Fallstudien visar på stor variation på antalet däck som finns placerade i däckhotell och vilken brandbelastning som detta medför. Därför är brandbelastningen i denna studie beräknad med de lägre värdena som presenteras i rapporten, utifrån att studera den lägsta möjliga brandbelastningen i ett däckhotell. Effektiva värmevärdet 𝐻𝐷 vilket användes i beräkningarna kommer från
fullskaleförsöken som är genomförda och inte det högre värdet som Boverket förespråkar.
Beräkningarna av medelvikterna på personbilsdäck är baserad efter vikt från däckleverantörerna och inte värden hämtade från kontrollvägningen av däck i fallstudien, där fallstudien visar på ett högre medelvärde. Även med dessa förutsättningar kan det konstateras att med den lägsta möjliga brandbelastning i ett däckhotell överskrids värdet på 1600 MJ/m2 golvarea, då är inte byggnadens fasta brandbelastning medräknad. Sker beräkningar med de högre värdena på medelvikt och effektiva värmevärdet är brandbelastningen i däckhotellen mycket över 1600 MJ/m2, inklusive byggnadens fasta brandbelastning. Med en brandbelastning >1600 MJ/m2 skall däckförvaringen avskiljas från övrig verksamhet inom byggnaden med brandcellsgräns. Beroende på byggnadsklass är brandteknisk klass på brandcellsgränsen olika men för en Br3-byggnad ska brandcellsgränsen
uppfylla brandteknisk klass EI 30.
Även beräkningen av öppningsfaktorerna var de beräknade med minsta möjliga värden på
öppningsareor och antalet öppningar m.m. Detta påverkar effektutvecklingen av branden till att vara starkt ventilationskontrollerad brand. För vid framtagningen av öppningsfaktorerna antogs det att alla dörrar som var stängda inte utgjorde någon ventilationsmöjlighet, detsamma gällde även för de dörrar och portar som lätt kunde stängas vid händelse av brand. Detta minskar öppningsfaktorn eftersom dörrar kan vara öppna vid händelse av brand t.ex. på grund av avsaknaden av dörrstängare eller att övertrycket i brandrummet kan öppna dörrar/portar som inte är ordentligt stängda. Ingen hänsyn togs till läckaget genom en väggkonstruktion eller andra otätheter som vanligen finns i byggnader. Dessa antaganden påverkar de beräknade temperaturerna, för både
handberäkningsmetoden och datorberäkningarna som använder öppningsfaktorerna som en viktig parameter i beräkningsgången. Framräknade temperaturer kan därmed antas vara de lägsta möjliga vid en brand.
Skydd mot utveckling och spridning av brand och
brandgaser inom byggnader
En åtgärd för att begränsa brandspridning inom byggnaden enligt BBR är att kravställa klassning på ytskikten inom lokalerna, för att begränsa ytskiktens medverkan i effektutvecklingen av branden. Ytskikt på väggar och tak får vara lägst D-klass vilket innebär trämaterial. D-klass får maximalt erhålla en ökning i effektutveckling på 750 W/s vilket kan jämföras med den effektutveckling däcken
erhåller. På 150 sekunder har effektutvecklingen gått från ca 0 kW till att uppnå 1000 kW och vid samma tillfälle är medverkan från ytskikten ca 110 kW (750 W/s * 150 sekunder), om endast en mindre bit vägg med arean 1,5 m2 medverkar i inledningsskedet. Detta är en ökning med ca 10%. Startar branden i ett hörn så två väggar och möjligtvis även del av taket medverkar kan ytskikten påverka till mer än en 20% ökning av effektutvecklingen i det tidiga skedet av en brand. En högre effektutveckling innebär en högre temperatur i brandrummet i inledningen, vilket i sin tur försämrar möjligheterna för andra brandtekniska åtgärder att begränsa brandspridningen inom byggnaden. Ett högre krav på ytskikten skulle minska den möjliga maximala effektutvecklingen i inledningsskedet som är avgörande för hur snabbt brandspridningen sker inom brandrummet och därmed
temperaturökningen.
Brandskiljande komponenter är provade efter standardbrandkurvan. Överskrider temperaturen i brandrummet standardbrandkurvan kan mer värme färdas genom väggen/dörren än förväntat och tiden minskar tills de kritiska nivåerna uppnås på icke brandutsatt sida. Den brandbegränsande förmågan kan avta med högre temperatur i brandrummet. Utsätts brandavskiljande komponenter
för högre temperaturer än den maximala vid provningstillfället kan det uppkomma brister eller till och med kollaps, eftersom delen inte har provats för den höga temperaturen. Vid klassificeringen av produkten avslutas provningen när ett av de kritiska kriterierna är uppfyllda och tiden det tog för detta att ske, kontrolleras mot de brandtekniska nivåerna EI 30, EI 60 osv. Vad som händer efter att provningen avslutas studeras inte, det ingår inte i klassificeringen.
Vid beräkningarna av temperaturförloppet i de olika geometriska modellerna är utvecklingen olika för varje enskild beräkning. För modellerna uppförda i betong understiger temperaturen i
brandrummet standardbrandkurvan i sju av åtta beräkningar. Det är endast vid datorberäkningen av Adam AB som temperaturen överstiger referenskurvan efter 30 minuter och det beror på att
modellen har mycket högre öppningsfaktor, än de andra modellerna. Öppningsfaktorn är mer än dubbelt så stor som den med näst högsta värdet. I ett däckhotell uppfört med väggar, tak och golv med enbart betong och en viss mängd öppningar i form av dörrar samt ett fåtal fönster, kommer brandavskiljande komponenter begränsa brandspridningen under avsedd tid. Dock bara under del av ett brandförlopp och inte för ett helt brandförlopp, eftersom en brandcellsgräns i ett däckhotell kommer vara utförd i brandteknisk klass EI 30. Räddningstjänsten måste agera för att begränsa branden till en brandcell och detta måste påbörjas inom 30 minuter från brandens start, om öppningsfaktorn är stor. Med en liten öppningsfaktor kommer troligen de brandavskiljande komponenterna klara att begränsa brandspridningen under en längre tid än 30 minuter, eftersom temperaturutvecklingen ligger klart under standardbrandkurvan för dessa modeller.
För modellerna utförda av plåt och isoleringskärna överstiger temperaturerna standardbrandkurvan tidigt i sju av åtta fall och den åttonde efter 50 minuter. Det är för Bertil AB som temperaturen understiger standardbrandkurvan under de 50 första minuter vid datorberäkningarna. En
brandcellsgräns som utsätts för dessa temperaturutvecklingar kommer eventuellt inte att begränsa brandspridningen under avsedd tid. Brandspridning riskerar att ske snabbare än vad BBR föreskriver och omfattningen av branden kan då öka. Enda sättet att förbättra möjligheterna till att begränsa brandspridningen är att minimera öppningsfaktorn. Ett däckhotell med plåt och isolering med en liten öppningsfaktor har de bästa förutsättningarna för att en brandcellsgräns ska kunna uppfylla sitt syfte. Detta under förutsättning att brandcellsgränsen är utförd i brandteknisk klass EI 30 och inte i EI 60. En brandcellsgräns i EI 60 ska begränsa brandspridningen under ett helt brandförlopp, inklusive en avsvalningsfas enligt BBRAD 3. Vid beräkningar av brandförloppen sker det ingen avmattning av effektutvecklingen av branden under det första 180 minuterna, utan brandbelastningen i modellerna är för höga även för en brandcellsgräns i klass EI 60. Däckhotellen innehåller för stora mängder brännbart material.
Den enda modellen där brandcellsgränser skulle uppfylla sitt syfte, både för EI 30 och EI 60, är vid en containerlösning. Effekt- och temperaturutvecklingen är så låg att övertändning troligen inte kommer att ske, utan branden kommer vara lokal inom delar av containern. Branden kommer dock att pågå under mycket lång tid men med en konstant temperatur inne i containern på ca 120 °C enligt datorberäkningarna, och då överskrids inte temperaturkriteriet för vad en brandcellsgräns ska klara av. Temperaturökningen på icke brandutsatt sida skulle inte kunna ökas med 140 °C, utan
brandcellsgränsen skulle fortfarande kunna erhålla sin isolerande förmåga.
Skydd mot brandspridning mellan byggnader
Typerna och storlekar av öppningarna som användes vid beräkningarna var hämtade från fallstudien och ansågs vara representativa för ett däckhotell. T.ex. var samtliga däckhotell utrustade med minst en gångdörr i fasad. Dock utgör inte en gångdörr en stor spridningsrisk då kritiska strålningsnivåer sker på ett avstånd av endast 3 meter och på detta avstånd måste dörren dessutom erhålla brandteknisk klass, vilket innebär att dörren måste klara att begränsa värme- och brandspridning genom dörren under avsedd tid. Dörren ska också vara försedd med dörrstängare som säkerställer att dörren är stängd och den antagna utfallande strålningen ska inte kunna ske. Vid ett avstånd på
Även för en port infaller kritiskt strålningsnivå på ett avstånd under 8 meter mellan byggnaderna, vilket innebär att porten ska erhålla brandteknisk klass enligt BBR. Kritisk strålningsnivå sker på ett inbördes avstånd på 7,6 meter. Vid 8 meter mellan byggnaderna uppgår strålningsnivån till 10,9 kW/m2. Dock ska de brandtekniska dörrarna/fönstren bara klara den brandavskiljande förmågan under en begränsad tidperiod, men den tiden bör vara tillräcklig att avskärma strålningen i brandens inledningsskede tills räddningstjänsten anländer och tar över som skyddsmekanism.
För dubbla portar placerade intill varandra och för en stor fönsteröppning uppkommer kritiska strålningsnivåer vid ett avstånd på 10,7 meter respektive 9,3 meter. Detta är över 8 meter och därmed ställs inga brandtekniska krav på fönstren eller portarna. Fönstren får vara utan
brandavskiljande egenskaper och fallera vid en temperatur av 350°C, vilket kan ske redan efter 7 till 15 minuter. Portar får vara utan självstängning och kan vara öppna under hela brandförloppet. En byggnad placerad 8 meter från den brinnande byggnaden kan då bli utsatt för en infallande strålning av 14,9 kW/m2 för fönster och 20,3 kW/m2 för dubbla portar, vilket medför en risk att angränsande byggnad antänds och brandspridning till annan byggnad har skett. Syftet med att skydda närliggande byggnader uppfylls därmed inte. Skyddsavståndet bör vara i relation till arean på möjliga öppningar istället för ett fast värde. Ska skyddsavståndet vara fast bör det ske reglering av arean på möjliga öppningar och begränsa storleken eller kritisk strålningsnivå som får uppkomma på närliggande byggnad.
De två skyddsbarriärerna som anges i BBR är ett skyddsavstånd eller att ytterväggen utformas som en brandcellsgräns. Fungerande skyddsavstånd är under förutsättning att öppningarna i fasad är begränsade och inte är större än en port. Större öppning än det riskerar att antända närliggande byggnad och det finns inga begränsningar i BBR om öppningarnas storlek eller antal. Öppningarna måste erhålla brandteknisk klass vid för kort skyddsavstånd, dock finns det en osäkerhet i funktionen av en brandcellsgräns i ett däckhotell. Är däckhotellet utfört i plåt med isoleringskärna blir
temperaturen högre än standardbrandkurvan och t.ex. ett brandglas kan fallera tidigare än beräknat. Det viktiga för att kunna skydda närliggande byggnader blir att ge räddningstjänsten goda
möjligheter att tidigt förändra brandförloppet i däckhotellet och begränsa temperaturutvecklingen i brandrummet. På plats kan även räddningstjänsten skydda kritiska delar på angränsande byggnader.
Möjlighet till räddningsinsatser
Enligt PBL [28]ska räddningsmanskapets säkerhet tas i beaktande vid projektering av byggnader. Arbetsmiljöverkets föreskrifter för rök- och kemdykning anger att denna typ av arbetsuppgifter är den farligaste som tillåts i Sverige. BBR:s åtgärder för att möta detta är att byggnaden ska utrustas med invändig släckutrustning, tillträdesvägar och möjlighet till släckvatten.
Under dessa premisser kommer den kommunala räddningstjänsten att enbart insatsplanera för en utvändig släckinsats och skydda närliggande byggnader. Även stort ansvar kommer att läggas på det befäl som ska utföra riskbedömningarna för räddningsmanskapet. Är det däremot kvar en person i byggnaden och insatsens fokus är på livräddning finns det en möjlighet att rökdykare kommer att utföra en invändig släckinsats, vilket medför ökad riskbild för räddningsmanskapet som kommer att gå in i tät brandrök. Några säkerhetshöjande åtgärder för dessa typer av insatser finns inte upptaget i BBR.
Det finns dock en rad olika byggnadstekniska åtgärder som skulle öka säkerheten för
räddningsmanskapet vid både invändig- och utvändig släckning. Automatisk sprinkleranläggning skulle begränsa brandspridning inom byggnaden och kyla de varma brandgaserna.
Brandgasventilation som räddningstjänsten har möjlighet att öppna vid ankomst skulle minska strålningen på rökdykarna från det varma brandgaslagret och höja brandgaslagret för bättre sikt. Dock bör brandgasventilationen vara manuellt aktiverad för att inte automatiskt öka öppningsfaktorn genom att luckorna skapar mer ventilationsmöjligheter, än om de hade varit stängda i
Allt ovanstående förutsätter att räddningstjänsten snabbt kommer till byggnaden och kan påbörja en släckinsats. Installation av automatiskt brandlarm som är vidarekopplat till en larmcentral ger
räddningstjänsten den möjligheten. Att i ett tidigt skede få detektion om en brand innan
effektutvecklingen har stegrats och stora brandgasmängder har bildats, ökar möjligheterna för en lyckad insats både invändigt och utvändigt. Dock den enskilt viktigaste åtgärden för
räddningsmanskapets säkerhet är att säkerställa tillgången till rätt mängd släckvatten. Detta finns det ingen detaljerad styrning om i BBR, utan kravet kommer från tolkning av regelverket. Det framgår t.ex. inte inom vilka avstånd en brandpost bör finnas eller den vattenmängd som bör levereras till platsen. En tolkning av regelverket kan därmed variera stort mellan verksamhet och myndighet vad som är skälig nivå. Denna studie har inte utrett denna frågeställning djupare utan detta ligger utanför avgränsningarna i rapporten.
Den lagringsmetod av däck som ger bäst möjlighet till en lyckad räddningsinsats och låg riskbild för räddningsmanskapet är en containerlösning. I en container blir inte temperaturen hög och
effektutvecklingen är starkt begränsad. Räddningstjänstens metoder att använda dimspik eller skärsläckare blir inte bara punktinsatser utan åtkomst sker i hela brandrummet. En räddningsinsats kan utföras utvändigt utan att behöva öppna dörrarna tills riskerna har minskat i den omfattningen att en invändig insats är möjlig, utan att i detta läge behöva utföra en rökdykarinsats. Kravnivån i BBR är tillräcklig för räddningsmanskapets säkerhet.