Däck är inte lättantändliga. I fullskaleförsöken användes en gasolbrännare på 25 kW för att kunna antända däcken och det tog några minuter innan däcken började brinna. I verkliga fall är det troligtvis inte en gasolbrännare som antänder däcken, utan det handlar om andra antändningskällor till
exempel elfel eller heta arbeten. Antändning kan ske via andra mer lättantändliga material som skapar den effektutveckling som krävs. Risken att en brand startar finns och det måste tas i beaktande vid projektering av ett däckhotell.
När däcken väl antänder sker en kraftig temperaturutveckling i de flesta av de geometriska
modellerna, både vid handberäkningarna och datorberäkningarna. Dock skiljer sig temperaturerna mellan beräkningsmetoderna och datorberäkningarna indikerar högre temperaturer än
handberäkningarna. Orsaken till att resultaten skiljer sig mellan metoderna kan vara att datorberäkningarna innehåller fler ingångsvärden än handberäkningsmetoden. Vid handberäkningarna är ingångsparametrarna en öppningsfaktor och materialkoefficienter. Datorberäkningarna använder dessa parametrar samt en rad andra värden. Hela brandrummet modelleras i programmet med verklig rumsgeometri så som vägghöjd och bredd, tak- och golvarea, samt exakt placering och geometri för öppningarna i väggarna. Datorprogrammet gör därmed mer avancerade beräkningar och en eller flera parametrar i brand- och brandgasdynamiken påverkar beräkningsresultatet. En möjlig parameter kan vara att datorprogrammet tar hänsyn till
öppningarnas placering i höjdled och kan beräkna vilka öppningar som ventilerar ut brandgaser, samt vilka öppningar som tillför syre till branden. Detta jämfört med handberäkningarna som endast tar hänsyn till öppningsfaktorn och det faktiska värdet. Öppningsfaktorn tar inte hänsyn till placering i höjdled utan den beräknas som ett viktat värde av höjden av öppningen och bredden. Detta bedöms inte påverka resultatet då temperaturerna på de olika metoderna är relativt lika i förhållande till jämförelsekurvan och därmed också resonemangen i denna studie. Översteg temperaturen i datorberäkningen, översteg även temperaturen i handberäkningen och vice versa.
Uppstår en brand i ett däckhotell är det en fördel om byggnaden är utförd i betong. De geometriska modellerna är antagna med en väggtjocklek på 26 cm. Den betongkonstruktionen klarar inte bara att upprätthålla brandcellskraven för EI 30 eller EI 60, utan vid genomförda fullskaletester visar att konstruktionen klarar EI 240. Överslagsberäkning utförda på plåtväggen visar att konstruktionen inte klarar EI 30, utan antalet minuter är färre. Dock är plåtväggen antagen utifrån verklig kontrollmätning och kontrollerad mot utförande enligt produktblad för väggkonstruktioner. Betongväggen är antagen utifrån kontrollmätning från fallstudien, men det är oklart om hela väggen var av massiv betong. Fullständig utförandekontroll av väggen kunde inte genomföras. Detta bedöms inte påverka
resultaten nämnvärt eftersom betong behåller sina värmetröga egenskaper även om väggen innehöll isolering för att motverka t.ex. köldbryggor. Endast mindre tjocklek av betong krävs för att värmen inte ska ha penetrerat väggen under den tid som undersöks i studien. En tunn betongvägg antas vara halvoändlig under de 60 undersökta minuterna och vad som är bakom betongen blir därmed
ointressant.
Det är inte enbart byggnadsmaterialen som påverkar temperaturutvecklingen, utan även
ventilationsöppningar av olika slag. Fönsterrutor påverkar temperaturutvecklingen men påverkar också risken för brandspridning till närliggande byggnader, samt räddningstjänstens förutsättningar vid en räddningsinsats. Undviks fönsterrutor i ett däckhotell minskas öppningsfaktorn vilket leder till minskad temperaturutveckling och brandcellsgränserna får förbättrande möjligheter att begränsa brandspridning. Finns inte fönsterrutor i fasaden som vetter mot en annan byggnad minskas risken för brandspridning till angränsande byggnad, genom att strålning från fönsteröppningen inte kan ske. Slutligen kan inte brandgaserna okontrollerat ventileras ut genom fönstren, utan blir kvar i
brandrummet i större omfattning vilket kan leda till mindre brand i rummet pga. syrebrist. Brandgaserna blir kvar i rummet och ersätts inte med nytt syre som ger branden mer energi. Ovanstående gäller endast om däckhotellet är en egen brandcell och brandgaser inte kan spridas
vidare i byggnaden. Utgör inte däckhotellet en egen brandcell kan det vara en fördel med fönster för att undvika brandgasspridning inom byggnaden, genom att lätta på övertrycket i brandrummet och ventilera ut brandgaserna. Syftet med att stänga in brandgaserna fyller inte sin funktion om
brandgaserna kan spridas på ett annat sätt. Risken för brandspridning till närliggande byggnad bör tas i beaktande om val av placering kan ske och undvika yttervägg som vetter mot annan byggnad. Risken för brandspridning till annan byggnad och beräkningarna i denna studie har enbart studerat en öppning åt gången. Vanligtvis finns flera typer av öppningar i en fasad, t.ex. både port och en gångdörr i samma vägg. Båda öppningarna kan påverka samma punkt på motstående byggnad och strålningarna ska därmed adderas för att beräkna den sammanslagna strålningsnivån. Dock krävs att vinkelfaktorn beräknas för varje enskild öppning för att beräkna den infallande strålningen. Var för sig kan strålningsnivåerna klara det kritiska värdet, men sammanslaget kan det överstiga.
Avslutningsvis kan det konstateras att PBL:s intentioner att byggnadsverk ska vara säkert vid händelse av brand bara kan anses vara uppfyllda i det fall däckhotellet utgörs av containrar, om projekteringen sker enligt förenklad dimensionering.
Felkällor
• Beräkningen av öppningsfaktorerna baserades på om dörrar/portar var öppna eller stängda, samt vid komplexa öppningar antogs en area utifrån en kvalitativ bedömning vid platsbesöket. Ändras öppningsfaktorerna sker en förändring i effektutvecklingen av branden och även temperaturen i brandrummet, vilket i slutända påverkar resonemanget kring den brandavskiljande förmågan.
• Ingen hänsyn till den tryckuppbyggnad som sker i ett brandrum är medtagen, vilket kan påverka brandförloppet. Förslutna öppningar i väggar och tak kan öppnas och öppningsfaktorn kan ändras till det större i dessa fall.
• Ett begränsat urval av däckhotell i fallstudien, samt att alla var placerade i samma stad. En större variation skapar en större säkerhet på utformningen av däckhotell och mer noggrannhet i däcktäthet, vilket medför säkrare antagande brandbelastningens värde.
• Förenklingar och antaganden vid numeriska beräkningar för att möjliggöra ett slutresultat. Brandförlopp är en dynamisk process och vid beräkningarna var ett fåtal värden konstanta under hela brandförloppet, vilket kan påverka slutresultatet i beräkningsmodellerna. Även antagandet om effektutveckling vid datorsimuleringarna skapar en osäkerhet jämfört med ett verkligt brandförlopp.
• Risken för brandspridning till närliggande byggnad studerades endast genom att beräkna
infallande strålning på en motstående vägg, när den största sannolikheten för att brandspridning sker mellan byggnader är med så kallade flygbränder. Ingen hänsyn till att det kan finnas träd eller buskar mellan byggnaderna som kan minska risken för brandspridning var medtagen i slutsatserna.
• Intervjupersonerna vid de kommunala räddningstjänsterna hade inte genomfört någon insats vid ett däckhotell och hade inte heller varit i kontakt med en räddningstjänst som hade genomfört en sådan insats. Detta medför att det intervjupersonerna förmedlar är antaganden hur en möjlig insats skulle genomföras utifrån tidigare erfarenheter. En verklig insats kan medföra en okänd problematik som kan vara svår att förutse, vilket kan påverka räddningsinsatsen.
Arbetsmetodiken
Startpunkten för projektet var att en kunskapslucka inom området blev uppdagad efter kontakt med myndigheter och andra organisationer, samt en nyfikenhet om hur utvecklingen av en brand sker i
ett däckhotell. Vid starten av studien fanns det flertalet olika frågor och problemställningar som var intressanta men på grund av tidsbrist i arbetsgången blev de uteslutna i studien.
Att i ett tidigt skede utföra fallstudien gav en god grund i det fortsatta arbetet för att skapa en bild av hur ett däckhotell är utformat, samt även vilka faktorer som blir avgörande i senare
beräkningsskeden. Samtidigt med genomförandet av platsbesöken skedde även inläsning av litteratur inom området men litteraturen var stark begränsad, och därmed svårt att hitta relevant fakta att bygga den fortsatta studien på. Detta försvårade arbetet som därmed blev
avgränsat/begränsat efter den forskning som är genomfört inom området.
Under det pågående arbetet förändrades även frågeställningen och en större avgränsning av studien blev resultatet av att omfattningen i inledningsskedet var för stor. Vid starten av studien var fler än tre av de fem punkter som anges i PBF, med i rapporten men de fick uteslutas pga. tidsbrist. Omformuleringen av frågeställningarna tillkom för att kunna fortskrida med arbetet. Att utvärdera ett regelverk är en komplicerad uppgift och speciellt om det ska kunna ske kvantitativt, då regler är delvis politiskt antagna och ofta har ett historiskt påbrå. Varför en regel har ett specifikt värde
behöver inte baseras på fullskaleförsök eller forskning, de kan vara antagna utifrån hur det har sett ut i historien eller hur det ser ut internationellt.
Till datorberäkningarna användes beräkningsprogrammet Ozone vilket är ett genomför parametriska brandförloppsberäkningar likt andra brandsimuleringsprogram som FDS eller CFAST. Att inte FDS, CFAST eller annat beräkningsprogram användes var till följd av tidspress och detaljeringsgraden på resultaten. Både FDS och CFAST kan leverera olika temperaturer och annan information på flertalet platser inom brandrummet utifrån behov. Ozone levererar en eller två temperaturer beroende på om övertändning har skett eller inte, vilket uppfyllde behovet i denna studie. Ökat antal
temperaturer inom brandrummet förbättrar inte resultaten eller slutsatserna av studien, då syftet var att se tendenser på temperaturutvecklingen och inte fastställa exakta brandtemperaturer. Valet att utföra intervjuer för att studera räddningsmanskapets säkerhet vid insats gav goda resultat, eftersom en räddningsinsats är ett dynamiskt förlopp och en intervju förmedlar problemställningar tydligare än vad en kvantitativ studie visar. Att endast två personer blev intervjuade berodde på att frågeställningen som skulle besvaras endast var en del i hela resultatet och den tidsbegränsade faktorn blev styrande.