I arbetets avslutande del ska nu resultatet analyseras utifrån arbetets teoretiska utgångspunkt- det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet förklarar att människan lär sig i samspel med sin omvärld. För att förankra det teoretiska ramverket på resultatet drar vi slutsatsen att eleverna skulle behöva få ett bredare utbud av skönlitteratur som representerar fler typer av människor för att inkludera fler i litteraturens värld. Slutsatsen baserar vi på att barn måste få se sig själva representerade i böcker för att känna att de passar in, annars finns enligt Koss (2015, s. 32) en risk för känslor av utanförskap. I det här fallet skulle det kunna röra sig om utanförskap både i samhället och i litteraturen, alltså en upplevelse av att vara utestängda från litteraturens värld. Ifall eleverna inte känner sig representerade i böckerna, kan det vara en anledning till att barnen inte identifierar sig själva som läsare, eftersom böckerna är “gjorda för andra”. Koss (2015, s. 37) menar dessutom att om majoriteten av alla huvudkaraktärer ser ut på ett visst sätt sänder det ut en viss signal om vad som är normalt och vilka som passar in. Koss (2015, s. 37) menar även att ifall karaktärerna med ett visst
utseende kan kopplas till negativa egenskaper kan det avspegla sig i elevernas självbild. Exempelvis kan vi baserat på I10s svar om att de böcker hen anser sig representerad i är litteratur om misär och kriminella anspelningar måste litteraturvärlden och skolan ha misslyckats med att representera det här barnet på något annat sätt som hen identifierar sig med starkare. Utifrån Halls (1997) definition av representation. Hall (1997) menar att
representation både utgör av makt, (o)synliggörande och sociala konstruktioner. Svaret tyder på ett misslyckande att förmedla fler perspektiv som respondenten kan identifiera sig med men också vikten v varierande representationer. Det räcker inte med att personer finns representerade, utan det handlar om att erbjuda en stor variation för att motverka negativa självbilder. Utifrån I10s svar går det inte att urskilja om hen syftar på sig själv eller på sin omgivning men oavsett vad så är det av största vikt att inte upprätthålla negativa
representationer eftersom människan samtidigt är med och skapar framtida värden. Även I7s svar kan kopplas till detta, eftersom hen hade identifierat sin intersektionella identitet genom att dela upp sina identiteter- det finns många böcker om jämnåriga men inte lika många som handlar om ett liv i förorten. Om människan lär sig av sin omgivning är det därför viktigt att skolan erbjuder ett varierat utbud av skönlitterära karaktärer för att förebygga det Koss (2015) tar upp. Enligt Svenska barnboksinstitutets (2020) rapport har mängden inkluderande svenska barnlitteraturer ökat avsevärt mellan åren 2014–2018, trots det upplever majoriteten av dem tillfrågade inte sig representerade. Det kan bero på mängder av orsaker. Exempelvis vet vi inte om ökningen har skett jämnt fördelat mellan barn och ungdomsböcker eller ifall
respondenterna haft tillgång till dessa böcker. Ifall majoriteten av alla huvudkaraktärer barn läser om ser ut på ett visst sätt sänder det ut en viss signal om vad som är normalt och vilka som passar in. Enligt Koss (2015, s. 32) behöver barn kunna identifiera sig själva i böcker för att kunna navigera, med utgångspunkt i detta påstående kan en konstatera att ifall barn inte erbjuds litteratur som reflekterar dem riskerar de positiva aspekterna som Kärrholm och Tenngart (2012) samt Ahlén och Norberg (2003) menar att barnlitteraturen har gått till spillo. Här är det intressant att titta närmare på I12 svar på fråga 4.10 eftersom hen menar att det främst är böcker med övernaturliga inslag som intresserar hen, samtidigt som hen menar att hen läser mer om hen kan relatera till boken (fråga 4.7). Utifrån Koss (2015) perspektiv kan detta tolkas som att så länge ett barn kan relatera till en karaktär i en bok går det att navigera resten, hur relaterbara omständigheterna än må vara.
Resultatet i fråga ett och två visar respondenternas inställning till läsning och vi kan urskilja att deras läsvanor skiljer sig åt på fritiden. Hälften av de tillfrågade svarade att de inte läser på sin fritid och majoriteten av de som uppgav att de läste på sin fritid svarade att de inte läser särskilt ofta. Här kan en fråga sig hur vuxenvärlden, och framförallt hur skolan, har medierat artefakten bok till de tillfrågade eleverna eftersom ett av skolans uppdrag är att väcka
elevernas läslust (Skolverket 2018). Teorin menar att lärande och därmed också lärande av läsning är en social aktivitet där individen lär sig för att sedan kunna använda den nya
kunskapen själv. En annan rimlig slutsats att dra utifrån teorin är att allt fler unga väljer det kulturella artefaktet sociala medier som ett tidsfördriv ifall det är vad ens omgivning ägnar sig åt. Om allt fler i bekantskapskretsen använder sociala medier lär sig individen att sociala medier är normen. Särskilt om de upplever sig exkluderade från litteraturen. Det kan som sagt både bero på en upplevd känsla av exkludering från litteraturen och brist på läsande
förebilder. Baserat på några av svaren som presenteras i resultatet samt rapporten från Statens medieråd (2017) är en slutsats att även respondenterna läser mindre och använder sociala medier i större utsträckning än tidigare.
Utifrån resultaten är identifikation med en karaktär, eller åtminstone relaterbarhet något som gör det intressantare att läsa. När vi analyserar svaren uppger sju av tolv att de läser mer ifall de kan relatera till karaktären, men om en ser till svaren i sin helhet tycks respondenterna kunna identifiera sig med karaktärer som inte liknar dem själva utseendemässigt,
åldersmässigt eller kön. Enligt respondenternas svar tycks även miljö, umgänge och familj tillskrivas betydelse, nästan i samma utsträckning som synliga kroppsliga attribut (dvs ålder, kön, utseende). Utifrån teorin är det kanske inte så oväntat att just miljö och omgivning är en faktor som tillskrivs stor betydelse för identifikationen, då det sociokulturella perspektivet menar att individens kunskap kommer från dess omgivning. Med andra ord är individen en produkt av sin miljö, vilket gör miljö och omgivning till en naturlig identifikationsfaktor utifrån teorin.
Efter att vi har analyserat svaren har vi kommit fram till möjligheten till kroppslig identifikation inte haft den betydelse som vi trodde när vi först bestämde oss för att genomföra studien. Efter att ha analyserat respondenternas svar har vi kommit fram till att kunna relatera till omgivningen, livssituation och intressen kan ha likvärdig betydelse som till en karaktär. För det första svarade majoriteten av alla respondenter att de främst var
intresserade av faktaböcker om djur, fotboll eller rymden i biblioteket. Dock vet vi inte vilka böcker som finns i skolbiblioteket men vi kan anta att det finns böcker om människor som liknar respondenterna mer än djur, fotbollsspelare och rymden. Eller så intresserar de sig mest för dessa typer av böcker för att de böckerna som finns inte är tillräckligt spännande enligt dem. Att det inte är tillräckligt spännande skulle kunna vara då de inte kan identifiera sig med karaktärerna eller omgivningen.
Detsamma gäller svaren på fråga 4.10 “Varför/varför inte intresserar en bok dig?” då endast två av tolv elever svarade att en bok intresserade dem ifall de kunde relatera antingen till ett gemensamt intresse eller miljöbeskrivningen. Det tolkar vi som att respondenterna läser mer ifall de kan relatera till karaktären men att kunna relatera till karaktären är inte det som avgör valet av bok, då andra faktorer för vad som gör en bok intressant verkade mer aktuella. Vad gäller fråga 4.6 “Kan du ge exempel på någon karaktär du identifierar dig med?” var svaren spridda, men majoriteten av svaren motiverades med att karaktären hade liknande intressen, personlighetsdrag eller livssituation snarare än liknande utseende. Med andra ord tycks större fokus läggas vid icke-fysiska egenskaper än vad vi trodde när vi bestämde oss för att
genomföra studien.
Med tanke på den stora spridningen av svar på vilka faktorer respondenterna identifierar sig med hos en karaktär är en tanke att skolbiblioteket bör ha ett brett utbud både vad gäller karaktärernas fysiska attribut och vad gäller omständigheter och livssituationer. Detta går även i linje med vad Skollagen (SFS 2010:800, kap. 1 § 4) förkunnar, nämligen att skolan ska verka för en demokratisk grund genom att bland annat bredda elevernas perspektiv via
litteraturen. I inledningen kunde en eventuell konflikt konstateras i läroplanen (Skolverket, 2018). Skolans uppdrag är att med hjälp av bland annat litteratur bredda elevernas perspektiv samtidigt som skolan ska verka för elevernas läsfrämjande. Utgångspunkten för studien var att ta reda på ifall dessa två syften stod i strid med varandra genom att undersöka om barns läslust påverkas beroende på ifall de kan relatera till karaktärerna eller ej. Utifrån intervjuerna menar majoriteten av respondenterna att deras läslust ökar ifall de kan identifiera sig med en karaktär, då de menar att det är roligare att läsa ifall en kan känna igen sig. Baserat på datan som används i denna studie kan konflikten konstateras, dock skulle en mer omfattande studie behöva göras på området för att kunna dra några generella slutsatser.
Avslutningsvis kan vi konstatera att respondenterna menar att deras läslust ökar ifall de kan identifiera sig med en boks karaktärer. Respondenternas svar gällande vilka faktorer de främst identifierar sig med var vitt skilda. Baserat på det sammantagna resultatet drar vi slutsatsen att möjligheten att identifiera sig inte är avgörande i val av bok då majoriteten av respondenterna inte svarade att hen måste kunna relatera till en bok för att den ska intressera dem. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att respondenterna tillskrev likvärdig betydelse att kunna
identifiera sig icke fysiska egenskaper såsom livssituation och omgivning och känsloliv som fysiska attribut. Det krävs alltså en större variation på böcker än enbart intersektionell analys
med varierande fysiska attribut såsom funktionsvariation, kön, ålder och etnicitet etc (Collins
& Bilge, 2016, s. 11). Eftersom människan lär sig via sociala interaktioner med sin omgivning
är det av stor vikt att tänka intersektionellt vid inköp av böcker till skolan eftersom eleverna inte får känna sig exkluderade från litteraturen. Med anledning av de sjunkande läsvanorna (Kommittédirektiv, 2016:78, s. 3) bör mer tid läggas på medieringen av artefakter som böcker, vilket Norberg och Ahlén (2003) föreslår. På grund av studiens karaktär och omfång kan inga generella slutsatser dras.
5.1 Metoddiskussion
Under arbetets gång har vi inte ställts inför större problem, däremot har det krävts en konstant dialog och en hel del reflektioner mellan oss. Vi hade till en början som ambition att
kombinera en kvalitativ och kvantitativ studie då det enligt Denscombe (2018, s. 220) skulle ge arbetet triangulering. Triangulering innebär att arbetet utgörs av en kombination av två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ del, ifall forskaren integrerar dessa två
förhållningssätt kan studien erbjuda en mer heltäckande bild. Triangulering kan anses
eftersträvansvärt då det kan anses höja arbetets validitet (Denscombe, 2018, s. 420, 468). Det finns en möjlighet att resultaten kunde ha blivit annorlunda ifall arbetet inkluderat en
kvantitativ del. Med anledning av den begränsade tiden valde vi att enbart fokusera på en kvalitativ del. Förmodligen hade även resultatet blivit annorlunda ifall fler respondenter hade medverkat. Vi tror att den låga medverkan i studien delvis beror på Coronapandemin.
Coronapandemin försvårade även möjligheterna att interagera och observera eleverna i skolmiljön. Vi fick på grund av pandemin hålla intervjuerna digitalt via tjänsten ZOOM. Vi delade upp intervjuerna, en av oss höll två intervjuer och den andra höll tre intervjuer. Eleverna intervjuades i grupper om två och tre. Den största diskussionen mellan oss har varit hur vi på bästa möjliga sätt ska motverka att påverka resultatet. Vi använde oss av
datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer. Valet av metod framstår även
genomförandet av studien som den mest lämpade metoden i relation till vårt syfte då vi sökte efter elevernas uppfattning. Bryman (2018) nämner att en brist med kvalitativa metoder, och kanske i synnerhet med semi-strukturerade intervjuer, är att det finns en risk för att
forskningen blir styrd då forskaren utifrån sina egna subjektiva tankar med stor sannolikhet kommer ställa följdfrågor utifrån vad forskaren själv anser betydelsefullt. Denscombe (2018, s. 32) menar att informanten och forskaren får en kontakt om de möts ansikte mot ansikte för en intervju, därför kan en sådan intervju anses vara pålitligare för datainsamlingen än en
intervju som hålls per telefon eller ZOOM. Då vi höll intervjuerna via ZOOM kan det ha påverkat studiens reliabilitet och validitet. (Denscombe, 2018, s. 33) Till de semistrukturerade intervjuerna hade vi förberett 10 frågor som underlag, utifrån dessa ställde vi även följdfrågor. Nu i efterhand har vi tänkt på att vi borde ha omformulerat frågorna till mer öppen karaktär då vissa av dessa frågor kan uppfattas som ledande, exempelvis kunde frågan “tycker du om att läsa” istället ha formulerats som “vad tycker du om läsning”. Dessutom kunde vi ha ställt mer följdfrågor för att få en fördjupad inblick i huruvida elevernas läslust påverkades ifall de kunde identifiera sig med en karaktär. Vidare har vi resonerat kring om det hade varit mer fördelaktigt att utföra intervjuerna en och en eftersom respondenterna kanske skulle våga vara ärligare och ge mer ingående svar då. Ytterligare en sak vi reflekterat kring i efterhand var att frågorna borde ha formulerats med lättare ord eftersom vi under varje intervju fick minst en fråga om vad ett ord betyder. Elevernas förståelse för frågorna kan också ha påverkat
resultatet. En annan brist i studien som vi resonerade kring innan vi samlade in data var hur vi på bästa sätt skulle formulera frågorna så det inte låter som vi utgått ifrån att eleverna har läst böcker de identifierar sig själva med. Om vi fick chansen att göra om studien hade vi valt att kunna observera barnen under en längre period och utfört intervjuer vid flera tillfällen. Om vi skulle haft möjligheten till att intervjua och observera barnen under en längre tidsperiod hade det varit vid ett par tillfällen i samband med tyst läsning.