Analys

I empirin anser många av informanterna att en ny lärobok behövs i ämnet. Trots det är det många, som tidigare nämnts, inte använder läroböcker även om de finns i det pedagogiska rummet. För att förstå behovet av en ny lärobok i ämnet bild bör en produktinriktad forskning utföras av de tre läroböcker som nämnts, med analys som metod (se rubrik 5.3 Vidare forskning, s.39). Informant 4 nämner att det finns ett behov i de lägre stadierna, årskurs 1-6, liksom en lärarhandledning. Detta framkommer även i Läromedlens roll i undervisningen (2006) där dess empiri tyder på att lärare i årskurs 5 vill ha en lärarhandledning eller ett stödmaterial för undervisningen. Englund menar att för nya eller osäkra lärare kan en lärobok vara ett stöd i undervisningen. Trots dessa teorier, visar empirin i denna undersökning att informanterna som är nya, och eventuellt mest osäkra, använder sig minst av läroböcker i undervisningen. Enligt Englund är det just denna målgrupp som bäst behöver läroböcker för att klara av uppdraget att undervisningen uppnår målen i kursplanen. Alla informanterna är rörande överens om att behovet av en lärobok i ämnet bild mycket beror på läraren som undervisar i ämnet. De menar att ämnet beror mycket på hur engagerad och innovativ läraren är. En lärarhandledning skulle därför kunna vara en hjälp för de lärare som är mindre engagerade. Märk väl att inga generella slutsatser, huruvida läraren är engagerad eller inte,

31

kan dras i denna analys. En obehörig lärare behöver absolut inte betyda en outbildad och oengagerad lärare (Skolinspektionen, 2009).

4.4 Framtida läroböcker

4.4.1 Resultat

Vid frågan om hur informanten tror att framtida läroböcker kommer att utformas är det främst tre områden som berörs. Dessa tre önskemål är att läroboken ska ha en stark koppling till Lgr11, att läroboken ska kompletteras med ett digitalt läromedel integrerat med Internet och att läroboken ska innefatta teoretiska delar på ett konkret och enkelt sätt. Informant 1, 3 och 10 anser att en lärobok, med koppling till Lgr11, hade kunnat fungera som en mall för läraren och därigenom fått en mer likvärdig bedömning i ämnet bild oberoende av i vilken stad, i vilken skola och av vilken lärare undervisningen utförs. Informant 2, 4, 7, 8 och 9 anser att en framtida lärobok kanske snarare kommer att finnas via datorn eller på Internet. De är dock tydliga med att det digitala inte får ”ta över, då ämnet lätt försvinner”. En kombination av digitalt läromedel som kompletteras av en teoretisk lärobok tycker informanterna hade varit bra. Informant 5, 6 och 8 vill däremot inrikta läroboken åt en traditionell pedagogisk skrift, med enkelt och tydligt språk. Informant 5 säger att det hade varit en fördel om en lärobok redan är anpassad för alla elever och nämner bland annat läs- och skrivsvårigheter och svenska som andra språk. Stor vikt läggs dock av de flesta informanterna vid att få en liknande undervisning genom hela landet och därigenom också höja statusen i ämnet.

På följande sida (s.32) syns figur 4 som visar en sammanställning av vad informanterna nämnde som viktigaste egenskaper av framtida läroböcker. Det som syns mest är det som flest informanter ansåg viktigt, det vill säga ”Digitalt | Internetbaserad | Multimodal | Interaktiv” och ”Lgr11 | Centralt innehåll”.

32

Figur 4: Av Anna Axelsson.

4.4.2 Analys

För att försöka förstå hur framtida läroböcker, eller snarare läromedel, ska se ut måste diskussionen om läroböcker följas. Denna diskussion är märkligt nog inte så omfattande. Däremot finns det en större diskussion om vad digitala medier innebär för skolan och dess undervisning. Skardéus (1994) anser att läroboken inte kommer att finnas i framtiden, i alla fall inte i den utsträckning som idag. Skardéus anser att läroboken inte är en hållbar produkt i dagens samhälle och att den kommer att ersättas av modern teknik. Å andra sidan anser Lyckens att ingenting kommer att kunna ersätta boken. Lyckens menar vidare att sekundära läromedel kommer att komplettera den primära läroboken. Till sist ställer sig Svingby något tvekande till framtida läroböcker. Svingby anser att läroboken kommer att gå igenom en modernisering och skapas i en ny form (UR, bilaga 1). En ekonomisk aspekt kan också vara relevant för framtida läroböcker, då det är en neråtgående trend i prioriteringen av ekonomiska resurser av läromedel och därigenom även läroböcker (Levén, 2003). Informanterna har delade meningar om framtida läromedel, men en stor del anser att läroboken måste utvecklas via ett interaktivt läromedel. Boken ska alltså kompletteras med ett digitalt läromedel. Detta ska främst finnas via Internet eller som program via datorn. En parallell mellan informanternas uppfattning och Svingby kan göras. Svingby menar att läroboken kommer att fortsätta excitera, men måste genomgå en modernisering (UR, bilaga 1).

33

Informanterna anser att behovet av en lärobok som har tydlig koppling till Lgr11 och dess centrala innehåll är stort. Detta för att få en slags lärarhandledning som bidrar till liknande undervisning och bedömning av ämnet bild oavsett kommun, skola och lärare. Ur ett historiskt perspektiv kan man se att ämnet bild har utvecklats till en allt friare form av undervisningsinnehåll. Till en början fanns det lärarhandledningar, med syftet att undervisa så många elever som möjligt under en lektion (Lind, Hasselberg & Külhorn, 1992). Informanterna vill alltså på ett liknande sätt som då ha en lärarhandledning. Syftet däremot har en stor skillnad från dåtidens manualer. Informanterna ser behovet av en manual som gör innehållet i bild mer likvärdigt över hela Sverige. Då en lärobok skapas utifrån gällande kursplaner kan informanternas önskan om en lärobok med koppling till Lgr11 ses som en traditionellt producerad lärobok (Englund, 1999).

För att försöka närma sig den digitala utvecklingen och ämnet bild är det erfarenhetspedagogiska perspektivet återigen väsentligt. Undervisningen måste utgå från elevernas verklighet. Ett interaktivt läromedel hade kanske kunnat bidra till den viktiga analyseringen av dagens informationsflöde (Persson, 2000). Att ungdomars ständiga informationspåverkan är något som tappats bort i skolan genom förbud eller antagande av verklighet är något som Persson beskriver med uttrycket ”ny ungdom, gammal skola” (ibid. 2000). Dessutom är det lika stor tyngd i att lärobokens innehåll är tilltalande för läraren då ämnet bilds undervisningsunderlag ofta beror på vem som lär ut ämnet (Svenska Läromedel).

34

5. Diskussion

Ur undersöknings resultat framkom det ett antal upptäckter. Lärare i ämnet bild använder sig inte av läroböcker i den utsträckning som lärare i andra ämnen gör. Denna slutsats stämmer helt överens med rapporten Läromedlens roll i undervisningen (Skolverket, 2006). I Levéns empiri bestående av 766 enkäter, om lärares användning av läroböcker, svarade dock 63.3 % av lärarna att de använde sig regelbundet av läroböcker. Till skillnad från Skolverkets och Levéns rapport visade mitt resultat att informanterna med minst erfarenhet i ämnet visade mest motstånd mot nyttjandet av läroböcker. Enligt Englund (1999) är en läroboks största syfte att fungera som ett hjälpmedel, eller som en slags garanti, för att kursplanen följs och att det centrala innehållet utgör en stor del av undervisningens innehåll. Trots detta huvudargument upplevde informanterna, med minst erfarenhet, att en lärobok skulle styra deras undervisning för mycket. Huruvida problematiken för en obehörig lärare är att sakna tryggheten som en lärobok kan ge är svårt att redogöra för i denna undersökning.

Förr utvecklades det läroböcker för undervisande lärare i ämnet bild eller, som det då benämndes, teckning. Orsaken till detta var att lärare inte besatt den kunskap som behövdes för att lära ut varken hantverket eller bildens innehåll (Lind, Hasselberg & Kühlhorn, 1992). En betydligt senare slutsats görs i Skolverkets rapport, att lärare med ofullständig utbildning i ämnet bild kan behöva en slags lärarhandledning eller ett stödmaterial för att uppnå kunskapsmålen i kursplanen (Skolverket, 2006). Dessa två teoretiska utgångspunkter kan dessutom tillämpas med resultatet av denna undersökning. Lärare med mer erfarenhet kommer med förslag om en handledning för grundskolans tidigare år eller för outbildade lärare som undervisar i ämnet bild. Detta för att underlätta sin egen arbetsbörda när eleverna börjar grundskolans senare år och därigenom följer en viss förkunskap automatiskt. Skillnaden från Skolverkets rapport (ibid.) och denna undersökning är att i Skolverkets rapport redogörs för att undervisande lärare i ämnet bild vid grundskolans tidigare år har en önskan om en lärarhandledning eller lärarmanual. I examensarbetets undersökning är det istället främst behöriga lärare i ämnet bild som önskar en lärarhandledning i ämnet för

35

obehöriga eller nyexaminerade lärare. Detta kan självklart kritiskt granskas genom att urvalsgruppen bestod av 7 behöriga lärare.

Om en lärarhandledning hade utvecklats hade kanske inte produkten nyttjats för tilltänkt ändamål, då målgruppen inte känner att behovet finns. Syftet med lärarhandledningen hade då inte överensstämt med målgruppens (Eklund, 1999). En strävan efter en allmän lärobok syns tydligt hos flera informanter. De menar att genom en allmän lärarhandledning skulle ämnets innehåll och bedömning vara desamma oberoende vilken stad, vilken kommun eller vilken lärare eleven har. En slags instruktionsbok, liksom den Pestalozzi utvecklade i slutet av 1800- talet, kan återigen bli aktuell om undersökningens resultat tillämpas, dock med ett modernare innehåll som är anpassat efter vår tids anda (Lind, Hasselberg & Kühlhorn, 1992).

I undersökningen har det framkommit att läroböckerna Bildboken, Lärobok i bild och Intro

Bild används, dock ytterst lite. Ändå anser majoriteten av informanterna att det finns ett

behov av en lärobok med stark förankring till Lgr11. Detta kan bero på att Lgr11 är relativt ny och att läroboksmarknaden inte hunnit producera läromedel i den utsträckning som efterfrågas. Ur ett historiskt perspektiv kan dock en ekonomisk aspekt granskas. Anledningen till att skolan generellt saknar läroböcker är att det finns alldeles för bristande ekonomiska resurser (FSL,1997). Tre informanter medger att ekonomin är en stor anledning till att de inte införskaffat läroböcker. Detta kan vara en förklaring till att samtliga informanter inte använder sig av läroböcker i sin undervisning. Däremot upptäcktes det att informanterna med mest erfarenhet hade en halvklassuppsättning av en eller flera läroböcker, som dock sällan nyttjades. Vad detta beror på är svårt att besvara, men en parallell kan dras till Skardéus tankar om att en lärobok av äldre karaktär inte kan tillämpas i vår samtid (Skardéus, 1994). De befintliga läroböckerna är byggda utifrån läroplanen i ämnet, något som informanterna inte verkar vara medvetna om. Många av informanterna hade införskaffat en lärobok i bild om den hade varit estetiskt tilltalande och haft ett bra innehåll, om läroboken konkretiserat Lgr11 och visat praktiska exempel av det centrala innehållet och om det funnits ekonomi till inköpet. Den ekonomiska satsningen på läroböcker i grundskolan är minst sagt underdimensionerad och stämmer inte överens med statens utlovande av läroböcker som kan komma till nytta i framtiden för varje elev (FSL, 1997). På lokal nivå innebär detta att lärare i ämnet bild inte prioriterar läroböckerna utan köper hellre in annat material. Detta kanske kan kringgås genom att skapa ett mindre dyrt läromedel. Samtliga informanterna utgår från egenproducerat material, något som enligt Juhlin Svensson kan betraktas som ett sekundärt läromedel. Avsaknaden av läroböcker hos några av informanterna gör att instruktionsböcker betraktas

36

som en primär lärobok. Instruktionsböckerna är i allra högsta grad sekundära läromedel, något som också kan bidra till att ämnets kursplan blir svårare att uppfylla (Juhlin Svensson, 2000). Informanterna säger dessutom att det egenproducerade materialet är tidskrävande, men positivt då informanterna får utforma undervisningen utifrån egen fantasi. Några informanter anser att en lärobok hade styrt dem för mycket. Just på grund av att det är tidskrävande att skapa sitt eget lektionsmaterial kanske en lärobok hade kunnat minska denna tid. Jag menar att en lärobok hade kunnat verka tillsammans med lärarens eget val av undervisningsmaterial och därigenom både direkt förankrat kunskapen i kursplanen samt sparat tid åt informanten. Dock kan denna undersökning inte dra någon slutsats om huruvida informanten uppfyller Lgr11 eller inte och om detta i så fall berott på avsaknaden av en lärobok. Undersökningen har inte inriktat sig på lärarens kompetens, utan ser endast utifrån begreppen obehörig och behörig och skillnaden av dessa i resultatet (Skolinspektionen, 2009). Dock framkommer det att ämnet bilds utformning beror mycket på undervisande lärare. Informanterna menar vidare, precis som Englunds teorier, att en nyexaminerad eller obehörig lärare har ett större behov av en lärobok, eller lärarhandledning, än en lärare som varit verksam längre tid (Englund, 1999). Denna lärarhandledning hade dessutom kunnat vara en förberedande manual för alla lärare som undervisar i ämnet bild i årskurs 1-6. Då hade alla elever börjat grundskolans senare år med samma förkunskap, dessutom hade det kunnat bidra till en mer likvärdig bedömning av ämnet oberoende av vilken kommun, vilken skola eller vilken lärare eleven har i ämnet. Det finns en debatt om den framtida skolan och dess utformning. Läroböckerna kommer därigenom också att utvecklas och förändras. Utifrån resultatet tror hälften av informanterna att framtida läromedel kommer att finnas via Internet eller genom ett datorprogram, hälften anser att det kommer att finnas en lärobok som kompletteras av ett digital medium. Detta tyckande kanske inte kan ses som en korrekt vetenskaplig slutsats, utan istället som en nyans av behovet av framtida läroböcker för tio informanter. Dock kan en historisk återkoppling göras till slutet av 1800-talet då lärarhandledningar utvecklades på grund av att undervisande lärare inte hade fullständig kunskap i ämnet (Lind, Hasselberg & Kühlhorn, 1992).

Persson anser att det är viktigt att integrera ungdomars verklighet i undervisningen och därigenom skapa nya erfarenheter. En liknelse kan göras med Skardéus uppfattning kring att framtida läromedel måste integreras med den digitala utveckling som eleven tar del av (Skardéus, 1994). Ytterligare en parallell kan göras mellan teori och undersökning, då majoriteten av informanterna anser att det är viktigt att en framtida lärobok utformas med hjälp av flera medier, med eller utan den klassiska läroboken.

37

5.1 Tolkning av litteratur

Min uppfattning av litteratursökning inom sökordet lärobok är att det är svårt att hitta aktuell forskning i ämnet. Jag upplevde svårighet att hitta teoretiska utgångspunkter för analysen av undersökningens empiri. Den mesta forskning som har gjorts är av äldre karaktär, som inte diskuterar bland annat den påverkan digital utveckling har på just läroböcker. En av diskussionerna har tagits upp i litteraturgenomgången där Svingby, Skardéus och Lyckens utgör tre olika röster kring den framtida läroboken. Skardéus anser att läroboken måste moderniseras med hjälp av moderna medier. Svingby antyder en tveksamhet om att läroboken kommer att fortsätta existera i framtiden och Lyckens är positiv till läroboken men anser att den bör kompletteras av sekundära läromedel. En kritisk aspekt gentemot Lyckens kan göras, då hon själv är läroboksförfattare och därigenom har en förbestämd positiv attityd angående läroboksfrågan. I detta examensarbete anser jag att balansen mellan dessa tre röster synliggjort.

Avsaknaden av en diskussion om lärobokens positiva och negativa sidor i en pedagogisk kontext saknas. Den enda teori som berör diskussionen är Englunds. Lärobokens positiva utgångspunkter är att boken kan anses som en hjälp för läraren att beröra gällande kursplan och det centrala innehållet i undervisande ämne. Detta är något som underbyggs genom Långström och Viklunds och Juhlin Svenssons forskning inom ämnet läroböcker. Däremot hade en mer objektiv syn angående lärobokens negativa effekter kunnat göras och därigenom bidragit till examensarbetets trovärdighet. Min utgångspunkt inför detta examensarbete var att utforma en lärobok i ämnet bild och därigenom kan synen på mig, som forskare, även ses som en positiv aktör gentemot läroböcker. Jag vill förtydliga att jag kan se viss vinst med undervisning både med och utan primära läroböcker. Detta examensarbete har trots allt haft syftet att försöka förstå om lärare i ämnet bild vid grundskolans senare år har behov av, och använder sig av läroböcker i ämnet bild samt hur lärare i ämnet bild vill att en framtida lärobok ska vara utformad och innehålla.

Ett historiskt perspektiv framställs tydligt i litteraturgenomgången (se rubrik 2.2, s. 5). En historisk tillbakablick har gjorts av två anledningar. Dels finns det en vinst med att se ämnet bilds utveckling och därigenom få en slags förkunskap om ämnets karaktär. Dels ser jag en tydlig koppling mellan den lärarhandledning som gjordes under slutet av 1800-talet för lärare som inte hade tillräcklig kunskap i ämnet, och den nutida lärarhandledning som informanterna efterlyser i undersökningens intervjuer av samma anledning.

38

En viktig referens är Skolinspektionens rapport om obehöriga och behöriga lärare. Anledningen till att detta tar så stor plats är att undersökningens resultat visade en stor skillnad mellan just obehöriga och behöriga lärare och attityden kring läroböcker. Även här var det svårt att finna forskning om ämnesområdet inom ämnet bild. Dock kan en koppling göras till Skolverkets rapport från 2006 och dess resonemang kring lärarens roll i undervisningen.

En infallsvinkel i examensarbetet är Selanders uppfattning om huruvida lärare ska agera läroboksförfattar eller inte. Jag såg en koppling mellan tre teoretiska utgångspunkter. Utifrån ett historiskt perspektiv syns förändringen i vem som författar läroböcker. Förr var det forskare och idag är det mestadels lärare som skriver läroböcker (Lind, Hasselberg & Kühlhorn, 1992). Som motpol till Selander redogörs Lyckens uppfattning om att lärare kan agera författare då det är en lärares profession att välja innehåll i undervisningen, därför även i en lärobok. Denna diskussion fick inte det utrymme som jag till en början trodde. Kanske det hade fått ett större utrymme om examensarbetets syfte och frågeställningar hade utgått från en produktorienterad forskning.

De teoretiska tolkningarna jag valt att använda, anser jag ger en allmän överblick av den rådande situationen för läroböcker och att flera infallsvinklar presenteras. Under detta examensarbete har jag verkligen agerat forskare där mest tid gått åt till att undersöka referensmaterial och teoretiska utgångspunkter. Om examensarbetet hade gjorts om hade jag skapat min frågeställning utifrån ett fylligare teoretiskt perspektiv och inte tvärtom.

5.2 Metoddiskussion

Länge har den kvalitativa forskningen inte uppfattats som lika tillförlitlig som den kvantitativa. Detta har sedan en längre tid tillbaka förändrats, speciellt genom samhällsstudier (Eliasson, 2006). I undersökningen används en kvalitativ semistrukturerad metod med intervju som verktyg. Min uppfattning av detta val är positivt då en dialog mellan forskare och informant har varit givande och gett ett rikligt innehåll för att förstå examensarbetets ämne. Däremot, efter att ha använt metoden för första gången, kan jag se hur den hade kunnat utföras annorlunda. Dels kan intervjuguiden utformas annorlunda och jag hade velat ha fler frågor om bland annat informanternas val och bortval av läroböcker. Att metodens urvalsgrupp bestod av tio informanter anser jag tillräcklig, dock hade det varit intressant att få

39

en grundligare bild av lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker. Då hade metoden enkätundersökning kanske varit mest lämplig (Dalen, 2007).

5.3 Vidare forskning

Det känns glädjefullt att skriva om vidare forskning då jag själv kommer att bygga vidare på detta examensarbete. Jag vill göra en produktorientering av Bildboken och Intro Bild. Undersökningens resultat visar att majoriteten av informanter ansåg Bildboken som en bra lärobok och Intro Bild som en mindre tilltalande lärobok. Det hade varit intressant, att på detaljnivå analysera böckernas innehåll. Utifrån resultatet av den undersökningen kan man vidare applicera Lgr11 och empirin om framtida läromedel (rubrik 4.4) och på det sättet närma sig den framtida lärobok som faktiskt efterfrågas. Då detta examensarbete ger en liten antydan om relationen mellan ämnet bild och läroböcker bör dessutom en grundligare undersökning göras.

Förslag av litteratur inom utveckling av läroböcker finns i Läromedelsförfattarnas Förenings