Granskning av en pandemis effekt på företag som outsourcar sin logistik

(1)

Granskning av en pandemis effekt på företag som

outsourcar sin logistik

Felix Hansson

Dokumenttyp –VT2020 IG027G Industriell organisation och ekonomi GR (C), Självständigt arbete

Huvudområde: Industriell organisation och ekonomi Högskolepoäng:15 hp

Termin/år: Termin 06, 2020 Handledare: Aron Larsson Examinator: Leif Olsson

Kurskod/registreringsnummer: VT2020 IG027G

Utbildningsprogram: Civilingenjör Industriell ekonomi, 300 hp

(2)

Sammanfattning

Hur har företagen som outsourcar sin logistik i Sverige påverkats av pandemin år 2020? Detta är en fråga som flera företag i Sverige står inför som de gärna vill ha ett svar på. Vilket har varit projektets mål att ta reda på. Genom att utföra en enkätundersökning och analysera data från enkäten mot bakgrund av befintlig teori som har identifierat fördelar och nackdelar med outsourcing, har frågan blivit besvarad. Enkätundersökningen fick 31 respondenter, vilket ansågs vara en tillräckligt stor andel respondenter för att kunna dra rimliga slutsatser. Fördelarna som valdes ut var kostnadsminskning och relationen mellan företagen. Nackdelarna som valdes ut var dolda kostnader och relationen mellan företagen. Resultatet av studien visar att varken

kostnadsminskning eller relationen har påverkats av pandemin, samt även har det inte uppstått några dolda kostnader för företagen heller, vilket betyder att även dolda kostnader har inte påverkats av pandemin.

(3)

Abstract

How has companies that outsource their logistics in Sweden been affected by the 2020 pandemic? That is a question that a lot of companies in Sweden have on their mind, and would like to get an answer to that question. Which has been this project's goal to find out, by using a survey and analysing the data from the survey against the background of existing theory that has identified pros and cons with outsourcing, the question has been answered.

The survey got 31 respondents, which was seen as enough respondents to make conclusions from. The pros of outsourcing that was chosen were cost reduction and relation between the companies. The cons of outsourcing that was chosen were hidden costs and the relation between the companies. The results of the study shows that neither cost reduction or the relation between the companies were affected, as well as no hidden costs occurred, which means that also the hidden costs weren't affected by the pandemic.

(4)

Förord

Ett stort tack till projektets handledare, Aron Larsson som har varit till stor hjälp under projektets gång. Ett ytterligare stort tack till Leif Sundberg som gav listan där företagen slumpvist blev utvalda. Samt även ett stort tack till Janu Micheal, Kaltron Rexhaj och Mostafa Sarvari, som har gjort litteraturstudien som detta arbete har använt sig utav. Till sist men inte minst så ett stort tack till alla företagen som tog sig tid att svara på enkäten, utan er hade detta projekt inte varit möjligt. Tack så mycket!

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfa ning 1

Abstract 2

Förord 3

1 Introduktion 4

1.1 Syfte 6

1.2 Avgränsningar 6

1.3 Mål och problemformulering 6

2 Teori 7

2.1 Tidigare forskning 7

2.1.1 Outsourcing nivåer 10

3 Metod 12

3.1 Övergripande metod 12

3.2 Enkät 12

3.2.1 Skapande av enkät 12

3.2.2 Urval av företag 13

3.2.3 Skickade av enkät 13

3.3 Analysmodell 13

3.4 Sammanställning och Analys av data 17

3.5 Metoddiskussion 18

3.5.1 Reliabilitet 18

3.5.2 Validitet 20

3.5.3 Samhälleliga och etiska aspekter 21

4 Resultat 22

5 Analys 27

5.1 Analys av data 27

6 Slutsats 29

Källförteckning 33

Bilaga A 36

(6)

1 Introduktion

Under 1980-talet började outsourcing av logistik med hjälp av

tredjepartslogistik bli ett allt mer attraktivt alternativ för att effektivisera försörjningskedjan(Maloni & Carter, 2006). Det finns företag som specialiserar sig inom logistik och är experter inom detta område som potentiellt kan underlätta arbetet för olika typer av företag. Dessa kallas för

tredjepartslogistikföretag (3PL). Det har blivit mer och mer vanligt att företag har börjat använda sig av tredjepartslogistikföretags tjänster(Logozar, 2008). I och med att det har blivit vanligt med att nyttja sådana tjänster, så finns det ett gemensamt intresse för både individen, samt även staten att veta hur företag som outsourcar sin logistik kan påverkas av faktorer som de inte har något påverkan på. En sådan faktor är nämligen en pandemi. I dagsläget finns det inte många studier ute om hur en pandemi faktiskt påverkar företagen som outsourcar sin logistik, utan studierna har endast använt sig av hur studierna potentiellt kan påverkas. Vilket är förståeligt då världen inte har upplevt många pandemier, den senaste pandemin var nämligen i 2009, vilket inte hade lika stora samhällskonsekvenser, utöver massvaccinationen som denna pågående pandemin(Viboud et al., 2010). De tidigare pandemierna har varit 1968 och mellan 1918 och 1919.("Past pandemics", 2020).Då outsourcing började under 1980-talet så kan de tidigare pandemierna inte användas för att se hur det påverkar företag som outsourcar.I och med så är endast pandemin som var i 2009 samt även den pågående pandemin som är intressant att studera.

Pandemin i 2009 påverkade mer än 200 länder runt om i världen, länder som USA och Sverige som har många företag som använder sig utav

tredjepartslogistikföretag, då pandemin i 2009 påverkade sådana länder så anses den pandemin att vara relevant att studera. Genom att studera

pandemin i 2009 och pandemin som pågår just nu 2020, så finns det tillräckligt med information att ta del utav för att få en inblick på hur en pandemi påverkar dessa företag. Dock kommer projektet att endast studera den pågående pandemin.

Den pågående corona pandemin har onekligen påverkat företag på ett eller annat sätt här i Sverige och övriga länder. Detta projekt kommer därmed att granska hur företag som outsourcar sin logistik till 3PL företag har påverkats.

Med hjälp av en projektrapport som skapades under en logistikkurs på Mittuniversitetet, som har identifierat för- och nackdelar för företag med att outsourca sin logistik till 3PL företag, kommer det bli möjligt att identifiera hur och vilka fördelar samt nackdelar av outsourcing av logistik till 3PL företag, som har påverkats av den pågående pandemin. Anledningen varför 3PL valdes i stället för till exempel 4PL, är för att 3PL är något som har blivit mer och mer vanligt i dagens samhälle och på grund av den anledningen så

(7)

ansågs det att vara bra att studera hur dessa företag som använder sig av 3PL företag påverkas av en pandemi.

När informationen samlades in så hittades ingen relevant information om hur den förra pandemin hade påverkat företag som har outsourcat sin logistik till tredjepartslogistikföretag. Vilket var en av motivationerna till att studien skapades.

1.1 Syfte

Syftet med detta projekt är att få en ökad förståelse på hur företagen som outsourcar sin logistik till 3PL företag har påverkats. Samt att granska ifall det finns några för- och nackdelar med att företag outsourcar sin logistik till 3PL företag, som har förstärkts av den pågående pandemin. Genom att ha en bättre förståelse på hur denna pandemi påverkar företagen, så kan företag tillämpa åtgärder som kan minska de negativa konsekvenser som denna pandemi med störst sannolikhet kommer att ha på företagen, samt även att förstärka de positiva konsekvenserna.

1.2 Avgränsningar

Projektet kommer att avgränsas till att endast ta hänsyn till företag inom regionen Västernorrland. Anledningen till den avgränsningen är på grund av att projektet hade tagit för mycket tid om företagen hade varit utspridda över hela landet. Därmed kan det antas att resultatet från regionen Västernorrland är likartad i andra regioner i Sverige. En ytterligare avgränsning är även att endast studera industriföretag för att få en bättre bild på hur sådana företag har påverkats. Om projektet inte hade tagit hänsyn till just industriföretags avgränsningen så kan resultatet av projektet få är större risk att visa en felaktig bild på hur verkligenheten ser ut för företagen i region Västernorrland.

Då olika företag kan ha påverkats olika av pandemin.

1.3 Mål och problemformulering

Målet med projektet är att få en klar bild hur industriella företag i region Västernorrland har påverkats genom att kunna besvara följande frågeställningar.

● Hur har de typiska fördelarna och nackdelarna med 3PL påverkats under den rådande pandemin?

(8)

2 Teori

2.1 Tidigare forskning

2.1.1 Fördelar

Ett flertal antal forskare har identifierat fördelar och nackdelar som företag kan potentiellt uppleva när de outsourcar sin logistik till ett tredjepartslogistikföretag.

Outsourcing är när ett företag ger över dess logistik ansvar till ett annat företag, som kallas för 3PL företag. Fördelarna som forskarna har kommit fram till är följande:

● Kostnadsminskning(van Damme & Ploos van Amstel, 1996), (Lynch, 2004), (Wilding & Juriado, 2004), (Kathawala, Zhang & Shao, 2005), (Hemphill, 2004)

● Flexibilitet(Lynch, 2004), (Wilding & Juriado, 2004), (Dahir & Zildzic, 2017)

● Avkastning på investering / Undvika investeringar(van Damme & Ploos van Amstel, 1996), (Lynch, 2004), (Wilding & Juriado, 2004)

● Fokusera på kärnverksamhet(Lynch, 2004), (Wilding & Juriado, 2004)

● Expandera till nya marknader(Wilding & Juriado, 2004), (Kathawala, Zhang & Shao, 2005)

● Högre kompetens och erfarenhet(Lynch, 2004), (Wilding & Juriado, 2004)

● Relationer(Hofer, Knemeyer & Murphy, 2012)

● Produktivitet hos personal(Lynch, 2004)

● Underlättar för ledningen(Lynch, 2004)

van Damme och van Amstel, förklarar på ett enkelt sätt hur att outsourca sin logistik kan leda till minskade kostnader. “The shipper no longer needs to pay attention to recruitment, selection, and training of necessary personnel, purchase and maintenance of necessary equipment, transport licences, regulations governing driving hours and other legal provisions. The shipper can fully concentrate on the core activities of its business.” (van Damme &

Ploos van Amstel, 1996)

Med flexibilitet menas det att det kan bli lättare för företaget att anpassa sig till förändringar, samt även att undvika onödiga investeringar.

Med fokusera på kärnverksamheten menas det att företaget kan lägga mer resurser och fokus på kärnverksamheten istället, då företag inte längre behöver lägga någon fokus på den logistiska delen.

Avkastning på investering / Undvika investeringar menas det att företaget inte längre behöver ha till exempel lastbilar för att skicka varorna och kan därmed

(9)

göra sig av med de samt även inte behöver tänka på att investera i nya till exempel lastbilar i framtiden.

Genom att outsourca är det möjligt att expandera till nya marknader,

anledningen som gavs i litteraturstudien är att företaget som de outsourcar sin logistik till kan bidra med erfarenhet och kunskap hur företaget ska på bästa sättet etablera sig i en ny marknad.

Högre kompetens och erfarenhet, med det menas det att 3PL företaget har endast personal för just den specifika rollen, vilket är att ta hand om logistiken, på det sättet så blir kompetensen högre och personalen har mer erfarenhet inom det området.

Med relationer menas det att desto mer van företagen blir med varandras disruptions strategier m.m, så kan företagen hjälpa varandra att bli mer effektiv, minska kostnader m.m.

Genom att personalen blir mer specialiserad och inte har hand om logistiken längre blir personal mer produktiv då de utför mer av samma arbete, och det är det som menas med produktivitet hos personalen.

Underlätta för ledningen, ledningens arbete underlättas då de slipper att hantera personalproblem och internlogistik inom företaget.

2.1.2 Nackdelar

Nackdelarna är följande:

● Dolda kostnader (Wang och Reagan, 2003), (Dahir & Zildzic, 2017)

● Tappa kontroll (Wang och Reagan, 2003), (van Damme & Ploos van Amstel, 1996)

● Beroende av 3PL företag (Wang och Reagan, 2003), (Kathawala, Zhang &

Shao, 2005)

● Kulturella skillnader (Wang och Reagan, 2003), (Kathawala, Zhang & Shao, 2005)

● Språk(Kathawala, Zhang & Shao, 2005), (Zhonghua & Brocklehurst, 2003)

● Dold information (Wang och Reagan, 2003)

● Tappa den innovativa förmågan inom logistik (Wang och Reagan, 2003)

● Kan vara svårt att hantera outsourcing (Wang och Reagan, 2003)

● Försämring av varumärke(Kathawala, Zhang & Shao, 2005)

● Relation(Tsai, Lai, Lloyd & Lin, 2012)

● Konkurrenskraft(Tsai, Lai, Lloyd & Lin, 2012)

● Lagar och system(Zhonghua & Brocklehurst, 2003)

● Immateriella rättigheter(Zhonghua & Brocklehurst, 2003)

● Feedback(van Damme & Ploos van Amstel, 1996)

(10)

Med dolda kostnader menas det att företaget underskattar kostnaderna som outsourcing av deras logistik kan medföra, genom att inte ta med alla de olika kostnaderna som kan uppstå vid övergången till att outsourca logistiken.

Företag som outsourcar sin logistik kan tappa kontroll då företaget inte längre har hand om deras logistik längre. Vilket kan leda till att företaget blir beroende av 3PL företaget.

Om ett företag har etablerat sig i en utländsk marknad och använder sig av ett utländskt 3PL företag kan kulturella skillnader uppstå, vilket kan leda till framtida problem. Språket kan även vara ett problem då vissa länder inte pratar bra engelska, vilket kan leda till att företaget måste hyra en tolk vid varje möte med 3PL företaget, vilket leder till ytterligare kostnader för företaget.

Det som menas med dold information är att företaget inte alltid har all

information om 3PL företaget, vilket gör att det blir mer riskabelt att outsourca sin logistik.

De företag som outsourcar sin logistik tappar den innovativa förmågan inom logistik. Vilket gör att nya sätt att hantera logistiken är inte möjligt, utan det ansvaret är upp till 3PL företaget.

Att börja outsourca sin logistik kan vara något som är svårt att påbörja, vilket är en risk om ledningen är ineffektiv.

Försämring av varumärket, anledningen till att varumärket kan försämras är för att om 3PL företaget hanterar logistiken på ett dåligt sätt, kan det återspeglas på företaget som outsourcar sin logistik. Då kunder inte alltid tänker på att produkten som har blivit levererad eller ska bli levererad till dom, inte alltid är upp till företaget som producerat produkten, utan att det kan vara så att företaget outsourcar sin logistik till ett 3PL företag.

Om företaget outsourcar sin logistik, så kan det skapas konflikter med 3PL företaget, vilket kan få negativa konsekvenser, vilket gör att relationen mellan företagen måste hållas god.

Företaget som outsourcar sin logistik går miste om den innovativa förmågan, vilket gör att dess konkurrenter som inte outsourcar sin logistik har en fördel, vilket gör att deras konkurrenskraft minskar.

Om företaget använder sig av en utländsk 3PL företag kan det skapa problem då andra länder har olika lagar. Vissa länder har även sämre patentlagar, som Kina, vilket kan göra att kopior av företagets produkt kan dyka upp på

(11)

marknaden för ett lägre pris, vilket kan göra att företaget måste anstränga sig mer när företaget skriver kontraktet, vilket i sin tur leder till högre

transaktionskostnader.

Den sista nackdelen är feedback, vilket menas med att då företaget inte längre har hand om logistiken, så kan det ta längre tid för kunderna att skicka sin feedback till företaget, vilket kan göra att de går miste om trender som de hade kunnat att kapitaliserat.

I litteraturstudien argumenterar de för att bara för det finns fler nackdelar än fördelar behöver det naturligtvist inte betyda att det är en nackdel att företag outsourcar sin logistik, det de menar är att de olika fördelarna och nackdelarna

“väger” olika mycket. Vilket är något som de inte har undersökt.

2.1.3 Outsourcing nivåer

Hsiao (2010) har gjort en studie där han har undersökt om den logistiska prestandan påverkas av olika typer av nivåer av outsourcing. I denna studie nämns det 4 olika nivåer av outsourcing. De 4 olika nivåer av outsourcing är följande;

1. Aktiviteter som inkluderar transport och lagerhantering 2. Paketering och märkning

3. Inventarier hantering och transporthantering 4. Distribution nätverkshantering (total outsourcing)

Nivå 1 är väldigt självbeskrivande, 3PL företaget har hand om aktiviteter som transport och lagerhantering, till exempel om en vara ska skickas till en kund, tar 3PL företaget och hämtar upp varan, och levererar den till kunden,

alternativt tar den hand om varan på ett lager och skickas vidare till kunden om varan inte kan levereras direkt från företaget till kunden.

Nivå 2 då har 3PL företaget även ett ytterligare ansvar att även paketera och märka varorna. Då har 3PL företaget hand om att varorna paketeras på bästa möjliga sätt, även att rätt kund får rätt vara i märkningsprocessen.

Nivå 3 förklarade inte Hsiao väl, I rapporten är det otydligt vad som exakt menas med inventariehantering och transporthantering, Hsiao ger ingen förklaring till exakt vad han menar med inventariehantering och

transporthantering. Inventariehantering handlar med störst sannolikhet om att 3PL företaget har hand om att se till att företaget har tillräckligt med inventarie för att kunna producera, samt även att maskiner, lastbilar finns tillgängligt att

(12)

användas. Medans transporthantering handlar om att företaget har hand om transporten.

Nivå 4 Menas det med att 3PL företaget har även ansvar över distributions nätverkets hantering, besluts om “supply chain restructuring”, till exempel att 3PL företaget kan göra ändringar på varuhusets struktur m.m.

2.2 Användning av tidigare forskning

Tidigare forskningen har använts för att identifiera vilka fördelar samt även nackdelar som kan komma att påverkas av en pandemi. Vilket senare har använts för att skapa en enkät. Den tidigare forskningen har även använts som ett verktyg att få fram ett förväntat resultat från enkäten. Det unika med studien är att det finns mycket information med hur outsourcing av logistik påverkar företag, däremot finns det knappt någon information om hur specifika situationer påverkar företag som outsourcar sin logistik. Ett sådant exempel på en specifik situation är en pandemi, vilket är det som gör studien unik. Det är av just detta skäl som studien har skapats, för att täcka upp en brist av information som finns i dagsläget inom det här området.

(13)

3 Metod

3.1 Övergripande metod

Det här projektet har varit en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Om man vill studera data, som det här projektet har gjort i form av att studera hur företagen har påverkats, så kan man använda sig av en kvantitativ metod.

Den kvantitativa metoden är bra på att ge en bra överblick, dock så ges inte den totala bilden med alla detaljer (Svanedal, 2019), utan mer en

generalisering. I detta fall så har företagens påverkan av en pandemi generaliserats för att få en överblick hur det ser ut för dem i dagsläget i Sverige.

3.2 Enkät

Anledningen till varför en enkät valdes ut för att samla in data, är på grund av att studiens frågeställning lämpar sig för en enkätundersökning. Anledningen till varför det är lämpligt med en enkätundersökning är för att studiens resultat endast är en generalisering, och frågorna som behövs för att dra slutsaterna kan besvaras via en enkätundersökning, istället för en intervju. Dessutom så är en strukturerad intervju, som inte avviker utan endast ställer de frågor som har planerats att ställas, kan anses vara en form av en enkät som besvaras på plats och inför en moderator. Samt även ge i princip samma data som om frågorna besvarades i en intervju. Då intervjuer tar oerhört mycket mer tid då endast ett företag kan intervjuas i taget, så ansågs det att enkät är ett bättre alternativ då fler företag kan svara och därmed få mer data att dra bättre, men även mer pricksäkrare slutsatser, då mer data från företagen som befinner sig i Västernorrland gör att risken minskar att resultatet inte stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut för dem här företagen. Enkäten skickades ut till 200 företag utav dem företagen svarade 31st på enkäten.

3.2.1 Skapande av enkät

Enkäten skapades med hjälp av Googles google formulär och med hjälp av litteraturstudiens identifierade fördelar och nackdelar. Frågorna som skapades var tvungna att vara relevant till det litteraturstudien har kommit fram till men även så att personen som svarar både förstår frågan och själv inser att frågan är viktig. Om personen inte förstår frågan så kan den inte ge ett korrekt svar, samt även om personen inte anser att frågan är viktigt så kommer personen med störst sannolikhet inte att ta den tid det tar att besvara frågan, utan bara klicka i ett alternativ som är tillgängligt. Ett stort problem som enkäten ansågs att ha var att försöka få företagen att faktiskt svara på enkäten. Därför var det viktigt att inledningen till enkäten var intresseväckande samt även att enkäten ses som relevant och intressant för företagen, att företagen även har något att vinna på att svara på enkäten.

(14)

3.2.2 Urval av företag

Företagen valdes slumpvist utifrån ett excel dokument med över 1300 industri företag i Västernorrland. När ett företag har slumpvist valts ut, så görs det en snabb Google sökning på företagets namn för att se ifall företaget fortfarande är aktiv, att företaget inte har gått i konkurs då företagslistan är några år gammal. Har företaget gått i konkurs väljs ett annat företag slumpvist ut och processen för att kolla ifall företaget fortfarande är aktiv initieras igen. Om företaget fortfarande är aktiv läggs företagets email adress i en lista som senare kommer att användas för att veta vilka företag som enkäten ska skickas ut till.

3.2.3 Skickade av enkät

Enkäten skickades ut till alla företag från urvalet 6 gånger sammanlagt. Efter enkäten skickades ut den första dagen, en måndag, väntades det 2 dagar med att skicka ut en påminnelse till företagen att uppmuntra de som inte hade svarat tidigare att ta sig tiden att svara på enkäten. Efter en hel vecka hade gått skickades den sista påminnelsen ut till företagen. Därefter skickades den fjärde påminnelsen 1 månad senare och dom 2 andra påminnelserna med 2 veckors intervall strax därefter.

3.3 Analysmodell

I boken “Analysing quantitative data” beskrivs det stegvist hur en person ska gå tillväga för att analysera kvantitativ data. Stegen är följande;

(15)

Figur 1: Analysering av kvantitativ data

Kontrollering handlar om att kolla användbarheten på den samlade datan. Till exempel om det finns något i datan som är oanvändbart, till exempel att en respondent har gett ett svar som inte har något med frågan att göra, och sedan tar bort det så det endast är relevant och användbar data kvar.

Editering beskriver boken (Analyzing quantitative data, 2015)enligt följande;

“Editering involverar att verifiera respons konsistens och träffsäkerhet, tillämpa nödvändiga korrektioner och bestämma om en del eller allt av enkäten ska

kastas bort.”

Ett utmärkt exempel på editering är om en respondent som är 14 år gammal påstår att ha en PhD examen, om detta inte stämmer, vilket det med störst sannolikhet inte gör, raderas svaret av denna respondent.

Kodning handlar om att kategorisera svaren med värden, dock har inte detta använts i detta projekt och har därmed beslutats att inte användas i

analysprocessen.

Sammansätta handlar om att sammanställa alla kontrollerade, redigerade och

“kodade” svar.

(16)

Tolkning är i princip som kodning och kontrollerade sammanlagt, där bestäms det om till exempel hur “vet inte” svar ska behandlas.

Fördelarna som har valts ut att undersöka är följande;

● Kostnadsminskning

● Relation (mellan företagen)

Anledningen varför endast dessa 2 valdes ut var för att de ansågs att endast vara de fördelarna som kan komma att tänkas ha påverkats. Till exempel så ansågs det väldigt osannolikt att fördelen om att fördelen med outsourcing att få högre kompetens och erfarenhet skulle ha förbättrats eller försämrats endast på grund av en pandemis påverkan, därför valdes inte denna fördel att granskas.

Kostnadsminskning valdes ut då det ansågs funnits en möjlighet till att

kostnaderna kan ha minskats av pandemin. Det kan ha minskats av att mindre varor säljs och därmed behöver mindre varor levereras vilket gör att

kostnaderna minskar eller av andra faktorer. Därmed ansågs det att vara intressant att veta för både företagen och samhället och därför ansågs kostnadsminskning som en av fördelarna som måste undersökas.

Relation var även en fördel som ansågs vara intressant att undersöka.

Anledningen till att den fördelen ansågs vara intressant var på grund av att det finns ett gemensamt intresse att ha en god relation mellan företagen då både företagen kan gynnas av det. Hofer, Knemeyer och Murphy (2012) nämner att om företagen har en god relation med varandra kan företagen komma med förslag på hur deras verksamheter kan förbättras. Hofer, Knemeyer och Murphy nämner ett exempel med en skomakare som fick ett förslag att reducera skokartongens storlek och därmed minska ytan som tas upp i lastbilen av varje individuell skokartong. Detta ledde till att mindre lastbilar behövde skickas, vilket minskade drift kostnaderna för tredjepartslogistik företaget samtidigt som det minskade kostnaderna för skomakaren för tredjepartslogistik företagets tjänster. Abdela Zildzic och Chera Dahir (2017) nämner även att flexibilitet och närhet är faktorer som är viktiga när företag väljer vilket tredjepartslogistikföretag som företaget väljer att outsourca sin logistik till. Detta ansågs att ha något med relationen mellan företagen att göra, och därmed ansågs det att vara intressant att undersöka. En fråga som var viktig att få ett svar på var om en pandemi förstärker eller försvagar relationen mellan företagen.

Nackdelarna som har valts ut är följande;

(17)

● Dolda kostnader

● Relation (mellan företagen)

De valda nackdelarna har även valts ut på samma sätt och av samma argument för varför som för fördelarna.

Dolda kostnader ansågs vara intressant då om inte kostnadsminskning har hänt, har då kostnaderna ökat? vilket kan bero på att det uppstod några kostnader som företagen inte förutsåg. Därför togs den nackdelen med i nackdelar som undersöktes.

Även här var relation med, motiveringen är i princip samma som fördelen av relation, nämligen att ta reda på om relationen hade blivit bättre eller sämre.

Om den har blivit sämre så skriver Tsai, Lai, Lloyd, Lin (2012) att det kan skapa konflikter mellan företagen(Tsai et al., 2012).Om då företaget som outsourcar sin logistik är beroende av tredjepartslogistik företagets tjänster, kan det skapa problem i framtiden.

Slutsatserna kommer att jämföras med de förväntade resultaten från studien.

Vilket är följande:

● Att kostnadsminskning inte har uppstått för företagen.

● Relationen har försämrats

● Dolda kostnader har uppstått.

Det förväntade resultatet är en hypotes av vad enkätens data med störst sannolikhet kommer att avspegla, genom att använda befintlig teori och dra förväntat resultat utifrån den teorin.

Det förväntade resultatet från enkät är följande:

● Över 90% av företagen använder sig av Nivå 1 av outsourcing. Vilket är den mest grundläggande nivån och därmed den vanligaste. Hsiao (2010)

● En stor majoritet på över 80% har fått minskade logistik- eller transportkostnader

● En stor majoritet av företagen anser att deras relation med 3PL företag inte har förändrats

● Mellan 80 till 90% av företagen anser att dolda kostnader har förekommit

● Över 80% anser att det har förekommit bekymmer med 3PL företaget

(18)

● En majoritet på strax över 80% anser att 3PL företaget har hanterat deras logistik på ett bra sätt

● Det förväntade resultatet av frågan om kommunikationen mellan företagen har förbättrats eller försämrats är att majoriteten skulle ha svarat förbättrats

● Av företagen som svarade att kommunikationen har försämrats så var det förväntade resultatet att över 90% svarade att företagen känner att de tappar kontroll.

Efter detta har analyserats dras slutsatser genom att jämföra resultatet av enkätfrågorna med de förväntade resultatet från enkäten.

3.4 Sammanställning och Analys av data

Innan analysen av den sammanställda datan börjades var det viktigt att veta vad man menar med analys, vad är analys? och hur gör man en bra analys av data? Analys betyder sönderdelning enligt Nationalencyklopedin("analys - Uppslagsverk - NE.se", 2020).Följaktligen så betyder det att man delar upp det man studerar, i det här fallet så är det den sammanställda datan. En bra analys av data är subjektivt, dock så finns det några riktlinjer som man borde förhålla sig till för att genomföra en analys.

Det första steget efter att datan hade delats upp i en kvantitativ studie, var att kolla ifall datan innehåller några felaktigheter som gör att den inte kan

användas. Ett exempel på en data som inte kan användas är att utifrån svaret på frågan, framgår det tydligt att respondenten inte har förstått frågan ("Analyzing quantitative data", 2015, sida 40).Det projektets analysfas använde sig utav är nämligen följande:

● Ett tydligt mönster utifrån respondentens svar som visar att respondenten inte har förstått frågan.

● Enkäten har blivit besvarad av någon som inte tillhör urvalet av företagen.

● Respondents svar kom in försent för att inkluderas i analysfasen.

Om det uppstår ett problem i enkäten, kan det vara på grund av att en fråga är dåligt formulerad eller svarsalternativ, så kommer problemet att åtgärdas direkt, samt även så räknades svaren på den felaktiga frågan som obesvarad, dvs att svaren inte räknades med i analysen. Svaren som kom in senare efter att problemet hade åtgärdats har naturligtvist räknas med i analysen av datan ("Analyzing quantitative data", 2015, sida 41).

(19)

Det andra steget som kallas för “transforming”, vilket betyder transformering på svenska, betyder att man ska omvandla datan så att det blir lättare att analysera datan. Ett tydligt exempel på det är att dela in datan i mindre olika kategorier("Analyzing quantitative data", 2015, sida 46).Det projekts analysfas använde sig utav är nämligen följande:

● Hantering av saknade värden och “Vet inte” svar

“In any survey, not all respondents will answer all the questions. This is less likely to be the result of individual refusal to answer some of the questions (although this does happen), or people accidentally omitting to consider some

of the questions, than a result of questionnaire design whereby not all the questions are relevant to all the respondents.”("Analyzing quantitative data",

2015, sida 55)

Därför har “Vet inte” svar hanterats på samma sätt som saknade värden har hanterats, de har helt enkelt inte räknats med i analysen, anledningen till varför “Vet inte” alternativet fanns med från första början är för att ge företagen som inte kan eller är osäker ett svarsalternativ så att resultatet av datan

endast innehåller svar från företagen som kan med säkerhet svara ja eller nej på frågorna. Samt även så att det underlättar för företagen att svara på enkäten då de inte måste svara ja eller nej om de helt enkelt inte vet.

Därefter påbörjades analysfasen genom att dra logiska slutsatser utifrån vad resultatet av den sammanställda datan visade.

Slutsatserna fastställdes genom att kolla på om det var inte stor majoritet som har upplevt den. En stor majoritet ansågs vara över 80% och de frågor som hade över 80% respondenter som svarade likadant ansågs vara trovärdigt att den fördelen eller nackdelen har förstärkts under den rådande pandemin, och därmed anses 80% att vara signifikant. Samt även att jämföra med det

förväntade resultatet av enkätfrågorna och problemformuleringen.

3.5 Metoddiskussion

Reliabilitet och validitet är 2 kriterier som bör tas i hänsyn när forskning pågår.

Det handlar om att säkerställa en bra kvalite på arbetet genom att ha en hög nivå på reliabilitet samt även validitet. I det stora hela handlar det om hur trovärdig forskningen är. Forskningens trovärdighet kan utgöras på hur måttet av dessa kriterier har mätts.

3.5.1 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om sannolikheten att resultatet av det vetenskapliga arbetet ska kunnas upprepas av en annan forskare, att den forskaren ska få samma resultat(Yin & Nilsson, 2007).

(20)

Utöver sannolikheten att resultatet blir detsamma av en annan forskare så handlar reliabilitet även om kredibiliteten av mätningarna och måtten. Bryman nämner 3 faktorer som bestämmer om ett mått eller mätning är reliabelt.

(Bryman & Nilsson, 2011)Dessa 3 faktorer är:

● Stabilitet

● Intern reliabilitet

● interbedömarreliabilitet

Stabilitet handlar om att måttet eller mätningen håller över tid, ett exempel på det är om resultatet av en testgrupp blir det samma vid ett ytterligare test av testgruppen vid en annan tidpunkt på dygnet. Om resultatet är likvärdigt på båda testerna, så anses reliabiliteten vara hög, därmed anses måttet på testet att vara bra.(Bryman & Nilsson, 2011)Ett problem som kan uppstå är att

respondenternas svar kan ändras i det andra testet. Vilket gör att måttet kan anses vara dåligt, när det i själva verket är bra men utomstående faktorer kan ha haft påverkan på respondenterna som gör att testet inte får samma

resultat. Det kan vara helt enkelt att respondenterna har haft mer tid på att fundera noggrannare över frågorna, respondenterna kanske inte var helt säker första gången de svarade, och valde att svara annorlunda vid det andra testet då den har haft mer tid att fundera på frågan. En annan påverkan kan vara hunger, var respondenten hungrig och på ett sämre humör i första eller andra testet. Vilket kan göra att respondenten reagerar på ett irrationellt sätt.

Respondenten kan ha fått dåliga nyheter emellan testerna, vilket gör att resultatet kan variera. Det finns otroligt många faktorer som kan påverka stabiliteten på resultaten, så det är inte bara att kolla på om resultaten är annorlunda och dra slutsatsen att måttet på testet är dåligt.

Intern reliabilitet handlar om 2 saker, det första är hur informationen, hur en testperson reagerar eller resultatet ska tolkas bland forskarna. Det andra handlar om att allt ska mätas på samma skala. Att till exempel om 2

respondenter svarar exakt likadant på en fråga, så ska deras svar räknas som likvärdiga. (Bryman & Nilsson, 2011)

Interbedömarreliabilitet handlar om observatörernas överensstämmelse bland de olika observatörer. Ett exempel är kategoriseringen av ett test grupps resultat data. Då kan det uppstå att observatörerna uppfattar datan på olika sätt, vilket är en vanlig risk vid insamling av öppna frågor.(Bryman & Nilsson, 2011)

Stabiliteten vid detta projekt är svår att bedöma då endast en enkät har skickats ut, hade samma enkät skickats ut en gång till så hade det nog inte

(21)

spelat någon stor roll då många företag inte är villig att svara ens på första enkäten, vilket gör att det ansågs som onödigt att skicka ut 2 identiska enkäter vid ett annat tillfälle. Då den endast är en person som har arbetat med detta projekt så anses tolkningen av enkäten att vara svår att säga hur reliabiliteten är hög eller låg. Dock har svaren varit likvärdiga då enkäten är anonym och att svaren från företagen inte samlas in var för sig, utan allt samlas in

tillsammans. Den interbedömarreliabiliteten anses vara obefintlig då återigen endast en person har arbetat med projektet genom att dra slutsatser utifrån den insamlade datan.

3.5.2 Validitet

Validitet handlar om hur relevant det vetenskapliga arbetet är, är det rätt saker som har mätts.(Bryman & Nilsson, 2011).

Det finns 3 olika typer av validitet enligt Bryman och Nilsson. Dessa typer är följande:

● Begreppsvaliditet

● intern validitet

● extern validitet

Begreppsvaliditet handlar om att använda rätt mått när något ska mätas. Alltså forskaren ska inte använda sig av sin egna subjektiva bedömning. Ett exempel kan vara om forskaren ska mäta befolkningens välmående utifrån

befolkningens inkomst. Anledningen till varför detta är ett exempel på ett mått med dålig begreppsvaliditet är på grund av att det inte endast är inkomsten som spelar roll på befolkningens välmående. En person kan ha låg inkomst, men dess sambo kan vara höginkomsttagare och därmed leva ett relativt rikt liv, och inte behöva oroa sig över de kommande räkningar, och därmed ha mindre dålig stress i sitt liv. Därför anses det vara viktigt att forskaren inte har med sina subjektiva bedömningar när saker ska mätas.(Yin & Nilsson, 2007)

Intern validitet handlar i princip om hur slutsater skapas. För att förklara det lättare kan föregående exempel användas igen. I det föregående exemplet hade forskaren den subjektiva bedömningen att högre inkomst ger alltid bättre välmående, i detta fall så tar forskaren inte hänsyn till alla dem andra

faktorerna som spelar roll i människans välmående. Som till exempel hur mycket natur som finns i närheten där personen bor(Bertram & Rehdanz, 2015).

Då forskaren endast tog hänsyn till en persons inkomst för att bestämma personens välmående så har därmed forskarens studie lägre intern validitet, än om forskaren hade tagit med fler faktorer som kan påverka.(Yin & Nilsson, 2007)

(22)

Extern validitet handlar om det är möjligt att göra en generalisering av

resultatet av det vetenskapliga arbetet. Till exempel om en undersökning visar att 10% av respondenterna använder sig utav en samsung telefon, är det då möjligt att anta att det skulle bli samma resultat om studien gjordes i ett annat land, eller ett annat område inom landet, om det är möjligt så har den en god extern validitet annars motsatsen.(Yin & Nilsson, 2007)

Detta projekt har studerat region Västernorrland i Sverige och resultatet kommer förmodligen att spegla hur företag i andra regioner har det också, till en viss mån, vissa regioner i Sverige har drabbats värre än andra och därmed anses de regionernas situation att en större påverkan på företagen. Därmed ansågs det vara möjligt att göra en generell generalisering utifrån projektets resultat. Projektets interna validitet anses vara god då externa faktorer har tagits i hänsyn när slutsatserna har dragits. Dock är det svårt att förutspå hur den akademiska världens syn på om projektet har hållit en god validitet. Då projektet har valt att använda sig utav en enkätundersökning med relevanta frågor anses projektet att ha en god begreppsvaliditet.

3.5.3 Samhälleliga och etiska aspekter

De etiska aspekter som kommer följas är de fyra allmänna huvudkraven som tagits fram av vetenskapsrådet för att respondenterna som deltar i en

undersökning ska vara skyddade. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.

Informationskravet handlar om att respondenten ska vara medveten om vad informationen som respondenten ger kommer användas till. Samtyckeskravet är att respondenten har rätten själv över sin medverkan.

Konfidentialitetskravet handlar i princip om att man ska ge respondenterna störst möjliga konfidentialitet och ta väl hand om deras personuppgifter på ett sådant sätt att inte obehöriga kan ta del av dem. Nyttjandekravet handlar om att de uppgifter som samlas in om respondenterna endast får användas i forskningssyfte.

Innan enkätfrågorna fanns det därför en kort introduktion som vars syfte var att ge respondenterna tillräckligt med information om vad syftet med

undersökningen var. Dessutom behövdes det ingen inloggning eller

kontaktuppgifter för att besvara enkäten och därmed så var enkäten helt och hållet anonym.

De samhälleliga aspekterna som denna studies resultat kan komma att ha är en ökad förståelse av hur pandemier påverkar företag som outsourcar sin logistik. Detta är något som både staten samt även företaget kan använda sig

(23)

utav för att antingen förbereda sig inför nästa pandemi, eller på att förbättra deras situation i den pågående pandemin. Vare sig fördelarna eller

nackdelarna har förstärkts, försvagats eller inte påverkats alls, kan fortfarande företag eller staten använda sig av studiens resultat. Då företaget eller staten vet vilka fördelar eller nackdelar som har eller kan komma att påverkas eller ej, så kan de lägga sitt fokus och resurser på andra aspekter av sitt företag, då de redan vet vilka fördelar och nackdelar som kan komma att påverkas av en pandemi. Studiens resultat kommer att kunna användas i förebyggande syfte, samt även att kunna användas i den pågående pandemin.

(24)

4 Resultat

Utav alla 200 tillfrågade företag var det endast 31 företag som svarade på enkäten. Utav dem 31 företagen använde alla sig utav nivå 1 av outsourcing, nämligen aktiviteter som inkluderar transport och lagerhantering. Detta var förväntat då nivå 1 är den mest grundläggande nivån av outsourcing. Dem andra nivåerna är mer något som större företag använder sig utav än små företag, då listan bestod av mestadels små företag så var resultatet att alla använde sig av nivå 1 någorlunda förväntat.

Figur 4.1: Diagram från resultatet av fråga 1 i enkäten.

När respondenterna fick frågan om deras logistik eller transportkostnader har minskat sedan mars 2020 svarade 21st, 67,7% av respondenterna nej och 10st, 32,3% ja till frågan.

(25)

När respondenterna blev ställda frågan om deras relation med 3PL företaget har ändrats svarade endast 2 personer, 6,5% att relationen hade ändrats, och 29, 93,5% av respondenter svarade nej. Respondenterna som gav att

relationen hade förändrats gav samma anledning, att företaget hade fått ett bättre leveransavtal.

När respondenterna blev tillfrågade om deras företag hade upplevt några dolda kostnader svarade 28 st, 90,3%, nej till frågan, 1 respondent svarade ja, vilket motsvarar 3,2% och 2 respondenter svarade Vet inte, vilket motsvarar 6,5% av respondenterna.

Av 31 respondenter svarade 29 st Nej på frågan om det har uppstått några bekymmer för respondenterna med deras 3PL företag sedan mars 2020, endast 2 av respondenterna svarade ja.

(26)

En stor majoritet ansåg att 3PL företaget har hanterat deras logistik bra sedan mars 2020, den majoriteten består av 29 st, 93,5% respondenter som svarade ja på enkätfrågan, endast 1, 3,2% respondent svarade nej, samt även endast 1, 3,2% respondent som svarade vet inte

När respondenterna fick frågan om kommunikation mellan deras företag och 3PL företaget har förbättrats eller försämrats sedan mars 2020, svarade 11st respondenter, 35,5% att kommunikationen har förbättrats, 18 st respondenter, 58,1% svarade vet inte, 1 person svarade ja och 1 person svarade nej. Av alla 31 företag ansåg ingen av företaget att kommunikationen hade försämrats under corona pandemin.

(27)

(28)

Den sista enkätfrågan syfte var att ta reda på om kommunikationen har

förändrats sedan mars 2020, ansåg då företaget att de har tappat kontroll över hur deras logistik sköts. Av de 15 svaren, svarade en majoritet nej på frågan, 13 st nej, 86,7% och 2 st Vet inte, 13,3%.

(29)

5 Analys

5.1 Analys av data

Resultatet av den sammanställda datan har varit väldigt intressant, där vissa frågor har fått det förväntade resultatet, medans andra frågor har fått tvärtemot det förväntade resultatet.

Den första enkätfrågan fick det förväntade resultatet, vilket var att majoriteten av företagen troligtvist använde sig utav den mest grundläggande nivån av outsourcing, vilket är aktiviteter som inkluderar transport och lagerhantering. I detta fall var det 100% av respondenterna. Det förväntade resultatet på detta var att respondenterna som använder sig av nivå 1, troligtvist ligger på 90%

eller mer. Däremot så var resultatet från fråga 2 i enkäten, väldigt oförväntat.

Den frågan handlar om företaget har fått minskade logistik eller

transportkostnader, där 21 av företagen inte har fått minskade kostnader av pandemin. Detta var väldigt oförväntad då det förväntade resultatet av enkätfrågan var att kostnaderna hade minskat på grund av minskade

leveransorder som i sin tur beror på att kunderna spenderar mindre under en pandemi. Resultatet av frågan om deras relation hade förändrats var

någorlund förväntat då det förväntades att en stor majoritet inte skulle ha haft någon förändring, däremot var det intressant att se ifall denna pandemi hade påverkat företagen negativt och därmed lyckats påverkat deras relation. Vilket pandemin av företagen som svarade inte hade lyckats göra, då det enda företaget som svarade att relationen hade ändrats var att företaget hade lyckats fått ett bättre leveransavtal. Vilket tyder på att även fast företagen måste anpassa sig till pandemin så är deras relation så pass stark och

professionell att den inte blir sämre av pandemins på strängningar. Vilket även den nästa frågan verka tyda på då en stor majoritet, 93,5% svarade att det inte hade uppstått några bekymmer med 3PL företaget, samt även att en lika stor majoritet var nöjda med hur 3PL företaget sköter deras logistik i den pågående pandemin. Samt även att 2 av svaren på frågan om kommunikationen mellan företagen har förbättrats eller försämrats, räknades bort då svaren de gav räknades som “vet inte” svar, då det inte går att tyda på vad företagen hade svarat ja samt nej på, och de andra 11 var att kommunikationen har

förbättrats, verkar det tyda på att relationen bland företagen tyder på att deras relation har förbättrats av pandemin, vilket är något som låter logiskt då människor lätt bygger starka band mellan varandra när de går igenom svåra situationer tillsammans.

Då 32,3% av respondenterna hade fått minskade logistik eller

transportkostnader så går det tyvärr inte att säga ifall en pandemi minskar företagens logistikkostnader utifrån den här studien, utan det behövs en vidare

(30)

studie om detta med fler företag undersöka för att kunna fastställa ifall en pandemi minskar generellt logistikkostnaderna för företagen i Sverige. Det förväntade resultatet var att mindre kunder shoppar under en pandemi och därmed minskar deras logistik eller transportkostnader. Då endast 32,3% har svarat ja att det har minskat, så hade det varit intressant att veta ifall

kostnaderna är detsamma eller har även ökat av pandemin. Då frågan endast är utformad för att få reda på om kostnaderna har minskat så går det inte att säga kostnaderna är detsamma eller har ökat. Dock går det att säga att en majoritet av företagen har upplevt samma eller ökad kostnader.

Då majoriteten av företagen ansåg att deras 3PL företag har hanterat deras logistik på ett bra sätt och att det inte har uppstått några bekymmer så går det att dra slutsatsen att en pandemi inte påverkar relationen mellan företaget på ett negativt sätt, utan snare så förstärks den positiva delen med relationen.

Det förväntade resultatet var att bekymmer har uppstått, men en majoritet fortfarande anser att deras logistik har hanterats på ett bra sätt. Vilket

resultatet från enkäten fastställer, förutom att nästan alla företagen inte hade upplevt några bekymmer överhuvudtaget, vilket var tvärtemot det förväntade resultatet på den frågan.

Det verkar inte heller att dolda kostnader har förstärkts då endast 1 av 31 företagen har upplevt att några dolda kostnader har uppstått. Vad för dolda kostnader det var har inte den här studien undersökt och därmed går det inte att analysera vad för kostnader som uppstod. Däremot går det att fastställa då en sån pass stor majoritet ansåg att de inte har upplevt några dolda kostnader att denna nackdel inte har förstärkts av pandemin. Anledningen kan vara att företagen har varit förberedda på denna förändring då andra länder

påverkades före Sverige och därmed har svenska företag haft tid att förbereda sig. Då endast ett företag har upplevt dolda kostnader så kan nästan inte det förväntade resultatet vara mer felaktigt än det var.

Det förväntade resultatet av om företagen känner att de har tappat kontroll om kommunikationen med 3PL företaget har försämrats var även felaktig då en stor majoritet svarade att de inte anser att de har tappat kontroll om

kommunikationen har försämrats.

(31)

6 Slutsats

Projektet har uppfyllt sitt syfte, men den har däremot även skapat några frågetecken som kan vara intressant att besvara. Projektet har för det mesta bara undersökt “ytan” och inte fått svar som är mer djupgående då alla enkätfrågorna inte var utformade att få ett konkret svar på varför till exempel företaget har fått minskade logistikkostnader. Projektet har varit utformad att endast ta reda på har detta hänt, istället för har detta hänt och varför har detta hänt, vilket kan vara en potentiell vidare studie. Trotts att få företag har svarat på enkäten anser jag att svaren går att använda sig av ändå, svaren där en stor majoritet har svarat lika är en god indikation på att verkligheten även ser ut på samma sätt. Därmed är det nog en god idé att göra en vidare studie som går mer på djupet, och med fler företag involverade för att ta reda på hur det verkligen ser ut. Om en sådan vidare studie skulle göras så kommer den troligtvis att visa snarlika resultat som detta projekt har kommit fram till. Då företagen endast har varit från Västernorrland så kan det se annorlunda ut på andra ställen i Sverige, men resultatet av den studien hade varit snarlik som resultaten var i Västernorrland. Därför är det möjligt att studien kan användas som en generalisering av hur företagen har påverkats i Sverige.

Utav alla fördelar som har granskats i denna studie så har inte fördelarna blivit påverkade, då en stor majoritet på 93,5% har svarat att deras relation inte har förändrats sedan mars 2020 samt att 93,5% även svarade att deras 3PL företag har hanterat deras logistik på ett bra sätt så går det att dra slutsatsen att 3PL företag hade tidigare hanterat deras logistik på ett bra sätt och därmed har inte pandemin påverkat deras hantering av logistiken. När det kommer till kostnadsminskning så är det svårt att säga ifall företag i kommande

pandemier kan förvänta sig kostnadsminskningar, då en majoritet på 67,7%

inte hade upplevt någon form av kostnadsminskning, så är det ändå en relativt stor andel av företagen som har upplevt kostnadsminskning på 32,3%, vilket gör att det inte med stor säkerhet går att säga ifall den typen av fördel har förstärkts eller inte.

Utav nackdelarna så är det ingen av dem som har förstärkts av pandemin, då den största negativa andelen på alla frågorna endast låg på 6,5%, vilket motsvarar 2 företag. Därmed går det att säga att ingen av nackdelarna som har undersökts i denna studie har förstärkts.

En fråga som forskare blir tvungna att ställa till sig själv är om metoden att samla informationen för att dra slutsatser har varit det bästa sättet. I detta fall hade nog resultatet blivit bättre om frågorna hade blivit besvarade under en intervju istället, då det är enkelt att frågor kan missuppfattas. Ett exempel där en fråga missuppfattades i enkäten var den sista enkätfrågan.

(32)

I enkätfrågan som har diskuterats tidigare var frågan utformad för att endast företagen som ansåg att kommunikationen hade blivit sämre skulle svara på frågan. I detta fall svarade 15 person ändå, vilket hade potentiellt kunnat förstöra resultatet av frågan om fler respondenter som hade faktiskt upplevt försämrad kommunikation hade svarat på den. I detta fall var det noll fall av försämrad kommunikation. Av just denna anledning anses det att en

intervjustudie hade varit bättre. Däremot har det inte varit möjligt att göra en sådan då Sverige befinner sig i en pandemi, och därför anses valet att samla data via en enkät att vara det bästa alternativet för att samla information för att uppfylla syftet.

(33)

Första gången som enkäten skickades ut och 3 respondenter hade svarat på enkäten, insågs det snabbt att svarsalternativen var dåligt formulerad. “Har kommunikationen mellan 3PL företaget och ert företag förbättrats eller försämrats sedan mars 2020?” var frågan och svarsalternativen var ja, nej eller vet inte. Om företaget svarar ja, svarar den då ja på att kommunikationen har förbättrats eller försämrats? Därför ändrades svars alternativen snabbt till några bättre alternativ och respondenterna som svarade ja eller nej tidigare, blir tyvärr tvungen att räknas som “vet inte”, och har därmed inte räknas in i analysen.

Utav 200 företag var det endast 31 som svarade, vad det kan bero på kan vara att företagen inte var villig att svara på enkäten då de kanske inte förstod värdet i att besvara enkäten eller ansåg att tiden som det tar att besvara enkäten inte var värd deras tid. Då enkäten besvarades anonymt går det inte att se vad företagen som svarade hade gemensamt, samt även företagen som inte svarade. Därför hade det nog varit bra om enkäten inte var anonym, vilket i störst sannolikhet hade gjort att mindre företag hade svarat på enkäten, men det går att lösa genom att ha en längre tid på insamlingen av enkätsvar, alternativt att öka mängden företag som blir ombedda att svara på enkäten.

Däremot så är en svarsfrekvens på 15.5% ganska så bra, speciellt då svaren samlades in över sommaren, vilket kan göra det svårare då det är en vanlig tid att ta semester från jobbet och inte svara på jobbrelaterade mail.

Svarsfrekvensen kan komma att variera beroende på om verksamheten är en kommunal verksamhet eller en privat verksamhet, samt även om enkätens målgrupp är privatpersoner, som till exempel studenter. Till exempel så när en studie undersökte ett område inom den kommunala sektorn så fick deras enkät en svarsfrekvens på 67%(Hansson, Pettersson, Khan and Hrelja, 2020), medans när en enkätundersökning gjordes på studenter på Mittuniversitetet, då blev svarsfrekvensen 25%(Blomqvist, 2020),Och ett annat exempel på en enkätundersökning är när en kvantitativ studie gjordes för att se pedagogernas syn på lärplattans pedagogiska roll i förskolans verksamhet, där 134

lärcoacher fick enkäten skickad till sig. Svarsfrekvensen på den

enkätundersökningen blev endast 13,4% (Sand, Abrahamsson, 2020). Därför så är en svarsfrekvens som denna studie fick inte jättebra dock ändå ganska så bra då man tar hänsyn till när enkätundersökningen gjordes. Vilket även var tillräckligt med svar för att kunna göra generaliseringar.

En intressant studie som har gjort på en tidigare pandemi har kommit fram till att städer som tar tidiga och hårdare restriktioner återhämtar sig ekonomiskt mycket snabbare än städer med slappare och senare restriktioner(Correia et al., 2020). Denna studie är väldigt angelägen då Sverige har haft en väldigt milda restriktioner jämfört med andra länder runt om i världen, vilket pekar på att Sverige kan komma att ha en långsammare ekonomisk återhämtning och

(34)

förhoppningsvist kan detta projekt minska den ekonomiska påverkan genom att ge staten och företagen en större inblick på hur företagen har påverkats och kommer att påverkas av denna pandemi. Vilket den svenska staten kan ha nytta av att förstå hur detta påverkar företag i Sverige. Med hjälp av denna studie så kommer staten få en djupare förståelse av hur företagen påverkas och därmed förhoppningsvist kan staten tillämpa åtgärder som kan påverka företag positivt och därmed minska den ekonomiska påverkan som denna pandemi förutspås att ha(Correia et al., 2020). Projektet kan även användas i förebyggande syfte för kommande pandemier

I och med att det var svårt att hitta information om hur en pandemi påverkar företag så behövs det mer forskning inom detta område. Pandemier kommer att fortsätta att ske och desto bättre förberedda länder är, desto bättre kommer länderna att kunna hantera de problem som pandemierna för med sig.

(35)

Källförteckning

1. Past pandemics. Euro.who.int. (2020). Hämtad 6 Maj 2020, från

http://www.euro.who.int/en/health-topics/communicable-diseases/influenza/pa ndemic-influenza/past-pandemics.

2. Micheal, J., Rexhaj, K., Sarvari, M., & Hansson, F. (2019). Outsourcing av logistik till 3PL-företag [PDF]. Mittuniversitetet.

3. CDC Novel H1N1 Flu |CDC Estimates of 2009 H1N1 Influenza Cases, Hospitalizations and Deaths in the United States, April 2009 – Januari 16, 2010. Cdc.gov. (2010). Hämtad 6 Maj 2020, från

https://www.cdc.gov/h1n1flu/estimates_2009_h1n1.htm.

4. Maloni, M., & Carter, C. (2006). Opportunities for Research in Third-Party Logistics. Transportation Journal, 45, 23-38. Hämtad 7 Maj 2020.

5. Svanedal, I. (2019). Kvantitativa metoder. (Akademiskt skrivande och vetenskaplig metod). Presentation, Mittuniversitetet.

6. analys - Uppslagsverk - NE.se. Ne.se. (2020). Hämtad 14 Maj 2020, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/analys.

7. Analyzing quantitative data. Uk.sagepub.com. (2015) [Ebook]. Hämtad 14 Maj 2020, från

https://uk.sagepub.com/sites/default/files/upm-binaries/67702_Kent,_Analysin g_Quantitive_Data_Chapter_2.pdf.

8. Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder.

9. Yin, R., & Nilsson, B. (2007). Fallstudier. Liber.

10. Bertram, C., & Rehdanz, K. (2015). The role of urban green space for human well-being [Ebook]. Hämtad 17 Maj 2020, från

https://www-sciencedirect-com.proxybib.miun.se/science/article/pii/S0921800 915004218?via%3Dihub#s0105.

11. Tsai, M., Lai, K., Lloyd, A., & Lin, H. (2012). The dark side of logistics outsourcing – Unraveling the potential risks leading to failed relationships.

Transportation Research Part E: Logistics And Transportation Review, 48(1), 178-189.https://doi.org/10.1016/j.tre.2011.07.003

(36)

12. Dahir, C., & Zildzic, A. (2017). Hig.diva-portal.org. Hämtad 19 Maj 2020, från http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:1109692/FULLTEXT01.pdf.

13. Hofer, A., Knemeyer, A., & Murphy, P. (2012). The Roles of Procedural and Distributive Justice in Logistics Outsourcing Relationships. Journal Of Business Logistics, 33(3), 196-209.

https://doi.org/10.1111/j.2158-1592.2012.01052.x

14. Correia, S., Luck, S., & Verner, E. (2020). Pandemics Depress the Economy, Public Health Interventions Do Not: Evidence from the 1918 Flu. SSRN Electronic Journal.https://doi.org/10.2139/ssrn.3561560

15. Hsiao, H., Kemp, R., van der Vorst, J., & (Onno) Omta, S. (2010). A classification of logistic outsourcing levels and their impact on service performance: Evidence from the food processing industry. International Journal Of Production Economics, 124(1), 75-86.

https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2009.09.010

16. Lynch, C. (2004). Logistik outsourcing . Oak Brook, Ill: Council of Logistics Management.

17. Wilding, R., & Juriado, R. (2004). Kunduppfattningar om logistik outsourcing i den europeiska konsumentvaruindustrin. International Journal Of Physical Distribution & Logistics Management , 34 (8), 628-644. doi: 10.1108 / 09600030410557767

18. Kathawala, Y., Zhang, R., & Shao, J. (2005). Global outsourcing och dess effekter på organisationer: problem och frågor. International Journal Of Services And Operations Management , 1 (2), 185. doi: 10.1504 / ijsom.2005.006496

19. Hemphill, T. (2004). Global outsourcing: effektiv funktionell strategi eller bristande bolagsstyrning ?. Corporate Governance: The International Journal Of Business In Society , 4 (4), 62-68. doi: 10.1108 / 14720700410558880

20. Wang, Chuanxu, 2003. Reducing Risks in Logistics Outsourcing. , 8022.

21. Zhonghua, Q., & Brocklehurst, M. (2003). Vad tar det för Kina att bli en konkurrenskraft inom offshore outsourcing? En analys av rollen för transaktionskostnader vid val av leverantör. Journal Of Information Technology , 18 (1), 53-67. doi: 10.1080 / 0268396031000077459

(37)

22. Blomqvist, E., 2020. Attityder Och Personlighetsdrag Bland Studenter I Hybrida Lärmiljöer : En Enkätundersökning Bland Studenter I Högre Utbildning. [online] DIVA. Tillgänglig på:

<https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1188805&dswid=

-2996> [Hämtad 7 November 2020].

23. Hansson, P., Pettersson, F., Khan, J. and Hrelja, R., 2020. Kommunerna Och Kollektivtrafiken : En Enkätundersökning Om Sveriges Kommuners Arbete För Att Stödja Kollektivtrafiken. [online] DIVA. Tillgänglig på:

<https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1242672&dswid=

-6972> [Hämtad 7 November 2020].

24. Sand, J. and Abrahamsson, E., 2020. Lärplattan Som Ett Pedagogiskt Redskap : En Kvantitativ Studie Om Pedagogers Syn På Lärplattans Pedgogiska Roll I Förskolans Verksamhet. [online] DIVA. Tillgänglig på:

<https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A897531&dswid=5 345> [Hämtad 7 November 2020].

25. Logozar, K., 2020. Outsourcing Reverse Logistics. [online] Available at:

<https://www.researchgate.net/publication/227654579_Outsourcing_Reverse_

Logistics> [Accessed 8 November 2020].

26. Viboud, C., Miller, M., Olson, D., Osterholm, M., & Simonsen, L. (2010).

Preliminary Estimates of Mortality and Years of Life Lost Associated with the 2009 A/H1N1 Pandemic in the US and Comparison with Past Influenza Seasons. Plos Currents, 2, RRN1153.https://doi.org/10.1371/currents.rrn1153

27. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Codex.vr.se. (2002). Hämtad 9 November 2020, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

(38)

Bilaga A

Hej mitt namn är Felix Hansson och jag skriver en kandidatuppsats i industriell ekonomi på Mittuniversitetet där jag studerar hur relationen mellan företag som outsourcar sin logistik och 3PL-företaget har påverkats under pandemin.

Ditt företag ingår i urvalet av företag i Västernorrland som jag kommer att studera. Och jag är väldigt tacksam att du tar dig tiden att svara på den här snabba enkäten.

Den pågående corona pandemin har onekligen påverkat företag på ett eller annat sätt här i Sverige. Denna enkäts syfte är att ta reda på hur företag som outsourcar sin logistik till 3PL företag har påverkats. Frågorna som ställs i enkäten är för- och nackdelar som har identifierats i en litteraturstudie som jag anser kan ha påverkats av pandemin. Informationen som samlas kommer att användas till att skriva en kandidatuppsats.

Tack så mycket!

Fråga 1: Vilken typ av outsourcing använder ni er utav? (nivåerna innehåller även tidigare nivåer, till exempel nivå 2 innehåller även nivå 1 )

svars alternativ:

● Nivå 1: Aktiviteter som inkluderar transport och lagerhantering

● Nivå 2: Paketering och märkning

● Nivå 3: Inventarier hantering och transport hantering

● Nivå 4: Distribution nätverkshantering (total outsourcing)

Fråga 2: Har ni fått minskade logistik- eller transportkostnader sedan mars 2020?

svars alternativ:

● Ja

● Nej

Fråga 3: Har er relation med företaget som ni outsourcar er logistik till förändrats sedan mars 2020?

svars alternativ:

● Ja

● Nej

(39)

Fråga 4: Om Ja, hur? Har relationen blivit viktigare eller mindre viktig för er verksamhet?

svars alternativ: Kort svarstext

Fråga 5: Har det uppstått några dolda kostnader (kostnader ni inte förutspått) sedan mars 2020?

svars alternativ:

● Ja

● Nej

● Vet inte

Fråga 6: Har det uppstått några bekymmer för er med 3PL företaget sedan mars 2020?

svars alternativ:

● Ja

● Nej

● Vet inte

Fråga 7: Har 3PL företaget hanterat er logistik bra sedan mars 2020?

svars alternativ:

● Ja

● Nej

● Vet inte

Fråga 8: Har kommunikationen mellan 3PL företaget och ert företag förbättrats eller försämrats sedan mars 2020?

svars alternativ:

● Förbättrats

● Försämrats

● Vet inte

Fråga 9: Om kommunikationen har försämrats, känns det då som om ni har tappat kontroll över hur dom sköter eran logistik?

svars alternativ:

● Ja

● Nej

● Vet inte