Analys

Under denna rubrik kommer vi att presentera våra tolkningar av resultaten. I tolkningarna har vi flätat in våra upplevelser som vi fick på skräpjakten och under intervjuerna.

Vi har kommit fram till att alla barn utom ett anser att skräp är någon form av en förpackning. Det var ett barn som inte svarade på frågan vad skräp är för något och detta tror vi beror på att hon kände sig osäker. Barnet hade hittat en tom godispåse på skräpjakten så förmodligen vet hon vad hon tycker är skräp. I transkriberingen av hennes intervju upptäckte vi att hon inte svarade på de flesta frågorna.

Barnen som ansåg att förpackningar är skräp uppgav godispapper, chokladpapper, juiceförpackningar och annat som innehåller något som går att äta. Detta tror vi beror på att det ligger ett antal affärer och en kiosk i närheten av skolan där de äldre barnen, utifrån en av våra VFT erfarenheter, går och handlar på rasterna. Det de har handlat tar dem med sig in på skolgården och detta märks eftersom det ligger skräp på skolgården och det är främst förpackningar som innehållt något ätbart. Detta är en av de anledningar som vi tror att barnen har svarat på det viset de har gjort. Ett par barn har angett att skräp kan vara chokladpapper vilket vi har kategoriserat under rubriken papper. Men de kan lika gärna mena plastförpackning, detta grundar vi på att vissa

40

De flesta barn som ansåg att organsikt avfall är skräp angav banan eller bananskal. Detta tror vi beror på att ett barn hittade en rutten banan på skräpjakten som blev mycket omtalad av de andra barnen.

Vi tror att flickan som svarade att skräp är något hon tycker är gott har svårigheter med det svenska språket, antigen att uttrycka sig eller att förstå våra frågor. Vi är nästan helt säkra på att flickan menade att skräp är något som för henne innehållit något gott. Det försöker hon beskriva genom att förklara ordet förpackning genom att säga ” sånt

papper de har målat och lägger på mat”. Som vi nämnt tidigare är det en mångkulturell

förskoleklass barnen går på och de är fortfarande små och har kanske därav inte kommit så långt i språkutvecklingen.

Barnen tror att skräpet som har hamnat i deras närmiljö är slängd av andra människor, främst pojkar. Detta kan vi även se på de transkriberade intervjuerna där många av barnen påpekar att de har sett andra barn eller folk slänga skräp. Vi fick även svaret

dom stora, och det kopplar vi ihop med att barnen har sett dom stora barnen som går på

skolan handla på rasterna och sedan kasta skräpet på marken.

Ett barn sa att hon hade sett sina föräldrar kasta ut skräp från bilfönstret och att hon också hade gjort likaså. Det sägs ju att barn tar efter de vuxna och vi anser att föräldrarna i detta fall föregår med ett dåligt exempel för barnet.

Barnen är positiva till att om skräp får ligga kvar så kommer någon och plockar upp det eller slänger det i en papperskorg. Vi anser att barnen inte förstår nedbrytningsprocessen där vissa saker bryts ned och andra tar mycket längre tid på sig. Detta trots att förskolläraren berättade att barnen har arbetat kring frågan ”försvinner det” där nedbrytningsprocessen ingår. Men det är ett barn som avviker från majoriteten och försöker förklara nedbrytningsprocessen där den ruttna bananen förmultnar och enligt hans ord ”blir slut” efter att det kommit in myror och ätit av den. Ett annat barn menar att ”tung skräp” blir kvar över vintern och detta tror vi att barnet har snappat upp från förskolan eller erfarit, men inte riktigt kan förklara hur eller varför och barnet kommer inte heller fram till någon slutsats. Samma barn sa även att ”smal skräp” flyger iväg och hamnar någon annanstans. Detta tror vi också är hennes egen erfarenhet. Vi märker alltså att dessa två barn kan en del av nedbrytningsprocessen men inte allt.

41

Vi kom fram till att många av de barnen som gått på förskolan har arbetat med sopsortering och även pratat om vilka material som snabbast försvinner i naturen. Att barnen gjort detta märktes inte riktigt från barnintervjuerna, eller så har det att göra med det Kerstin sa (se lärarintervju) att många av barnen är av utländsk bakgrund och har språksvårigheter. Vi tror att bristande språkförståelse har betydelse för inlärningen. Ett barn som inte förstår alla ord kan ha svårt att förstå ett sammanhang. Kerstin sa att förskolan inte arbetar så mycket kring miljö som de skulle kunna p.g.a. barnens inte kommit lika långt i sin språkutveckling som på en förskola i ett helsvenskt område. Detta reagerade vi på, för hon sa även att man får anpassa sig för den barngrupp man har hand om. Då undrar vi varför man inte anpassar miljöarbetet till barnens nivå. Vi tycker att språkutveckling kan ske även när man arbetar kring miljöfrågor. Av erfarenheter från både VFT och privat så är barn i förskoleåldern mycket nyfikna och kan lätt lära sig nya ord och begrepp som de sedan kan vidareutveckla med åren.

42