5.1 Analys
Här kommer jag att skriva min analys och svara på de frågeställningar jag haft med hjälp av min litteraturgenomgång och undersökningar jag gjort. I läroplanen Lgr11 pratar man mycket om att eleverna ska utvecklas i sitt lärande genom att vara medvetna om mål och betygskriterier. Ett bra sätt att göra detta är att följa de bedömningsmatriser som finns, men även att göra dem mer lättförståeliga för eleverna.
För att kunna skriva detta examensarbete har jag utgått från en arbetsuppgift i ämnet teknik där mina elever har fått bygga en modell av ett hus. Jag har med hjälp av matriser, diskussionsunderlag och bedömningsunderlag från Skolverket tolkat vilka centrala innehåll just denna uppgift innehöll och gjort en förenklad bedömningsmatris till eleverna som underlag för formativ bedömning. Den har även legat till underlag för självbedömningen. Litteraturen har gett mig förståelse för den process man kan arbeta med i form av dokumentation, samt hur viktig den är för att man som lärare och elev ska kunna mötas i en gemensam bedömning av elevens arbete.
5.2 Metoddiskussion
Jag anser att i och med att jag gjorde olika undersökningar så har jag fått ett brett underlag att arbeta med. Enkäten med de öppna frågorna hade kunnat få andra svar om jag ställt frågorna bättre, men eftersom jag valde att göra en intervju också, med samma underlag så fick jag ändå fram tillräckligt mycket. Jag har utifrån en bedömningsmatris gjort formativ bedömning som lärare, men jag har även låtit eleverna göra en självbedömning på samma underlag. Som Anders Jönsson (2012) påpekar att självbedömning är något som är viktigt både för mig och för eleven då detta höjer elevernas resultat, så är detta något som jag kommer att fortsätta att göra under min lärarkarriär, även om detta tar betydligt mer tid för mig men även tar bort
33
undervisningstid för eleverna. Jag bedömer ändå det som så viktigt att det är värt det. Och jag vet att mina elever uppskattade och förstod vad de gjort och vad de kunde gjort bättre. Eftersom det är processen till resultatet som är så viktigt som Veronica Bjurulf (2011) också påpekar så är det bra om man har kontinuerliga samtal och då gärna med bedömningsmatrisen som underlag så att eleverna får se vad det är vi pratar om, samt vet vad som förväntas av dem.
Jag är helt enig med Lisa Björklund Boistrup (2006) när hon påtalar tydligt vikten av att eleverna deltar aktivt och har en bra kommunikation med läraren. Att man som lärare tillsammans med eleven sätter upp konkreta mål vilka bör relateras till styrdokumentens mål och kriterier.
5.3 Analys och diskussion över mina frågeställningar
5.3.1 Upplever eleverna att bedömningsmatriser är förståeliga.
Om jag utgår från resultatet jag fick på både enkäten och intervjun så upplever eleverna att bedömningsmatrisen från Skolverket är svårtolkad. Men den som jag som lärare gett dem med utförligare beskrivning på vad som krävs för varje betygskriterium så upplever eleverna större förståelse.
5.3.2 Hur får man elever att förstå en bedömningsmatris.
För att eleverna ska förstå processen i ett arbete är det bra att visa dem en bedömningsmatris när man diskuterar var de ligger betygsmässigt just nu. Men att man även visar hur och vad de ska göra för att höja sitt betyg och förbättra sina resultat. Och genom att ha en tydlig genomgång vid varje början av ett arbetsområde med en pedagogisk planering där eleven kan se vad de ska göra, och därefter med hjälp av en tolkad bedömningsmatris låta eleverna vara med och ställa frågor om de olika kriterierna och vad som krävs av dem.
5.3.3 Om man utgår från en bedömningsmatris. När och var möts elever
och lärare?
När jag tolkar elevernas självbedömning av det praktiska arbete de gjort, så har cirka åtta av tio elever kryssat för samma betygsnivå som jag gjort när det gäller det fysiska
34
resultatet. Men processen till den summativa bedömningen, det vill säga vad de visar upp för att läraren ska kunna bedöma, har de mindre uppfattning om vad som krävs för de olika nivåerna än vid en summativ bedömning. Dels konstaterar jag att de inte är vana vid att dokumentera. Tittar jag på de elever som avvek från mönstret ur ett genusperspektiv, så tyckte flickorna att de hade lägre nivå än vad jag tyckte. Pojkarna tyckte precis tvärtom, de tyckte att deras resultat var betydligt högre trots att det inte alls uppfyllde de kriterier som var sagda från början. Ett annat konstaterande är att flickorna har mycket lättare för att skriva dokumentation än pojkar. Detta kan man tolka på flera olika sätt och jag har inte något svar på det. I de allra flesta fall upplever jag att lärare och elev möts vid en diskussion med bedömningsmatrisen om underlag.
5.3.4 Hur synliggör man elevernas synvinkel och erfarenhet av bedömning?
Enligt min åsikt så gör man det när man sitter ner med eleverna och går igenom bedömningsmatrisen med dem. Här kan elev och lärare ha en dialog om vad som krävs för att nå målen, hur långt man är på väg och vad som ska göras. Här kan man också ha olika synpunkter på arbetet och diskutera fram en bra lösning på det.
5.4 Slutsats
Jag anser att bedömningsmatriser är viktigt för den formativa bedömningen då den ger en mycket tydligare bild för eleverna om deras mål och kriterier. Även om det kräver väldigt mycket tid att planera ett nytt område och skriva både pedagogisk planering och en bedömningsmatris så är det värt mödan. Tittar jag på motivationen hos eleverna så upplever jag som lärare att de har större motivation om de vet vad som förväntas. Jag anser också att eleverna borde läsa sin egen dokumentation varje lektion för att få större förståelse för vad en process är.
Mitt förslag till hur man arbetar med formativ bedömning är att underlätta för eleverna och öka deras förståelse när det gäller Skolverkets bedömningsmatriser, så kan man gå igenom själva arbetsuppgiften, hjälpas åt att tolka den, för att sen skriva in den i matrisen. Därefter kan man dela ut den till eleverna och lägga på lärportalen så att föräldrarna också kan ta del av den. Genom detta arbetssätt är eleverna delaktiga i tolkningen, de vet vad målen är och hur de ska arbeta för att nå dit. Detta är något som
35
bidrar positivt till förståelsen mellan skola och elevernas familj och även underlättar vid exempelvis utvecklingssamtalen då man kan ha bedömningsmatrisen som underlag för bedömningen.
36