EXAMENSARBETE
Bränder i byggnader i Sverige
Var sker de mest omfattande bränderna?
Kristin Fjällström 2016
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord
Denna rapport är resultatet av det examensarbete som utfördes som en avslutande del av brandingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Arbetet motsvarar 15
högskolepoäng och har utförts i samarbete med Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) under hösten 2015.
Initiativtagare till detta examensarbete är Jon Moln Teike som tillsammans med Björn Sund inte bara handlett mig utan även visat mig hur arbetet på MSB fungerar. Stort tack för den tid ni lagt ner på feedback och idéer som hjälpt mig under arbetets gång.
Jag vill även tacka min interna handledare Ronnie Lindberg som ställde upp som handledare trots fullspäckat schema och som hjälpt och kommit med viktiga synpunkter till detta arbete.
Till sist vill jag tacka mina opponenter Camilla Bergersen och Sara Gustafsson.
Luleå, december 2015 Kristin Fjällström
ii
Sammanfattning
Varje år åker räddningstjänsten ut på 10700 insatser mot bränder i byggnader i Sverige.
Omfattningen av bränderna är varierande likväl som konsekvenserna av dem. För att i framtiden kunna minska konsekvenserna av bränder i byggnader finns det ett behov av att identifiera byggnader där räddningstjänsten, trots möjligheter att utföra
konsekvensminskningar, inte lyckats påverka brandens förlopp tillräckligt mycket. Varje insats dokumenteras av räddningstjänsten i form av insatsrapporter som sedan behandlas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utifrån dessa rapporter har statistiken tagits som ligger till grund för detta arbete.
Syftet med detta examensarbete är att samla evidensbaserad kunskap för att få fram ett statistiskt underlag som besvarar följande frågeställningar:
För vilka byggnadstyper har konsekvenserna av brand blivit stora, även då räddningstjänsten varit på plats?
Finns det något samband mellan hur räddningstjänstens arbete gått till i de fall där det gått mindre bra?
För att besvara frågorna genomfördes först en litteraturstudie följt av en statistikstudie. Den statistik som var önskvärd att ha kvar för analys var de insatser där branden varit stor och där räddningstjänsten haft möjlighet att påverka brandförloppet. För att kunna lyfta denna statistik togs inledningsvis fyra kriterier fram som varje insats skulle uppfylla för att räknas som storbrand. En stor utsållning genomfördes som lämnade kvar de insatser som skulle bearbetas till ett resultat för att sedan analyseras.
Ett resultat framarbetates som byggde på både absoluta värdena och normerade värden från statistiken. Båda resultaten kommer att redovisas, men viss djupdykning kommer ske för de absoluta värdena. De byggnadskategorier som var mest representerade vid insatser mot bränder som anses stora var bostäder och industrier. De typbyggnader som var mest
representerade under respektive byggnadskategori var villa och trävaruindustri. Detta enligt de absoluta värdena. Skulle man se till de normerade värdena skulle resultatet skifta något. Då är det övrig byggnad och allmän byggnad som flest insatser riktar sig mot.
Det gick även att se ett samband mellan vilka åtgärder som räddningstjänsten utfört oftast vid insatser mot dessa byggnader. Den åtgärd som var absolut mest förekommande vid både insatser mot villa och trävaruindustrier var släckning från marken. Efter släckning från marken kom invändig släckning, rökdykning (egendomsskydd) samt inspektion med värmekamera/ IR-teknik i övrigt. Resterande åtgärder förekom i betydligt mindre andel.
Resultaten kan bero på att bostäder och industrier är vanligt förekommande byggnader i Sverige och att det då också brinner i många sådana. Ser man till de normerade värdena kan detta bekräftas i ett fall och dementeras i ett fall. Det finns många anledningar till att
släckning från marken var den vanligaste åtgärden, till exempel att det är en enkel och
tillgänglig åtgärd för alla räddningstjänster. För att få en mindre spekulativ analys bör fortsatt arbete göras inom området.
iii
Abstract
Every year the fire department services on 10700 actions against fires in buildings in Sweden.
The extent of the fires is varied as well as their consequences. For in the future to reduce the impact of fires in buildings there is a need to identify buildings where the fire service,despite opportunities to do the impact reductions, failed to save the building from the fire.Every effort is documented by the fire service in the form of incident reports which are then
processed by the Swedish Civil Contingencies Agency. Based on these reports, statistics have been taken as the basis for this work.
The purpose of this project is to collect evidence-based knowledge to produce a statistical basis that answers the following questions:
For what types of building are the consequences of the fire escalated, even when the emergency service has been in place?
Is there a connection between what measures the emergency services have taken in the rescue operations that have been less successful?
In order to answer the questions to this thesis, first of all a literature review was carried out, followed by a statistical study. Statistics from emergency responses at large fires and
situations where the fire service was able to influence the fire development were retained for further analysis. To lift these statistics four criteria were initially created for every operation to meet to be considered a big fire. A great sifting was conducted which showed the
operations that would be processed to a result and then analyzed.
The results that were produced were based on both absolute values and normalized values from the statistics. Both results will be reported, but some deep dive will take place for the absolute values. The building categories that were most represented in actions against fires that were considered having big consequences were the homes and industries. The
subcategories that were most represented in each building category were villas and timber industries. This is according to the absolute values. If you were to ensure the normalized values the result would be slightly different. Then the categories other buildings and public buildings would be those that most efforts aimed.
It was possible to see a connection between the actions that the fire service performed in response to these buildings. The most common actions against villas and timber industries were extinguishing from the ground. After extinguishing from the ground came internal extinction, BA (protection of property) and the inspection of thermal / IR technology in general. The remaining actions were in much smaller proportion.
The reason why fires in residential and industrial buildings are over represented in the statistics may be because these types of buildings are the most common ones in Sweden.
Looking at the standardized values this can be confirmed in one case and denied in one case.
There may be many reasons why the action “extinction from the ground” was the most common action, for example lack of resources. To get a less speculative analysis further research should be done in the field.
iv
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och mål ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
1.5 Begreppsförklaringar ... 3
1.6 Disposition ... 4
2. Teori ... 5
2.1 Räddningstjänstens insatsstatistik... 5
2.2 Hur är insatsrapporten uppbyggd? ... 6
2.3 Vad används insatsstatistiken till? ... 6
2.4 Tabell över räddningstjänstens insatser ... 6
2.5 Rökdykning ... 7
2.6 Byggnadskategorier ... 7
2.6.1 Allmän byggnad ... 7
2.6.2 Bostad ... 8
2.6.3 Industri ... 8
2.6.4 Övrig byggnad ... 9
3. Metod ... 10
3.1Kriterier för storbrand ... 10
3.2 Utsållning av statistik ... 12
4. Resultat ... 13
4.1 Insatser mot brand i bostäder ... 16
4.1.1 Vilka typbyggnader inom bostad var mest förekommande? ... 16
4.1.2 Brandorsaker, villor ... 17
4.2 Insatser mot brand i industri ... 17
4.2.1 Vilka typbyggnader inom industri var mest förekommande? ... 17
4.2.2 Brandorsaker, trävaruindustri ... 18
4.3 Normerade värden ... 18
4.3.1 Övrig byggnad och allmän byggnad ... 20
4.4 Räddningstjänstens åtgärder vid insats ... 21
4.4.1 Insatser mot brand i villa ... 21
4.4.2 Insatser mot trävaruindustri ... 23
5. Analys och diskussion ... 25
5.1 Byggnadskategorier ... 25
5.2 Typbyggnader ... 26
5.3 Räddningstjänstens åtgärder ... 27
5.4 Villor ... 28
5.5 Trävaruindustrier ... 28
5.6 Allmänt ... 29
5.7 Insatsrapportens kvalitet ... 30
5.8 Antal man på plats ... 30
5.9 Slutsats ... 31
6. Fortsatt arbete ... 32
7. Referenser ... 33
Bilaga 1 ... 35
Bilaga 2 ... 36
Bilaga 3 ... 37
1
1. Inledning
Varje dag brinner det i minst en byggnad i Sverige. Dessa bränder kan uppstå och utvecklas på olika sätt beroende på vilka omständigheter som råder och hur räddningstjänsten och andra agerar på plats. Omfattningen av bränderna varierar därför kraftigt, allt från att vissa slocknar innan räddningstjänsten är på plats till att byggnaden brinner ner till grunden och möjligtvis sprider sig till intilliggande byggnader. Konsekvenserna av dessa bränder blir således även de kraftigt varierande vad gäller människoliv, egendom och miljö. (MSB, fridyk i databasen, 2015).
Bränder i byggnader var under 2014 den fjärde vanligaste insatsen (MSB, fridyk i databasen, 2015). För att i framtiden kunna minska konsekvenserna av bränder i byggnader finns ett behov av att studera och identifiera byggnader eller byggnadsdelar där bränder medför stora skador även om räddningstjänsten haft möjlighet att i ett tidigt skede kunnat utföra
brandreducerande åtgärder.
1.1 Bakgrund
Varje år åker räddningstjänsten på ungefär 10700 insatser mot brand i byggnad (MSB, fridyk i databasen, 2015). Statistiken från dessa insatser förs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och bygger på de insatsrapporter som skrivs av de svenska
räddningstjänsterna efter varje insats. Med hjälp av statistiken går det bland annat att få fram hur stor branden är vid räddningstjänstens ankomst samt hur omfattningen såg ut då
räddningstjänsten lämnade.
Eftersom insatser mot bränder i byggnader är så pass vanliga i Sverige är det av intresse att undersöka hur hanteringen kring dessa fungerar. Ett intressant område inom bränder i
byggnader gäller byggnadstyper som utsatts för bränder med stora konsekvenser. Dessa lyfts fram för att få in evidensbaserad kunskap och på så sätt kunna identifiera områden som är problematiska när det kommer till bränder.
Ett större antal bränder kommer i detta arbete analyseras djupare för att ta reda på vilken typbyggnad som står för de största konsekvenserna för egendom. Tanken är också att räddningstjänstens insats ska tas i beaktning för att undersöka om det är någon byggnadstyp som är problematisk att hantera för dem. Bränder där räddningstjänstens insats varit mindre lyckad är intressant att identifiera då det kan bli möjligt att ta fram metoder mot olika typer av brandscenarion.
2
1.2 Syfte och mål
Syftet med det här examensarbetet är att lyfta fram utsatta byggnadstyper som finns i Sverige för att kunna identifiera vilka områden som är problematiska när det kommer till bränder.
Arbetet kommer inrikta sig specifikt på vilka byggnadstyper som räddningstjänsten har haft svårt att hantera och där konsekvenserna blivit förhållandevis stora.
Projektets mål är att samla evidensbaserad kunskap för att få fram ett statistiskt underlag för vilka typer av byggnader som faktiskt har bidragit till stora skador vid brand trots att
räddningstjänst varit på plats. Det statistiska underlaget kan i sin tur i framtiden användas för att förhindra och ta fram åtgärder för att minska de olika typerna av olyckor samt för att ta fram metoder mot olika typer av brandscenarion för att undvika de största konsekvenserna.
1.3 Frågeställningar
Detta arbete syftar på att besvara följande frågor
För vilka byggnadstyper har konsekvenserna av brand blivit stora, även då räddningstjänsten varit på plats?
Finns det något samband mellan hur räddningstjänstens arbete gått till i de fall där det gått mindre bra?
1.4 Avgränsningar
Examensarbetet kommer behandla insatsstatistik från åren 2005-2014. Det kommer behandla insatsstatistik från den nyare versionen av insatsrapporter. År 2005 uppdaterades och ersattes
”insatsrapport -96” mot ”insatsrapport -05” till följd av att Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) trädde i kraft år 2004. Den nya reviderade insatsrapporten skiljer sig inte mycket från den äldre utan det som ändrats är till störst del förtydliganden kring räddningstjänstens ingripanden och anpassningar till den nya lagen (LSO) (MSB, 2006).
Ofta kan anledningen till varför en byggnad inte går att rädda vara att räddningstjänsten inte hinner dit i tid eller att larmet till räddningstjänsten inte kommer in i tid. Till skillnad från dessa fall kommer detta arbete endast behandla bränder i byggnader där räddningstjänsten varit på plats i ett relativt tidigt skede men att branden ändå har spridit sig mycket inom byggnad eller till andra byggnader. Räddningstjänsten har alltså haft möjlighet till en snabb insats men konsekvenserna har ändå blivit stora.
Arbetet utgår till viss del från en tabell som är skapad av Jon Moln Teike och Björn Sund, se bilaga 1. På grund av tidsperspektivet kommer endast de rödmarkerade bränderna behandlas, det vill säga de bränder som antas haft mer omfattande brandspridning. Detta på grund av den enorma mängd statistik som det innebär att även inkludera de gulmarkerade bränderna.
I insatsrapporterna finns en rubrik som heter ”egendomsskador” där viss information om omfattning av skadorna finns. I detta fält skrivs det ofta felaktigt in namn, nummer och
personnummer på drabbade eller medverkande. Detta medför att informationen inte kan ges ut på grund av sekretess och därför har inte möjligheten funnits att ta information från denna källa.
Arbetet kommer inte ta hänsyn till kommun- eller regionsgränser utan behandlar hela Sverige som en enhet.
3
1.5 Begreppsförklaringar
Skatteverkets typkoder är en indelning av byggnader, taxeringsenheter, som bestäms av Skatteverket vid fastighetstaxering för varje enskild fastighet. Det är inget rättsligt krav enligt lag att dela in fastigheter i typkoder utan en beteckning som används av Skatteverket av administrativa skäl. Till exempel används de vid beslut om fastighetstaxering då de ger en bra bild av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om olika typer av taxeringsenheter.
Typkoderna har även kommit att användas av andra aktörer så som Statistiska centralbyrån och banker, för bedömningar i respektive verksamhet (Skatteverket, 2015).
Gul- och rödmarkerade bränder är ett begrepp som är återkommande inom detta arbete. Det är egenkomponerade uttryck som särskiljer bränder och insatser beroende på dess omfattning.
Indelningen grundar sig i tabellen i bilaga 1 som ursprungligen är skapad av Jon Moln Teike och Björn Sund och sedan uppdaterad av mig för att få med statistik från år 2014.
Gulmarkerade bränder är mindre omfattande än de rödmarkerade med avseende på spridning inom byggnader och är därför oftare förekommande. De rödmarkerade bränderna har ofta en mer omfattande spridning både inom byggnaden men även till intilliggande byggnader. Dessa rödmarkerade bränder är därför mer sällan förekommande.
Vid användning av begreppet byggnadskategori är det någon av de fyra huvudkategorierna det syftas till: Allmän byggnad, bostad, industri eller övrig byggnad.
Då begreppet typbyggnad används syftas det till någon av de underkategorier som finns under de fyra huvudkategorierna. Till exempel förskola, villa, trävaruindustri samt lantbruk, ej bostad.
Absoluta värden är det faktiska antal insatser som är riktade mot de olika byggnadskategorierna.
Normerade värden är det antal insatser mot respektive byggnadskategori/ typbyggnad i förhållande till hur många av respektive byggnad det finns i Sverige.
Förtydligande av räddningstjänstens åtgärder. De åtgärder som räddningstjänsten utför under en räddningsinsats kan kräva ett närmare förtydligande för att skapa en större förståelse för dess innebörd. Förklaringen kan ses i tabell 1 nedan.
4
Tabell 1 Definitioner av räddningstjänstens åtgärder. (MSB, 2008)
Begrepp Definition
Dörrforcering Räddningstjänsten forcerar med våld en dörr,
säkerhetsdörr eller grind. Om det var särskilt tidskrävande kan detta anges under rubrik
”fördröjning av insatsen” i insatsrapporten.
Invändig släckning Invändig släckning, ej nödvändigtvis med
rökdykare
Släckning från marken Utvändig släckning från marken
Släckning från högfordon Utvändig släckning från högfordon
Inträngning från högfordon Antal personal som tog sig in i byggnaden från högfordon så som stegbil.
Lodning av rökkanal Kätting, spett eller dylikt används för att hålla en rökkanal öppen
Skydd av närliggande objekt Räddningstjänstpersonal avdelas för att skydda närliggande objekt som hotas av brandspridning Skjutning/ punktering av gasflaskor Gasflaskor skjuts sönder eller på annat sätt
punkteras för att säkra platsen för
räddningstjänstpersonal. Punktering sker oftast av acetylenflaskor, vilka oftast förekommer i industrier (Ronnie Lindberg ref)
Avstängning av gas/el Räddningstjänsten stänger av gas eller elektricitet under insatsen.
Rökdykning (egendomsskydd) Inträngande i tät brandrök för att bekämpa brand. Rökdykarnas arbete har varit inriktat mot annat än livräddning.
Värmekamera/IR-teknik användes vid rökdykning (livrädd/släckn)
IR-teknik har använts vid första insatsen i samband med rökdykning för
livräddning/brandbekämpning.
Inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt IR-teknik har använts för att hitta eventuella dolda brand-/glödhärder. Arbetet gjordes separat efter att insatsen var över.
Annan åtgärd Andra betydelsefulla åtgärder än de som
definieras ovan beskrivs.
1.6 Disposition
Uppdelningen av detta examensarbete sker enligt följande:
Kapitel 1 består av introduktion inkluderande bakgrund, syfte och mål, frågeställningar, avgränsningar, begreppsförklaringar samt tidigare studier inom området. Kapitel 2 innefattar en teoridel där fakta om insatsrapporten och rökdykning finns med, tillsammans med en närmare förklaring om de aktuella byggnadskategorierna
Kapitel 3 beskriver metoden och tillvägagångssättet för detta arbete. Kapitel 4 presenterar alla resultat som tagits fram från statistiken och i kapitel 5 diskuteras och analyseras resultatet.
I kapitel 6 finns förslag till vidare forskning inom detta område och i kapitel 7 presenteras de referenser som använts i arbetet. Sist presenteras tre bilagor.
5
2. Teori
Detta kapitel redogör för vad insatsrapporter är och dess användningsområden, samt en sammanfattning om de olika byggnadstyperna som finns kategoriserade i insatsrapporten.
2.1 Räddningstjänstens insatsstatistik
Enligt kapitel 1, 2§ lag (2003:778) om skydd mot olyckor är staten eller en kommun ansvariga för en räddningsinsats då följande kriterier anses motiverade: behov av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnad för insatsen och omständigheterna i övrigt. Är dessa kriterier uppfyllda är det belägg för en räddningsinsats. Efter en genomförd
räddningsinsats är varje kommun är ansvarig för att ta fram en olycksundersökning för att utreda orsaker och förlopp men även belysa hur räddningstjänstens insats genomfördes. Det är på denna grund räddningstjänsterna skriver insatsrapporter efter varje utförd insats. Enligt 10§
lag (2003:778) om skydd mot olyckor gäller:
”10 § När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.”
Innan år 1996 fanns det ingen gemensam insatsrapport för alla Sveriges räddningstjänster, utan varje kommun hade sin egen version av den. Detta gjorde det svårt att bland annat jämföra statistik på en nationell nivå då alla kommuners indata såg olika ut. Därför utvecklades under 1996 en insatsrapport som var gemensam för alla Sveriges räddningstjänster för att göra det möjligt med större och bredare undersökningar om räddningstjänsternas insatser. Denna insatsrapport användes fram till år 2005 då den reviderades. Den reviderade upplagan genomgick inte av några större förändringar utan bestod mestadels av anpassningar och förtydliganden. Det är denna rapport som används även idag och vars statistik detta examensarbete grundar sig på. (MSB 2012a)
För att kunna säkerställa att insatsstatistikens kvalitet bildades år 2011 ett råd som kom att kallas Rådet för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar, REKO. Detta startades av MSB med syfte att också ifrågasätta insatsstatistikens betydelse och om den uppfyllde de kriterier som ställs enligt Sveriges officiella statistik (Statistiska centralbyrån, 2015). Rådet bildade så småningom en arbetsgrupp för att utveckla och ta fram en ny
insatsrapport. Denna insatsrapport beräknas att börja användas i början av 2016 med start av utbildning för de som skriver och läser rapporten under hösten 2015 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014). Då den rapporten inte har kommit ut då detta arbete skrivs kommer därför all statistik som används i detta arbete grunda sig i den reviderade insatsrapporten från år 2005.
År 2011 ändrades systemet för kvalitetssäkring av insatsstatistiken. Detta innebär att den statistik som ligger till grund för detta arbete har varit berörd av båda systemen. Någon närmare förklaring till dessa system kommer inte ges i detta arbete mer än att det nya systemet är effektivare då kvalitetsgranskningen sker i samband med att insatsrapporterna skrivs. Till skillnad från det gamla systemet där kvalitetssäkringen sker i varje led i statistikproduktionen för att sedan sammanställas av statistiksamordnare.
6
2.2 Hur är insatsrapporten uppbyggd?
Insatsrapporten består av totalt tio sidor, med en huvuddel på fyra sidor. Huvuddelen består av grundläggande uppgifter om insatsen så som till exempel händelse, skadeplats, klockslag, styrkebesked samt information om olycksförloppet. Denna del ska alltid fyllas i av
räddningstjänsten. Resterande sidor utöver huvuddelen är en tilläggsdel med mer detaljerad information om insatsen. Här ska närmare uppgifter lämnas vid insatser som automatlarm, brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka/ drunkning eller utsläpp av farligt ämne.
Dessa uppgifter kan bestå av vilka åtgärder räddningstjänsten utfört, beskrivning av skadeplatsen samt brandorsaker.
2.3 Vad används insatsstatistiken till?
När räddningstjänsten fyllt i insatsrapporten och den blivit kvalitetssäkrad läggs statistiken upp i en databas. Där kan den då användas av personal inom MSB, men även av
privatpersoner och journalister genom statistikverktyget IDA (Indikationer, Data och Analys) på MSB:s officiella hemsida. Insatsstatistiken har ett flertal användningsområden inom MSB.
Ett grundläggande område är statistikens möjlighet till uppföljning av Lagen om skydd mot olyckor på lokal nivå, som underlag för kommunala handlingsprogram samt i det
förebyggande arbetet. Även på nationell nivå är insatsstatistiken användbar genom att den gör det möjligt att se en utveckling av olyckor och händelser på ett bredare plan (MSB, 2012a).
Inom MSB används statistiken bland annat som analysverktyg till länsstyrelsens förmågebedömningar, riskanalyser, jämförelser mellan räddningstjänster, interna
utredningsuppdrag till politiker och vid frågor från media. Statistiken fylls till stor del i genom kryssrutor för att enkelt kunna behandla svaren. Ibland räcker inte dessa till och då används istället fritext. Denna fritext är bara tillgänglig för personalen på MSB som arbetar med insatsstatistiken på grund av viss sekretess. Bland annat forskare har möjlighet att begära ut information därifrån efter sekretessprövning (MSB, 2012b). Viss fritext har kunnat tas del av för detta arbete, dock ingen text där namn eller andra personuppgifter förekommit.
2.4 Tabell över räddningstjänstens insatser
Tabellen i bilaga 1 är en av utgångspunkterna i detta arbete. Det är en förenkling av den ursprungliga modellen som är framtagen av Bengt Mattson, Henrik Jaldell och Björn Sund, (Räddningsverket, 2001). Syftet med den ursprungliga modellen var att möjliggöra en mätning av hur framgångsrika räddningstjänsternas utryckningar varit och att på så vis även kunna jämföra skillnader mellan räddningstjänstens insats mellan olika kommuner. För att frambringa ett resultat av hur framgångsrika räddningstjänstens insatser uppnått krävs både information angående hur situationen såg ut vid räddningstjänstens ankomst samt det slutliga resultatet av insatsen. Situationen vid ankomst delades av författarna in i sex olika möjligheter och det slutliga resultatet av insatsen delades in i fem olika möjligheter som kan ses i tabellen i bilaga1. Detta ger 30 olika utfall av en räddningsinsats där endast ett antal är möjliga och intressanta för att möjliggöra en bedömning av räddningstjänstens insats och effektivitet.
Omöjliga fall är sådana där branden släckts vid en mindre omfattande spridning än vid räddningstjänstens ankomst. Ointressanta fall räknas som insatser då tillståndet vid
räddningstjänstens ankomst var ”endast rökutveckling” och ”branden släckt/slocknad”. Detta lämnar kvar 14 möjliga och intressanta insatser som kommer att vara av intresse för detta arbete. Den output som tas ut från denna tabell kommer inte kunna mätas i exakta mått, så som hur mycket effektivare eller hur mycket dyrare de olika insatserna har varit. Det är endast möjligt att ta ut en rangordning av de olika räddningsinsatserna. Denna rangordning sker både horisontellt och vertikalt i tabellen. Värdena till vänster i tabellen är bättre än de till höger och
7
de längst ner är bättre än de högst upp. Alltså är de mest eftersträvandsvärda resultaten av en insats de längst till vänster, längst ner i tabellen (Räddningsverket, 2001). Den något
förenklade modellen av denna tabell som används i detta examensarbete är framarbetad av Björn Sund och Jon Moln Teike.
2.5 Rökdykning
Vid vissa insatser är det möjligt att rökdykning krävs, ibland för att rädda liv och ibland för att rädda egendomen. För att få utföra rökdykning finns det enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning (AFS 2007:7) tydliga krav som måste vara uppfyllda för att en rökdykning ska få genomföras. Arbetsgivaren, som ska ha nödvändig kunskap om
riskbedömningsmetoder och riskerna inom räddningstjänstens hela insatsområde, är ansvarig för att genomföra riskbedömning på plats (AFS §4). Bemanningen som krävs för att rökdyka måste bestå av minst:
En arbetsledare
En rökdykarledare
Två rökdykare (AFS 7§)
Utöver detta ska det, enligt AFS 12§, alltid finnas säker tillgång till vatten för att en rökdykning skall få genomföras.
Enligt AFS 2007:7 räknas rökdykning som en av de mest fysiskt krävande arbetsuppgifterna i Sverige. Därför, enligt AFS 2007:7 5§, bör paragrafen tolkas så att rökdykning i första hand är en livräddande insats och att invändig släckning genom rökdykning bör undvikas så långt det är möjligt.
2.6 Byggnadskategorier
I huvuddelen på insatsrapporten ska räddningstjänsten lämna uppgifter angående vilken byggnadskategori som är aktuell för insatsen. Det finns fyra alternativ: allmän byggnad, bostad, industri och övrig byggnad. Utöver dessa tillkommer även två kategorier för insatser mot osäkra objekt. Dessa två är okänd och annan ej specificerad. De fyra specificerade byggnadskategorierna har i sin tur underkategorier för närmare precisering av vilken typbyggnad det rör sig om. Nedan kommer en beskrivning av samtliga byggnadskategorier samt en beskrivning av respektive underkategori.
2.6.1 Allmän byggnad
Den första byggnadskategorin är allmän byggnad. En allmän byggnad har, enligt Morgan Asp, statistikhandläggare på MSB, ingen egen definition i insatsrapporten och består av en samling av skatteverkets typkoder för fastigheter. De flesta byggnader inom denna kategori är från Fastighetstyp 8 – Specialenheter, men det finns undantag som till exempel hotell som finns under Fastighetstyp 3 – Hyreshusenheter. Definitionen av de olika
byggnadskategorierna grundar sig även i Fastighetstaxeringslagen. I Fastighetstaxeringslagen 2 kap. 2§ anses en allmän byggnad vara ”Byggnad som tillhör staten, kommun eller menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad ska inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet (SFS
1979:1152. Fastighetstaxeringslag). Enligt Asp bör dock ”allmän” tolkas som byggnader där allmänheten har tillträde. De underkategorier som finns representerade i insatsrapporten kan ses nedan, tillsammans med en närmare förklaring till några av dem.
8
Annan allmän byggnad: Byggnader som inte passar in under resterande kategorier.
Exempel som förekommer i denna kategori är: Jordkällare, garage, soprum, förråd och många fler.
Elevhem/ studenthem
Fritidsgård
Förskola
Försvarsbyggnad: Byggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad ska utgöra försvarsbyggnad.
Förvaltningskontor
Handel
Hotell/ pensionat
Idrottsanläggning: Bad-, sport- och idrottsanläggning
Kommunikationsbyggnad: Byggnad som används för allmänna
kommunikationsändamål. Garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad,
expeditionsbyggnad, vänthall och liknande är exempel på kommunikationsbyggnader.
Kriminalvård
Kyrka/ motsvarande: Kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet. Även krematorium och annan byggnad som används för
begravningsverksamhet. Bönehus, församlingshem och byggnader för religiös barn- och ungdomsverksamhet är också exempel.
Psykiatrisk vård
Restaurang/ danslokal
Sjukhus
Skola
Teater/ biograf/ museum/ bibliotek: Byggnad som används för kulturellt ändamål.
Åldringsvård
Övrig vårdbyggnad (MSB, 2008)
2.6.2 Bostad
Den andra byggnadskategorin är bostad. I likhet med allmän byggnad har inte heller bostad en egen definition (Asp, Morgan. 2015), utan består av en samling typkoder från skatteverket, bland annat från Fastighetstyp 2 – Småhusenheter och Fastighetstyp 3 – Hyreshusenheter (Skatteverket, 2015). I insatsrapporten finns endast fyra underkategorier till denna
byggnadskategori, vilket kommer att utökas inför den nya insatsrapporten som kommer i början av 2016. De underkategorier som finns till bostad kan ses nedan.
Villa
Rad-/ par-/ kedjehus
Flerbostadshus
Fritidshus
2.6.3 Industri
Den tredje byggnadskategorin är industri. Enligt Fastighetstaxeringslagen 2 kap. 2§ är industri definierad som ”Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och som inte utgör
kraftverksbyggnad.” (SFS 1979:1152. Fastighetstaxeringslag). I ” Handbok för
9
fastighetstaxering 2000” finns även tillägget ”Med industriell verksamhet avses tillverkning av varor.” Det är på dessa grunder byggnadskategorin industri är utformad.
De underkategorier som finns till byggnadskategorin industri kan ses nedan.
Industrihotell
Kemisk industri
Livsmedelsindustri
Metall-/ maskinindustri
Textil-/ beklädningsindustri
Trävaruindustri
Annan tillverkningsindustri
Reparationsverkstad
Lager
Annan industri
I det fria 2.6.4 Övrig byggnad
Den fjärde byggnadskategorin är övrig byggnad. Denna kategori definieras som ”Andra byggnader än allmänna byggnader, bostäder eller industrier” (Asp, Morgan. 2015). De underkategorier som finns till övrig byggnad kan ses nedan.
Bensinstation
Lantbruk, ej bostad: Bebyggd lantbruksenhet med beskattningsbart jordbruk.
Lantbruksenhet bestående av växthus eller djurstall utan anknytning till jord- eller skogsbruk.
Kraft-/ värmeverk
Avfall/ avlopp/ rening: Reningsanläggning- Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process.
Parkeringshus
Byggnadsplats
Rivningshus
Tunnel/ underjordsanläggning
Annan övrig byggnad: Byggnader som inte passar inte under resterande kategorier.
Exempel som förekommer i denna kategori är: bastu, pannrum, förråd samt många fler. Många av exemplen som finns under denna kategori är liknande de som finns under kategorin annan allmän byggnad. (MSB, 2008)
10
3. Metod
I detta arbete har en kvantitativ metod använts för att kunna besvara frågeställningarna. En statistikstudie har gjorts baserad på insatsrapporterna som skrivs av de svenska
räddningstjänsterna och som behandlas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Arbetet delades in i tre delar. Den första delen omfattade en litteraturstudie angående insatsrapporter där målet var att få närmare kunskap om just dessa samt dess
användningsområden. Litteraturstudiens mål var även att kunna göra en bedömning rörande vilken information som var relevant att inkludera från dessa insatsrapporter till
examensarbetet.
När denna bedömning var gjord togs statistiken från valda kategorier fram. Detta gjordes genom ett besök på MSB:s kontor i Karlstad. Med hjälp av statistikhandläggare på MSB kunde den information och statistik som önskades utfärdas efter beskrivning. I detta skede gjordes även försök till att hitta andra rapporter eller arbeten inom samma område, både inom Sverige och internationellt.
Nästa del av arbetet var att sammanställa all statistik och information som tagits fram. För att kunna lyfta de insatser som för det här arbetet är intressanta krävdes en metod för att urskilja dessa från de som var mindre intressanta. Utgångspunkten för denna sållning var tabell, se bilaga 1, där spridningar av bränder inom och utanför egendomen hade rankats som röd-, gul- eller grönmarkerade. De rödmarkerade insatserna var de som var intressanta för detta arbete då de har störst spridning vilket har lett till antagandet att de står för de bränderna där konsekvenserna av branden blivit störst. Inom de rödmarkerade bränderna finns det olika omfattningar av branden både vid räddningstjänstens ankomst samt hur stor spridning branden haft vid avslutandet av insats. I denna rapport kommer alla dessa rödmarkerade bränder anses vara lika icke- önskvärda och kommer därför behandlas lika. En viktig uppdelning som gjordes här var alltså att separera statistiken så endast de rödmarkerade insatserna kom att behandlas fortsättningsvis.
3.1Kriterier för storbrand
Alla rödmarkerade insatser är insatser som i ett första urval valts ut som händelser med potentiellt stora konsekvenser. Detta på grund av att branden har gått från startföremål/
startutrymme för att sedan kunnat sprida sig flera steg till i vissa fall andra byggnader. Detta är baserat endast på den spridningsomfattning som kan utläsas ur MSB:s statistik tagen från insatsrapporterna. För att ännu noggrannare kunna urskilja de bränderna där konsekvenserna förväntas ha varit stora och där räddningstjänstens insatser varit mindre lyckade användes ytterligare kriterier. För att räknas som storbrand ska insatsen uppfylla tre kriterier, samt ett fjärde som blir som ett ”kontrollkriterium” för att säkerställa insatsens storlek och mål. De tre huvudkriterier som insatsen primärt ska uppfylla är:
11
Målet för insatsen ska vara släckning av brand. Om målet för en insats inte är släckning av brand kommer de inledande åtgärderna inte utföras med mål att minska brandförloppet utan istället att rädda liv. Är målet med insatsen livräddning förväntas dessa åtgärder ske i det inledande skedet och på så sätt kan branden blivit mer
omfattande än om det var släckningsåtgärder som sattes igång direkt. Det är dock svårt att veta exakt vilka insatser vars mål är brandsläckning och vilka vars mål är
livräddning. En metod som använts i denna rapport för att utvärdera insatserna är att gå till statistiken för räddningstjänstens åtgärder, där information om vad
räddningstjänsten gjort på plats finns. Ett av åtgärdsalternativen är ”Rökdykning (livräddning)”. Då räddningstjänsten själva kryssat i detta alternativ som åtgärd kommer det i detta arbete antas som att målet för insatsen är livräddning. Detta innebär att de insatserna med åtgärden ”Rökdykning (livräddning)” kommer exkluderas.
Antal räddningstjänstpersonal på plats ska vara 10 stycken eller fler. Detta för att en insatsstyrka ofta är bemannad med 1+4 och är det 10 man eller mer på plats innebär det minst två styrkor. Är det mindre än två styrkor (10 man) på plats kan det antas att omfattningen av dessa bränder inte nått upp i den dignitet som är aktuell att granska i detta arbete. I detta arbete kommer räddningstjänstpersonal representeras av
kommunal räddningstjänst samt industribrandkår.
Tiden på insatsen ska överstiga minst en timme. Anledningen till tidsaspekten är att en insats som pågått i mindre än en timme inte kan antas nå upp i den storhet som är aktuell för detta arbete. Tidpunkter för då larmet inkom till räddningstjänsten,
räddningstjänstens ankomst samt insatsens avslut finns i insatsrapporterna att läsa av.
För att mäta tiden på insatsen räknas differensen mellan ankomst och avslut av insats.
I vissa fall har inget värde angivits och det står ”NULL” i statistiken. I dessa fall mäts tiden då larmet kommit in till räddningstjänsten. Går det ändå inte att avläsa exakta tider ses hela insatsen över och finns det inget annat som tyder på en mindre insats inkluderas dessa för att undvika att missa möjligtvis stora insatser.
Det fjärde kriteriet som kommer att behandlas används till störst del för att säkerställa att bedömningen av insatsen i övrigt verkar rimlig. Detta kriterium är antal liter vatten som är använt på plats. En insats som pågått en timme, vars brand har relativt låg spridning för att vara rödmarkerad och som inte heller har använt någon större mängd vatten kan antas vara en mindre insats. Har det använts en väldigt liten mängd vatten kan också ett antagande vara att målet med insatsen inte var att släcka elden utan livräddning eller någonting annat. Antal liter vatten som kriterium används dock med försiktighet då vattenmängden är en tolkningsfråga som uppskattas av räddningstjänsten på plats. Det är en väldigt svår uppgift att uppskatta mängd använt vatten, vilket leder till att siffran kan skilja sig från verkligheten i både över- och underkant. Mängd använt vatten som anses vara stor kommer i denna rapport att definieras till cirka 1000 liter.
Sammanfattningsvis: För att en brand ska räknas som en stor brand i detta arbete ska följande kriterier uppnås: målet för insatsen ska vara släckning av brand och inte livräddning. Antal räddningstjänstpersonal ska överstiga 10 man eller fler på plats. Tiden för insatsen ska vara mer än en timme samt att hur många liter vatten som använts ska vara rimligt i förhållande till resten av insatsen.
12
3.2 Utsållning av statistik
Det första steget vid sorteringen är att ta med all statistik där det varit 10 man eller fler på plats för att se vilket resultat detta ger. Fortsättningsvis sorteras insatserna efter ökande antal man för att se om de mest representerade byggnadskategorierna skiljer sig då det är 10 man på plats eller om det är 12, 14, 16, 18, 20, 25, 35, 45, eller 55 man på plats. Resterande kriterier är uppfyllda för samtliga rödmarkerade insatser, endast kriteriet om antal man ändras.
Anledningen till att olika antal man på plats undersöks beror på att vid bortsållning av insatser med färre antal man kan det antas att en del av de mindre bränderna försvinner. I detta arbete är det de bränder och insatser av större dignitet som är intressanta. Fler antal man på plats garanterar inte att brandens omfattning och konsekvenser är större. Dock ger det en grund till antagandet att en insats mot brand i byggnad med 35 räddningspersonal på plats har större dignitet än en brand med 12 räddningspersonal närvarande. Fler och fler av de mindre bränderna sållas bort. Genom att variera antal räddningspersonal på plats finns det möjlighet att undersöka om det är samma byggnadskategori som är vanligast vid insatserna med olika antal man på plats.
Den mest tidskrävande delen består av genomgång av all framtagen statistik. Då det är flera parametrar per insats som ska kontrolleras, så som längd på insats och insatsen åtgärder, måste det till stor del göras genom granskning av varje enskild insats. Efter utsållning enligt kriterierna sammanställs statistiken till ett resultat för den första frågeställningen: ”För vilka byggnadstyper har konsekvenserna av brand blivit stora, även då räddningstjänsten varit på plats?” För den andra frågeställningen, ”finns det något samband mellan hur
räddningstjänstens arbete gått till i de fall där det gått mindre bra?”, ska räddningstjänstens åtgärder sorteras och sammanställas med avseende på vid vilka byggnadskategorier de har använts. Detta för att kunna ta reda på vilka åtgärder som är mest förekommande vid bränder vid de mest förekommande byggnaderna och byggnadskategorierna. Även denna del är tidskrävande då varje enskild insats kommer behöva granskas för sig och varje åtgärd behöver räknas.
Den tredje och sista delen av arbetet är att analysera och diskutera det resultat som tagits fram i föregående del för att kunna svara på frågeställningarna. Här kommer även egna tankar och slutsatser som tagits under arbetets gång redovisas. Sammanfattningar och slutsatser dras genom visuell granskning av statistiken. Genom att sortering och indelning kan strukturer och tendenser visuellt granskas.
13
4. Resultat
Detta resultat är en sammanställning av statistik från räddningstjänstens insatsrapporter. Den mängd statistik som använts grundade sig från början i 7555 insatser vilket under arbetets gång minskades ner betydligt. Dessa 7555 insatser bestod endast av de rödmarkerade bränderna, alltså de med störst spridning med förmodat störst konsekvenser. Statistiken är tagen mellan åren 2005- 2014
I detta arbete används både absoluta och normerade värden vid framtagning av resultat. Den djupdykning som görs för några av byggnadskategorierna kommer dock genomföras för de absoluta värdena.
Försök gjordes för att hitta tidigare rapporter eller arbeten inom området. I en rapport från MSB (MSB, 2012a) förekom ett kapitel där en liknande sammanställning angående byggnadsbränder är utförd. Studien behandlar bränder i byggnader, ej i byggnader,
drunkningstillbud samt trafikolyckor. Den är dock koncentrerad till en jämförelse mellan åren 2011-2012 och svarar inte på detta arbetes frågeställningar. Inga andra arbeten med samma typ av frågeställningar som detta examensarbete kunde finnas vilket stärkte grunden för att genomföra detta arbete.
Vid litteraturstudien gjordes en bedömning rörande vilken information som var relevant att inkludera från insatsrapporterna till examensarbetet. De kategorier från insatsrapporterna som togs fram för användning för att organisera informationen var:
Byggnadskategori
Byggnad
Preciserad byggnad
Tid larm till räddningstjänst
Tid ankomst skadeplats
Tid räddningstjänst avslutad
Totalt antal man
Extern resurs- annan kommunal räddningstjänst- antal
Extern resurs- industribrandkår- antal
Startutrymme
Startföremål
Brandorsak
Omfattning vid räddningstjänst ankomst
Brandspridning
Räddningstjänst åtgärder
Uppskattad förbrukad mängd vatten
Uppskattat antal personer i brandcellen vid räddningstjänstens ankomst
Undersökningen visar på ett visst samband mellan vilka byggnadskategorier som är mest representerade vid bränder där räddningstjänstens insats gått mindre bra. Vid sortering och rensning utefter de fyra kriterierna som framtagits sållades i det första skedet en stor del av insatserna bort. Från 7555 insatser kunde antalet sållas ned till 3777 stycken då antalet man på plats bestod av 10 stycken eller fler. Allt eftersom antalet man på plats ökades minskade det totala antalet insatser. Antal insatser per antal man på plats kan ses nedan i tabell 2.
14
15
Tabell 2 Totalt antal insatser beroende på antal man på plats
Totalt antal man på plats [st]
≥10 >12 >14 >16 >18 >20 >25 >35 >45 >55 Totalt antal
insatser [st]
3777 2931 2381 1910 1483 1173 676 236 107 54
Resultatet efter sållningarna visade att det fanns en betydande variation bland vilka
byggnadskategorier som är mest representerade beroende på antal man på plats. För en tydlig överblick över vilka byggnadskategorier som varit mest representerade i de rödmarkerade insatserna från bilaga 1, har ett medelvärde tagits fram och redovisas i Figur 1 nedan.
Medelvärdet är baserat på alla värden från insatserna med olika antal man på plats. Detta resultat är baserat på de absoluta värdena som tagits fram under förarbetet.
Figur 1 Fördelningen mellan vilka byggnadskategorier som flest insatser riktades mot. Resultatet baseras på ett medelvärde av hur många man som varit på plats.
Bland de insatser som tagit fram i detta arbete kan man tydligt se i tabell 1 ovan att det är bostad som är den byggnadskategori som generellt sett är mest representerad vad gäller bränder där räddningstjänstens insats varit mindre lyckad. Insatser mot bostäder utgör 33 % av det totala antalet insatser. Som nummer två kommer industri (24 %), tätt följt av övrig byggnad (22 %) och sedan allmän byggnad (19 %).
Nedan kommer de två byggnadskategorierna som förekom vid flest insatser vid de absoluta värdena att närmare presenteras. Dessa var bostad och industri. För att se statistik över de två resterande byggnadskategorierna övrig och allmän byggnad se bilaga 3.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
Allmän byggnad
Annan Bostad Industri Okänd Övrig byggnad
Andel [%]
Byggnadskategori
Fördelning mellan byggnadskategorier, 2005-2014
Fördelning mellan byggnadskategorier
16
4.1 Insatser mot brand i bostäder
Insatser mot bostäder var alltså de mest förekommande. Dock gällde det inte vid alla insatser, utan endast vid de med färre antal man på plats, 10-25 man. Andelen insatser som riktade sig till bostäder låg mellan 42 % och 34 % av det totala antalet insatser vid 10-25 man på plats.
De exakta andelarna av bostäder beroende på antal man på plats kan ses i tabell 3 nedan.
Tabell 3 De exakta andelarna bostäder som förekom vid det olika antalet man på plats.
Totalt antal man på plats [st]
≥10 >12 >14 >16 >18 >20 >25 >35 >45 >55
Totalt antal insatser [st]
3777 2931 2381 1910 1483 1173 676 236 107 54 Andel insatser
mot bostad [%]
42 % 41 % 40 % 39 % 37 % 37 % 34 % 28 % 22 % 15 %
Ser man till helheten av alla insatser är det en tydlig nedåtgående trend i andelen insatser riktade mot bostäder. Från att utgöra närmare hälften av alla insatser vid minst antal man sjunker antalet insatser mot bostäder till drygt en sjättedel vid flest antal man. Detta gör att dessa insatser går från att vara de absolut mest förekommande till att vara den fjärde mest förekommande.
4.1.1 Vilka typbyggnader inom bostad var mest förekommande?
För att få en rättvis bedömning av vilka underkategorier som varit mest förekommande togs medelvärdet för respektive typbyggnad vid alla insatser med olika antal man på plats. I tabell 4 nedan redovisas hur typbyggnaderna var representerade.
Tabell 4 Fördelningen mellan typbyggnadernas förekomst inom kategorin bostad.
Typbyggnad Andel av totalt antal insatser mot bostad [%]
Antal insatser mot bostad, medelvärde [st]
Villa 70 % 404,80
Flerbostadshus 13 % 77,80
Fritidshus 11 % 66,10
Rad-/par-/kedjehus 5 % 31,00
Villor var med stor marginal den typbyggnad som var mest drabbade av bränder med stora konsekvenser som undersöks i detta arbete, med 70 % av alla insatser. Nästa typbyggnad var flerbostadshus som stod för 13 % av insatserna, vilket innebär att villor var nästan tre gånger vanligare. Fritidshus och rad-/par-/kedjehus utgjorde endast 11 % respektive 5 % av
insatserna. Insatser mot villa är absolut vanligast inom byggnadskategorin bostad, men även insatser mot flerbostadshus samt fritidshus förekommer generellt fler gånger än de flesta andra typbyggnaderna inom de andra byggnadskategorierna.
För att i framtiden kunna ta fram metoder för att förbättra insatser mot de typbyggnader som förekommer oftast kan det vara intressant att veta vilka brandorsaker som står till grund för dessa bränder som räddningstjänsten haft svårare att hantera. Nedan är brandorsakerna förklarade till de insatser som tagits upp i detta arbete. Det är inga generella brandorsaker för alla bränder i villa utan endast för dessa utsållade insatser där räddningstjänstens varit på plats i ett tidigt skede av brandförloppet men där konsekvenserna ändå blivit stora.
17 4.1.2 Brandorsaker, villor
En stor andel av brandorsakerna vid villabrand är okänd, vilket tyvärr försvårar ett eventuellt förebyggande arbete. För vissa av dessa bränder med okänd brandorsak finns dock
startföremål vilket skulle kunna ge vissa ledtrådar. Vanligt förekommande startföremål var friliggande garage eller uthus/förråd, vind och kök. Bland de brandorsaker som faktiskt var kända var det värmeöverföring som var den vanligaste orsaken strax före tekniskt fel. Ett stort antal av de bränder vars brandorsak var värmeöverföring hade startföremål rökkanal eller eldstad.
4.2 Insatser mot brand i industri
Även vid denna byggnadskategori varierade resultatet med antal man på plats. Vid insatserna med större antal man på plats, 35-55 stycken, var det framför allt industri som var mest representerade med maximalt 43 % av insatserna. Den exakta andelen insatser mot industri beroende på antal man på plats kan ses i tabell 5 nedan.
Tabell 5 De exakta andelarna industrier som förekom vid det olika antalet man på plats.
Totalt antal man på plats [st]
≥10 >12 >14 >16 >18 >20 >25 >35 >45 >55
Totalt antal insatser [st]
3777 2931 2381 1910 1483 1173 676 236 107 54 Andel insatser
mot industri [%]
14 % 16 % 17 % 19 % 20 % 21 % 25 % 30 % 32 % 43 %
Tvärt emot resultatet vid insatser mot bränder i bostäder finns det här en tydlig uppåtgående trend i andelen insatser riktade mot industrier. Ju större antal man på plats desto högre andel insatser mot industrier.
4.2.1 Vilka typbyggnader inom industri var mest förekommande?
Byggnadskategorin industri består av många underkategorier, 11 stycken. Av dessa underkategorier fanns det en typbyggnad som var något vanligare än de andra, vilken var trävaruindustri. Som nummer två kom reparationsverkstad följt av annan tillverkningsindustri som trea. Andelen insatser riktade mot dessa tre samt resterande resultat inom
byggnadskategorin industri kan ses i tabell 6 nedan.
18
Tabell 6 Fördelningen mellan typbyggnadernas förekomst inom kategorin industri.
Typbyggnad Andel av totalt antal insatser mot industri [%]
Antal insatser mot industri, medelvärde [st]
Industrihotell 8 % 20,80
Annan industri 7 % 19,90
Annan tillverkn. Ind 11 % 29,80
Kemisk industri 6 % 15,30
Livsmedelindustri 4 % 11,00
Metall-/maskinindstri 11 % 29,00
Textil-/bekläd. industri 0 % 0,20
Trävaruindustri 23 % 63,30
Lager 12 % 3,30
Reparationsverkstad 13 % 38,5
I det fria 5 % 14,20
Nedan är brandorsakerna förklarade till de insatser som tagits upp i detta arbete. Det är inga generella brandorsaker för alla bränder i trävaruindustrier utan endast för dessa utsållade insatser där räddningstjänstens insats gått mindre bra och konsekvenserna kan antas vara relativt stora.
4.2.2 Brandorsaker, trävaruindustri
Precis som för villor var en stor andel av brandorsakerna för trävaruindustrier okänd. Den brandorsak som var vanligast bland de som faktiskt var kända var tekniska fel följt av värmeöverföring. Detta innebär att det är samma brandorsaker som är vanligast för de två typbyggnaderna som står för flest insatser. Startföremålen vid brandorsaken tekniska fel hade en stor spridning. Det bestod av allt från personbilar till lysrörsarmatur. Vid brandorsaken värmeöverföring var det även där en stor spridning på startföremål. Det fanns dock två stycken som förekom något oftare än de andra. Dessa två startföremål var maskin och uppvärmningsanordning.
4.3 Normerade värden
Om insatserna som sållats fram i denna rapport jämförts med det totala antalet av varje
byggnadskategori som finns i Sverige hade resultatet sett något annorlunda ut. Det normerade resultatet hade visat att brand i bostad skulle vara den kategori som, tvärt om tidigare resultat, var minst förekommande i förhållande till hur många bostäder det finns. Den
byggnadskategori som förekom mest, taget från de normerade värdena, var övrig byggnad.
Som nummer två kom allmän byggnad och som nummer tre industri. Vid alla normeringar som gjordes användes ett medelvärde av antal förekommande byggnader mellan åren 2005- 2014 i Sverige. Den exakta indelningen av de normerade värdena för byggnadskategorierna kan ses nedan i tabell 7.
19
Tabell 7 Indelning av de normerade värdena. De normerade värdena består av det antal insatser där konsekvenserna av branden blivit stora, i förhållande till hur många av respektive typbyggnad som finns i Sverige.
Byggnadskategori Normerat värde, [%]
Bostad 0,0269
Industri 0,190
Övrig byggnad 1,046 Allmän byggnad 0,315
Även bland underkategorierna hade resultatet sett något annorlunda ut om man tog de
normerade resultaten istället för de absoluta. Inom bostad var det inte längre i villor som flest insatser riktade sig mot i förhållande till hur många det finns i Sverige, utan antal
flerbostadshus. Villa kom som nummer två följt av rad-/par-/kedjehus och sist fritidshus.
Detta ger en lite annan fördelning jämfört med resultatet från de absoluta värdena.
Bland insatser mot industrier var de normerade och absoluta resultatet relativt lika. Den mest förekommande insatsen bland de normerade värdena var mot kemisk industri, vilken inte var så förekommande i det absoluta resultatet. Som nummer två kom industrihotell och med knappt efter kom trävaruindustri, som i de tidigare resultaten var den absolut mest förkommande typbyggnaden som insatser riktade sig mot. Livsmedelsindustri kom som nummer fyra och reparationsverkstad som nummer fem. Resterande typbyggnader låg på liknande, relativt låga, andelar. De exakta indelningarna av de normerade värdena för typbyggnaderna kan ses nedan i tabell 8 för bostad och 9 för industri.
Tabell 8 Indelning enligt normerade värden, bostad.
Typbyggnad Normerat värde, andel insatser mot bostad [%]
Villa 0,029
Flerbostadshus 0,119
Fritidshus 0,016
Rad-/par-/kedjehus 0,021
Tabell 9 Indelning enligt normerade värden, industri.
Typbyggnad Normerat värde,
andel insatser mot industri [%]
Industrihotell 1,812
Annan industri 0,110
Annan tillverkningsindustri 0,286
Kemisk industri 2,477
Livsmedelindustri 0,756
Metall-/maskinindustri 0,442 Textil-/beklädnings- industri 0,036
Trävaruindustri 1,766
Lager 0,029
Reparationsverkstad 0,600
20 4.3.1 Övrig byggnad och allmän byggnad
Resultatet av vilka byggnadskategorier som flest insatser riktade sig mot såg annorlunda ut vid de normerade värdena mot för de absoluta värdena. Vid de normerade värdena var det övrig byggnad och allmän byggnad som flest insatser riktade sig mot. För att se hur dessa kategoriers typbyggnader var fördelade togs ett resultat för även dessa fram. I tabell 10 nedan visas resultatet för vilka typbyggnader under kategorin övrig byggnad som flest insatser riktades mot. Det bör här tilläggas att de indelningar av typbyggnader som gjorts i
insatsrapporten inte stämmer helt överens med den indelning av typbyggnader som finns hos Statistiska centralbyrån. Därför finns inte alla typbyggnader med i detta resultat.
Tabell 10 Indelning enligt normerade värden, övrig byggnad
Typbyggnad Normerat värde [%]
Bensinstation 0,29
Lantbruk, ej bostad 1,92
Kraft-/värmeverk 0,29
Avfall/ avlopp/ rening 0,07
Parkeringshus 1,01
Byggnadsplats -
Rivningshus -
Tunnel/ underjordsanl. -
Annan övrig byggnad 2,28
Som läses i tabell 10 är annan övrig byggnad samt lantbruk, ej bostad mest representerade med relativt stor marginal. Byggnadsplats, rivningshus samt tunnel/underjordsanläggning fanns det ingen statistik att hitta och därför är de streckade.
I tabell 11 redovisas typbyggnaderna under kategorin allmän byggnad. Även här fattades statistik för vissa typbyggnader. Vissa typbyggnader från insatsrapporten blir hopslagna enligt SCB:s statistik och därför har de slagits ihop i tabellen nedan. Till exempel så finns det en gemensam kategori för vårdbyggnader, därför är de skrivna tillsammans i tabellen. Likadant med hotell och restaurang samt skola och förskola.
Tabell 11 Indelning enligt normerade värden, allmän byggnad
Typbyggnad Andel av totalt antal insatser
mot allmän byggnad [%]
Handel -
Vårdbyggnad 0,0712%
Teater/biograf/museum/bibliotek 0,079%
Kyrka/ motsvarande 0,037%
Restaurang/danslokal, Hotell/pensionat 0,841%
Försvarsbyggnad 0,076%
Skola, Förskola 0,382%
Fritidsgård -
Elevhem/studenthem -
Idrottsanläggning 0,173%
Kommunikationsbyggnad 0,011%
Förvaltningsbyggnad/kontor -
Annan allmän byggnad 0,532%
21
De typbyggnader som insatser var mest riktade mot vid allmän byggnad var restaurang/ hotell samt annan allmän byggnad. Det var fyra kategorier som det inte var möjligt att hitta statistik för.
4.4 Räddningstjänstens åtgärder vid insats
Räddningstjänstens åtgärder spelar stor roll för räddningsinsatsens utgång. I insatsrapporten finns ett antal alternativ att fylla i vad gäller vilka åtgärder som har utförts under insatsen.
Dessa alternativ är:
Annan
Avstängning av gas/ el
Inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt
Rökdykning (egendomsskydd)
Dörrforcering
Invändig släckning
Värmekamera/IR-teknik användes vid rökdykning (livräddn/släckn)
Inträngning från högfordon
Skydd av närliggande objekt
Släckning från högfordon
Lodning av rökkanal
Släckning från marken
Skjutning/ punktering av gasflaskor
Det finns ett intresse av att undersöka om det finns ett samband mellan vilka åtgärder som räddningstjänsten använder sig av vid de bränder i byggnader där insatsen kanske inte var så lyckad som önskat. Detta för att i framtiden kunna ta fram insatsmetoder som kan underlätta och förbättra räddningsinsatserna samt minska konsekvenserna av bränder i byggnader. Vid undersökningen togs ett resultat fram som relativt tydligt visade vilka åtgärder utförda av räddningstjänsten som varit mest förekommande. Då flera åtgärder utförs vid samma räddningsinsats kommer den totala summan av alla procentandelar överstiga 100 %.
4.4.1 Insatser mot brand i villa
I figur 2 nedan finns resultatet från statistiken av utförda åtgärder vid insatser mot villor. Då ett medelvärde användes för att kunna bestämma vilken byggnadskategori som var mest förekommande bland insatser där resultatet inte blivit som önskat, användes därför även i denna resultatdel medelvärdet. Medelvärdet är baserat på de åtgärder som gjorts vid insatser med olika antal man på plats.
22
Figur 2 Åtgärder som är utförda av räddningstjänsten vid insatser mot villa. Resultatet är ett medelvärde från de olika antal man på plats.
Den absolut vanligaste åtgärden som räddningstjänsten utförde var släckning från marken, som genomfördes vid 80 % av alla insatser. Åtgärden förekom som enda åtgärd vid flertalet insatser men användes tillsammans med flertalet andra åtgärder så som invändig släckning, rökdykning (egendomsskydd) samt inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt vid den största andelen av insatserna. Det är dessa tre åtgärder som är vanligast efter släckning från marken och ligger på mellan 55 % och 72 %.
De nio resterande åtgärderna som finns som alternativ i insatsrapporterna förekommer i betydligt färre antal insatser. Släckning från högfordon, värmekamera/ IR-teknik användes vid rökdykning (livräddn/släckn), skydd av närliggande objekt, dörrforcering samt avstängning av gas/el är fem åtgärder som förekom tillräckligt mycket för att inte uteslutas ur rapporten, men inte tillräckligt mycket för att utgöra en bra grund för analys av de intressanta insatserna.
Åtgärderna skjutning/ punktering av gasflaskor, lodning av rökkanal, inträngning av högfordon samt annan förekom endast i ett fåtal insatser.
Då 10 eller fler man var på plats förekom det 769 insatser av totalt 1076 där släckning från marken var en åtgärd. Av dessa utgjordes 99 stycken av händelser där släckning från marken var den enda åtgärden som utfördes på platsen. I resterande fall förekom släckning från marken ofta i kombination med åtgärder som skydd av närliggande objekt och invändig släckning. Av de 99 insatser där släckning från marken var den enda åtgärden från
räddningstjänsten startade majoriteten av dessa antingen vid byggnadens utsida alternativt i fristående garage eller i förråd/ uthus. Den gemensamma nämnaren är att branden inte startade inne i byggnaden utan utanför.
Då det var betydligt fler man på plats, > 35 stycken, förekom det 197 insatser av totalt 236 där släckning från marken var en åtgärd. Endast vid sju av dessa insatser var det den enda
förekommande åtgärden, vilket innebär att till allra största delen förekom den tillsammans med andra åtgärder. Av dessa sju var orsaken till branden i ett fall tekniskt fel, i ett fall gnistor och i resterande fem fall var brandorsaken okänd.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Annan Avstängning av gas/ el Inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt Rökdykning (egendomsskydd) Dörrforcering Invändig släckning Värmekamera/IR-teknik användes vid…
Inträngning från högfordon Skydd av närliggande objekt Släckning från högfordon Lodning av rökkanal Släckning från marken Skjutning/ punktering av gasflaskor
Åtgärder vid insatser mot villa
23
Bland alla insatser som gjordes mot villa, då det varit 10 man på plats eller fler, var en stor andel riktade mot bränder vars startutrymme varit utanför byggnaden. 326 bränder av 1076 stycken startade utanför byggnaden. Även startutrymmen som kök samt vind var vanligt förekommande. En intressant parameter att ta med är soteld, då det brukar sägas att soteld och köksbränder är de vanligaste bränderna. Bränder i kök var som tidigare nämnt vanliga. Dock förekommer soteld endast vid 29 av 1076 insatser mot villa, vilket gör den till en av de
mindre vanliga brandorsakerna vid villabränder där konsekvenserna blivit stora. När det gäller bränder i skorstenar är det fler som har brandorsak värmeöverföring än soteld.
4.4.2 Insatser mot trävaruindustri
I figur 3 nedan finns resultatet från statistiken av utförda åtgärder vid insatser mot trävaruhus, den mest representerade typbyggnaden i kategorin industri. Även här användes medelvärdet av alla insatser med olika antal man på plats för att ta fram resultatet.
Figur 3 Åtgärder som är utförda av räddningstjänsten vid insatser mot trävaruindustri. Resultatet är ett medelvärde från de olika antal man på plats.
Den vanligast förekommande åtgärden med relativ stor marginal var släckning från marken, även i detta fall. Denna åtgärd utfördes i 74 % av insatserna. Till störst del användes den tillsammans med andra åtgärder så som invändig släckning, rökdykning (egendomsskydd), inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt samt släckning från högfordon, men förekom även som enda åtgärden vid ett antal insatser. Det var även dessa fyra insatser som efter släckning från marken var mest förekommande, invändig släckning 51 %, rökdykning (egendomsskydd) och inspektion med värmekamera/IR-teknik i övrigt 46 % samt släckning från högfordon med 42 %. Även skydd av närliggande objekt var relativ vanligt
förekommande, i 38 % av insatserna. Dessa sex åtgärder är överlägset mest förekommande jämfört med det resterande sju som enskilt inte överstiger 13 % och där fem av dem ligger på 6 % och mindre. Skjutning/ punktering av gasflaskor samt lodning av rökkanal förekommer i så få fall att de räknas som att de förekommer i 0 % av insatserna jämfört med de andra.
0% 20% 40% 60% 80%
Annan Avstängning av gas/ el Inspektion med värmekamera/IR-teknik i…
Rökdykning (egendomsskydd) Dörrforcering Invändig släckning Värmekamera/IR-teknik användes vid…
Inträngning från högfordon Skydd av närliggande objekt Släckning från högfordon Lodning av rökkanal Släckning från marken Skjutning/ punktering av gasflaskor
Åtgärder vid insatser mot trävaruindustri
24
Det är viss skillnad på vid vilka insatser de olika åtgärderna utförs. Vid insatser med 10 man eller fler förekom släckning från marken i 97 av totalt 140 insatser mot trävaruindustri. Vid endast nio stycken av dessa 97 insatser förekom släckning från marken som enda åtgärd. Vid insatser där betydligt fler man förekom på plats, 35 eller fler såg resultatet lite annorlunda ut.
Här förekom totalt 12 insatser mot trävaruindustrier. I 8 av dessa 12 insatser förekom
släckning från marken som åtgärd från räddningstjänsten. Endast i ett fall förekom släckning från marken som enda åtgärd.
Vid alla bränder i trävaruindustrier var det vanligaste startutrymmet produktionslokal, som var startutrymmet vid 38 av 146 bränder, då 10 man eller fler var på plats. Alltså startade branden inom byggnaden. Vid 22 av de 146 insatserna, som näst vanligaste startutrymme, var utanför byggnaden eller vid friliggande förråd/ uthus. De vanligaste brandorsakerna vid insatser mot trävaruindustrier var tekniska fel och gnistor. Detta då 10 man eller mer var på plats.
