I denna del analyseras resultatet från trianguleringen utifrån vår teoretiska referensram och tidigare forskning. Analysens fokus är riktat från en investerares perspektiv där en stor del av diskussionen handlar om risker. Avsnittet inleds med en analys kring informationssymmetrin följt av en diskussion angående reglering av crowdfunding. Vidare förs diskussioner kring fördelar med en investering i Tessin, renodlade fastighetsportföljer och Tessins minimiinvestering. Avslutningsvis presenteras en analys av projektens exitmöjligheter.
5.1 Informationsasymmetri
Schwienbacher & Larralde (2010) och Ibrahim (2015) visar att det råder informationsasymmetri på crowdfundingmarknaden då investerare har begränsad tillgång till information om investeringsprojekt. Resultatet från vår enkätundersökning går i samma linje då genomsnittet, på en femgradig skala, ligger på 3,4 angående gällande informationen som låg ute på Tessin är tillräcklig för att fatta ett investeringsbeslut. Ingen av respondenterna har ansett att informationen varit fullt tillräcklig (5) respektive inte tillräcklig (1), se figur 11. Som Schwienbacher & Larralde (2010) antyder i sin studie är sällan crowdfundinginvesterare specialister inom branschen. Av de svarande har elva procent fastighetsrelaterade arbeten. Teorin bekräftades även i intervjun med Jonas Björkman som påstod att investerarna på Tessins plattform inte har någon särskild koppling till fastigheter förutom intresset att investera i dem. Att ingen av de svarande på enkäten ansåg att full information erbjöds kan alltså ha att göra med att de som investerar inte är fullständigt insatta i branschen. Ett önskemål som framkom i vad som kan förbättras med Tessin är att mer information om varje projekt ska presenteras på plattformen.
Holmström (1971) framhåller att som en effekt av informationsasymmetri kan fenomenet moral hazard uppstå mellan parterna. Hos Tessin erhåller aktieägare i projektbolaget preferensaktier och inte stamaktier. Preferensaktiens svaga rösträtt leder till en ökad risk för just moral hazard-relaterade situationer. En situation som kan uppstå är om projektbolaget köper ut investerarna tidigare än planerat vilket medför en lägre avkastning än avkastningsmålet. Det är ett resultat där den ena parten handlar i sett egna intresse. Ett sätt för aktieägare att undvika den här risken är enligt Holmström (1971) att upprätta regler för att förhindra företagets ledning att handla emot ägarnas intresse. En investerare bör vara medveten om vad moral hazard kan ha för konsekvenser och upprätta kontrakt som reglerar detta.
5.2 Reglering
Enligt Finansinspektionen finns det ingen plan på att införa en ny lagstiftning. Däremot övervägs det att utöka befintlig lagstiftning genom att införa uppföranderegler samt krav på information och transparens till investerare. I nuläget har Tessin, enligt Jonas Björkman, ett fungerande ramverk och ser inget direkt hinder för en ändring i regleringen. Om Tessin vill nå ut till större och mer stabila aktörer på fastighetsmarknaden kan det innebära att det innefattar både privata och publika aktiebolag. Än så länge har andelsbaserad crowdfunding framförallt varit intressant för privata aktiebolag. Med flera aktieägare, som ett publikt aktiebolag innebär, följer större behov av regler för ledning, organisation och minoritetsskydd (Prop. 1993/94:196). Om Tessin väljer att ta in publika bolag, som är tämligen sällsynt, samt om den rådande lagstiftningen ändras finns det utmaningar i att anpassa verksamheten och dess ramverk. För en investerare innebär en sådan lagstiftning ett högre skydd och därmed en ökad trygghet.
Ytterligare en aspekt som behöver regleras är i händelse av att en plattform befinner sig i obestånd. Peer2peer-lending bolaget Trustbuddy gick i konkurs i oktober 2015 där 44 miljoner kronor från långivarnas medelkonto saknas. Då arbetet med konkursförvaltningen pågår är det fortfarande oklart om eller hur mycket kapital långivarna förlorar. För en privat investerare eller långivare kan det anses vara svårt att granska och kontrollera om en plattform befinner sig i obestånd. Risken för plattformens obestånd bör regleras för att förhindra att crowden blir den utsatta parten.
5.3 Investering
Varje projekt har ett förutbestämt avkastningsmål som ska spegla risken. I enkätundersökningen utförde respondenterna en riskbedömning av några av Tessins olika projekt. Det som framkom var att investerarna bedömer att risken är lägre för bostadsprojekt. De minst säkra projekten ansågs vara Sveriges första vindtunnel och Nyproduktion av industrihallar. Vindtunneln hade ett avkastningsmål på upp mot 20 procent vilket speglar investeras riskbedömning. Anledningen till det höga avkastningsmålet för Villautvecklingen i Åkersberga, vilket enligt enkätundersökningen ansågs som ett av de säkrare projekten, beror på att det var det första projektet som genomfördes på Tessin. Som det tidigare diskuterats har inte investerarna generellt någon särskild koppling till fastigheter. Att bostadsprojekt hamnar i topp torde ha att göra med att bostäder är lättare att relatera till för en icke insatt i
fastighetsbranschen. Ytterligare en faktor till varför bostadsprojekten anses säkrare har att göra med den rådande bostadssituationen.
I samband med den rekordlåga räntan och de svaga konjunkturutsikterna söker sig investerare alternativa investeringar. Som Björkman (2016) påpekar är det svårt att hitta avkastning på annat håll och då är framförallt fastigheter attraktivt. På frågan vilken den största fördelen med Tessin är svarade några att det sänker trösklarna och att man får tillgång till en marknad som annars är svår att komma in på som privatperson. Detta är även något som Berk (2013) framhåller, då ett problem hos mindre privata investerare är att trösklarna till att investera i fastigheter vanligtvis är mycket höga.
Ytterligare en fördel för en investerare hos Tessin som framförts i enkäten är möjligheten till diversifiering. Som Berk (2013) framhåller utgör fastigheter, efter aktier och obligationer den tredje största tillgångsklassen, som representerar en stor mängd av fysiskt kapital med unik risk. För en investerare som är utility-maximerande borde fastigheter vara ett självklart inslag i en portfölj.
Tessin vill med fler projekt på plattformen kunna erbjuda en renodlad fastighetportfölj. På frågan om de svarande är intresserade av en ren fastighetsportfölj framkom det att snittet på en femgradig skala ligger 2,94. 33 procent angav en trea och elva procent svarade att de är mycket intresserade och hos 17 procent saknades intresse helt. Spridningen i respondenternas åsikter kan tyda på att många inte är insatta i branschen samtidigt som många är nyfikna och intresserade av att investera i fastigheter. Okunnigheten om marknaden kan leda till ett ointresse i just renodlade fastighetsportföljer. Av Tessins användarundersökning framkom det att intresset för bostäder står ut jämfört med de andra fastighetstyperna. Investerarnas preferenser följer trender och konjunkturer snarare än en strävan efter en renodlad fastighetsportfölj.
Andra fördelar som togs upp var att det är en låg minimiinvestering. Trots det framkom det även i frågan om hur Tessin kan förbättras att det finns ett önskemål på en lägre minimiinvestering. På grund av den rådande lagstiftningen om spridningsförbudet i ABL finns det begränsningar på antal ägare i privata bolag på 200 personer. För att Tessin ska kunna resa ett tillräckligt stort belopp krävs en minimiinvestering på idag 50 000 kronor. Enligt Jonas Björkman vill Tessin nå ut till en bredare och större målgrupp på fastighetssidan.
Om resningsbeloppen höjs innebär det att minimigränsen kommer att höjas. Troligtvis kommer inte minimiinvesteringen att bli lägre då Tessin vill hålla sig till seriösa investerare som ser investeringen som en del av sin portfölj snarare än en helexponering mot fastigheter. Osäkerheten kring exitmöjligheten samt avsaknaden av en andrahandsmarknad är något som även påpekades bland de svarande i enkätundersökningen. Tessin har som mål att i varje projekt alltid kunna presentera en exitmöjlighet. Än så länge finns det ingen organiserad andrahandsmarknad då likviditeten och volymen saknas. Om en investerare skulle behöva frigöra sitt kapital är det möjligt att överlåta det till en tredje part. Däremot finns det risk att beloppet inte är marknadsmässigt eller att det saknas köpare helt. Om en organiserad andrahandsmarknad skulle införas riskeras ytterligare moral hazard-dilemman dyka upp. Det finns en risk att projektbolaget handlar emot övriga aktieägares intressen genom att köpa tillbaka preferensaktier till en lägre kurs än dagskursen.