situationen. Det är lätt att man inte får med all information om det är långa intervjuer eller långa utlägg. Det är även svårt att koncentrera sig på andra aspekter av intervjun när man ska anteckna samtidigt.43 Mina intervjuer var mellan 30 och 45 minuter långa. Jag ville inte blanda olika tekniker, därför valde jag efter intervju nummer två att inte försöka få till någon inspelning. Renskrivningen av intervjuerna har jag gjort i direkt
anslutning till samtalen för att missa så lite som möjligt.
Textanalys
Som komplement till mina samtalsintervjuer har jag tagit del av de sex intervjuade
patientnämndernas verksamhetsberättelse eller motsvarande för 2019. Region Kronoberg och Region Dalarnas verksamhetsberättelser är 5 sidor långa. Region Skåne, Region Gävleborg, Region Blekinge och Region Värmlands verksamhetsberättelser är mellan 26 och 30 sidor långa. Totalt blev det 123 sidor verksamhetsberättelse att gå igenom. I
verksamhetsberättelserna finns beskrivet vad de olika patientnämnderna gjorde under 2019. Hur de har valt att presentera detta ser olika ut. Alla är i text men Region Skånes en är en Power Point presentation.
Val av fall
Jag har använt mig av ett slumpmässigt urval när jag tagit fram de patientnämnder som har fått en förfrågan om att medverka i studien. För att kunna göra ett slumpmässigt urval krävs en definierad population och urvalsram.44 I det här fallet är populationen patientnämnder i Sverige. Av dessa gjordes en urvalsram där samtliga 21 patientnämnder var med. Av dessa valdes slumpmässigt sex stycken vilket är lite mindre än en tredjedel av totalen. Detta för att jag anser att det är tidsmässigt görbart.
För att kunna generalisera resultatet bör ett totalurval eller slumpmässigt urval göras.45 Dock
skriver författarna av Handbok i kvalitativa metoder att det är just saknaden av
43 Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. s.
156, 162
44 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan – Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. s. 174
15 generaliserbarhet som ofta lyfts som kritik mot den kvalitativa forskningen. Inom kvalitativ forskning görs eventuella generaliseringar inte med hjälp av sannolikhetskalkyler utan med försiktiga bedömningar av resultatet. Här måste forskaren vara både självkritisk och försiktig i sin generalisering. Det finns inget som säger att forskaren kommer att få fram samma resultat i en annan situation eller på en annan plats.46 För den här studien bör det även funderas över representativiteten av de slumpmässigt utvalda patientnämnderna som tackat ja till att medverka då ingen av dessa patientnämnder kom från den norra delen av Sverige. Däremot finns både små och stora patientnämnder representerade.
I valet av informanter har centralitet varit urvalsprincip. 47 Jag har valt att ställa min förfrågan om medverkan till verksamhetschef eller motsvarande. Jag anser dessa personer centrala eftersom de i sin arbetsposition både styr arbetet i patientnämnden och har nära kontakt med politiken.
Som en första kontakt med de utvalda informanterna skickades ett mejl med information om min uppsats, se Bilaga 2. I mejlet informerades om uppsatsens syfte, att medverkan var helt frivillig och att de tillfrågade när som helst kunde avbryta sin medverkan, utan att ange anledning. De fick även information om att intervjuerna inte kommer att vara anonyma eftersom jag eventuellt vill kunna hänvisa deras svar till den patientnämnd som de arbetar i. Genom att tacka ja till att medverka godkänner informanterna förutsättningarna för intervjun. I de fall där jag inte fått in något svar inom 4 arbetsdagar skickades en påminnelse med ett förtydligande om att även tacka nej till att medverka om man hade förhinder. Detta för att jag skulle kunna gå vidare och tillfråga andra patientnämnder om medverkan.
De första sex slumpmässigt utvalda patientnämnderna blev; Region Södermanland, Region Gotland, Region Norrbotten, Region Dalarna, Region Värmland och Region Skåne. Två patientnämnder av dessa tackade nej, Region Sörmland och Region Gotland. Patientnämnden i Region Norrbotten svarade inte. Detta gjorde att jag valde att slumpa fram tre ytterligare patientnämnder, vilket då blev Region Bleking, Region Kronoberg och Region Gävleborg. Totalt tillfrågades nio patientnämnder, varav totalt sex tackade ja till att medverka.
Anledningarna till att Region Gotland inte ville medverka var tidsbrist och för Region Sörmland chefsbyte samma månad som jag önskade genomföra intervjuerna. Att byta chef
46 Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. s.
26–28
47 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan – Konsten
16 kan vara resurskrävande och för att medverka i en intervju kan jag förstå om man vill vara lite varm i kläderna på sitt arbete innan man deltar i en intervju. Jag är däremot lite förvånad över patientnämnden i Region Gotland som avböjde på grund av tidsbrist då nästan alla de andra patientnämnderna haft ”rensade kalendrar” i och med Covid-19, men belastningen på sjukvården ser olika ut över landet så jag kan bara konstatera att jag är förvånad.
Patientnämnden i Region Norrbotten som inte har svarat på de två mejl som skickats kan jag inte säga så mycket om. Jag vet inte om mejlen kommit fram till rätt person då det, likt till några andra patientnämnder endast finns en funktionsbrevlåda att mejla till. Jag hade kunnat ringa till patientnämnden i Region Norrbotten men jag anser att finns det en funktionsbrevlåda så borde rimligtvis den fungera. Jag valde att inte fundera mer på varför den patientnämnden inte svarade.
Av de sex informanter som medverkade i studien var fem av dem verksamhetschefer eller motsvarande för patientnämnden, en var handläggare med särskilt uppdrag för
verksamhetsutveckling och kommunikation. Informanterna har arbetat på sina nuvarande positioner mellan 2 månader och 10 år. Den nyast tillsatta chefen arbetade innan som handläggare på samma patientnämnd i 5,5 år.
Analysmetod
Jag har valt att använda mig av kvalitativ textanalys. Denna metod för att analysera texter kan delas in i två grenar, systematisering och kritisk granskning.48 Eftersom jag inte är intresserad av att kritiskt granska mina informanters svar som sådana utan snarare plocka fram deras åsikter och synliggöra dem har jag valt systematisering. Systematiseringen sker i flera steg. Intervjuerna systematiserade jag genom att först läsa texten i sin helhet för att få en överblick. Sedan läste jag intervjuerna flera gånger igen och markerade de passager som handlar om de enligt teorin centrala begreppen förstå, vilja och kunna samt hur patientnämnderna informerar. Det blev alltså fyra teman som jag sorterade in delar av intervjuerna i. Efter detta läste jag de olika delarna och sammanställde allt under rubriker med samma namn som tematiseringarna.
Analyserna av verksamhetsberättelserna började med att jag läst igenom dem i sin helhet. Sedan markerade jag de avsnitt som på något vis handlade om information. Jag läste sedan dessa passager separat för att sedan sammanställa detta under rubriker med namn på
respektive region. Eftersom verksamhetsberättelserna inte innehåller samma typ av material
48 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan – Konsten
17 som intervjuerna har jag inte använt mig av samma teman utan istället endast fokuserat på ett tema, information. Att endast läsa ut ett tema, information, som var relevant för min studie ur verksamhetsberättelserna ser jag inte som negativt.
Källkritik
Det fanns en risk med att endast använda sig av en informant per patientnämnd. Informanten skulle kunna vara tendentiös. Att bedöma om informanten är tendentiös kan vara svårt om man endast använder sig av en informant. Detta eftersom informanten sällan framställer sig själv som bristfällig. Problem inom organisationen är inte heller det vanligaste att avslöja i en intervju.49 I det här fallet bedömde jag att mina frågor inte var av den karaktären som ville avslöja verksamhetens fel och brister. Därför anser jag inte att mina informanter har anledning att vara särskilt tendentiösa. För att öka trovärdigheten på informanterna kan annan
informationshämtning som till exempel analys av dokument göras. Tanken är att genom att få liknande svar från två olika källor kunna få fram en mer sann beskrivning. Detta
tillvägagångssätt kallas för triangulering. Men att leta efter endast en sanning kan även det vara problematiskt. Om de båda källorna inte överensstämmer med varandra behöver det inte vara någonting negativt. Genom att belysa dessa skillnader kan forskaren framhäva
komplexiteten i frågan.50 De verksamhetsberättelser eller motsvarande som används i studien
anser jag trovärdiga då de alla är offentliga handlingar skapade av respektive patientnämnd.
Validitet och Reliabilitet
För att studien ska kunna anses ha hög resultatvaliditet krävs att studien både lever upp till hög validitet och reliabilitet. Validitet uppnås genom att operationaliseringen och teorin för studien stämmer väl överens med varandra. Hög reliabilitet uppnås genom noggrannhet i datainsamlingen.51 Jag anser att den här studien lever upp till hög resultatvaliditet. Den valda operationaliseringen ligger nära den valda teorin och datainsamlingen har skett på ett
tillfredställande sätt och finns väl beskrivet i metodkapitlet. Studien är även transparant på det sättet att alla val och ställningstaganden finns redovisade vilket också styrker trovärdigheten för studien.52
49 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan – Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. s. 285–286
50 Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2016) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm; Liber s. 25-26 51 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012) Metodpraktikan – Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. s. 63
18
Etiska reflektioner
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer kan man dela upp grundkravet
individskyddskravet, i fyra huvudkrav att förhålla sig till vid forskning inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.53 Jag anser att jag i min studie följt dessa krav då jag informerat mina informanter om syftet med intervjun och uppsatsen vid första kontakten. Vidare är allt deltagande i studien frivilligt och information om detta samt att informanten när som helst kan avbryta sin medverkan gavs vid första kontakten samt vid intervjutillfället. Mina informanter kan i denna studie inte vara anonyma då jag önskar kunna hänvisa deras svar till den patientnämnd där de arbetar. Detta var jag tydlig med vid första kontakten. Materialet har inte skickats vidare till tredje part och kommer att förstöras när uppsatsen är godkänd vilket lever upp till det sista, nyttjandekravet.
4. Förutsättningar för implementering
I detta kapitel presenteras det insamlade materialet som handlar om förutsättningarna för implementering. Först presenteras materialet som är insamlat via verksamhetsberättelserna och redovisas en patientnämnd var för sig. Efter detta presenteras materialet som är insamlat via intervjuer. Presentationen av intervjumaterialet är uppbyggt efter teorin förstå, vilja och kunna.
De slumpmässigt utvalda patientnämnderna ser alla lite olika ut till storlek och organisation. För att få en överblick över de olika patientnämnderna har jag valt att dela upp dem och redovisa informationen som fanns i deras respektive verksamhetsberättelser. Alla patientnämnder tar upp information på något sätt i sina verksamhetsberättelser.
Region Blekinge
Region Blekinge har under 2019 haft vakanser och anser därför inte att de har kunnat göra en korrekt verksamhetsberättelse. De kommer att komplettera den befintliga
verksamhetsberättelsen med verksamhetsanalys och årsrapport när den är färdig.
Patientnämnden ser en ökning i antal ärenden 2019 jämfört med 2018. En ökning från 600 ärenden 2018 till 662 ärenden 2019. Redan i tredje stycket i sammanfattningen beskrivs att patientnämnden arbetar aktivt med information både på nationell och regional nivå. Som nationell åtgärd nämns samarbetet i det nationella nätverket och medverkan vid
19 Almedalsveckan där Region Blekinges patientnämnd var representerad. Det poängteras att möjligheten för patienter och anhöriga att lämna synpunkter och kunna framföra dessa till vården är en viktig del i kvalitetsarbetet som ett underlag för utveckling och
förbättringsarbete.54
Region Värmland
Patientnämnden i Region Värmland har ett ökat antal ärenden 2019 jämfört med 2018. Totalt 2019 inkom 1467 klagomål vilket är en ökning med 15% jämfört med 2018. Tidigt i
inledningen står det att patientnämnden arbetat med att informera nämndledamöter och verksamheter om deras uppdrag, arbetssätt och begränsningar. Patientnämnden samverkar både politiskt och på tjänstepersonsidan nationellt för att ta fram gemensamma arbetssätt. Patientnämnden har under 2019 besökt rättspsykiatrins storbrukarrår för att informera om patienternas rätt till en stödperson. Verksamhetsföreträdare har bjudits in till nämndmöten för att få information om handläggning av ärenden. Presidiet har närvarat vid hälso- och
sjukvårdsnämndens arbetsutskott en gång under året.55
Region Dalarna
Antalet inkomna ärenden till patientnämnden i Region Dalarna 2019 har minskat jämfört med 2018. 2019 har 1151 ärenden registrerats vilket är 96 stycken färre än 2018. Antalet
informationstillfällen har däremot ökat med 61% jämfört med 2018. 2019 genomfördes 45 informationstillfällen. Enligt regionplanens övergripande mål och förvaltningens mål ska vårdkvalitén öka. Detta ska göras genom delmålet – ”Patientnämnden är välkänd hos
befolkningen, hälso- och sjukvården samt tandvården”. Detta mål anses uppfyllt. Information ges vid AT-intro, sjuksköterskeprogrammet och utbildningen till skötare i Säter. Utöver detta har det även informerats på arbetsplatsträffar, vid landstingets chefintroduktion,
ledningsgrupp och på olika brukar- och patientorganisationer. Patientnämnden har även deltagit vid en patientdag gemensamt med patientsäkerhetsfunktion och vårdlots där man informerade vid sjukhusentréerna vid Mora och Falun lasarett. Handläggare och ledamöter har deltagit på senior- och 60+ mässor.56
54 Patientnämnden Region Blekinge. Verksamhetsberättelse 2019 Patientnämnden. Dnr: 2020/00167-2. 55 Patientnämnden Region Värmland. Årsredovisning 2019 Patientnämnden. [Elektronisk resurs]. 56 Patientnämnden Dalarna. Verksamhetsberättelse 2019. Dnr RD19/06350.
20
Region Gävleborg
I Region Gävleborg har det 2019 skett en ökning i antalet inkomna ärenden jämfört med 2018. 1340 registrerade ärenden inkom 2019 vilket är en ökning med nästan 8% jämfört med 2018. I verksamhetsberättelsen finns en specificerad lista över den informationsverksamhet som funnits 2019. Externt har patientnämnden närvarat vid tre olika mässor, informerat två patientföreningar, medverkat vid Hälsotorget i Gävle och Hudiksvall, informerat
kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor, haft besök av internationella utbytesprogrammet HOPE, besökt pensionärsrådet i Bollnäs och Kilafors, informerat sjuksköterskestudenter vid Högskolan i Gävle två gånger och intervjuats av Sveriges Radio P4 två gånger. Internt har patientnämnden deltagit på regionfullmäktige, hälso- och
sjukvårdsnämnden, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och hållbarhetsnämnden. Informerat Kuratorsenheten - hörselvården, ledningsgrupp i primärvård VO Hudiksvall-Nordanstig, Hälsocentraler i VO Gävle, Receptionister på hälsocentraler i VO Västra Gästrikland, Vårdhygien i Bollnäs, Hudiksvall och Gävle, Barn- och ungdomssjukvårdens kvalitetsråd, läkare på barn- och ungdomspsykiatrin, nya kvalitetssamordnare och
chefsläkargruppen. 2019 fanns det ett prioriterat politiskt mål att det ska finnas
”Tillgänglighet för att ta emot nya synpunkter samt att göra analyser av dessa” För att leva upp till detta fanns målet ”Arbeta med att patientnämnden är känd av länets invånare och personal inom såväl regionens som kommunernas hälso- och sjukvård”. Till detta hade förvaltningen ett mål om att ge information till hälso- och sjukvården, politiker och befolkning. Internt gavs information vid 25 tillfällen och externt vid 17 tillfällen.
Förvaltningens mål anses uppfyllt. I internkontrollen uppmärksammades två målområden med risker. Det ena målområdet var ”Att patientnämnden är känd av länets medborgare och
personal inom hälso- och sjukvården.” Risken för detta målområde var att man inte skulle hitta forum för att informera medborgare vilket kunde leda till att patientnämnden inte blev tillräckligt känd. Som resultat beskrivs att information getts internt och externt vid fler tillfällen än 2018.57
Region Skåne
Verksamhetsberättelsen för Region Skåne presenteras som en Power Point presentation. Antalet ärenden har sjunkit 2019 jämfört med 2018 med 8%. Antalet ärendet 2019 var 5370. Ett av de taktiska målen som beskrivs i verksamhetsberättelsen är kommunikationsplanen. I
57 Patientnämnden Region Gävleborg. Verksamhetsberättelse Patientnämnden Region Gävleborg 2019.
21 den står det att patientnämnden ska ”Målgruppsanpassa information till allmänheten och till vården”. Detta har man gjort bland annat genom att informera via sociala medier, lokala mässor, regionala interna utbildningar, vårdutbildningar och regionala lednings forum. Patientnämnden har även förenklat språket och gjort publikationer digitalt tillgängliga.58
Region Kronoberg
Patientnämnder hade ett ökat antal ärenden 2019 jämfört med 2018. 753 ärenden inkom 2019 vilket är en ökning på nästan 10% jämfört med 2018. Tillsammans med systemansvarig och representant för patientsäkerhet informerades olika ledningsgrupper om nya moduler för patientklagomål i avvikelsesystemet som installerades under 2019. En större satsning för att rekrytera stödpersoner har påbörjats med hjälp av kommunikationsavdelningen. En
gemensam träff med kriminalvården genomfördes i Ljungby för att rekrytera stödpersoner. Handläggare på patientnämnden har träffat medicinsk ansvariga sjuksköterskor från länets kommuner för dialog.59
Förstå – vilken kännedom finns om uppdraget att informera?
Alla patientnämnderna som har intervjuats har en god kännedom om lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården och vad den innebär. De anser själva att de har denna kunskap eftersom de alla har haft en bra dialog med den ansvariga utredaren och IVO under förarbetena till lagen. När lagen låg ute på remiss fick alla patientnämnder möjlighet att kommentera innehållet.
”Egentligen samma som innan men med tillägget att vi ska analysera och att anhöriga kan lägga in klagomål, och ett nytt namn”60
Lagen har inneburit ett förtydligande i vad patientnämnderna kan och ska göra men också vad deras begränsning är. Lagen lägger tydlig vikt på att kvalitativt analysera den statistik som samlas in.
”Den ger tydlighet till uppdraget och lägger även lite ansvar på sjukvården”61
Eftersom lagen styr arbetet är den en viktig kunskap för alla som arbetar vid patientnämnden, det är alla informanterna överens om. Patientnämnden är en lagstyrd verksamhet och den här
58 Patientnämnden Skåne. Patientnämnden Skånes årsberättelse 2019. [Elektronisk resurs]. 59 Patientnämnden Region Kronoberg. Årsredovisning patientnämnden 2019. [Elektronisk resurs]. 60 Patientnämnden i Region Skåne, telefonintervju den 6 maj 2020.
22 lagen styr verksamheten i allra högsta grad. Därför anses den av samtliga informanter som en viktig kunskap för att kunna utföra deras arbete.
Vad som också framkommer är att det inte är helt oproblematiskt att ge patienterna möjligheten att välja hur de ska framföra sina klagomål. Patientnämnden i Region Skåne säger att den första informationen som gick ut om den nya lagen gjorde så att patienterna trodde att det nya systemet var i tre steg, först klaga till vården, sedan patientnämnden och sist, om det behövdes till IVO. Men så är det inte, man kan antingen välja att lämna sitt klagomål direkt till vården eller via patientnämnden. IVO tar endast upp särskilda ärenden från patienter, betydligt färre nu sedan den nya lagen trätt i kraft.
Patientnämnden i Region Kronoberg tar upp att man anser att det i lagen saknas någonting om samkörning mellan vården och patientnämnderna när det kommer till klagomål. Det går idag inte att få fram en övergripande bild av alla klagomål som görs då det inte finns teknik för att sammanställa de klagomål som kommer in direkt till vården med dem som kommer in via patientnämnderna. De klagomål som kommer in till patientnämnderna ska analyseras och analyserna ska återföras till de olika verksamheterna. Vad som händer med de klagomål som går direkt till vården, det vet vi inte.
De tillfrågade informanterna för de olika patientnämnderna är alla överens om att det är bra att uppdraget att informera om verksamheten ligger på dem själva. De anser att det behövs kunskap om verksamheten för att kunna informera och den sitter de själva på. Patientnämnden i Region Blekinge kommenterar att även i den gamla lagen fanns det ett uppdrag om att informera om verksamheten.
”Det är naturligt att informera om sin egen verksamhet”62
Det finns en nationell gemensam kommunikationsgrupp för patientnämnderna. Den ska bland annat titta närmare på den nationella informationen. Tanken är också att andra patientnämnder ska kunna dra nytta av om någon enskild patientnämnd gör någonting bra. Nationellt material som informationsfilmer och material på andra språk än svenska ska tas fram. Det finns även ett nationellt chefsnätverk för patientnämnderna. Chefsnätverket har tillsatt tillfälliga
arbetsgrupper som tagit fram nationella handböcker med riktlinjer för patientnämndsverksamheten och stödpersonsverksamheten.
23 ”Det bör arbetas mer nationellt för att få fram en samlad informationsbild”63
Sammanfattningsvis kan sägas att patientnämnderna har god kännedom om den lag som de alla anser är mycket viktigt kunskap för sitt uppdrag. Det ska dock nämnas att det var svårt för samtliga att endast tala om uppdraget att informera vilket ledde till att svaren på dessa
intervjufrågor blev ganska breda, allmänt svarade de på deras totala uppdrag. Jag anser ändå att de har kunskapen om sitt specifika uppdrag att informera. Nedan finns en tabell som sammanfattar vilka regioner jag anser lever upp till min operationalisering av förstå.
Tabell 1 Förstå Regioner Region Skåne Region Kronoberg Region Dalarna Region Gävleborg Region Värmland Region Blekinge Förstå X X X X X X
Vilja – anses det viktig att informera?
Patientnämnderna är överens om att information är viktigt. Den behövs för att patienterna ska veta var de kan vända sig med sina klagomål men också att de kan klaga och att det är viktigt att de lämnar sina synpunkter. Patientnämnderna ser patienternas synpunkter som en viktig resurs för att kunna förbättra vården.
”För 10 år sedan var det samma utmaningar. Det här är en verksamhet som inte är allmänt känd”64
Patientnämnderna i Region Kronoberg, Region Gävleborg och Region Dalarna anser alla att verksamheten inte är allmänt känd. Därför behövs information, så att fler får kännedom om patientnämndens verksamhet och kan använda sig av den. Region Dalarna framhåller att de anser att de och kanske resten av patientnämnderna också behöver bli bättre på att informera patienter med utländsk bakgrund som inte har kunskap som den svenska hälso- och
sjukvården. Även yngre personer tror de behöver mer information, där har Region Dalarna få klagomål.
”Om vården ska bli bättre måste vi få veta vad patienterna tycker.”65
Region Blekinge säger att alla som jobbar på patientnämnderna vill åt publicitet för att nå ut med information om sin verksamhet. Region Blekinge tackar inte nej till att åka ut och berätta
63 Patientnämnden i Region Dalarna, intervju via Skype den 29 april 2020. 64 Patientnämnden i Region Kronoberg, telefonintervju den 5 maj 2020. 65 Patientnämnden i Region Gävleborg, telefonintervju den 5 maj 2020.
24 om sin verksamhet. Region Gävleborg poängterar att de inte tackar nej till intervjuer och att de ser dessa som bra informationsvägar.
”Det viktiga är att informationen finns när man är i behov av den, att den går att söka fram.”66
Det är viktigt att det finns en allmän kunskap om patientnämnderna för även om det inte är just du som vill lämna in ett klagomål så kanske du känner någon som vill göra det.
Information måste finnas tillgänglig där den behövs. Patientnämnden har olika kontaktvägar telefon, 1177.se, mejl och brev. Patientnämnderna i Region Gävleborg, Region Skåne och Region Värmland anser att de olika kontaktvägarna gör patientnämnderna till lättillgängliga verksamheter. Det finns en styrka i att vara lätta att nå, då är det enklare för patienterna, hindren blir färre och lägre, innan man är framme hos den instans som tar emot ens klagomål. För några patienter och anhöriga är det lättare att kunna ringa och för andra det är lättare att använda en dator. Region Gävleborg och Region Skåne säger att det finns skillnader mellan hur patientnämnderna och vården hanterar klagomål. De framhåller att patientnämnderna har tid att ta hand om de klagomål som kommer till dem, de anser inte att vården har samma resurser för detta. Vården har andra arbetsuppgifter, förutom att ta emot klagomål och därför kan det vara enklare för patienterna att vända sig till patientnämnden som har patientklagomål som sin huvuduppgift.
De representanter för patientnämnderna som jag intervjuat anser alla att de vill informera om sitt uppdrag. De ser det som viktigt att synas så att patienterna får möjligheten att inkomma med sina synpunkter. Nedan finns en tabell som sammanfattar vilka regioner jag anser lever upp till min operationalisering av vilja.
Tabell 2 Vilja Regioner Region Skåne Region Kronoberg Region Dalarna Region Gävleborg Region Värmland Region Blekinge Vilja X X X X X X
Kunna – har patientnämnderna förutsättningar att informera?
Enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska patientnämnden organiseras så att deras uppgifter kan utföras självständigt. Var man i regionerna har valt att placera patientnämnderna organisatoriskt ser lite olika ut. Det de alla har gemensamt är att de är en
25 fristående politisk nämnd som politiskt är organiserad direkt under regionfullmäktige eller regionstyrelsen. Två av sex patientnämnder som har studerats är organiserade under
regionkansliet, Region Kronoberg och Region Värmland. Region Värmland är en egen enhet med tillhörande chef. Region Kronoberg är del i kansliavdelningen och har kanslichefen som chef. De båda kanslierna är sedan underställda regiondirektören. De andra fyra
patientnämnderna är egna fristående förvaltningar där förvaltningschefen är direkt underställd regiondirektören. Av de sex patientnämnder som studerats är det endast en som inte har en egen budget utan ingår i kansliavdelningens budget, Region Kronoberg. De andra har att förhålla sig till de medel som tilldelas dem från politiken liksom det är för alla andra förvaltningar i en region eller kommun. Det är chefen för patientnämnderna som under året har ansvar för att budget följs.
De olika patientnämnderna har olika uppfattningar om hur vida de har tillräckligt med
resurser eller ej. Här poängteras av Region Blekinge och Region Kronoberg som har eller haft vakanser på tjänster att det första som prioriteras bort är information. Detta eftersom det anses viktigare att ta hand om de ärenden som faktiskt kommer in till patientnämnden. Men de anser att om och när alla tjänster är tillsatta så finns tiden till att informera.
”Det är ett mindre prioriterat arbete mot det löpande arbetet vid tidsbrist”67
Region Blekinge poängterar att det finns skillnader i storleken på patientnämnderna som kan gynna och missgynna just informationsarbetet.
”Jämfört med de stora patientnämnderna har vi samma uppdrag, det som skiljer är antalet patienter som hör av sig. Men vi ska också informera och analysera precis som de stora”68 Region Blekinge menar att det är enklare för en stor patientnämnd att avsätta medel för information eftersom de har en större budget att röra sig med. Medan det för en liten
patientnämnd med en liten budget också blir små medel som går till information. Trots detta har de alla samma krav på sig att nå ut till sina invånare i respektive region. Vidare framhålls att information är en viktig del men inte det högst prioriterade området. Men övriga
patientnämnder tycker att de klarar av uppdraget ändå.
67 Patientnämnden i Region Kronoberg, telefonintervju den 5 maj 2020. 68 Patientnämnden i Region Blekinge, telefonintervju den 7 maj 2020.
26 ”Information är inte vårt största område, att ta hand om klagomål och analysera dessa är det. Men jag anser att vi klarar av det som vi ska.”69
Hur mycket tid som de olika patientnämnderna har för att utföra uppdraget att informera varierar. Dels anses det att storleken på patientnämnderna spelar in i hur mycket tid de kan avsätta för information. Två patientnämnder har haft vakanser som gör att information har prioriterats bort. Av intervjuerna har jag fått fram att alla patientnämnder inte har resurserna för att informera. Region Kronoberg och Region Blekinge säger själva att de på grund av vakanser under 2019 inte hunnit med att informera så mycket som de önskade. Nedan finns en tabell som sammanfattar vilka regioner jag anser lever upp till min operationalisering av kunna. Tabell 3 Kunna Regioner Region Skåne Region Kronoberg Region Dalarna Region Gävleborg Region Värmland Region Blekinge Kunna X X X X
För att sammanfatta dessa tre avsnitt kan sägas att samtliga patientnämnder både förstår och vill genomföra sitt uppdrag att informera. När det däremot kommer till kunna ser det lite olika ut. Enligt patientnämnderna själva beror avsaknaden av resurser på vakanta tjänster. Och av det material som är insamlat kan jag bara hålla med patientnämnderna i deras bedömning av hur vida de har resurserna att informera eller inte. Här finns en sammanställd tabell över förstå, vilja och kunna.
Tabell 4 -Förstå, Vilja & Kunna
Regioner Region Skåne Region Kronoberg Region Dalarna Region Gävleborg Region Värmland Region Blekinge Förstå X X X X X X Vilja X X X X X X Kunna X X X X
27
5. Hur patientnämnderna informerar
I det här kapitlet redovisas hur de olika patientnämnderna informerar. Det nedan presenterade materialet kommer både från intervjuerna och verksamhetsberättelserna. Avslutningsvis finns en tabell för att visuellt visa på hur de olika patientnämnderna informerar.
Patientnämnderna nämner många olika sätt som de använder för att få ut sin information. Att patientnämnderna informerar om sitt uppdrag blev snabbt tydligt och listan över de olika informationstillfällena var hos några patientnämnder både lång och specifik. Det spretar en del mellan patientnämnderna men vid en överblick finns det vissa likheter mellan dem ändå. För att få en överblick har jag valt att dela in olika sätt att informera i fyra olika grupper; tryckt material, internetsidor, sociala medier och information till grupper.
Tryckt material ses som en traditionell form av information. Den ska finnas lätt tillgänglig
på vårdenheterna för de patienter som besöker vården. Det går även att dela ut detta material vid mässor och när information ges till olika grupper. Det anses att detta är ett bra sätt att få ut sin information till patientgrupper som inte har tillgång till eller vill använda internet. En nackdel med att ha broschyrer på vårdmottagningarna är att det blir vårdens ansvar att se till så att det finns och beställa fler när de tar slut. Patientnämnderna har ingen möjlighet att kontrollera detta på alla vårdenheter.
Internetsidor ses som ett bra sätt att få ut sin information på sidor som är kända för
patienterna. Patientnämnderna har egna sidor på respektive regions hemsida. Det finns även nationell och regional information på www.1177.se.
Sociala medier används av Region Skåne, Region Kronoberg och Region Värmland och då
framförallt möjligheten att få ”ta över” regionens Instagram-konto. Här får patientnämnden möjlighet att under 1 vecka dela information om sin verksamhet. Med detta når man ut till alla som följer regionens Instagram. Annonsering via Facebook användes av Region Kronoberg för en riktad satsning om att rekrytera stödpersoner till den psykiatriska tvångsvården. Annonsering är inget som någon patientnämnd nämner alls för att få ut information om sin verksamhet.
Information till grupper är en informationsväg som används flitigt av alla patientnämnder
på olika sätt, både för intern och extern information. Man tar alla tillfällen att komma ut och informera om sin verksamhet. Det som skiljer patientnämnderna åt är om man erbjuder sig att komma och informera eller om man väntar på en inbjudan. Information till olika pensionärs-
28 och patientföreningar framhålls av alla patientnämnder. Likaså medverkan vid olika äldre-mässor. Att informera till olika grupper anses vara ett bra sätt att informera om verksamheten. Hälften av patientnämnderna Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Blekinge
informerar om sin verksamhet på olika vårdutbildningar, till exempel till sjuksköterska och undersköterska, man är även en del av den så kallade AT-intron när läkare ska ut och göra sin första AT-tjänstgöring. För att nå ut i den egna och den politiska organisationen informerar patientnämnderna om sitt arbete och de analyser som de genomför på arbetsplatsträffar för att återföra informationen till vården. De återkopplar även sitt arbete till olika politiska nämnder i regionen och i kommunerna som har ansvar över vård- och omsorg. Flera av
patientnämndernas chefer sitter med i ledningsgrupper och har där ett forum för att få ut sin information. Region Skåne säger att de har riktad information till ST-läkare eftersom de anser att de är just ST-läkarna som ofta får ta hand om klagomålen på vårdens sida.
Alla patientnämnder utom Region Blekinge tar upp att det finns ett nationellt nätverk för patientnämnderna. Här har det tagits fram en nationell kommunikationsplan men ingen går närmare in på vad den innehåller.
De analyser som görs skickas av patientnämnden i Region Skåne till media. De anser att total transparens är viktigt och att det ändå är offentliga handlingar. Media har tidigare ofta önskat få ut analyserna och på det här sättet sparas tid för båda parter.
Alla patientnämnder var tydliga med att information är viktigt och att de gärna använder de kanaler som erbjuds dem. De tackar inte nej till intervjuer eller medverkan i media. All publicitet de kan få ses som positiv. Det blir också tydligt att man anser att information är viktigt men att det finns saker som kommer före i prioriteringsordningen.
”Det är ett mindre prioriterat arbete mot det löpande arbetet vid tidsbrist”70
Över lag bör tilläggas att det är ganska korta passager om information i
verksamhetsberättelserna. Region Gävleborg och Region Dalarna sticker ut med mer utförlig information i sina verksamhetsberättelser. I Region Gävleborgs verksamhetsberättelsen finns en lista på alla de informationstillfällen som patientnämnden haft under 2019. Detta har att göra med att det var ett politiskt prioriterat mål att göra patientnämnden känd för allmänheten under 2019. Även Region Dalarna hade ett politiskt mål som innefattade att göra
patientnämnden välkänd hos befolkningen. Även här fanns redovisat de olika
29 informationstillfällena som patientnämnden haft under 2019. Även informationen om att man ökat antalet informationstillfällen med 61% jämfört med 2018. I Region Skånes
verksamhetsberättelse finns ett politiskt mål under 2019 att målanpassa informationen om patientnämnden. Detta anses uppfyllt genom att man förenklat språket och gjort publikationer digitalt tillgängliga. Förutom detta har alla patientnämnder varit ute och informerat vi ett antal tillfällen men det är inget som nämns utförligt i verksamhetsberättelserna.
Här nedan finns en samanställd tabell över de olika informationskanaler som informanterna själva redogjorde för att det använder sig av.
Tabell 5 Informationskanaler Regioner Region Skåne Region Kronoberg Region Dalarna Region Gävleborg Region Värmland Region Blekinge Informationskanaler Information till vården (APT,
ledningsgrupp, läkargrupper) X X X X X X
Information på webben, 1177.se,
regionens hemsida. X X X X X X
Information till patient- och/eller
pensionärsföreningar. X X X X X
Skriftligt material ute på vårdenheter. X X X X
Äldre-mässor. X X X
Vårdutbildningar. X X X
Politiska nämnder. X X X X
Samtal med förvaltningschefer. X
Sociala medier. X X X
Stått vid Sjukhusentrén. X X
Finns som en del i
internutbildningarna i regionen. X
Intervjuer av olika slag. X
6. Analys och avslutande diskussion
I det här avslutande kapitel analyseras resultatet som studien genererat för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta följs av en avslutande diskussion och tankar kring fortsatt forskning.
