Under detta kapitel analyseras och diskuteras den empiriska data som bearbetats för att besvara frågeställningarna med målet att vidare kunna uppfylla studiens syfte och mål.
5.1 Examensarbete kopplad till tidigare studie
Studien av Eriksson & Unnerfelt (2019) undersökte ett projekt där Järntorget skulle bygga 131 studentlägenheter i Klarbäret. Syftet med detta examensarbete var att identifiera lämpliga och hållbara logistiklösningar för att underlätta arbetsprocessen samt att göra bygget så effektivt som möjligt.
Inom liknande omständigheter undersökte Klapuh & Svensson (2014) byggarbetarnas attityd till logistikkonceptet. Resultaten påvisade att respondenterna hade positiv inställning mot de olika logistikkoncepten som Servistik implementerat. Men dessa logistikkoncept behövde utvecklas vidare för att det skulle fungera i praktiken likt teorin.
Målsättning med detta examensarbete är att det ska utgöra ett empiriskt bevis på hur implementering av logistiklösningar kan påverka ett byggprojekt ur ekonomisk synvinkel.
Tidigare studier tar endast fram lämpliga logistiklösningar med hänsyn till ekonomisk lönsamhet, vilket lämnar luckor angående logistiklösningars verkliga effekt som båda undersökningar påstod att löna sig i verkligheten. Detta examensarbete fyller dessa luckor eftersom studiens resultat ska identifiera ifall logistiska implementeringar lönar sig ekonomiskt eller ej.
5.2 Skillnader mellan leveranser via lagerterminal och direktleveranser
Resultaten av beräkningarna påpekar att materialtransporter från lagerterminal står endast för 16,7% av den totala andelen materialtransporter som framkom till byggarbetsplatsen, resterande summan är direktleveranser. Detta beror dels på att lagerterminalen används för både Lysosomen och Proteinet utöver Cederhusen. En ytterligare faktor till lagerterminalens låga andel leveranser kan bero på dess möjlighet till samlastningar som exemplifieras i leveranser av badrumsmoduler och Rockwool-isolering i bilaga 16. Dessa leveranstyper uppnår oftast en maximal fyllnadsgrad vilket är en ytterligare faktor som har identifierats. Detta gör att materialtransportskostnader minskas väsentligt. Från direktleveranserna kommer materielleveranser direkt från leverantör- eller grossisternas byggvaruhus till skillnad från en lagerterminal som redan har allt material samlat och redo. De enda direktleveranserna som uppnådde likvärdig fyllnadsgrad är
stomleveranser, likt bjälklag och bärande väggar. Detta kan bero på att dessa komponenter ligger inom strukturplanens kritiska linje. För övriga material inom direktleveranserna ligger
fyllnadsgraden i snitt 37%. Hade alla direktleveranser istället skett med samma fyllnadsgrad som via lagerterminal skulle dess antal lastbilar minskas med cirka 50%, vilket ligger lite under det intervall som studie av University of Westminster påvisade.
För att få en lämplig fyllnadsgrad av direktleveranser ämnade för olika arbetsplatser inom Stockholms stad valdes andelen avlastat material noteras till rätt mängd. Volymen på mängderna material var oftast låga vilket gjorde det enkelt att få en bild av fyllnadsgraden om det ej hade varit en delad leverans mellan olika aktörer.
31
En annan besparing som leveranser via lagerterminal bidrar med är avlastnings- och
leveransmottagningskostnader. Detta är en följd av samlastningsmöjligheterna som gör att två eller fler leveranser ligger i en lastbil. Detta leder dels till att yrkesarbetarna inte behöver avbryta sitt pågående arbete lika ofta för att ta emot leveranser i jämförelse med direktleveranser.
Medeltiden det tar för en person att gå till lossningszonen är ca 5 minuter och sedan 5 ytterligare minuter för att gå tillbaka efter mottagningen/avlastningen är klar. Dessa minuter kan uppnå en större summa för varje månad. Enligt Lean räknas det som “rent slöseri” vilket innebär en icke- värdeskapande aktivitet som bör elimineras för att kunna effektivisera arbetsprestationen. På liknande sätt blir leveransmottagningskostnad per lastbil lägre för leverans via lagerterminal. Skillnaden ligger på ca 250 kronor per leverans. Orsaken bakom detta är att färre antal leveranser via lagerterminal sker till följd av samlastning, vilket gör att yrkesarbetarna inte behöver komma till lossningszonen och ta emot leveranser lika ofta. Detta undviker de fem minuterna som står för medeltiden att gå mellan arbetsmoment och leverans.
Av alla leveranser som var med inom datainsamlingen räknades endast två som felaktiga pga. en andel levererat materialet var felaktigt. Dessa kostnader blir försumbara i jämförelse till att ge noterbara effekter på projektets ekonomi. Dessutom var den ena felaktiga leveransen en direktleverans medans den andra var från lagerterminalen vilket ger ett neutralt resultat mellan alternativen.
Förseningsberäkningen betraktade endast de leveranser som planerades via Myloc eftersom Serviplan ej sparade leveransdata. Detta motsvarar 21 leveranser via lagerterminal samt 37 direktleveranser vilket är ca. hälften av det totala antalet leveranser. Enligt tabell 7 så är förseningstiden för leverans via lagerterminal i genomsnitt 1,79 minuter längre än direktleveranser, vilket motbevisar påståendet att implementering av lagerterminal ökar leveransprecisionen. Att det ändå uppkomma förseningar av leveranser som kommer från lagerterminal innebär att JIT-leverans, som är en av de viktigaste fördelar med detta leveransalternative, inte tillämpas på rätt sätt vid Cederhusen vilket indikerar att denna logistiklösning inte används till full potential.
Den genomsnittliga förseningstiden för båda leveransalternativen avviker 10.82 timmar från leveransplaneringskalendern i Myloc, vilket är en stor summa i förhållande till 160 timmars arbetstid. Bryts dessa tider ned står leverans via lagerterminal för 4.32 timmar medans motparten står för 6.5 timmar. Sådana förseningar bidrar oftast till längre oregelbundna pauser inom
arbetsmoment för att prioritera mottagning. Beroende på leveransers viktighet inom projektets strukturplan kan förseningar i värsta fall försena dess kritiska linje vilket alltid är kostsamt att jobba ifatt.
På motsatt sätt är förseningskostnader som endast betraktar arbetsplatsens indirekta kostnader nästan obefintliga i förhållande till entreprenadsumman för Cederhusen. Samtidigt är båda alternativen väldigt lika i resultaten vilket innebär att vad som än blir valt så är förseningens differens mellan alternativen försumbar. Om förseningsdifferensen skulle multipliceras med antalet insamlade leveranser från lagerterminalen samt de indirekta kostnaderna hade kostnaden endast blivit runt 192kr.
32
Resultaten i detta examensarbete grundas endast på en registrerad andel av alla kostnaderna som uppstår inom byggarbetsplatsen. För att få en rättvisande bild av kostnadsskillnaden bör fler kostnadsposter inräknas. Exempel på sådana kostnadsposter är lagerhållningskostnad,
transportkostnad och materialkostnad som kan ha betydande bidrag till de totala kostnader som båda leveransalternativen för med. Dessutom ingår inte leverantörers-arbetslednings- och de operativa kostnaderna som uppstår av personalen som omhändertar inköp, avrop av byggvaror, samordning av lagerterminal.
5.3 Effekter av inbärningstjänst
Resultatet påpekar tydligt att en inbärningstjänst besparar byggnadsprojektet stora summor varje månad. Det visas tydligt att de får arbetet gjort snabbare samtidigt som deras timdebitering är lägre än byggarbetarnas. I samband med resultatets framtagande finns det många påverkande faktorer som ej beaktats.
Den största faktorn är att inbärningsrapporternas tider endast hänvisar till antalet persontimmar per pass i samband med materialen som burits in inklusive övrigt arbete. Det är alltså inte möjligt att ta fram en medeltid per byggnadskomponent likt byggnadsarbetarnas inbärning. Däremot visades det att majoriteten av allt arbete som utfördes under inbärningspassen var inbärning av skivmaterial, vilket kunde jämföras med byggnadsarbetarnas prestation. Likt skrivmaterialet kunde isolering, skåpsnickerier samt dörrkarmar jämföras, dörrkarmarnas tid jämförs däremot med tamburdörrarna då det är samma process som krävs för inbärning. Med erfarenheten via observationerna av tider som krävs för inbärning samt övrigt arbete under
datainsamlingsperioden antar vi att inbärningen av det måttsatta materialet stod för ca. 75–80% av inbärningstjänstens totala arbetstid. Detta leder teoretiskt till att inbärningstjänsten är cirka 74% mer effektiva än vad yrkesarbetarna till skillnad från 40% som beräkningarna tyder men det gick ej att bevisa.
En ytterligare större faktor är summeringen av de indirekta kostnaderna. De indirekta
kostnaderna som vi fick tillgång till var endast hyreskostnaderna från EquipmentLoop vilket inte täcker interna kostnader. Med interna kostnader menas tillgångar som Veidekke själva äger och använder inom entreprenadområdet, etablerings-och avskrivningskostnader. Med dessa
kostnader inkluderade hade de dagliga indirekta kostnaderna varit högre, vilket ökar besparingarna ytterligare vid applicering av inbärningstjänst.
Under datainsamlingsperioden har däremot 14,8% av EquipmentLoops registrerade artiklar ankommit, dvs. att den verkliga kostnaden var 14,8% lägre vissa dagar.
De obehandlade faktorerna gynnar inte endast inbärningstjänsten. De medräknade
hyreskostnaderna från EquipmentLoop multiplicerar alla dess materialkostnader per förlorad minut. Det som skiljer från verkligheten är att flera av de inhyrda verktygen används antagligen av de som ej tar emot/bär in leveranser vilket sänker de förlorade hyreskostnaderna. Verktygen som är inhyrda är ej under konstant användning vilket gör att differensen på de indirekta kostnaderna inte är så hög som uppfattad. Samtidigt var kostnaderna för inhyrt material via
33
EquipmentLoop 40% lägre än föregående månad vilket tyder på att besparingarna kan variera utefter projektets skeden.
Trovärdigheten för resultatet ökar med faktorn att inbärningstjänst arbetar efter byggarbetarnas arbetstid vilket minskar trängsel och ökar effektiviteten väsentligt. Bl.a. är bygghissen mycket mer tillgänglig under kvällen vilket i snitt tar 1.2 minuter per resa om man är ensam användare under originell arbetstid vilket sällan händer. Inbärningen har däremot alltid hissen vid sitt plan då ingen annan använder den, det minskar den stillastående tiden drastiskt vilket stämmer med Erikssons & Unnerfelts påståenden angående elimination av störningsmoment.
I helhet anses resultatet inte vara orimligt långt ifrån verkligheten då gynnande faktorer för ena alternativet minskas av gynnande faktorer för det andra. Då det inte kan sättas en definition på hur stora de ekonomiska skillnaderna är mellan applicering av inbärningstjänst eller ej så kan det fortfarande konstateras att det är ekonomiskt gynnsamt att applicera denna typ av tjänst till ett byggnadsprojekt.
5.4. Effekter av digitala leveranssystem
Digitala leveranssystem fungerar som ett verktyg för att uppmärksamma alla inblandade parter i entreprenadområdet om när leveranser ska anlända och övrig information om de. På liknande sätt bidras leverantörer av leveranssystemet med ett bättre underlag för planering, packning och pålastning för varje utkörning. Dessutom visar systemet vilka resurser som erfordras för avlastning, vilket underlättar för personer att planera sitt arbete utefter leveranserna. En
ytterligare anledning för användande av leveranssystem är att undvika leveranskrockar och få en bättre leveransspridning under dagen. Detta har Veidekke lyckas bra med då det endast har varit nära för leveranskrockar. Lossningszonen är stor nog för att två leverenaser ska kunna lossa samtidigt utan att påverka bygget i större omfattning. Detta stämmer överens med studien av Eriksson & Unnerfelt (2019), där författarna påstod att implementering av leveranssystem kan bidra till en bättre spridning av leveranser.
Som det framgår i bilaga 12 har majoriteten av alla leveranser ankommit före eller under den tidsram de var bokade i systemet vilket påpekar att leveranssystem gynnar bygget med
leveransprecision. Detta bidrar till att bygget kan ske i den takt som planerat utan att förlora tid på leveransförseningar vilket gör att projektet kan färdigställas inom entreprenadtiden. Ett tydligt exempel på en bra leveransprecision är stomleveranser, en kritisk byggkomponent som bör ankomma i tid för att projektet ska kunna genomföras enligt den uppsatta tidsplanen.
När det gäller APD-plan har Veidekke endast en inom entreprenadområdet som visas i figur 4. APD-planen är inte integrerad med det digitala leveranssystemet vilket försvårar leveranser med hänsyn till avlastningszoner. Detta gör att vissa leveranser tvingas stå utanför grinden i väntan på anvisning av arbetsledare vilket gör att arbetsledarna tvingas tillbringa en del av sin arbetstid för att ta emot leveranser. För att kunna minska leveransmottagningskostnader bör Veidekke
integrera APD-planen i leveransplaneringssystemen samt tydliggöra vilken lossningszon varje leverans ska lasta av sina byggvaror. Denna integrering hade gjort att arbetsledare inte behöver blanda sig in i leveransmottagningsprocessen lika ofta.
34
Via observationer blev det noterbart stökigare på arbetsområdet efter oregistrerade
direktleveranser. Detta kan bero på att lossningszonerna var anpassade utefter alla registrerade leveransers platsbehov i samband med att UE, som oftast stod för dessa leveranser inte visste vart materialet fick lagras. Efter sådana leveranser kunde vägar för både lastbilar och gipsvagnar blockeras vilket med tiden gjorde att arbetsledare fick be folk att avbryta arbetsmomenten för att flytta material samt omstrukturera lossningszoner.
Faktorn som oftast hamnar i diskussion vid implementering av leveranssystem är att det tillkommer en extra kostnad i företags räkning, vilket inte kan påvisa att det bidrar med någon konkret ekonomisk lönsamhet. Denna kostnad fungerar likt en försäkring som säkerställer en högre leveransprecision, särskilt av de kritiska byggnadskomponenterna som t.ex. bärande väggar och bjälklag. Genom en förbättrad leveransprecision blir appliceringen av digitala leveransplaneringssystem indirekt ekonomiskt lönsamt med hänsyn till tidssparande.