Analys och diskussion

Frågeställningarna som skulle besvaras i detta arbete var:

 För vilka byggnadstyper har konsekvenserna av brand blivit stora, även då räddningstjänsten varit på plats?

 Finns det något samband mellan hur räddningstjänstens arbete gått till i de fall där det gått mindre bra?

Jag anser att de resultat som har tagits fram i detta examensarbete ger svar till dessa frågeställningar. Det finns ett samband mellan vilka byggnadskategorier som är mest förekommande i dessa bränder i byggnader där insatsen inte anses riktigt lyckad. Vad dessa samband beror på kan ha flera förklaringar. Det finns även ett samband mellan vilka åtgärder som räddningstjänsten har utfört vid dessa insatser. Även här finns det olika tankar bakom varför just dessa åtgärder har använts och om det varit de bästa alternativen.

Det finns två typer av resultat som är framtagna i detta arbete. Statistik som baseras på normerade värden samt statistik som är baserad på de absoluta värdena. En stor del av rapportens resultat behandlar de absoluta värdena och därför kommer en stor del av diskussionen handla om även dessa. Jämförelser mellan de olika resultaten kommer dock genomföras.

5.1 Byggnadskategorier

Det fanns ett tydligt samband mellan vilka byggnadskategorier som var mest representerade vid insatser där konsekvenserna blivit stora. Ser man till de absoluta värdena var det med stor marginal byggnadskategorin bostad som stod för majoriteten av insatserna. Det var kanske inte ett så överraskande resultat med tanke på flera omständigheter. För det första handlar det om byggnader där privatpersoner har eget ansvar för brandskydd och det inte finns lika höga krav på brandtekniskt brandskydd i bostäder som det gör i andra byggnader. Men framför allt kan anledningen vara så trivial att det finns väldigt många bostäder i Sverige. Finns det många bostäder kommer det också brinna många bostäder.

Ser man till de normerade värdena kan det sista antagandet i princip bekräftas. Enligt dessa värden är inte bostad den byggnadskategori som är mest utsatt av dessa bränder med stora konsekvenser. Detta innebär att om man ser till hur många bostäder det finns i Sverige så är det en relativt liten del där branden faktiskt får stora konsekvenser. Det kan vara en fördel med att se till de normerade värdena. Även om insatser mot bostäder rent antalsmässigt står för många av de större bränderna och många bostadsbränder innebär problematiska insatser för räddningstjänsten är det ändå en liten andel av alla bostäder och bostadsbränder som faktiskt utvecklas till så pass stora insatser. Det innebär att detta kanske inte är den mest problematiska typbyggnaden att hantera för räddningstjänsten.

Det är även intressant att se till de absoluta resultaten där bostäder var vanligast

förekommande. I framtiden finns ett intresse att kunna ta fram metoder som effektiviserar och förbättrar insatser mot vissa typer av byggnadskategorier. Då är det bra att se till så

räddningstjänsten tar fram effektiva insatsmetoder mot de byggnadskategorier som de faktiskt rent antalsmässigt åker ut till mest. Om bostadsbränder är vanliga i dessa fall är det viktigt att se till att kunna hantera dem bättre då en stor andel faktiskt leder till stora konsekvenser. Detta gäller även industrier. Även om de inte var mest förekommande enligt de normerade värdena

26

utfördes ändå många insatser enligt de absoluta värdena av min statistik mot just industrier.

Därför kan det ändå vara intressant att hitta bra metoder för att kunna hantera dessa bränder effektivare.

När det kommer till byggnadskategorin industri var skillnaderna mellan resultaten för absoluta och normerade inte lika markerande som vid bostäder. Industrier hamnade på en andra plats (absoluta värden) respektive tredje plats(normerade värden) av fyra. Det indikerar att det kan vara en byggnadskategori som har varit problematisk att hantera på grund av olika orsaker. Jag antog dock innan att industri skulle förekomma oftare vid denna typ av insats då de är byggnader som kan tänkas vara väldigt komplexa och som kan tillverka eller

tillhandahålla farliga ämnen, kemikalier eller annan brandfarlig vara.

5.2 Typbyggnader

Då bostad och industri var de byggnadskategorier dit flest insatser riktade sig enligt de absoluta värdena är det typbyggnaderna under dessa som har granskats närmare. Inom bostadskategorin fanns det en tydlig uppdelning av vilka typbyggnader som flest insatser var riktade mot, vilka var villor. De stod för drygt fem gånger så många insatser som nästa typbyggnad, vilken var flerbostadshus. Precis som med totala antalet bostäder så är ett rimligt antagande till varför just villor är mest representerad att det finns väldigt många villor i Sverige. Ser man till det normerade värdet bekräftas detta antagande något då det där inte är villa som är mest förekommande utan flerbostadshus. Det betyder samtidigt att det i båda resultaten är villa och flerbostadshus som är nummer ett och två, vilket skulle kunna innebära att räddningstjänsten har haft problem vid insatser mot dessa typbyggnader. Speciellt villor som förekommer vid väldigt många insatser bör det arbetas närmare med och kanske undersöka metoder som kan förbättra resultaten vid dessa insatser.

Att så många villabränder är drabbade av så stora konsekvenser kan bero på andra faktorer utöver det stora antalet villor i Sverige. Vid de insatser som är framtagna i detta arbete är räddningstjänsten på plats i ett tidigt skede, alltså beror inte den stora omfattningen av branden på att en förstastyrka inte varit på plats i tid. Däremot finns det ingen information i statistiken om hur många man som var på plats i det inledande skedet, bara hur många som varit vid insatsen totalt. Sker branden i en mindre kommun med mindre resurser kan det vara så att den första styrkan är på plats i god tid men kanske inte har de resurser eller kunskaper som krävs för att kunna hantera branden. Till exempel kanske en första insats hade behövt vara rökdykning och inträngning i villan, men de resurser som finns kanske inte är tillräckliga för dessa typer av åtgärder. Det kan då innebära att nästa styrka måste inväntas, vilket kan ta tid och branden hinner utvecklas. Dock borde de kunna utföra åtgärder som antingen minskar brandförloppet eller får situationen att bli statisk i väntan på nästa styrka.

Vad gäller industrier var den mest representerade typbyggnaden i antal insatsmål

trävaruindustri. Även bland de normerade värdena var dem bland de mest förekommande typbyggnaderna. Detta innebär att de verkar vara en typbyggnad som räddningstjänsten faktiskt har haft lite problem med att hantera och som förebyggande arbete bör rikta in sig på.

I trävaruindustrier finns det mycket maskiner och verktyg som används som kan ge ifrån sig värme. Detta tillsammans med att det antagligen förekommer mycket spån, damm och smuts som är väldigt lättantändligt i lokalen gör att branden kan komma att blossa upp och få en stor spridning vilket kan försvåra både en insats mot den men även det förebyggande arbetet.

27

5.3 Räddningstjänstens åtgärder

Det resultat som tagits fram av räddningstjänstens åtgärder är som resten av arbetet endast baserat på de rödmarkerade bränderna. Därför baseras även slutsatserna på dessa grunder. För att kunna säkerställa kvaliteten på slutsatserna så bra som möjligt hade det krävts ett mer omfattande arbete med fler resultat. De åtgärder som utförts vid de rödmarkerade insatserna där insatsen inte gått så bra bör jämföras med de åtgärder som utförts vid de grönmarkerade bränderna där insatsen har gått bra behövas. Ett motsvarande resultat som tagits fram av de rödmarkerade bränderna bör tas fram för de grönmarkerade bränderna för att ge detta arbete ett tydligare resultat. Detta är på grund av tidsbrist tyvärr inte möjligt i detta arbete, vilket är olyckligt. Det hade gett en bredare bild av vilka skillnaderna faktiskt var och möjligtvis en tydligare bild av vilka åtgärder som är effektiva vid insatser och vilka som är mindre effektiva. De slutsatser som dras från detta arbete kan nu därför komma att bli något mer spekulativa än om den jämförelsen hade kunnat göras.

Släckning från marken var den mest förekommande åtgärden med stor marginal vid

räddningsinsatser, både vid insatser mot villor och mot trävaruindustrier. En räddningsinsats vid en byggnadsbrand av den dignitet som är aktuell i detta arbete och som denna statistik grundar sig på kräver ofta en omfattande insats. Detta innebär att en insats där endast släckning från marken förekommer kan anses otillräcklig. En byggnad är för det mesta utformad för att stänga ute all form av kyla och väta, vilket innebär att en stor del av vattnet som riktas mot byggnaden endast kommer sköljas av och inte tränga in i huset som önskat.

Den möjliga effekt detta utförande kan ge är nedkylning av huset och förhindrande av spridning mot kringliggande föremål.

Att det var släckning från marken, invändig släckning, rökdykning (egendomsskydd) och inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt som var de mest förekommande åtgärderna var egentligen inte så överraskande. Dessa kategorier används vid samma typ av

räddningsinsatser och är sammankopplade med varandra på så sätt att de kan användas av samma brandman i olika skeden av insatsen. Alltså följs dessa åtgärder åt i många insatser och de utgör därför liknande andelar av alla åtgärder.

Även i båda fallen var det ett visst antal åtgärder som utfördes relativt sällan, bland annat skjutning/ punktering av gasflaskor, avstängning av gas/el samt lodning av rökkanal. Att det ser ut så är inte heller så uppseendeväckande, då detta är insatser som sker mot händelser med förutsättningar som inte är lika vanligt förekommande. Till exempel sker punktering oftast mot acetylenflaskor vilka oftast förekommer inom industrier. Därför är det inte konstigt att det förekommer så sällan mot villor. Däremot kan man tänka sig att det borde förekomma mer inom insatser mot industri men även mot trävaruindustrin förekommer det sällan. Skulle man se över alla industrier kan man tänka att skjutning/ punktering av gasflaskor vore mer

förekommande.

28

5.4 Villor

Resultatet av räddningstjänstens åtgärder vid insatser mot villor visar en tydlig uppdelning av vilka åtgärder som var mest använda. Släckning från marken var den allra vanligaste följt av invändig släckning, rökdykning (egendomsskydd) samt inspektion med värmekamera/ IR-teknik i övrigt. Dessa åtgärder täcker upp en stor del av räddningstjänstens huvuduppgifter vid bränder, invändig och utvändig släckning, vilket bidrar till att resultatet inte är så

överraskande.

En intressant del av resultatet var att en så stor del av villabränderna startade på utsidan av byggnaden, både totalt men också vid de insatser där släckning från marken var den enda åtgärden. Att många av bränderna startade på byggnadens utsida ger en förklaring till varför många av åtgärderna var just släckning från marken då detta sker från utsidan och det kan lätt bli en naturlig åtgärd. Trots detta handlar insatserna i detta arbete om de som fått stora

konsekvenser vilket innebär att de åtgärder som utförts kanske inte varit de bästa. Hur stor del av brandens totala omfattning som berott på räddningstjänstens åtgärder och vad som är beroende på andra faktorer är omöjligt att säga bara utifrån denna statistik. Resultatet ger dock en indikation på att bränder som startar på utsidan av byggnaden är svåra att kontrollera och är svåra att hantera för räddningstjänsten.

Som skrivet i resultatet förekommer släckning från marken som enda åtgärd mot villor men även till stor del i kombination med andra åtgärder. Flertalet av dessa insatser med

kombinerade åtgärder består av händelser där branden startat inom en byggnad vilket betyder att släckning från marken kanske inte är de mest lämpliga åtgärden till skillnad från då branden förekommer utanför byggnaden. Det är dock omöjligt att avgöra bara enligt

statistiken om det är på grund av räddningstjänstens insats eller andra orsaker som brandens utveckling beror på.

Flera av bränderna hade vindsutrymme som startföremål. Detta är intressant då vindbränder kan vara ganska komplicerade att släcka och ha en oväntad spridning. Vid dessa fall förekom släckning från marken i betydligt fler insatser än till exempel släckning från högfordon, som kanske känns som en mer naturligt åtgärd. Att det var så pass vanligt med vind som

startutrymme kan även det ge en indikation på att det kan behövas bättre metoder för att hantera denna typ av brand. Som skrivet i resultatet är det vanligt att köksbränder och soteld kallas för de vanligaste bränderna. Vad gäller köksbränder stämmer det överens i detta fall då en stor del av startutrymmena i villabränderna var just köket. Däremot var skorsten sällan förekommande som startföremål och av skorstensbränder var soteld inte den största

brandorsaken. Därför finns det inget belägg för att kalla soteld för den vanligaste branden vad gäller bränder med stora konsekvenser.

5.5 Trävaruindustrier

Precis som mot villor var det släckning från marken som var den mest förekommande

åtgärder vid insatser mot trävaruindustrier. Skillnaden mellan villa och trävaruindustri var att inte lika många bränder i trävaruindustrier startade på utsidan av byggnaden. Flest bränder startade i industrins produktionslokal vilket innebär att det är viktigt att i ett tidigt skede kunna starta invändig släckning för att kunna reducera brandförloppet. I dessa fall har antingen det inledande arbetet från räddningstjänsten gått mindre bra eller så har det varit omkringliggande orsaker som bidragit till brandens stora utveckling. Det finns flera anledningar till varför det inledande arbetet inte kan ha gått som det ska, allt från

räddningstjänstens resurser till kompetens och erfarenhet av denna typ av bränder. Det är svårt att säga utifrån den statistik som finns i detta arbete. Det som går att säga är att släckning

29

från marken har förekommit i många av insatserna mot bränder i trävaruindustrier och många har fått stora konsekvenser. Hur dessa beror av varandra är svårt att säga och för att kunna hitta ett samband bör en jämförelse göras som tidigare nämnts, där även de grönmarkerade bränderna tas med. Då kan man se om de vanliga åtgärderna vid de rödmarkerade bränderna även förekommer vid de grönmarkerade.

Även om räddningstjänsten kommit till platsen i ett tidigt skede, kan det bli ganska otydligt enligt statistiken vad som anses som tidigt. Ett tidigt skede har i detta arbete antagits vara då branden fortfarande befinner sig i startföremål eller startutrymme. I industrier, inkluderat trävaruindustrier, kan lokalerna antas vara relativt stora. Att branden då fortfarande

förekommer i startutrymmet kan ändå mena att stora delar av en produktionshall brinner. Då kanske det inte är möjligt att gå in i byggnaden utan det är släckning utifrån som krävs. Denna osäkerhet av statistiken är en aspekt som övergripande bör beaktas då tolkningen av den kanske inte alltid överensstämmer med verkligheten.

Det finns många möjliga anledningar till varför räddningstjänsten agerat som de gjort utan att det behöver betyda att det var en dålig insats. Det är inte ens säkert att det är på grund av räddningstjänstens agerande som branden fått så stora konsekvenser. Däremot är det viktigt att ta fram vilka metoder och åtgärder som utförs vid många av insatserna för att kunna fortsätta och utveckla dessa för att i framtiden kunna agera ännu bättre. Den statistik som tagits fram här visar situationer där insatsen inte gått så bra och där det finns rum för förbättring. Detta bevisar hur viktigt det är med en väl fungerande insatsrapport, just för att kunna göra så bra och användabara analyser som möjligt för att i framtiden kunna förbättra räddningsinsatser.

5.6 Allmänt

En anledning till att släckning från marken är så vanlig kan vara att det är en åtgärd som alla räddningstjänster ska ha resurser och kunskap om. Det är en åtgärd som kan ha flera olika innebörder och blir därför ett val som räddningstjänsten kan fylla i på insatsrapporten vid många olika tillfällen. Det kan vara allt från att stå med strålrör och spruta mot byggnaden utan någon närmare plan till att vara aktiva val som användning av skärsläckare. Det kan vara en åtgärd som räddningstjänsten utför i brist på andra resurser eller kunskaper i väntan på fler styrkor för att på något sätt göra en brandreducerande åtgärd. Då handlar det om taktikval i förhållande till de resurser som finns. Denna typ av problem med att det inte finns tillräckliga resurser kan såklart antas vara mindre vanligt i de stora kommunerna så som Stockholm och Göteborg utan förekommer i de mindre kommunerna ute i landet. Därför hade det varit intressant att som fortsatt arbete se om detta stämmer genom att se hur statistiken hade sett ut uppdelad över kommunerna. Om dessa insatser var mest förekommande i mindre kommuner ute i landet kan teorin om att det är resurser som påverkar utförandet av åtgärder närmare granskas. Det som krävs för att i många fall kunna hantera större bränder är mer kompetens och resurser, men det är en fråga som inte kan besvaras i detta arbete.

Som sammanfattning av räddningstjänstens åtgärder finns det ju ett tydligt samband mellan vilka åtgärder som utförts vid denna typ av insatser. Det finns såklart insatser där dessa åtgärder kanske inte varit de mest lämpliga, och utgången hade kanske kunnat förbättras om en annan metod hade använts. Dock anser jag det är väldigt svårt att avgöra hur stor betydelse dessa åtgärder faktiskt har haft för insatsens resultat och slutsatserna blir lätt spekulativa.

Uppenbarligen är det en åtgärd som utförts i många insatser där resultatet blivit mindre

lyckad. I många fall tror jag dock att släckning från marken har använts som ett taktiskt val på grund av resursbrist eller att det inte funnits möjlighet till andra åtgärder på grund av brandens

30

utveckling. Räddningstjänstens säkerhet måste ju alltid gå först. Därför borde det utvecklas en metod som gör det lättare för mindre stationer att göra en effektiv inledande insats mot dessa typbyggnader samt överlag ta fram alternativa åtgärder till släckning från marken som även de utgår från utsidan av byggnaderna.

5.7 Insatsrapportens kvalitet

Insatsrapporteringars syfte är att genom erfarenhetsåterkoppling i längden förbättra en verksamhet. Användningen av dessa rapporter är inte lika problemfritt som önskat då det finns flera punkter som bör beaktas vid hantering och bearbetning av den. Det är viktigt att statistiken från insatsrapporterna som tas ut bearbetas och används på ett vaksamt, källkritiskt sätt.

Statistiken som tas från IDA är direkt information från räddningstjänstens insatser och är därför beroende av hur dessa mallar fylls i av räddningstjänsten. På grund av skillnaden i utbildning, ambitionsnivåer och erfarenhet på författarna till insatsrapporterna kan kvaliteten på dessa variera. Det kan skilja i hur situation i sig, frågeställningarna och

bedömningsfrågorna tolkas vilket sedan speglar kommentarerna i insatsrapporten.

Vid flertalet rubriker finns ett alternativ kallat ”fritext” som ger stöd då inget av de

kryssningsbara alternativen ger situationen rättvisa. Problematiken vid fritext är att det saknas en mall eller stöd för hur detta skall fyllas i, vilket leder till stora skillnader i kvalitet på rapporteringen. Även statistiska centralbyrån har uttryckt tveksamheter till utformningen av insatsrapporten, vilket gör att man ska vara ännu mer vaksam över den information man får ut.

En annan risk som kan bidra till att insatsrapporteringen inte får önskad effekt är personalens

En annan risk som kan bidra till att insatsrapporteringen inte får önskad effekt är personalens