Analys av materielleveransers påverkan inom entreprenadområden genom användning av logistiska implementeringar

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--21/103-SE. Analys av materielleveransers påverkan inom entreprenadområden genom användning av logistiska implementeringar Wanchai Detphan Alekss Gorenko 2021-06-23. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--21/103-SE. Analys av materielleveransers påverkan inom entreprenadområden genom användning av logistiska implementeringar Examensarbete utfört i Byggteknik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Wanchai Detphan Alekss Gorenko Norrköping 2021-06-23. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Wanchai Detphan, Alekss Gorenko.

(4) Sammanfattning Byggbranschen är en unik sektor där produkten alltid är anpassad till kundens specifika krav. Detta gör att entreprenören behöver bygga en ny “tillfällig fabrik” vid varje nytt byggnadsprojekt till skillnad från de flesta övriga industrier. Dessa tillfälliga fabriker kräver alltid en unik konstruerad försörjningskedja under sin livslängd vilket sätter höga krav på logistiken. Under de senaste 20 åren har byggnadsindustrins kostnadsindex ökat jämnt med de andra industrierna medans dess produktivitetsindex har nästan varit stillastående i jämförelse med resterande industriers kontinuerliga ökande. Detta menas i teorin att byggnadsbranschen förlorar effektivitet genom val av metod. I förhoppning om att lösa dessa problem har byggsektorn börjat tillämpa logistiskt tänkande till sitt arbete. I samarbete med CS-Logistics kommer detta examensarbete undersöka påverkan av logistiklösningar som Veidekke, CS-Logistics moderbolag, implementerat i deras projekt som befinner sig i centrala Stockholm. Syftet med examensarbetet är att empiriskt bevisa de ekonomiska effekterna som logistiska implementeringar likt lagerterminal, inbärningstjänst och digitala leveransplaneringssystem har på byggnadsprojektet. Detta examensarbete fungerar som en fortsättning av tidigare studier som endast föreslog att tillämpa logistiklösningar utan att bevisa att lösningarna fungerar i verkligheten. Undersökningen består av datainsamling i form av litteraturstudie för att samla in teorier till inspiration och kunskap inför vidare empirisk datainsamling vid byggarbetsplatsen. Vid byggarbetsplatsens datainsamling noterades endast transporter som levererade byggvaror, övriga transporter likt avfallshämtning som krävde resurser exkluderas. Sammanställning av insamlade data görs genom olika beräkningsformler för att vidare jämföra och analysera skillnader mellan traditionella arbetssätt och logistiskt tänkande arbetssätt. Resultaten pekar på att implementering av lagerterminal och inbärningstjänst påverkar byggprojektet ekonomiskt positivt. Det menas med att dessa logistiklösningar minskar kostnader som är förknippad med materialhantering inom entreprenadområdet. Användningar av digitala leveransplaneringssystem har däremot inte lika tydlig effekt på ekonomin. Det fungerar snarare som en investering som försäkrar att leveranser av kritiska byggnadskomponenter ska komma inom en uppsatt tid..

(5) Abstract The construction industry is an unique sector where the product always is customized for the customer's specific needs. This makes that the entrepreneur needs to construct a new “temporary factory” at every new construction project compared to most of the other industries. These temporary factories always require an uniquely constructed supply chain during its lifespan which sets high demands on the logistics. During the last 20 years the cost index of the construction industry has increased in level with the other industries while its production index has almost been stationary in comparison with the remaining industries continues increasing. This means in theory that construction industry is losing efficiency through choice of method. In hope to solve these problems the construction industry has started to apply logistical thinking to its work. In collaboration with CS-logistics this degree project will examine the impact of logistics solutions that Veidekke, CS-logistics parent company, has implemented into their project that is located in central Stockholm. The purpose of this degree project is to empirically prove the economic effects that logistical implementations like warehouses terminals, delivery services, and digital delivery planning systems has on construction projects. This degree project work as a continuation for earlier studies that has only suggested to apply logistical solutions without proving that they work in reality. The survey consists of data collection in the shape of literature study to collect theories for inspiration and knowledge before further empiric data collection at the construction site. During the data collection at the construction site only transports that delivered construction materials was notified, other transports like waste collection that required recourses was excluded. Compilation of collected data is done through different calculation formulas in order to compare and analyze differences between traditional working and logistical thinking approaches. The results points on that implementation of a warehouse terminal and delivery service affects the construction project economically positive. It means that these logistical solutions reduce costs that are associated with material handling in the contract area. Uses of digital delivery planning systems has however not had an as clear effect on the economy. It rather works as an investment which assures that deliveries of critical building components will arrive at the set time..

(6) Förord Examensarbetet har utförts av författarna Alekss Gorenko och Wanchai Detphan i samarbete med CS-Logistics i Stockholm. Denna studie omfattar 16 högskolepoäng och är en avslutande del för utbildningen till högskoleingenjör inom byggnadsteknik i Linköpings universitetet. Vi vill tillbringa ett stort tack till David Bartoletti och Carl Widegren som har hjälpt med frågor under hela studiens gång. Vi vill slutligen tacka alla inblandade arbetsledare, yrkesarbetare samt alla tredjepartslogistiska medarbetare som ställt upp under datainsamlingsperioden. Norrköping, juni 2021 Alekss Gorenko och Wanchai Detphan.

(7) Innehållsförteckning 1.. Inledning ............................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 1 1.2 Problembeskrivning ............................................................................................................................ 2 1.3 Syfte och mål ...................................................................................................................................... 3 1.4 Frågeställningar................................................................................................................................... 3 1.5 Avgränsningar ..................................................................................................................................... 3. 2.. Metod .................................................................................................................................................... 4 2.1 Metodval ............................................................................................................................................. 4 2.2 Litteraturbas ........................................................................................................................................ 4 2.3 Kartläggning ....................................................................................................................................... 4 2.4 Empiriska studier ................................................................................................................................ 5 2.5 Beskrivning av analysprocess ............................................................................................................. 6 2.6 metodkritik ........................................................................................................................................ 10 2.6.1 Validitet...................................................................................................................................... 10 2.6.2 Reliabilitet .................................................................................................................................. 11. 3.. Teoretisk referensram ......................................................................................................................... 12 3.1 Logistik ............................................................................................................................................. 12 3.2 Logistik inom bygg ........................................................................................................................... 12 3.3 Lean .................................................................................................................................................. 12 3.4 Just in time – leveranser (JIT) ........................................................................................................... 13 3.5 Tredjepartslogistik (TPL).................................................................................................................. 14 3.6 Entreprenadform ............................................................................................................................... 14 3.7 Lagerterminal .................................................................................................................................... 15 3.8 Checkpoint ........................................................................................................................................ 16 3.9 Inbärningstjänst ................................................................................................................................. 17 3.10 Digitalt leveransplaneringssystem .................................................................................................. 17 3.12 Arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan)......................................................................................... 18 3.13 Tidigare studier ............................................................................................................................... 18. 4.. Empiri ................................................................................................................................................. 20 Kartläggning av materialflöde ................................................................................................................ 23 4.3 Sammanställning av empiriska data .................................................................................................. 25.

(8) 5.. Analys och diskussion......................................................................................................................... 30 5.1 Examensarbete kopplad till tidigare studie ....................................................................................... 30 5.2 Skillnader mellan leveranser via lagerterminal och direktleveranser ............................................... 30 5.3 Effekter av inbärningstjänst .............................................................................................................. 32 5.4. Effekter av digitala leveranssystem ................................................................................................. 33. 6.. Slutsatser ............................................................................................................................................. 34 6.1 frågeställning 1.................................................................................................................................. 34 6.2 Frågeställning 2................................................................................................................................. 34 6.3 Frågeställning 3................................................................................................................................. 35. 7.. Referenslista........................................................................................................................................ 37. 8.. Bilagor................................................................................................................................................. 38.

(9) Tabell- och figurförteckning Figur 1: Generalentreprenad ...................................................................................................................... 15 Figur 2: Samlastningsprincip ....................................................................................................................... 16 Figur 3: Myloc leveranskalender ................................................................................................................. 21 Figur 4: Cederhusens APD-plan................................................................................................................... 24 Figur 5: Processkartläggning ....................................................................................................................... 25 Figur 6: Leveransandel ................................................................................................................................ 25 Tabell 1: Lönekostnad ................................................................................................................................. 26 Tabell 2: Inbärningstjänstens nedlagda tid på projektet 1-05-2121 till 31-05-2021 .................................. 26 Tabell 3: Avlastningskostnad....................................................................................................................... 26 Tabell 4: Medelfyllnadsgrad........................................................................................................................ 27 Tabell 5: Leveransmottagningskostnad ...................................................................................................... 27 Tabell 6: Leveransmottagningskostnad per lastbil ..................................................................................... 27 Tabell 7: genomsnittliga förseningstider per leverans ............................................................................... 27 Tabell 8: Förseningskostnad ....................................................................................................................... 28 Tabell 9: Total inbärningskostnad för registrerat material av inbärningstjänst ......................................... 28 Tabell 10: Individuella inbärningskostnader ............................................................................................... 28 Tabell 11: Total inbärningskostnad ............................................................................................................. 29 Tabell 12: Medelinbärningskostnad per maximalt fylld leverans ............................................................... 29.

(10)

(11) 1. Inledning Undersökningens mål är att identifiera ifall logistiska implementeringar bidrar till positiva ekonomiska effekter för byggnadsprojekt. Kritiska punkter inom projektets materielleveranser kommer undersökas för transporter från entreprenörer som både inkluderat och avstått logistiska implementeringar.. 1.1 Bakgrund Byggbranschen är en av de största verksamheterna när det kommer till sysselsättning. Ungefär 500 000 personer anlitas både direkt och indirekt vilket motsvarar ca 11% av Sveriges arbetsföra befolkning. De som arbetar inom byggbranschen ingår inom områden likt fastighetsförvaltning, handelsföretag, byggmaterialindustri, grossister, arkitekter, konsulter, distributions/transportföretag och kommuner. Alla dessa parter påverkar varandra och bidrar till utvecklingen av byggbranschen. Byggbranschens produktivitetsutveckling har minskats med 0,2% mellan 1994 och 2013 medans tillverkningsindustrin har under samma tidsperiod ökat produktionsutvecklingen med 5,3%. Än idag ligger utvecklingen fortfarande långt ifrån en önskad ökning (Boumediene & Grahn, 2015). Sedan 1990-talet har bostadspriset stigit kraftigt vilket dels beror på flera olika faktorer likt valutaindex och höjda tomtpriser. Den största faktorn som bidrar till priserna är utförande av entreprenad som står för 53% av den totala produktionskostnaden. Bryts byggkostnaderna från en entreprenad ned blir 17% av summan lön för byggarbetarna, vilket med tiden är en konstant ökande summa medans produktivitetsutvecklingen är inom en låg konstant. Jämförs byggbranschen med tillverkningsindustrin visas det att produktiviteten är högre inom tillverkningsindustrin medans båda branschernas löneökning är relativt lika. Däremot stiger tillverkningsindustrins löneökning proportionerligt med branschens produktivitet, vilket teoretiskt hänvisar till att byggbranschen förlorar effektivitet via metodval då både dess materialkostnader samt löneökning har stigit i liknande hastighet med tiden. En av de faktorer som bidrar till låg produktivitetsutveckling ligger bland annat i materialhantering som omfattar olika processer från materialanskaffning till materialhantering inom entreprenadområden. Materialanskaffningen består vanligen av inköp som i sin tur ger upphov till ett flertal olika leveranser till byggarbetsplatsen. Leveranser sker oftast via en grossist och kan både pris-och tidsmässigt variera främst beroende på geografisk position samt beställningens innehåll. Det inköpare oftast inte räknar med när material beställs är dess totala kostnad samt hanteringstid. Detta kan bland annat handla om tid att lasta av, flytta och montera de beställda komponenterna vilket dels samspelar med kostnader i form av timdebitering. Det man strävar efter inom materialhantering är att uppnå en så kallad “perfekt leverans” vilket syftar på att leveransen ska komma med rätt produkt på rätt plats, skadefritt, inom anvisad tid med korrekt dokumentation. Tyvärr uppnår få leveranser alla dessa krav då varje byggnadsprojekt är en enstycksprodukt som kräver en specifik försörjningskedja aldrig lik den 1.

(12) föregående. Det är därför viktigt att tillämpa logistisktänkande inom byggprojektets försörjningskedja för att kunna ge leverantörer förutsättningarna till att uppnå maximal effektivitet. Byggnadslogistik är en relativt ny part som har införts till byggbranschen med målet att effektivisera moment genom nya logistiska metodval. Exempel på sådana metodval är digitala leveranssystem, lagerterminaler, inbärningstjänster, samlastning och kittning. Eftersom logistiska implementeringar inom byggprocesser är nya och ändrar traditionella metoder som anses väl funktionella bland flera aktörer är inte alla enade över att de bidrar med positiva effekter.. 1.2 Problembeskrivning Byggbranschen är en unik sektor där produkten är anpassad till kundens specifika krav angående kostnad, tid och kvalitet. Det är svårt att ha en hög kvalitet på produkten samtidigt som entreprenören ska hålla ned produktionskostnaderna och leverera produkten i tid (Thunberg, 2013). Thunberg tydliggör inom sin rapport att byggbranschen möter en sjunkande produktivitet och en stigande kostnad samt att grunden i det ligger inom försörjningskedjan. Påståendet stärks ytterligare av statistiken samlad från SCB, se bilaga 3-8(Statistiska Centralbyrån). Både interna och externa leveranser spelar en viktig roll inom försörjningskedjan eftersom de är länkarna runt byggarbetsplatsen. De bidrar entreprenaden med märkvärdiga effekter angående faktorer likt tid, ekonomi och kvalitet som teoretiskt kan bidra till en mindre kostsam byggprocess om det utförs korrekt. Den största anledningen till att entreprenörer ej väljer att applicera logistiska implementeringar är eftersom det blir en ytterligare direkt kostnad som de måste stå för. Teoretiskt anses det vara motsatt effekt då dessa implementeringars motverkande på indirekta byggarbetsplatskostnader är högre än sin totalkostnad. CS-logistics efterfrågar en undersökning av logistiska implementeringars effekter på byggarbetsplatser med avseende på dess ekonomi för att potentiellt bevisa att de bidrar med en positiv effekt för entreprenörerna. Studien baseras på ett av tre referensobjekt som byggentreprenören Veidekke är ansvarig för. Objekten befinner sig i Hagastaden Stockholm, en stadsdel med intensivt trafikflöde som har stor påverkan på materielleveranser. Att bygga i en stadsmiljö kräver oftast en omsorgsfull leveransplanering med tydliga leveranstider för att säkerställa arbetsprestation på byggarbetsplatsen. Om detta inte sköts på ett bra sätt kan det skapa problem för både entreprenadområdet och omgivningen. För att se till att materielleveranser fungerar störningsfritt har CS-logistics implementerat en rad logistiklösningar likt digital leveransplanering, lagring och samlastning av material via lagerterminal, inbärning av material samt synkronisering av leveranser mellan de tre projekten Lysosomen, Proteinet och Cederhusen.. 2.

(13) 1.3 Syfte och mål Syftet med undersökningen är att ta fram ett empiriskt bevis på effekterna som implementering av en lagerterminal, digitalt leveranssystem och inbärningstjänst ger med avseende på ekonomin. Genom de uppmätta effekterna ska tydliggöra om logistiska implementeringar kan bidra med positiva effekter eller ej för byggbranschen. Målsättningen är att denna studie ska utgöra ett empiriskt bevis på hur implementering av logistiklösningar likt lagerterminal, digitalt leveranssystem och inbärningstjänst kan påverka ett byggprojekt ekonomiskt. Undersökningen och dess resultat ska senare kunna användas som ett underlag för framtida utveckling av byggbranschens försörjningskedja samt som ett potentiellt bevis på bygglogistiska implementeringars lönsamhet.. 1.4 Frågeställningar Frågeställning 1 Vilka skillnader på ekonomiska effekter finns det emellan leveranser via lagerterminal och direktleveranser? Frågeställning 2 Vilka effekter bidrar inbärningstjänst med till skillnad från traditionella metoder med hänsyn till ekonomin? Frågeställning 3 Hur bidras byggnadsprojekt av digitala leveranssystem med hänsyn till indirekta ekonomiska aspekter?. 1.5 Avgränsningar Detta examensarbete avgränsas till att endast behandla de ekonomiska effekterna av implementering av logistiklösningar. Undersökningen kommer endast fokusera på Cederhusen vilket är en av de tre pågående projekten inom området. Synergieffekter mellan intilliggande projekt kommer försummas. Inom Serviplan kommer undersökningen klassa planerade leveranser som leveranser registrerade i systemet 6 timmar innan ankomst. Kostnadsanalyser täcker endast de kostnader som uppstår inom entreprenadområdet. Övriga kostnader likt transport-, material-, och lagerhållningskostnader räknas ej med.. 3.

(14) 2. Metod I detta kapitel tas alla arbetsmetoder samt de potentiellt bidragande kostnaderna upp som kommer användas för framtagning av empiri. Utifrån den framtagna empirin kommer de analyseras på olika sätt för att kunna besvara frågeställningarna. Då vissa mätningar och analysprocesser bidrar till att besvara fler än en frågeställning har författarna valt att inte hänvisa dessa till en specifik frågeställning.. 2.1 Metodval Då syftet med studien är att ta fram ett empiriskt bevis på ekonomiska effekten av implementering av logistiklösningar i byggnadsprojekt lämpar sig en deduktiv ansats. En deduktiv ansats innebär att forskaren, utifrån en eller flera kända teorier inom området tar fram hypoteser som sedan testas empiriskt genom vetenskaplig undersökning. Fördelen med deduktion är att den befintliga teorin anses vara objektiv eftersom forskningen i stor grad inte påverkas av forskaren, vilket kan förekomma vid induktiv metodansats (Lindell & Månsson, 2017). Den deduktiva metodansatsen kommer huvudsakligen att bestå av en kvantitativ metod. Kvantitativ metod användas för att samla in data som kan uttryckas i siffror eller termer som motsvarar siffror, vilket möjliggör en statistisk behandling. Studien kommer att använda en kvalitativ metod. Detta för att skapa en djupare förståelse om hur företaget försörjningskedja och materialhantering på byggarbetsplatsen fungerar. Datainsamlingen sker till största delen i form av samtal med personal som har erfarenhet inom de ovannämnda arbetsmomenten. Exempel på erfaren personal är handledare, platschef, UE och yrkesarbetare. Dessa samtal kommer endast vara till användning för att potentiellt tydliggöra resultatet från den deduktiva metoden.. 2.2 Litteraturbas Teoretiska kunskaper samlas in via litteraturstudie av olika vetenskapliga artiklar. Sökningen sker huvudsakligen via Linköpings universitetets bibliotekets söktjänst med tema bygglogistik. Detta kompletteras med sökning i Google Scholar och kurslitteratur för att tillsammans bygga upp teorin som behövs för att kunna besvara frågeställningarna. Data som skall användas till analysen kommer tillhandahållas av uppdragsgivare samt via observation på byggarbetsplatsen.. 2.3 Kartläggning Kartläggningen kommer att användas för att identifiera alla påverkande arbetsmoment som sker under frågeställningarnas olika processer. Dessa arbetsmoment, beroende på dess validitet, kommer senare agera som mätpunkter för respektive frågeställnings empiriska studie. Kartläggningen kommer att utföras genom att identifiera materialflödets olika steg från checkpointens grind tills det ligger på angiven plats inom byggnaden. Stegen kommer att 4.

(15) identifieras via studie av APD-plan och platsbesök på entreprenadområdet i samband med diskussion med handledare, logistiksplatsansvarig samt UE. Ytterligare information via observation och samtal kan förekomma under datainsamlingsperioden vilket potentiellt kan ändra på kartläggningen.. 2.4 Empiriska studier Beslutet av utförande via empiriska studier görs för att samla ihop data från en förstahandskällas perspektiv, som bidrar till att resultaten uppnår hög reliabilitet. Studierna kommer att bestå av mätningar baserat på observationer av utföranden inom olika arbetsmoment som anses ha en påverkande roll utefter kartläggningen. Med hjälp av de digitala leveranssystemen Myloc och Serviplan kommer alla studerade leveranser kunna klassas till sin ursprungliga kategori som direktleverans respektive leverans via lagerterminal. Detta kommer senare användas för att jämföra värdena från den empiriska studien. Checkpointen samt utförandedokument av inbärningstjänst kommer användas inom undersökningen för tillgång till data. De empiriska mätningarna kommer att utföras på arbetsplatsen vid lossningszonerna samt under inbärning som ej är utförd av inbärningstjänst. Mätningarna kommer utföras med grunden utefter följande punkter:     . Tid för lossning Tid för inbärning Antal försenade leveranser Antal felaktiga leveranser Antal för tidiga leveranser. Beskrivning av insamlingsprocess Insamlingen av data görs empiriskt på byggarbetsplatsen 03/05/2021-28/05/2021 för att få en ökad reliabilitet till skillnad från intervjuer som har potential till att ge missledande information. Följande värden ska mätas per leverans under tidsperioden:           . Ankomsttid Avgångstid Antal mottagare och eventuella maskiner Ankomsttid för mottagare Avgångstid för mottagare Fyllnadsgrad Lastbilslängd Medeltid för inbärning ej utförd av inbärningstjänst per materialkategori Antal man per inbärning ej utförd av inbärningstjänst Leveransens registrering i Myloc Leveransens registrering i Serviplan (10/05/2021-28/05/2021) 5.

(16) . Om övriga påverkande faktorer uppkommer kommenteras de för varje individuell leverans.. Datainsamlingen kommer ske vid lossningszonerna som ligger i närhet till entreprenadområdets grindar där de flesta leveranserna kommer passera. Positionen kommer ge en vy tillräckligt bra för att kunna notera alla ankomster samt avgångar. För få en ökad reliabilitet på studien kommer raster tas individuellt så det alltid finns minst en man som håller koll på potentiella händelser som kan påverka statistiken. Detta angår dessutom mätning av inbärning ej utförd av inbärningstjänst. Ankomsttid kommer antecknas när en leverans passerar checkpointens grind till byggområdet och dess avgångstid kommer antecknas när den börjar passera grinden från byggområdet. Antal mottagare samt eventuella maskiners ankomsttid kommer antecknas fr.o.m. deras ankomst till lossningszonen och dess avgångstid kommer antecknas så fort de är klara med mottagningen. Ett medelvärde på tiden det tar att avbryta arbetet och gå till mottagningen kommer adderas samt multipliceras med 2 och antal personer för att täcka gångtiden. Samtliga leveransers registrering inom de digitala leveranssystemen jämförs med respektive leveranssystems schema för dagen. Schemat kommer sparas på morgonen som en individuell bild för att undvika att blanda in sent tillagda leveranser. Sent tillagda leveranser kommer räknas som oregistrerade leveranser, inom undersökningen anses sent tillagda leveranser som leveranser registrerade senast 6 timmar innan ankomst. Vid ankomst kan leveransen bekräftas som registrerad eller ej via information taget från respektive schema som dels visar ankomsttidsram, kontaktperson, lastbil och material. Statusen som bekräftad eller ej antecknas genom beslutet ifall det stämmer med respektive registrering i schemat eller ej. Lastbilslängd kommer mätas via leveransplaneringssystemen där informationen är tillgänglig, kontroll av längd kommer ske via observation. Fyllnadsgraden kommer mätas via observation och avrundat antecknas i 10-procentenheter. Medeltid för inbärning ej utförd av inbärningstjänst kommer mätas när inbärningar utförs. Inbärning kan ske vilken tid som helst under arbetsdagen vilket menas med att allt behandlat material troligen inte kommer hinna noteras. Därav kommer olika materialtypers inbärningar mätas individuellt ett antal gånger för att få ett medelvärde på tiden det tar. Antal personer och mängd av det specifika materialet till inbärningarna kommer noteras. Inbärningarna som mäts för respektive materials medelvärden kommer observeras genom att närvara hela momentet. Om större inbärningar kommer ske kan dess tider mätas från och med första lyftet tills allt är uppburet för att förebygga längre frånvaro från lossningszonerna. Samtliga inbärningspass kommer att få en tid adderad samt multiplicerad med 2 och antal personer likt mottagningens då ett arbetsmoment avbryts.. 2.5 Beskrivning av analysprocess. 6.

(17) De insamlade empiriska värdena kommer främst användas för att jämföras med respektive liknande värde insamlad via motsatt arbets-och leveransmetod. Alla uppmätta leveransers användning av Myloc och Serviplan kommer summeras och jämföras med det totala antalet leveranser. Mätningen görs eftersom alla på entreprenadområdet ej använder Myloc, Serviplan eller båda under beställningar vilket skapar skillnad i resultaten. Alla uppmätta värden som används inom undersökningen kommer ha ursprunget från datainsamlingens tidsperiod 03/05/2021-28/05/2021.. Tiden för avlastning kommer mätas på varje leverans under den utvalda tidsperioden. Tiden per individuell leveransmottagning ska sedan multipliceras med antalet mottagare samt eventuella maskiner och respektives timdebitering för att få ett ekonomiskt värde på dokumentet. Ett medelvärde på kostnaden skapad av tiden det tar för mottagarna att avbryta ett pågående arbetsmoment och gå till lossningszonen kommer adderas. Ett medelvärde på tiden det tar att avbryta arbetet och gå till mottagningen kommer adderas samt multipliceras med 2 och antal personer för att täcka tiden de går tillbaka. Ekv.1. Då alla lastbilar ej har samma storlek kommer en bas sättas på 12m. Alla lastbilar längd som ej är 12m kommer ha sin längd dividerad med för att få en procentuell storleksdifferens. Denna differens kommer användas för att multiplicera samma lastbils fyllnadsgrad för att få dess fyllnadsgrad ifall den hade varit 12m. Ekv.2 &3. Alla leveransmottagningar från direktleveranser samt leveranser via lagerterminal kommer efter mätning summeras för att se potentiella skillnader mellan respektive alternativ. Den uppmätta fyllnadsgraden per leveransalternativ ska fördelas till ett medelvärde, som den uppmätta kostnaden för alternativet divideras med för att se dess totala leveransmottagningskostnad vid en fulltäckande fyllnadsgrad. Leveransmottagningskostnaden divideras sedan med antalet leveranser inom alternativet för att få en leveransmottagningskostnad per lastbil. Respektive alternativ jämförs sedan för att se vilket som är mest kostnadseffektivt. EKV.4, 5 & 6. 7.

(18) Antalet felaktiga leveranser kommer mätas genom samtal med mottagare och sedan summeras. Likt alla leveranser kommer tid mätas och antal inblandade personer samt maskiner summeras. Via dessa värden kommer arbetstiden lagt på en felaktig leverans summeras. Tiden för dessa leveranser kommer multipliceras med timdebiteringen samt antal mottagare och maskiner för att beräkna en total kostnad för respektive alternativ. Kostnad för avbrutet arbetsmoment kommer dessutom adderas. Antalet felaktiga leveranser kommer divideras med totala antalet leveranser inom respektive alternativ för att få en procentuell andel för senare jämförelse. Ekv. 7 & 8. Då information angående leveransers planerade tidsramar finns kommer dess potentiella förseningar mätas. Data från Serviplan och Myloc kommer användas för att få en bild av antalet sena leveranser och dess utsträckning. Denna data kommer summeras i minuter för respektive alternativ och sedan divideras med dess antal leveranser för att få ett medelvärde på förseningstid per leverans. Ekv.9. Antalet försenade leveranser kommer mätas via data från Myloc och Serviplan. Samtliga förseningars väntetid kommer summeras för att senare multipliceras med byggarbetsplatsens registrerade omkostnader. Förseningstiden kommer beräknas genom att subtrahera alla avgångstider som passerat tidsramen med dess tidsrams sluttid för respektive leveransalternativ. Förseningstiderna kommer summeras, multipliceras med omkostnaderna och sedan divideras 8.

(19) med motsvarande leveransalternativs totala antal leveranser för att få en medelförseningskostnad per leverans. Ekv. 10 &11. Samtliga resultat kommer vara till grund för den ekonomiska jämförelsen mellan leveranser via lagerterminal samt direktleveranser. Tid för inbärning kommer mätas från första lyftet tills de burna komponenterna ligger på angiven plats för olika materials individuella leveranser utan inbärningstjänst. Mätningarna kommer ske för olika material beroende på dess vikt samt geometri och flera turer kommer mätas för att få ett lämpligt medelvärde. Dess totala tid kommer summeras och multipliceras med antal inblandade personer samt timdebitering. Resultatet kommer senare divideras med totala medelfyllnadsgraden av alla leveranser samt antalet lastbilsleveranser för att få en medelkostnad per inbärning. Medelkostnaden kommer jämföras med inbärningstjänstens medelkostnad. Inbärningstjänstens medelkostnad kommer beräknas genom att dividera yrkesarbetarnas inbärningstid med inbärningstjänstens inbärningstid där det är möjligt för att få en faktor som visar hur många procentenheter hastigare inbärningstjänst utför moment. Denna faktor kommer senare vara till användning av att multiplicera/dividera arbetstider mellan alternativen för att få lika tidsskillnader mellan moment som båda ej utfört. Den totala tiden för snickarnas inbärning kommer vartefter multipliceras med arbetsplatsens grundläggande omkostnader som endast berörs av snickarna. De indirekta kostnaderna berör endast snickarna eftersom de arbetar inom entreprenadens arbetstimmar vilket är tiden omkostnader oftast räknas inom. Detta värde kommer adderas till deras medelkostnad för inbärning då omkostnaderna som skapas med byggtiden hade minskat ifall arbetet utfördes av en inbärningstjänst. Omkostnaderna kommer tas fram via programmet EquipmentLoop, vilket innehåller all nödvändig dokumentation som krävs för att få ett värde på arbetsplatsens omkostnader. Inom programmet ska kostnader filtreras till datumen som täcker datainsamlingsperioden. Dessa kostnader ska sedan konverteras till rätt tidsenhet för att kunna multipliceras likt beskrivningen. För konverteringen av tidsenhet räknas en arbetsdag som 8 arbetstimmar. Ekv. 12, 13 14, 15, 16, 17, 18 & 19. 9.

(20) Efter alla resultat inom de olika mätningarna har summerats ska användningen av Myloc och Serviplan undersökas. Undersökningsprocessen kommer endast kräva en genomsökning inom programmen där målet är att definiera alla leveranser inom undersökningen som har planerats via de. Efter genomsökningen kan potentiella mönster mellan användning och resultat visas vilket kan skapa en bild av bidragande ekonomiska effekter via båda leveransplaneringssystemen.. 2.6 metodkritik 2.6.1 Validitet Validitet innebär att man studerar rätt saker och undersöker det som undersökningen avser att undersöka. Genom att studera relevant litteratur kan validiteten uppnå en acceptabel nivå (Kristoffersson & Zellner, 2019). Enligt Josefsson (2006) handlar validitet inte enbart om att själva mätningen är korrekt, men lägger dessutom vikten på att slutsatserna som dras utifrån mätresultatet skall vara korrekta. Arbetet med denna studie inleds med att beskriva det som ska undersökas i syftet vilket sedan bryts ned i olika frågeställningar med tillhörande logistiklösning för att möjliggöra angreppssätt. 10.

(21) för respektive frågeställning. Med rätt och tydligt angreppssätt kan korrekta mätresultat åstadkommas och på så sätt kan korrekta slutsatser uppnås. Samtal med personal är en av arbetsmetoderna som studien använder för att samla in kompletterande data. Denna intervjuform anses inte uppnå lika hög trovärdighet i svaren då det finns risk att intervjupersoner misstolkar frågan. På liknande sätt kan författarens betraktelsesätt påverka insamlade data, vilket bidrar till nedsänkt trovärdighet. Dock används samtal inom denna studie för att erhålla en djupare förståelse om företagets verksamhet vilket ej anses att påverkas eftersom intervjupersonernas åsikter är det som söks. Därav anser författarna att validiteten inte påverkas av detta. 2.6.2 Reliabilitet Begreppet reliabilitet handlar om repeterbarhet på en studie för att betona pålitlighet hos resultaten. Det innebär att senare likande studie under likande förhållanden ska kunna åstadkomma samma resultat. För att upprätthålla hög reliabilitet bör det finnas tydliga instruktioner för vad och hur studien ska utföras för att undvika osäkerheter (Pärsdotter & Szymasek, 2014). Då författarna själva samlar in data som krävs för att skapa underlag för slutsatsen genom olika metoder som beskrevs tidigare i detta kapitel så anses författarna som förstahandskälla. Inom andra- eller tredjehandskällor finns potential att uppta felaktig information då det har passerat flera författare, vilket tenderar att ändra innehållet beroende på hur de tidigare författarna har tolkat informationen. Genom att majoriteten av resultat i studien kommer från förstahandskällan anser författarna att de upprätthåller en hög reliabilitet.. 11.

(22) 3. Teoretisk referensram Detta kapitel tar upp relevant teori inom ämnesområdet som studeras för att bidra till en ökad förståelse samt besvara läsares potentiella funderingar.. 3.1 Logistik Logistik är ett begrepp som handlar om materialflöden och de aktiviteter som är sammankopplade med styrning, utveckling samt dess kontroll med målet av att sträva efter en så låg total logistikkostnad som möjligt, samtidigt som det bidrar med en hög leveransservice så att kunden blir nöjd. Det kan åstadkommas genom fokusering på planering, kontroll och genomföring av förflyttning samt lagring av material från råvara till slutkund (Modern logistik, 2018).. 3.2 Logistik inom bygg Logistik inom byggbranschen är ett område som inte har utvecklats i liknande takt som andra områden. Ett ständigt geografiskt varierande projekt med varierande materialflöden ger upphov till utmanande logistikarbete. Detta är en konsekvens av att bygget är en så kallad “fast position” ur ett produktionsprocessperspektiv, vilket innebär att produkten måste byggas på den plats där den ska användas som gör att resurser i sin tur måste föras till produktionen. Konsekvensen av detta blir att man behöver vid varje byggprojekt teckna nya kontrakt med leverantörer samt skapa nya logistiska lösningar som ska hantera materialflöden till och från byggarbetsplatsen under ständig förändring. Inköp är ett annat område som har stort inflytande över logistiken. Genom att göra smarta inköp kan man minska produktionskostnader. Det har skett en betydande utveckling inom detta område. Fler och fler byggföretag försöker att få kontroll och samordning över inköpen genom att göra direkta inköp från tillverkare (Hellner och Modig, 2011). Logistik spelar en central roll i frågan om effektivitet i byggarbetsplatsen. Ett bristande logistiskt tänkande samt dålig kommunikation mellan leverantör och byggentreprenör kan medföra kostsamma effekter i form av tid och pengar. Problem uppstår ofta när leverantörerna levererar byggvaror med en bristande leveransprecision. Detta bidrar till att materialen antingen inte kommer inom uppsatt tid eller kommer alltför tidigt, vilket gör att bygget blir mer kostsamt ( Alsaadi, Campos, Eriksson, Karlsson, Kultje och Yasin, 2019).. 3.3 Lean Produktionsfilosofin Lean utvecklades av det japanska bilföretaget Toyota efter andra världskriget då de var tvingade att effektivisera sin verksamhet för att klara den rådande ekonomiska situationen samt för att kunna konkurrera med amerikanske biljätten Ford. Grundläggande tanken med Lean var att jobba och sträva efter att eliminera arbetsmoment i tillverkningsprocessen som inte ansågs vara värdeskapande och därmed vara slöseri med resurser (Carlsson, 2019). 12.

(23) Slöseri definieras som en aktivitet som förbrukar resurser utan att skapa något värde. Dock kan det förekomma två typer av slöseri i tillverkningsprocesser, tvingat slöseri och rent slöseri. Tvingat slöseri innefattar de processer som måste genomföras för att värdeskapande aktiviteter ska kunna fullföljas. Däremot är rent slöseri en aktivitet som inte har någon koppling till att skapa värde på produkten. Slöseri kan delas in i olika kategorier; “              . Fel i produkter Lager med material och produkter som väntar på att behandlas Väntan hos personal Aktiviteter och delaktiviteter som inte behövs Förflyttning av personal utan klart syfte Varor och tjänster som inte uppfyller kundens krav Överarbete - att göra mer arbete än vad kunden kräver Onödiga rörelser när medarbetarna utför sina jobb Överproduktion - tillverka eller göra mer än vad som behövs eller som tidigare behövts Omarbete Transporter av material Materialspill Arbete utfört i fel ordning För stor arbetsstyrka “. (Eriksson & Eklöf, 2018). 3.4 Just in time – leveranser (JIT) Logistikmetoden JIT är en del av Lean-produktionsfilosofin. I byggsammanhang syftar metoden på att undvika onödiga och i vissa fall omöjliga materiallager på byggarbetsplatsen. Det som kännetecknas av JIT-leverans är att produkten levereras vid den tidpunkt som den ska monteras och i den volym som behövs vid tillfället. För att JIT-leverans ska fungera krävs det att man har en god leveransplanering, kännedom om sin egen verksamhet samt bra relation med sin leverantörspartner. Till skillnad från traditionellt sätt att leverera varor är att JIT- logistiken karakteriseras av korta transporttider, mindre volymer vid varje leverans, hög leveranssäkerhet och ett totalansvar över transporten (Carlsson, 2019). Eftersom leveranser kommer i rätt tid och i rätt volym varje gång som den efterfrågas resulterar det i att mindre kapital binds upp till byggvarorna och företaget kan därmed öka sina ränteintäkter. Dessutom behöver inte upplagsplatser på byggarbetsplatsen vara lika stora som tidigare, vilket resulterar i en mer öppen och säkrare byggarbetsplats. Dock kan små beställningskvantiteter kombinerat med en hög beställningsfrekvens med krav på korta leveranstider, resultera i att logistik kommer bli en viktig del av verksamheten (Andersson & Hultberg, 2012).. 13.

(24) 3.5 Tredjepartslogistik (TPL) Tredjepartslogistik innebär när varken kunden eller leverantören står för en del av logistikaktiviteterna. Idag anlitar flera byggföretag specialiserade transportföretag för att sköta vissa leveransaktiviteter av byggmaterial. Fördelar med tredjepartslogistiksorganisationer är att man använder deras kompetens och resurser som de flesta byggföretag inte besitter. Genom TPL-företagens centrallager kan produkter från olika leverantörer t.ex. lagra, emballera, märka, samlasta och levereras till byggarbetsplatsen med önskade leveranssätt vid behov (Modern logistik). Detta kan bidra till minskad miljöpåverkan eftersom antal transporter till och från byggarbetsplatsen minskar, det bidrar även med arbetstidsbesparing samt ökad resurseffektivitet (Claesson, Hellgren, Stenmark & Zaarour, 2020) För att ett företag ska klassas som TPL krävs två villkor. Det första är att TPL-företag ska sköta mer än bara transport, t.ex. lagring och lagerhantering åt sina kunder och det andra villkoret är att de ska ha en avtalsperiod som täcker minst ett år. TPL-företag kan även emballera och märka gods och åta sig för vissa förädlande aktiviteter, anpassat till aktuell kund. Dock tar inte TPLföretag över ägande av produkten. Dessa ägs av företag som köper logistiktjänsten. En sammanställning av motiv för att lägga ut/inte lägga ut logistikaktiviteter på tredjepartslogistikföretag: “Motiv att lägga ut: -. Utveckla den värdeskapande förmåga Förbättra kundservice och de ingående processerna Minska logistikkostnader Öka intäkter Frigöra kapital genom ett minskat investeringsbehov Minska personalbehov Motiv att inte lägga ut:. -. Ökat beroende och minskad kontroll över verksamheten Minskad kundkontakt Tillfredställelse med det egna prestationerna inom logistikfunktionen Höga direkta kostnaderna för en omstrukturering Höga kostnader för logistiktjänster”. (Engström & Holm,2013). 3.6 Entreprenadform Generalentreprenad Generalentreprenad är en typ av utförandeentreprenad där byggherren har ansvar för projektering fram till färdiga bygghandlingar. Här sammanställs endast ett förfrågningsunderlag till en enskild entreprenör. Den entreprenör som får kontrakt på entreprenaden kallas generalentreprenör. Detta 14.

(25) innebär att beställaren har bara ett avtal och en part att samarbeta med under byggskedet. Generalentreprenören, vanligtvis byggentreprenör, har däremot ansvaret att anlita installatörer, hantverk- och specialföretag som underentreprenörer. Detta gör att generalentreprenören har ett samordningsansvar på byggarbetsplatsen (Byggprocessen, 2018).. Figur 1: Generalentreprenad. 3.7 Lagerterminal Inom bygglogistiska sammanhang kan en lagerterminal definieras som en distributionsanläggning som används för hantering och kanalisering av byggmaterial ämnad att levereras till en eller flera byggarbetsplatser. Den främsta anledningen till att införa en sådan lösning i försörjningskedjan är för att underlätta materialflödet, minska avfall och andra problem likt trängsel i entreprenadområden. Till skillnad från direktleveranser som levereras direkt från leverantörers lagerlokal, levererar istället leverantörer byggmaterial till den avsedda lagerterminalen som vanligen är lokaliserad utanför det aktuella stadsområdet där framkomligheten är mer gynnsam. I lagerterminalen kan materialet lagras, emballeras, märkas och “kittas”, d.v.s. sampacka olika byggmaterial som ska monteras i samma lägenhet vilket sedan körs ut vid avrop oftast i form av JIT-leverans. (Designing Buildings Wiki, 2017) En annan funktion med lagerterminal är möjligheten till samlastning. Syftet med samlastningen är att minska antal transporter till och från entreprenadområden, vilket minskar störningar på byggarbetsplatsen som i sin tur bidrar till ökad effektivitet. Genom att flera sorters byggnadsmaterial samlastas minskas inte bara antal kostnader men dessutom miljöpåverkan.. 15.

(26) Figur 2: Samlastningsprincip. En studie av University of Westminster som undersöker en lagerterminals effekt i anslutning till 4 entreprenadområden i London påpekar att byggnadsmaterialleveranserna via lagerterminal till entreprenadområdena minskas med 60–70% i jämförelse med direktleveranser. Den visar dessutom att leverantörer minskar antal transporter till entreprenadområden med ca 40% samtidigt som de uppnår en leveransprecision på 97% (University of Westminster, 2008). Kostnader som uppstår i samband med implementering av lagerterminal består huvudsakligen av lagerhållningskostnader. Det är kostnader som uppstår för ägande och drift av ett lager, vilket omfattar kostnader för personal, lagring, hanteringsutrustning samt transport inom anläggning. Dessutom tillkommer kostnader för godsmottagning, kontroll, inlagring, utplockning, paketering och utlastning av produkter (Modern Logistik, 2018).. 3.8 Checkpoint En checkpoint har funktionen likt en sluss som ligger i anslutning till byggarbetsplatsen. I checkpointen arbetar oftast en logistiksamordnare som koordinerar trafikflödet till och från byggarbetsplatsen. Checkpoints säkerställer främst att de transporter som ankommer hamnar på rätt plats inom byggarbetsområdet (Renall). Utöver logistiksamordnare styrs in- och utpassering för transporter oftast av ett digitalt bokningssystem. För att checkpoints ska uppehålla en ostörd trafik krävs det alltid en uppställningsplats. Uppställningsplatsen fungerar bland annat som en parkeringsplats för leveranser som kommer 16.

(27) för tidigt i väntan på vidare inkörning till byggarbetsplatsen. Detta minimerar chansen av köbildning i de allmänna vägarna runt om kring pga. fordon väntar på infart till byggarbetsplatsen (PBL Kunskapsbanken – en handbok och plan- och bygglagen, 2020).. 3.9 Inbärningstjänst Inbärningstjänst är en tjänst som en byggentreprenör kan köpa in av en extern aktör. När tjänsten köps in kommer ett inbärningslag med ett bestämt antal personer med uppgift att transportera in material i byggnaden där det ska monteras. Inbärningspersonalen kan t.ex. sköta lossning samt mottagningskontroll och sedan placera materialet där det ska användas dagen efter. Genom att material finns på plats där det ska monsteras eller användas kan yrkesarbetarna ägna sin tid åt de arbetsuppgifter de avser att göra och slipper avbryta sitt arbete för att bära in eller ta emot leveranser (Andersson & Karhusen, 2018).. 3.10 Digitalt leveransplaneringssystem Myloc Construction Myloc Construction är en mjukvara, ett digitalt logistiksystem som hjälper alla involverade aktörer i ett byggprojekt att samverka sina materielleveranser för en effektivare byggarbetsplats (Myloc Construction). Systemet fungerar på så sätt att projektledningar eller leverantörer som ska leverera byggmaterial till arbetsplatsen kan i förväg boka in en tid i en leveranskalender som upplyser alla inblandade om t.ex. när leveransen beräknas att anlända, hur lång tid avlastning sker, resurser som behövs och vilket material som lastas av. En av fördelar med Myloc är att leveranser som bokas i systemet inte raderas efter att leveransen har skett. Detta ökar spårbarhet på leveranserna och dess material, vilket möjliggör förbättring inom bygglogistiken.. Serviplan Utöver checkpointen har Servistik, företag som sköter checkpointen, ett eget digitalt logistiksystem vid namnet Serviplan som medföljer tjänsten. Likt Myloc är det en gemensam plattform som samtidigt integrerar med både checkpointen, leverantören och beställaren (Servistik). Det enda som skiljer sig mellan båda systemen i relevans till undersökningen är dess användarförutsättningar.. 3.11 EquipmentLoop EquipmentLoop är en programvarutjänst som hjälper med att dokumentera inhyrda tillgångar till byggarbetsplatser. Programvaran innehåller dels statistik på kostnader, material och dess 17.

(28) användningstid inom entreprenadområdet vilket ger möjligheten till att identifiera indirekta kostnader samt vart de kan elimineras (EquipmentLoop).. 3.12 Arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) En arbetsplatsdispositionsplan är en karta över en byggarbetsplats som innehåller information om hur dess område ämnas att användas. Syftet med detta är att alla inblandade parter ska få en bra översikt av arbetslandskapet så att man snabbt kan hitta rätt. Platschefen har ansvar för att ta fram APD-planen i dialog med arbetschef, platsledning och projektledare. En APD-plan är ett verktyg som används för att en byggarbetsplats ska vara störningsfri under hela entreprenadtiden. Detta innebär att planen behöver hela tiden uppdateras för att anpassas till olika skeden under byggtiden. En väl planerad APD-plan har en stor påverkan på säkerhet, effektivitet och arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Med hjälp av väl planerat APD-plan kan tid och kostnader minskas via materialhantering och på det sättet minska byggtiden (Vega &Russ, 2020) En logistikanpassad APD-plan består oftast av tre delar; fram till entreprenadgränsen, inom entreprenadsgränsen och inom huskroppen. Fram till entreprenadgränsen En APD-plan som täcker de berörda områdena fram till entreprenadgränsen appliceras främst för att identifiera den mest effektiva vägen till entreprenadområdet. Utöver vägens effektivitet görs vägvalet utefter potentiella störningar som kan ske inom samhället och anläggningar i närheten. Inom entreprenadgränsen APD-planen inom entreprenadgränsen är designad med målet att eliminera störningar mellan olika parter samtidigt som det är möjligt att ha ett kontinuerligt flöde runt entreprenadområdet. Den kan t.ex. täcka lossningszoner, transportvägar, kranlyftsradier och placering av bodar. Denna APD-plan kan ändras med tiden eftersom olika byggskeden bidrar med olika förutsättningar, en tom upplagsyta kanske är en färdigställd byggnad efter halva byggtiden. Inom huskroppen En APD-plan inom huskroppen finns främst för att ha en grund till hur material ska lagras inom byggnaden utan att störa olika entreprenörers arbetsmoment. Den täcker dels upplagsplatser, materialintagsvägar, utrymningsvägar och transportvägar inom byggnaden.. 3.13 Tidigare studier Studie av Eriksson & Unnerfelt (2019) Denna studie undersökte logistiklösningar till projektet Klarbäret, ett projekt där Järntorget ska bygga 131 studentlägenheter i centrala Stockholm. Att bygga i ett stadsområde innebär att arbetsplatsen är begränsad, vilket ställer höga krav på logistiken. Målet med studien var att 18.

(29) identifiera en lämplig och hållbar logistiklösning för att arbetsprocessen ska underlättas och bli så effektiv som möjligt. För att uppnå målet genomförde forskarna olika metoder som t.ex. observation och intervjuer för att samla in data som sedan analyserades för att besvara frågeställningar. Eriksson & Unnerfelt har i sitt examensarbete kommit fram till att Järntorget borde anlita en logistikansvarig. En ytterligare lösning som föreslogs var att införa ett bokningssystem som hade visat när leveranser är beräknade att anlända till byggplatsen vilket dessutom bidrar till en bättre spridning av leveranser. Angående transporter till bygget rekommenderades det att Järntorget skulle anlita ett TPLföretag som har uppgiften att ta hand om leveranser av byggmaterial genom samlastning för att minska transporter till byggarbetsplatsen. TPL-företaget skulle även utföra inbärningstjänst under kvällstid vilket eliminerar potentiella störningsmoment inom entreprenadområdet samtidigt som upplagringszonerna ej överfylls. Även JIT-leveranser föreslogs som en logistiklösning, men endast ämnat för stommaterial. Enligt Eriksson & Unnerfelt ska dessa logistiska lösningar bidra med ökande effektivitet på bygget, ett smidigare bygge samt en minskad totalkostnad.. Klapuh & Svensson (2014) I denna rapport undersöker författarna hur byggarbetarnas attityd är till logistikkonceptet som företaget Acrona i samarbete med logistikföretag Servistik implementerat. Undersökningen baserades på ett ombyggnationsprojekt från hotell till kontor i centrala Stockholm. Syftet och målet med denna undersökning var att uppnå en klarare bild över hur logistiken påverkar processer, beslutfattande och effektiviteten på byggena. Efter undersökningen har författarna kommit fram till att majoriteten av intervjuade respondenter hade positivt inställning mot logistikkonceptet som implementerats. En av respondenternas åsikt var att konceptet lät bra i teori men för att få det att fungera i praktiken behövdes en viss utveckling eller förändring i konceptet. Vid tillämpning av logistikkonceptet i byggbranschen ska entreprenörerna använda sig av totalkostnadsanalys för att säkerställa företagets ekonomiska lönsamhet. De logistiklösningar som författarna rekommenderar är t.ex. att anlita ett TPL-företag som har i uppgift att ta hand om byggprojektets logistikaktiviteter likt terminalisering, leverans av material till byggarbetsplatsen och distribution av material på byggarbetsplatsen.. 19.

(30) 4. Empiri Kapitlet börjar med beskrivning av TPL-företaget och arbetsplatsens förutsättningar som samlats in under platsbesök, observationer under datainsamlingsperioden samt samtal med personal. Dessa förutsättningar är grunden till undersökningens kartläggning som dels användes för att identifiera områdena lämpliga för datainsamling. Kapitlet avslutas med att presentera resultaten av datainsamlingen via beräkningarna från metodkapitlet.. 4.1 Företagsbeskrivning CS-Logistics är en tredjepartslogistiksorganisation och dotterbolag till Veidekke. Som företag är deras mål att bidra med implementering av logistiklösningar för att sänka onödiga kostnader och förseningar för de övriga entreprenörerna. Undersökningen utförs i samarbete med CS-Logistics som arbetar inom tre flerbostadsprojekt från Veidekke. Flerbostadsprojekten kallas Cederhusen, Proteinet och Lysosomen, undersökningen kommer fokusera på Cederhusen eftersom det projektet får flest leveranser samtidigt som empiriska studier av alla tre projekten ej kan utföras tidsmässigt.. 4.2 Entreprenadområdets förutsättningar Entreprenadområdets förutsättningar är grunden till undersökningens metodval och dess anpassning. Innan metodkapitlet formulerades utfördes ett platsbesök för att få en överblick på entreprenadområdets logistikflöde och dess potentiella hinder. Under datainsamlingsperioden uppkom ytterligare påverkande faktorer som ej hade noterats under platsbesöket. Samtliga förutsättningar beskrivs inom detta delkapitel. Entreprenadform Entreprenadformen inom projektet utförs som generalentreprenad där Veidekke är byggentreprenör och generalentreprenör. Detta gör resterande entreprenörer till underentreprenörer beställda av Veidekke. Som generalentreprenör får Veidekke ansvar över underentreprenörernas agerande samtidigt som de ansvarar för hjälpmedel samt tillgångar likt bodar, vattenförsörjning och krantransporter. Myloc Det digitala leveranssystemet Myloc har ombetts att användas för både direktleveranser samt leveranser via lagerterminal. Däremot har inte alla entreprenörer använt Myloc enligt projektets logistikledare. Leveranssystemets inaktiva användning kommer från UE som ej använder lagerterminalen, istället kontaktar de checkpointen via telefonsamtal. Vid användning av Myloc är det oftast leverantörerna som kontaktar projektets logistikansvarige gällande när och vilken tid under dagen leveransen kommer att ske. Sedan läggs denna information in i systemet, där det framgår vilket sorts byggmaterial som ska levereras, ankomsttid, resurser för avlastning, vilken entreprenör materialen tillhör, lossningszon och ansvarsperson. 20.

(31) Figur 3: Myloc leveranskalender. Tidsramen som bokas för respektive leverans vid projekt som undersökningen studerar fungerar snarare som en upplysning för involverad personal som har i uppgift att ta emot leveransen. Den involverade personalen i detta projekt kan vara allt från arbetsledare till underentreprenörer som ombetts att ta emot leveransen. Utifrån datainsamlingen och studie av Myloc kan man konstatera att endast ett fåtal leveranser anländer vid exakt den tiden de avser att anlända. Ett tydligt exempel på sådana är stomleveranser samt leveranser förknippade med inbärningstjänst som sker vid slutet av arbetsdagen. Majoriteten av materielleveranser anländer inom bokade tidsramen. Dessutom finns det ett fåtal leveranser som överhuvudtaget inte kommer under dagen som de är avsett att leverera. Detta kan bero på omregistrering som ej noterats inom leveransplaneringssystemen. Detta leveransplaneringssystem har stort stöd från CS-logistics som försöker uppmana Veidekke, UE och leverantörer att använda systemet. Från samtal med arbetsledare och logistikansvarig tidigt i datainsamlingsskedet framgick det att användandet av Myloc skulle minskas, d.v.s. färre leveranser kommer att bokas via Myloc. Däremot förblir användning av Serviplan detsamma. 21.

(32) Checkpoint och Serviplan Projektet beställdes från Stockholms stad och ligger intill ett stadsområde med högt trafikflöde i samband med flera projekt och byggentreprenörer. De har beslutat att samtliga transporter som ska ankomma till entreprenadområdena måste registrera sig via ett checkpointsystem innan inkörning till avsedd lossningszon. Detta är för att kontrollera trafikflödet till och från byggarbetsplatsen vilket kommer minimera störningar för kringliggande verksamheter likt Karolinska universitetssjukhuset. Checkpointsystemet ägs av bolaget Servistik. Samtliga leveranser ankommer till en checkpoint för entreprenadområdet som bidrar med väntplatser ifall det inte är läge för avlastning. Checkpointen har en egen plattform för leveransplanering som kallas för Serviplan. Serviplan registrerar leveransers ankomstidsradie, kontaktperson, hänvisning till lastbil för igenkännande och vilket material den levererar samt dess mängd. Dessa uppgifter infogas dock från kontaktpersonen som är den specifika leveransens beställare. Problematiken i det systemet är att den fungerar som en upplysning för andra beställare eftersom den inte noterar alla parter innan en bokning sker. Med den friheten kan alltså oregistrerade leveranser registreras bara en timme innan ankomst eller i värsta fall intill ankomst. Undersökningen kommer därav klassa planerade leveranser som leveranser registrerade minst 6 timmar innan ankomst. Efter samtal med ansvarige för projektets checkpoint angående väntetider för lastbilar på uppställningsplatsen tydliggjordes det att det aldrig har uppstått en väntetid över 30 minuter samtidigt som personalen upplevde att medeltiden var mellan 5–10 minuter. Informationen gällde både direktleveranser och leveranser från lagerterminal vilket gör att dessa kostnader försummas inom undersökningen. Under första veckan av datainsamlingen kom en upplysning om att Serviplan potentiellt skulle få en ökad användning samtidigt som Mylocs användning potentiellt skulle minskas. Upplysningen ändrade metoden för de tre kommande veckorna till att både observera Myloc och Serviplan istället för att endast observera Myloc. Detta ändrar statistiken då Serviplan ej räknades med under första veckan vilket kommer tas hänsyn till under jämförelser och beräkningar. Direktleveranaser Alla leveranser sker inte via lagerterminalen. Underentreprenörer använder sig till mestadels av direktleveranser vilket kan skapa ändringar i schemat beroende på leveransens körsträcka. Dessa ändringar noteras till ämnade kontaktpersonen som senare får ansvaret att korrigera tiderna i leveranssystemen. Dessa korrigeringar blir ibland inte av pga. otillräcklig tidsramsinformation av leverantör eller att kontaktpersonen ej ser det nödvändigt. Lagerterminal Leveranser via lagerterminal ankommer planerat enligt både Myloc och Serviplan då de implementeringarna arbetar tillsammans. Dessa leveranser täcker dels alla tidskritiska 22.

No results found