• No results found

Resultatet av den sammanställda datan har varit väldigt intressant, där vissa frågor har fått det förväntade resultatet, medans andra frågor har fått tvärtemot det förväntade resultatet.

Den första enkätfrågan fick det förväntade resultatet, vilket var att majoriteten av företagen troligtvist använde sig utav den mest grundläggande nivån av outsourcing, vilket är aktiviteter som inkluderar transport och lagerhantering. I detta fall var det 100% av respondenterna. Det förväntade resultatet på detta var att respondenterna som använder sig av nivå 1, troligtvist ligger på 90%

eller mer. Däremot så var resultatet från fråga 2 i enkäten, väldigt oförväntat.

Den frågan handlar om företaget har fått minskade logistik eller

transportkostnader, där 21 av företagen inte har fått minskade kostnader av pandemin. Detta var väldigt oförväntad då det förväntade resultatet av enkätfrågan var att kostnaderna hade minskat på grund av minskade

leveransorder som i sin tur beror på att kunderna spenderar mindre under en pandemi. Resultatet av frågan om deras relation hade förändrats var

någorlund förväntat då det förväntades att en stor majoritet inte skulle ha haft någon förändring, däremot var det intressant att se ifall denna pandemi hade påverkat företagen negativt och därmed lyckats påverkat deras relation. Vilket pandemin av företagen som svarade inte hade lyckats göra, då det enda företaget som svarade att relationen hade ändrats var att företaget hade lyckats fått ett bättre leveransavtal. Vilket tyder på att även fast företagen måste anpassa sig till pandemin så är deras relation så pass stark och

professionell att den inte blir sämre av pandemins på strängningar. Vilket även den nästa frågan verka tyda på då en stor majoritet, 93,5% svarade att det inte hade uppstått några bekymmer med 3PL företaget, samt även att en lika stor majoritet var nöjda med hur 3PL företaget sköter deras logistik i den pågående pandemin. Samt även att 2 av svaren på frågan om kommunikationen mellan företagen har förbättrats eller försämrats, räknades bort då svaren de gav räknades som “vet inte” svar, då det inte går att tyda på vad företagen hade svarat ja samt nej på, och de andra 11 var att kommunikationen har

förbättrats, verkar det tyda på att relationen bland företagen tyder på att deras relation har förbättrats av pandemin, vilket är något som låter logiskt då människor lätt bygger starka band mellan varandra när de går igenom svåra situationer tillsammans.

Då 32,3% av respondenterna hade fått minskade logistik eller

transportkostnader så går det tyvärr inte att säga ifall en pandemi minskar företagens logistikkostnader utifrån den här studien, utan det behövs en vidare

studie om detta med fler företag undersöka för att kunna fastställa ifall en pandemi minskar generellt logistikkostnaderna för företagen i Sverige. Det förväntade resultatet var att mindre kunder shoppar under en pandemi och därmed minskar deras logistik eller transportkostnader. Då endast 32,3% har svarat ja att det har minskat, så hade det varit intressant att veta ifall

kostnaderna är detsamma eller har även ökat av pandemin. Då frågan endast är utformad för att få reda på om kostnaderna har minskat så går det inte att säga kostnaderna är detsamma eller har ökat. Dock går det att säga att en majoritet av företagen har upplevt samma eller ökad kostnader.

Då majoriteten av företagen ansåg att deras 3PL företag har hanterat deras logistik på ett bra sätt och att det inte har uppstått några bekymmer så går det att dra slutsatsen att en pandemi inte påverkar relationen mellan företaget på ett negativt sätt, utan snare så förstärks den positiva delen med relationen.

Det förväntade resultatet var att bekymmer har uppstått, men en majoritet fortfarande anser att deras logistik har hanterats på ett bra sätt. Vilket

resultatet från enkäten fastställer, förutom att nästan alla företagen inte hade upplevt några bekymmer överhuvudtaget, vilket var tvärtemot det förväntade resultatet på den frågan.

Det verkar inte heller att dolda kostnader har förstärkts då endast 1 av 31 företagen har upplevt att några dolda kostnader har uppstått. Vad för dolda kostnader det var har inte den här studien undersökt och därmed går det inte att analysera vad för kostnader som uppstod. Däremot går det att fastställa då en sån pass stor majoritet ansåg att de inte har upplevt några dolda kostnader att denna nackdel inte har förstärkts av pandemin. Anledningen kan vara att företagen har varit förberedda på denna förändring då andra länder

påverkades före Sverige och därmed har svenska företag haft tid att förbereda sig. Då endast ett företag har upplevt dolda kostnader så kan nästan inte det förväntade resultatet vara mer felaktigt än det var.

Det förväntade resultatet av om företagen känner att de har tappat kontroll om kommunikationen med 3PL företaget har försämrats var även felaktig då en stor majoritet svarade att de inte anser att de har tappat kontroll om

kommunikationen har försämrats.

6 Slutsats

Projektet har uppfyllt sitt syfte, men den har däremot även skapat några frågetecken som kan vara intressant att besvara. Projektet har för det mesta bara undersökt “ytan” och inte fått svar som är mer djupgående då alla enkätfrågorna inte var utformade att få ett konkret svar på varför till exempel företaget har fått minskade logistikkostnader. Projektet har varit utformad att endast ta reda på har detta hänt, istället för har detta hänt och varför har detta hänt, vilket kan vara en potentiell vidare studie. Trotts att få företag har svarat på enkäten anser jag att svaren går att använda sig av ändå, svaren där en stor majoritet har svarat lika är en god indikation på att verkligheten även ser ut på samma sätt. Därmed är det nog en god idé att göra en vidare studie som går mer på djupet, och med fler företag involverade för att ta reda på hur det verkligen ser ut. Om en sådan vidare studie skulle göras så kommer den troligtvis att visa snarlika resultat som detta projekt har kommit fram till. Då företagen endast har varit från Västernorrland så kan det se annorlunda ut på andra ställen i Sverige, men resultatet av den studien hade varit snarlik som resultaten var i Västernorrland. Därför är det möjligt att studien kan användas som en generalisering av hur företagen har påverkats i Sverige.

Utav alla fördelar som har granskats i denna studie så har inte fördelarna blivit påverkade, då en stor majoritet på 93,5% har svarat att deras relation inte har förändrats sedan mars 2020 samt att 93,5% även svarade att deras 3PL företag har hanterat deras logistik på ett bra sätt så går det att dra slutsatsen att 3PL företag hade tidigare hanterat deras logistik på ett bra sätt och därmed har inte pandemin påverkat deras hantering av logistiken. När det kommer till kostnadsminskning så är det svårt att säga ifall företag i kommande

pandemier kan förvänta sig kostnadsminskningar, då en majoritet på 67,7%

inte hade upplevt någon form av kostnadsminskning, så är det ändå en relativt stor andel av företagen som har upplevt kostnadsminskning på 32,3%, vilket gör att det inte med stor säkerhet går att säga ifall den typen av fördel har förstärkts eller inte.

Utav nackdelarna så är det ingen av dem som har förstärkts av pandemin, då den största negativa andelen på alla frågorna endast låg på 6,5%, vilket motsvarar 2 företag. Därmed går det att säga att ingen av nackdelarna som har undersökts i denna studie har förstärkts.

En fråga som forskare blir tvungna att ställa till sig själv är om metoden att samla informationen för att dra slutsatser har varit det bästa sättet. I detta fall hade nog resultatet blivit bättre om frågorna hade blivit besvarade under en intervju istället, då det är enkelt att frågor kan missuppfattas. Ett exempel där en fråga missuppfattades i enkäten var den sista enkätfrågan.

Figur 6.1: Diagram från resultatet av fråga 8 i enkäten.

I enkätfrågan som har diskuterats tidigare var frågan utformad för att endast företagen som ansåg att kommunikationen hade blivit sämre skulle svara på frågan. I detta fall svarade 15 person ändå, vilket hade potentiellt kunnat förstöra resultatet av frågan om fler respondenter som hade faktiskt upplevt försämrad kommunikation hade svarat på den. I detta fall var det noll fall av försämrad kommunikation. Av just denna anledning anses det att en

intervjustudie hade varit bättre. Däremot har det inte varit möjligt att göra en sådan då Sverige befinner sig i en pandemi, och därför anses valet att samla data via en enkät att vara det bästa alternativet för att samla information för att uppfylla syftet.

Figur 6.2: Diagram från resultatet av fråga 7 i enkäten.

Första gången som enkäten skickades ut och 3 respondenter hade svarat på enkäten, insågs det snabbt att svarsalternativen var dåligt formulerad. “Har kommunikationen mellan 3PL företaget och ert företag förbättrats eller försämrats sedan mars 2020?” var frågan och svarsalternativen var ja, nej eller vet inte. Om företaget svarar ja, svarar den då ja på att kommunikationen har förbättrats eller försämrats? Därför ändrades svars alternativen snabbt till några bättre alternativ och respondenterna som svarade ja eller nej tidigare, blir tyvärr tvungen att räknas som “vet inte”, och har därmed inte räknas in i analysen.

Utav 200 företag var det endast 31 som svarade, vad det kan bero på kan vara att företagen inte var villig att svara på enkäten då de kanske inte förstod värdet i att besvara enkäten eller ansåg att tiden som det tar att besvara enkäten inte var värd deras tid. Då enkäten besvarades anonymt går det inte att se vad företagen som svarade hade gemensamt, samt även företagen som inte svarade. Därför hade det nog varit bra om enkäten inte var anonym, vilket i störst sannolikhet hade gjort att mindre företag hade svarat på enkäten, men det går att lösa genom att ha en längre tid på insamlingen av enkätsvar, alternativt att öka mängden företag som blir ombedda att svara på enkäten.

Däremot så är en svarsfrekvens på 15.5% ganska så bra, speciellt då svaren samlades in över sommaren, vilket kan göra det svårare då det är en vanlig tid att ta semester från jobbet och inte svara på jobbrelaterade mail.

Svarsfrekvensen kan komma att variera beroende på om verksamheten är en kommunal verksamhet eller en privat verksamhet, samt även om enkätens målgrupp är privatpersoner, som till exempel studenter. Till exempel så när en studie undersökte ett område inom den kommunala sektorn så fick deras enkät en svarsfrekvens på 67%(Hansson, Pettersson, Khan and Hrelja, 2020), medans när en enkätundersökning gjordes på studenter på Mittuniversitetet, då blev svarsfrekvensen 25%(Blomqvist, 2020),Och ett annat exempel på en enkätundersökning är när en kvantitativ studie gjordes för att se pedagogernas syn på lärplattans pedagogiska roll i förskolans verksamhet, där 134

lärcoacher fick enkäten skickad till sig. Svarsfrekvensen på den

enkätundersökningen blev endast 13,4% (Sand, Abrahamsson, 2020). Därför så är en svarsfrekvens som denna studie fick inte jättebra dock ändå ganska så bra då man tar hänsyn till när enkätundersökningen gjordes. Vilket även var tillräckligt med svar för att kunna göra generaliseringar.

En intressant studie som har gjort på en tidigare pandemi har kommit fram till att städer som tar tidiga och hårdare restriktioner återhämtar sig ekonomiskt mycket snabbare än städer med slappare och senare restriktioner(Correia et al., 2020). Denna studie är väldigt angelägen då Sverige har haft en väldigt milda restriktioner jämfört med andra länder runt om i världen, vilket pekar på att Sverige kan komma att ha en långsammare ekonomisk återhämtning och

förhoppningsvist kan detta projekt minska den ekonomiska påverkan genom att ge staten och företagen en större inblick på hur företagen har påverkats och kommer att påverkas av denna pandemi. Vilket den svenska staten kan ha nytta av att förstå hur detta påverkar företag i Sverige. Med hjälp av denna studie så kommer staten få en djupare förståelse av hur företagen påverkas och därmed förhoppningsvist kan staten tillämpa åtgärder som kan påverka företag positivt och därmed minska den ekonomiska påverkan som denna pandemi förutspås att ha(Correia et al., 2020). Projektet kan även användas i förebyggande syfte för kommande pandemier

I och med att det var svårt att hitta information om hur en pandemi påverkar företag så behövs det mer forskning inom detta område. Pandemier kommer att fortsätta att ske och desto bättre förberedda länder är, desto bättre kommer länderna att kunna hantera de problem som pandemierna för med sig.

Related documents