I nedanstående analys av den diskursiva praktiken kommer en diskussion att föras kring hur texten i artiklarna producerats i utvalda affärstidningar och vad det får för effekt på vilka diskurser som förekommer, samt om media bidrar till att upprätthålla ojämlika maktstrukturer i samhället.
Studiens insamlade empiri består av tidningsartiklar ur affärspress – affärstidningarna Dagens industri och Affärsvärlden. Då vi utgår från artiklar ur tidningar har vi kännedom kring att de texter som publiceras genomgår en rad olika led innan dem går till tryck, vilket i dessa fall är; (1) en redaktör bestämmer till en början att en artikel skall skrivas och ger därmed uppdraget till en reporter/journalist, (2) författaren av texten, alltså reportern/journalisten, som under arbetets gång löpande stämmer av med redaktören för funderingar kring hur de skall vinkla samt lösa problem, (3) redaktören som läser och textredigerar, (4) därefter skickas artikeln till en redigerare som lägger in artikeln tillsammans med bilder samt andra illustrationer, och (5) slutligen korrekturläses artikeln innan den till sist godkänns av redaktören och går till tryck. (Chefredaktörerna på Affärsvärlden samt Dagens Industri, 2015) Effekten av detta blir att det som trycks i en artikel är genomarbetat samt korrigerat för att det skall “passa” tidningen och, i främsta hand redaktören, kan på förhand välja ut vad som skall finnas med i en artikel samt vad som skall uteslutas. Det bidrar till att det ej finns något utrymme för oväntade händelser eller inkluderande av mer “rättvisande” information, vilket till skillnad från i tidningsartiklar kan uppstå och redovisas i exempelvis en direktsänd Tv-debatt. Därmed har media, som i detta fall avser affärspress, en stor inverkan genom det som publiceras, och således hur de medvetet eller omedvetet skapar och sprider sociala normer, vilket innefattar hur vi skall se på, förhålla oss till samt agera i samhället. Det betyder att affärspress, inklusive studiens utvalda tidningar, till stor del formar den sociala verkligheten (Tienari et. al, 2009) – och här kan då redaktören anses ha en viktig roll i detta då hen har stort inflytande över vad som skrivs och sedan publiceras.
I artiklarna går det även att utläsa en viss manifest intertextualitet, då journalisterna i flera fall återkopplar till tidigare händelser samt hänvisar till andra artiklar som har någon form av koppling till det som tas upp i den aktuella artikeln, och till befintliga diskursiva praktiker. Journalisten/reportern har som rutin att göra efterforskningar innan exempelvis en intervju genomförs samt se på vad som har skrivits tidigare om den aktuella ledaren och företaget. (Chefredaktörerna på Affärsvärlden samt Dagens industri, 2015). Detta framgår tydligt i ett flertal artiklar, där journalisten återkopplar till tidigare händelser eller hänvisar till redan publicerade artiklar om en ledare och/eller företaget. Detta är vanligt förekommande då det finns en uppfattning om att ingenting börjar om från början, utan att kommunikativa
händelser bygger på tidigare händelser, vilket vi kan se i följande utdrag: “... har givit flera intervjuer de senaste åren. I de flesta står det ungefär samma sak. Och redaktörerna kan i allmänhet inte heller motstå frestelsen att använda hennes namn i rubriken. De brukar vara av karaktären Ståhlkvinnan som vände Mio” (artikel 13). Här framgår det tydligt att den diskursiva praktiken upprätthålls genom att ett flertal redaktörer gärna vill använda hennes namn i rubriken, där effekten blir att den stereotypa bilden reproduceras i media; som därför kan ses som ett effektfullt organ för att upprätthålla ett samhällssystem med en traditionell syn på könsroller (Kelan, 2013; Lazar, 2005). Därmed kan vi dra slutsatsen om att media har en utpräglad och återkommande diskursiv praktik, som upprätthålls genom att det är ett fåtal redaktörer som styr vad som skall skrivas och publiceras samt genom återkoppling till tidigare artiklar. Det innebär även att affärspress, genom den diskursiva praktiken, bidrar till att upprätthålla de rådande maktstrukturerna som förekommer i samhället (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).
5 Analys 2 – av social praktik; varför ser vi det vi ser?
I nedanstående analys kommer resultaten från textanalysen att kopplas till ett större socialt sammanhang och diskuteras utifrån genusteoretiska resonemang. Vi kommer att presentera en analys och diskussion kring hur och varför de resultat som presenterades i ovanstående analysavsnitt ser ut som de gör, utifrån den sociala praktiken kring genus som förekommer och som lyfts fram i genusteori.
I följande analys är intentionen att: “elaborate a set of theoretical ideas” (Sutton & Staw, 1995, s. 379). Vi kommer ej att söka efter orsak- och verkansamband utan har istället en teoretiserande ambition – att resonera kring, jämföra och problematisera varför vi ser det vi ser genom teori, insamlad empiri och studiens metodologiska utgångspunkter. Det kan tydliggöras med att vi skall föra en diskussion kring studiens empiriska resultat – analys 1 – mot samt i förhållande till studiens utgångspunkter och utvald teori, vilka framkommer i inlednings-, metod- och teorikapitlet samt löpande i denna analys. Detta då den teori som tillämpas, genusteori, kommer ur och är ett resultat av den sociala praktiken (Wahl et. al, 2011). Syftet är därmed att diskutera och ifrågasätta hur och varför analysen och resultatet av textanalysen ser ut som det gör. Detta görs utifrån de principer som tillämpas för att teoretisera – att diskutera, jämföra och problematisera det empiriskt grundade resultatet utifrån teorin.
Efter att ha genomfört analysen av texten i artiklarna och resonerat kring de egenskaper som förekommer och hur dessa ser ut blir det tydligt att artiklarna som behandlar män respektive kvinnor som ledare skiljer sig åt. Även en mer djupgående analys av lingvistisk karaktär visar alltså på liknande resultat som de tidigare studier som presenterades inledande har gjort. Var dessa skillnader finns och vad det kan finnas för bakomliggande skäl till att de ser ut som de gör, med hänsyn till vad genusteorierna säger, kommer att diskuteras utifrån tre inriktningar och indelningar som vi ser som framträdande och relevanta i ämnet: kvinnligt ledarskap och könsbestämda egenskaper, kvinnor som minoritet samt språk och makt. Slutligen förs även en sammanfattande diskussion där aspekter rörande flera av delar lyfts upp, diskuteras och kritiseras.