10. Analys och diskussion
10.1 Analys och diskussion av enkätresultatet
Vi har valt att presentera utvecklingsprocess under vårt kapitel om bakgrund. Presentationen är väldigt kort då vi bara varit inne och skrapat på ytan. Vi ville belysa hur ungdomarna utvecklas i denna ålder för att få förklaringar till varför de är som de är.
Vi anser att denna kunskap är ovärderlig för oss som studie- och yrkesvägledare i förberedelseprocessen, med ungdomarna, inför sitt gymnasieval. Var, när och hur ska vi möta dem? Vad ska vi tänka på?
Eftersom vi genom litteraturen erfarit att tjejers mognad/pubertet inträder två år tidigare än killarnas ville vi ha in kön som en av frågorna i enkäten. Vi ville se om könet eventuellt påverkade hur eleverna svarade. Svaret blev att flertalet av tjejerna d.v.s. 69% ansåg att valet var svårt medan 73% av killarna tyckte att valet var lätt. Funderar tjejer mer än killar och tänker de mer eftersom de är längre gångna i sin utvecklingsprocess? Rogers menar att tonåringarnas jaguppfattning är i en förändringsfas eftersom de håller på att utveckla sin identitet. Kanske är tjejerna mer självmedvetna än killarna som ännu inte nått dit? Det verkar
som att många elever är osäkra, av olika anledningar, och tycker att gymnasievalet är svårt. Vi blev ändå förvånade över de resultat vår undersökning gav. Hela 52% uppgav att de kände sig osäkra. Vi bad eleverna utveckla sitt svar. De visste inte vilken linje de skulle välja eller vilken skola de ville gå på. De var också osäkra på vad de ville göra efter gymnasiet, vilket vi tolkar som att de satte frågan i relation till framtiden. Oro för att inte klara av den linjen man funderar på att välja fanns med i svaren. Detta tycker vi tyder på att eleverna fört ett resonemang och förstått vikten av att inte bara komma in på önskvärd linje, utan att faktiskt kunna klara av den.
Någon elev svarade att tiden var för kort. Kanske denna elev inte varit redo när studie- och yrkesvägledaren börjat informationsprocessen? Några elever tyckte att valmöjligheterna var för många och att det inte enbart var ett gymnasieval utan ett val om framtiden. Vår uppfattning är att eleverna tar väldigt allvarligt på gymnasievalet. Det är viktigt att ha kul och få ett jobb man trivs med, men gymnasievalet är något stort. Trots dessa funderingar tyckte ändå 74% av eleverna att deras val kändes rätt.
Osäkerheten, som nämndes tidigare, där halva klassen tyckte valet var svårt kanske kan ha sin förklaring i fråga 5. Där undrade vi vad de kände till om sitt gymnasieval. Vi menar inte om själva linjen och dess upplägg, utan syftar mer på vilka möjligheter valet ger dem i framtiden. Här är de, 80%, medvetna om att de kommer att behöva läsa vidare efter gymnasiet. Det vi menar med förklaring är att eftersom eleverna är väl medvetna om vad de behöver göra i framtiden, blir det ännu viktigare att “välja rätt”, vilket givetvis försvårar för dem. Det finns ett resonemang hos eleverna som visar på ett långsiktigt tänkande. Kanske beror svaren på att i just detta område vi valde påstår både läraren och studie- och yrkesvägledaren att föräldrars påverkan finns där, medvetet eller omedvetet. Teoretikern Carl Rogers stärker detta genom att påstå att barnen blir påverkade, oavsett om det är avsiktligt eller inte, av sin uppväxtmiljö. Vi tror också att språket som man har tillgång till kan påverka tankar, funderingar och hur långt man är kommer i arbetet med sig själv. G.H Mead, förespråkare av språkets betydelse, påstår för att bli självmedveten krävs det att man har tillgång till språkets alla former. Här gäller inte bara det verbala utan också det kroppsliga, d.v.s. symboliska koder.
Skolans betydelse bör inte vara det avgörande vid gymnasievalet, anser vi, men vi inser också den informativa påverkas makt, som teoretikern Festinger skriver om. Genom att ta del av andra människors sanningar t.ex. kompisars och syskons, minskar vi vår osäkerhet och känner tillhörighet.
För att knyta an till vårt syfte och en av våra frågeställningar var vi intresserade av var och /eller vem eleverna fått den information ifrån om gymnasiet som varit till hjälp i deras preliminära val. Mer än hälften, 58%, har fått den från en studie- och yrkesvägledare. Med tanke på dagens IT blev vi förvånade över att bara 19% sökt information därifrån. Svaren är dock lite svåra att tolka och inte helt rättvisa då flera elever svarat på mer än ett alternativ. Vi borde ha varit tydligare i frågeformuläret, men vi tycker ändå att svaren har gett oss mycket. Det är ju trots allt vanligt att man bearbetar och vill ha information från flera källor innan man fattar ett beslut. En beslutsprocess måste få ta tid eftersom det inte bara är beslutet som ska fattas utan en fråga om att komma till självinsikt. En del tar lång tid på sig medan andra kan gå igenom denna process ganska snabbt, vilket har att göra var man befinner sig. Lars-Gunnar Lundh skriver i boken ”Kognitiv psykologi”27om denna beslutsprocess. I fas ett gallrar
tonåringarna i all information de fått om sitt gymnasieval. Detta för att få ett grepp om vad det handlar om. De väger för och nackdelar. I fas två har de gallrat klart och hittat ett lämpligt alternativ för att kunna göra ett preliminärt val. För eleverna i åk 9 sker detta i ett preliminärt gymnasieval innan jul. I fas tre bearbetas valet och man testar om det håller för ett slutgiltigt beslut. Här vill man övertyga sig själv om att man gjort rätt val. Eleverna har nu haft hela juluppehållet på sig att tänka, ventilera och testa om deras val känns rätt. Om inte valet känns rätt är det nu hög tid för ett omval och detta sker, i vårt fall, i februari månad. I fjärde och sista fasen handlar det om att tona ner det negativa i de alternativ man valt för att övertyga sig själv att det gjort rätt val. Man jämför med alternativ som är mer negativa och därmed förstärks det vald alternativet. För att eleverna ska kunna gallra, tror vi, gäller det att informationen från studie- och yrkesvägledaren varit tydligt och att eleverna minns den. Men även att eleverna ska våga stå emot grupptrycket och kompisarnas val. T.ex. klarar jag att börja ensam på en ny skola?
Att så många elever anser sig fått information från studie- och yrkesvägledare, tolkar vi som att studie- och yrkesvägledaren i vår undersökning gjort ett bra jobb, då denne lyckats nå ut till eleverna och fånga dem “där de är”. Internet har troligtvis använts som ett komplement. Vi tror att eleverna föredrar personlig information och fysiskt närvarande samtal i viktiga sammanhang.
Oavsett var eller av vem de fått informationen ifrån, ansåg 90% att den gjort dem säkrare i sitt beslut.
Rogers menar att tonåringarna är beroende av att kunna göra egna val, av frihet och personligt ansvar, men för att nå dit måste föräldrarna ge tonåringarna respekt och uppskattning på ett ärligt sätt.
Detta anser vi vara en av de viktigast uppgifterna en förälder har för att tonåringen ska kunna klara sig i dagens postmoderna samhälle.
Den sista frågan i vår enkät lämnade vi öppen för elevernas egna tankar och funderingar om vad de ansåg vara viktigast inför framtiden. Precis som vi hoppades fick vi många svar. Svaren skilde sig inte så mycket åt utan var väldigt lika. De flesta eleverna ansåg att pengar och ett bra jobb var viktigast för dem i framtiden. Ett bra jobb med bra lön återkommer som svar på flera frågor i enkäten. Enstaka elever har svarat annat, så som familj, kompisar, fritidsintresse, m.m. Vad är framtid? Vi tidsbegränsade inte vad vi menade med framtid (vi angav inte år eller skala) i frågan, utan eleverna fick tolka fritt och svara utifrån vad som är framtid för just dem. Framtid kan för någon innebära några år, medan någon annan anser att framtiden är om 10-15 år.