I kapitel 5. Analys och diskussion analyseras och diskuteras den insamlade datan kopplat till tidigare forskning. I avsnitt 5.1 dokumentstudie och i 5.2 Intervjuer redogör vi för den insamlade empirin. Detta följs vidare av 5.3 Metoddiskussion, 5.4 Slutsats, där resultatet av forskningsfrågor presenteras, samt 5.5 Förslag till framtida forskning.
5.1 Dokumentstudie
Nedan följer en analys av den insamlade datan i dokumentstudien.
5.1.1 Skolverkets bedömningsstöd i svenska
Skolverkets bedömningsstöd i svenska är obligatoriskt att genomföra i årskurs 1 (SFS, 2010:800). I vår analys fann vi att då bedömningsstödet genomförs redan i årskurs 1 leder det till att lärare snabbt kan identifiera elevers kunskaper. Pettersson (2010, s.16) anser att det är viktigt att läraren väljer att använda det som testet visar och sedan omvandla den information som ges gällande elevernas kunskaper till framtida lektionsplaneringar. Dessa typer av tester eller bedömningar menar Pettersson i vissa fall genomförs som en teknikalitet, det vill säga genomförs för att det är ett krav snarare än ett sätt att mäta elevers kunskap.
Bedömningsstödet är framtaget på uppdrag av regeringen och har syftet att följa upp elevers kunskaper (Skolverket, 2019c s.1), samtidigt som en likvärdig bedömning kan ges oavsett var i landet som utbildningen ges (Skolverket, 2019b s.1). Detta anser vi leder till att lärare har ett stöd i sin bedömning samtidigt som möjligheten till likvärdiga bedömningar och identifiering av kunskaper. Alatalo (2014 s.115) skriver att då många lärare saknar kunskap om bedömning är det av stor vikt att
bedömningsstöd finns för att identifiera elevers kunskaper. Fridolfsson (2016, s.26– 27) menar att det är viktigt att läraren får en förståelse för på vilken nivå en elevs kunskap brister för att sedan sätta in rätt åtgärder. Det är lärarens kompetens som leder till att eleven tillägnar sig den kunskap som krävs innan eleven slutar skolan (Tjernberg, 2013 s.24) och saknar läraren kunskap om vad eleven bör anser vi att det kan uppstå problematik. Denna risk, menar vi, minimeras genom att ett obligatoriskt bedömningsstöd tillkommer.
Genom analysen ser vi att bedömningsstödet mäter elevens läs- och
skrivkunskaper. Utifrån hur eleven presterar på de båda delarna ska läraren fylla i en matris. I matrisen är det upp till läraren att bedöma elevens kunskaper. För att denna bedömning ska ske korrekt krävs det att läraren har kunskap om läs och
skrivinlärning och kan identifiera och reflektera kring elevers läs- och skrivförmåga (Alatalo, 2011 s.115). Genom matrisen får läraren kunskap om vad eleven behöver arbeta vidare med, till exempel att eleven besitter kunskap om bokstävernas namn och ljud (Skolverket, 2019d s.34). Fridolfsson (2016 s-23-27) menar dock att språket kan delas in i olika nivåer. Läraren behöver då ha kunskap om vad som innefattas i varje nivå och var svårigheterna befinner sig för att sätta in rätt åtgärder. Läraren måste veta var elevens kunskaper brister och inte enbart att det brister.
Genomgående för Skolverkets bedömningsstöd, menar vi, är att de lägger stort ansvar på läraren och dennes kunskaper. Saknar läraren kunskaper om läs- och skrivinlärning riskerar det leda till att elevers svårigheter inte identifieras och att elever faller mellan stolarna. Då lärarutbildningen ständigt förändrats har det visat sig att flera lärare saknar viktiga kunskaper för elevers läs- och skrivutveckling
(Alatalo, 2014 s.58–59). Att lärarutbildningen under 90-talet samt tidigt 2000-tal till stor del fokuserade på att utveckla interaktivistiska förhållningssätt till lärande är en de som påverkat detta (Alatalo, 2014 s.59).
Läraren ska genomföra de obligatoriska delarna, avstämning A i såväl läs- som skrivdelen, i bedömningsstödet vid två tillfällen, en gång under hösten och en gång under våren. Läraren kan sedan välja att göra de övriga delarna, detta är dock upp till läraren (Skolverket, 2019c s.3). Vi ser detta som en summativ bedömning där läraren ska mäta vad en elev kan under ett visst tillfälle och leder ofta till ett betyg eller slutgiltig bedömning av elevers kunskaper (Björklund Boistrup, 2015 s.109). För att bedömningen ska ske formativt är det upp till läraren att gå tillbaka och jämföra resultatet med föregående testomgång. Fridolfsson (2018, s.6–7) skriver att
kartläggningar inte ska ta för mycket tid av den undervisande tiden, fokus bör istället ligga på att undervisa eleverna i läs- och skrivinlärning.
I kunskapskraven för svenska finns det krav för vad eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs 1. Dessa krav är bland annat att kunna läsa enkla och elevnära texter genom att använda en fungerande strategi. Eleverna ska också kunna återge en läst text samt kunna resonera och jämföra innehållet mot egna erfarenheter (Skolverket, 2019 s. 263). Vi ser en tydlig koppling till läroplanen och Skolverkets
bedömningsstöd i svenska. De mål som eleven bör uppnå innan årskurs 1 och 3 är slut är även de krav eleven möter i bedömningsmatrisen.
5.1.2 LegiLexi
LegiLexis vision är att alla ska lära sig läsa ordentligt och menar att läsning är en grundförutsättning för att bli en god och verksam samhällsmedborgare men även för demokratin (LegiLexi, 2019). Språket är det främsta redskapet människan har för att utvecklas, verka i samhället och lära (Skolverket, 2019b s.257). Snow, Burns och Griffin (1998, s.23–24) menar att elevens socioekonomiska status och föräldrarnas utbildningsnivå är faktorer som kan leda till svårigheter inom läs- och skrivinlärning. Skolan bör dock vara en plats där alla elever ges bästa möjlighet att inhämta kunskap och utvecklas utifrån de individuella förutsättningar som finns, oavsett
socioekonomisk status, etnicitet eller kön (Skolverket, 2019b s.1). LegiLexis mål är att arbeta kompetensutvecklande för såväl läraren som eleven (LegiLexi, 2019). Den sista faktorn Snow m.fl. (1998, s.24) lyfter kring elevers läs- och skrivinlärning är den didaktiska, det vill säga lärarens och organisationens kunskaper. Genom att LegiLexi arbetar kompetensutvecklande även för lärare ger det ett stöd i att läraren ska
utveckla goda kunskaper (LegiLexi, 2020) vilket vi anser viktigt när vi kommer som nyexaminerade lärare.
LegiLexis mål är att alla elever ska utveckla en god läsfärdighet med lusten att läsa (LegiLexi, 2019). Undervisningen i svenska ska syfta till att eleven ges
förutsättningar att skapa tilltro till sin språkförmåga samt utveckla ett intresse för att läsa och skriva (Skolverket, 2019b s.257). Materialet ska stötta en formativ
bedömning genom att läraren kontinuerligt genomför kartläggningar av elevernas kunskaper (LegiLexi, 2019). Att arbeta med formativ bedömning innebär att bedömningen ses som en löpande process, vilket vi ser som viktigt utifrån studien. Den fakta läraren får kring elevernas kunskaper bör användas i planeringen av lektioner och vara ett redskap för att hjälpa eleverna nå målen (Björklund Boistrup, 2015 s.110). Eleverna kan efter att genomfört sina tester se hur väl de presterar inom olika områden genom att läraren redovisar elevens staplar och dess progression (LegiLexi, 2020) och det har visat sig gynnsamt för elevers utveckling att använda formativ bedömning där eleverna blir medvetna om sina kunskaper och svårigheter (Björklund Boistrup, 2015 s.109).
Då testerna genomförs på Ipads kan läraren se resultatet på individnivå och i helklass direkt utan att själv sammanställa resultatet. Läraren ska även lyssna på elevens läskunskaper och sedan föra in resultatet i LegiLexis tjänst. Genom att resultatet sammanställs automatiskt i LegiLexis tjänst menar vi att läraren kan lägga mindre fokus på att producera ett resultat. Detta är av stor vikt då läraren istället kan placera sin tid och fokus på att undervisa eleverna (Fridolfsson, 2018 s-6-7).
Elevens kunskaper visas sedan i form av staplar (LegiLexi, 2019). Där kan vi genom analysen se att läraren får förslag på kortsiktiga mål för elevens utveckling och en detaljerad bild av vad eleven behöver arbeta mer med. Där finns praktiska
övningar för eleven men även information och artiklar där läraren kan utveckla sin förståelse för ämnet (LegiLexi, 2020). Detta är något vi ser som positivt, framför allt för nyexaminerade lärare eller lärare som saknar kunskap om läs- och skrivinlärning. Att få information om var det brister men även hur läraren kan arbeta vidare kan vara en trygghet. Eftersom varje deltest visar var i elevens språkliga utveckling det finns brister (LegiLexi, 2020) behöver läraren inte identifiera var eleven har
svårigheter på egen hand. Läraren kan sedan arbeta vidare med kunskapen om var det brister och inte att det brister (Fridolfsson, 2016 s.26–27) för att utveckla sin undervisning på ett sådant sätt att det stöttar och utvecklar elevens kunskaper (Pettersson, 2010 s.16). Då många lärare saknar kunskap om hur de ska identifiera var i språket elevens kunskaper brister (Alatalo, 2014 s.115) bidrar LegiLexi med information kring hur det vidare arbetet bör ske. Lärarens kompetens är den viktigaste förutsättningen för att eleven ska nå målen (Tjernberg, 2013 s.24). I det centrala innehållet för årskurs 1–3 står det beskrivet att eleven ska
utveckla lässtrategier för att förstå och tolka text, sambandet mellan ljud och bokstav samt förstå ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor och kunskaper (Skolverket, 2019b s.258–259). Eleven ska i slutet av årskurs 1 kunna helordsläsa, använda ljudningsstrategi, återge viktiga delar av innehåll och skapa en inledande läsförståelse. I slutet av årskurs 3 ska eleven kunna läsa på ett i huvudsak fungerande sätt, återge viktiga delar av innehåll och visa en grundläggande förståelse. Eleven ska även kunna söka efter information i enkla faktatexter (Skolverket, 2019d s.263). Genom att läraren använder LegiLexis tester kan den se hur eleven ligger i förhållande till dessa mål och krav i läroplanen. LegiLexis testar dock enbart elevers läskunskaper och en del som berör elevens skrivkunskaper saknas. Genom analysen ser vi att många krav från läroplanen (Skolverket, 2019b) inte uppfylls och testas via
LegiLexis tester och detta test räcker inte för att mäta elevers kunskaper i samtliga språkliga delar.
5.2 Intervjuer
Nedan följer en analys av den insamlade datan utifrån de genomförda intervjuerna.
5.2.1 Skolverkets bedömningsstöd i svenska
Samtliga lärare i intervjuerna hade använt sig av Skolverkets bedömningsstöd i svenska. Det är ett obligatoriskt material sedan 2019 (SFS 2010:800). En likvärdig utbildning som formas efter elevers förutsättningar och behov bör ges oavsett var i landet eleven befinner sig (Skolverket, 2019b s.6). Den muntliga delen av
bedömningsstödet hade genomförts under inskolningssamtalen inför årskurs 1. Att det finns en rutin för att kontrollera eller screena elevers kunskaper är viktigt för att läraren ska ge eleverna rätt stöd från början (Alatalo, 2011 s.115) och genom att lärarna genomför bedömningsstödet redan under inskolningssamtalet menar lärarna att de får en tydlig första bild av elevernas kunskaper. Lärarna framhäver även
bristen på tid som en anledning till att bedömningsstödet genomförs på inskolningssamtalet. Lärarna är överens om att bedömningsstödet är mycket tidskrävande, några av dem menar även att den tid det tar att analysera resultaten inte är rimliga i förhållande till den information det ger. Fridolfsson (2018, s.7) skriver att det är stor tidsbrist i dagens skola och menar att den tid som läggs på bedömning istället borde fokusera på undervisning och pedagogiskt arbete. Den skriftliga delen av bedömningsstödet beskriver lärarna genomförs i helklass. Två av lärarna menar att de lät eleverna skriva två typer av texter, en återberättande och en saga. Att eleven har en progression i sin skrivutveckling leder till att texten utvecklas. Eleven lär sig planera hela texter för att sedan att revidera dessa. För att detta ska ske måste elevens metakognitiva förmåga och korttidsminnet utvecklas (Vetenskapsrådet, 2015 s. 9–10). Eleven ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i språket för att sedan ges förutsättningar att utveckla skriftspråket (Skolverket, 2019b s.257). Eleven ska i slutet av årskurs 3 kunna skriva enkla texter med läslig handstil, stor bokstav, punkt, frågetecken samt stava vanligt förekommande ord (Skolverket, 2019b s.263). För att detta krav ska
uppnås måste läraren tidigt identifiera elevers kunskaper för att sedan hjälpa eleven framåt för att nå målet.
Lärarna lyfte också bedömningsmatrisen som en givande del från
bedömningsstödet. Genom den kunde lärarna se elevens progression och var eleven bör befinna sig i förhållande till årskursens mål. En lärare nämnde även att det var bra att matrisen visar var lägstanivån för godkänd är och vad elever som befinner sig där behöver arbeta vidare med för att nå målen. Det är viktigt att läraren därefter använder resultatet av bedömningen för att identifiera svårigheter och styrkor hos eleverna och sedan använder detta i planeringen av framtida lektioner (Pettersson, 2010 s.16).
Hur väl läraren klarar av att applicera informationen i undervisningen baseras på lärarens skicklighet (Wengelin & Nilholm, 2013 s.10). Läraren behöver känna till olika metoder, arbetssätt och bemötanden för att kunna utveckla lektionerna och möta elever utifrån individuella behov och förutsättningar (Tjernberg, 2013 s.24–25). Att det är stor variation i vilka kunskaper lärarna har kan bero på att
lärarutbildningen har förändrats över tid. I perioder har lärarutbildningen fokuserat på studenternas interaktivistiska förhållningssätt till lärandet vilket gör att lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning har minskat (Alatalo, 2014 s.58–59). En av lärarna lyfter även att bedömningsstödet kan ses som grovmaskigt. Hen menar att det är svårt att se vilka elevens egentliga kunskaper är då eleven kan svara rätt på
frågorna i läsförståelsen utan att visa att den förstått det lästa.
En av lärarna menar även att det är viktigt att tänka på att bedömningsstödet enbart ger en ögonblicksbild baserad på elevens dagsform. Anledningen till detta är att bedömningsstödet baseras på en summativ bedömning, man mäter vad en elev kan vid ett specifikt tillfälle (Björklund Boistrup, 2015 s.109).
5.2.2 LegiLexi
I arbetet med LegiLexi beskrev samtliga lärare att arbetet hade skett via iPads. Under det första tillfället arbetade klasserna i halvklass, därefter har testet genomförts i helklass. När testet är genomfört sammanställs elevernas resultat i staplar, som sedan finns kvar så att läraren kan se elevens progression. Bedömningen av LegiLexis tester sker formativt, det vill säga att bedömningen sker löpande och är en process
(Björklund Boistrup, 2015 s.109). Detta leder till att läraren kan uppmärksamma såväl långvariga svårigheter som om elevens dagsform påverkar resultatet. Läraren
kan även få en helklassöversikt via dessa staplar. Detta sker automatiskt och är inget läraren behöver göra förutsatt att testen genomförs digitalt och inte genom att läraren skrivit ut dem. Lärarna menar att detta leder till att lärarna kan analysera snarare än producera ett resultat av bedömningen. Lärarna lyfter även att de sedan samtalar med eleverna och föräldrarna om resultaten på testet under
utvecklingssamtal. Skolan är skyldig att klargöra vilka mål, vilket innehåll,
arbetsformer samt krav som skolan har för elever och föräldrar (Skolverket, 2019b s.6). Eleverna får se sina staplar och blir medvetna om hur de presterat vilket har visat sig leda till att eleven utvecklas och skapar en tilltro till sin kunskap. Eleven blir även medveten om var hen behöver placera sitt fokus och kan arbeta mot mål i sin utveckling tillsammans med läraren (Björklund Boistrup, 2015 s.110).
Lärarna menar att LegiLexi identifierar styrkor hos eleverna. Elever som har svårt att läsa kan trots det få höga staplar på läsförståelse genom att lyssna på texter. Det visar att eleven har en förståelse trots att den har svårt att producera eller läsa texter på egen hand. Även att elever som läser med bra flyt men saknar förståelsen för det lästa uppmärksammas via LegiLexis tester menar en lärare. Lärarna menar att testen fångar upp de elever som annars riskerar falla mellan maskorna. Det är av stor vikt att läraren identifierar elevers styrkor och svagheter för att eleverna ska få
möjlighet att arbeta vidare med dessa (Pettersson, 2010 s.16). För att sätta in rätt åtgärder i tid krävs det att elevers svårigheter uppmärksammas (Wengelin & Nilholm, 2013 s.9). Att lärare har möjlighet att arbeta förebyggande leder i sin tur till att risken att utveckla läs- och skrivsvårigheter minskar (Fridolfsson, 2016 s.20). Två lärare menar dock att de inte ansåg att LegiLexi bidrog med ny information utan snarare bekräftade det lärarna visste.
En lärare förklarar även att LegiLexi har en hög gräns för godkänt resultat. Läraren menar att om eleverna når målen för godkänt på LegiLexi kan läraren vara trygg i att eleverna har goda kunskaper.
Lärarna menar dock att testerna inte är tillförlitliga efter första gången utan måste genomföras under flera tillfällen för att ge ett pålitligt resultat. Då testet ska genomföras tre gånger per läsår menar lärarna att detta inte är ett problem. Vid varje testtillfälle är det samma frågor, detta är något två av lärarna lyft som ett problem. De menar att elever till slut memorerar frågorna och svarar baserat på det snarare än sina kunskaper. Att tekniken ibland strular och att det ibland är svårt för eleverna att logga in är något som samtliga lärare lyfter. En av lärarna tror även att genom att
testet sker digitalt kan detta påverka resultatet. Hen menar att elever som upplevs vara goda läsare när de läser tryckt text har svårigheter när de ska läsa på skärm. Läsning har diskuterats som en generell förmåga, om eleven klarar av att läsa en typ av text bör den klara av att läsa alla typer av texter. Läsförmågan har visat sig till stor del vara generell, men kan också påverkas och förändras utifrån situationen (Juel, 1988 s.438).
5.3 Metoddiskussion
I denna studie har vi genomfört en dokumentstudie samt fyra kvalitativa intervjuer med legitimerade lågstadielärare. Fördelarna med att använda en dokumentstudie var att vi fick chansen att grundligt gå igenom allt material. Vi ansåg även att denna metod både var en fristående metod och blev ett komplement till intervjuerna. En svårighet vi upptäckte var att det fanns olika mycket information om Skolverkets bedömningsstöd i svenska och LegiLexis tester. Då LegiLexi är en hemsida skapad av människor som arbetar i deras stiftelse finns det mycket information att tillgå. Denna information riskerar dock att vara partisk och lyfta fördelar snarare än svårigheter med materialet. Skolverkets bedömningsstöd i
svenska är framtaget på uppdrag av regeringen och kan därför tolkas som mer saklig och opartisk. Dokumenten vi hade att tillgå var olika utformade och innehöll olika sorters information samt att vi ständigt var tvungna att förhålla oss till dokumentens objektivitet.
Utöver dokumentstudien har vi även genomfört intervjuer. Fördelarna med att använda intervju som metod var att vi fick en djupare information av informanten, det krävdes enkel utrustning och den data som samlades in baserades på
informantens åsikter och idéer. Det är också flexibelt att använda semistrukturerade intervjuer där inriktningar och vidare frågor kan ställas direkt till informanten. Att genomföra intervjuer ger också en hög svarsfrekvens och validiteten ökar genom att forskaren kan kontrollfråga informanten under tiden som data samlas in
(Denscombe, 2018 s. 292–293).
De svårigheter som uppstod med att använda intervjuer var att samtliga informanter hade vi förut träffat, vilket kan ha påverkat svaret. Det är möjligt att andra informanter hade kunnat ge oss ett annat resultat, någonting som läsaren ska ha i åtanke vid läsning av denna studie. Det var dessutom svårt att få tag i
informanter under rådande omständigheter, någonting som har försvårat arbetet med intervjuerna.
Att kombinera dessa två metoder anser vi var det mest lämpliga för att svara på våra forskningsfrågor och för att uppfylla syftet. Metoderna har gett oss möjlighet att granska materialet samtidigt som det har gett oss en inblick hur materialet fungerar praktiskt.
5.4 Slutsats
För att identifiera kunskaper och svårigheter genom Skolverkets bedömningsstöd i svenska måste läraren först genomföra testet med eleverna, skriva en bedömning i bedömningsmatrisen och för att sedan få resultatet på gruppnivå sammanställa alla matriser. Det är upp till läraren att göra bedömningar och avgöra om eleverna uppnått målen vilket är en tidskrävande process. För att identifiera kunskaper och svårigheter hos eleverna genom LegiLexis tester ska eleverna genomföra deltester digitalt, eller på utskrivna testpapper men även enskilt med läraren. Resultatet analyseras och skapas sedan automatiskt i tjänsten.
Vi frågade fyra legitimerade lärare om Skolverkets bedömningsstöd i svenska samt LegiLexis tester bidrog med för lärarna okänd information om elevernas läs- och skrivinlärning. Lärarna menar att de fick en bild av vilken kunskap som fanns hos