I kapitlet nedan presenteras analys av studiens resultat. Redovisning av analys utgår ifrån likheter, skillnader och mönster i insamlad empiri. Analysen utgår från studiens tre övergripande frågeställningar. Vi kommer att analysera med utgångspunkt i kapitlen teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.
8.1 Hur tänker lärare om den fysiska lärmiljön i klassrummet?
Resultaten av studien visar att majoriteten av lärarna tycker att en fysisk lärmiljö är en plats där alla elever har en möjlighet att lära. Alla sex lärare som intervjuats var överens om att en god fysisk lärmiljö är en plats som är lättillgänglig och enkelt går att möblera om. Exempelvis om eleverna skall arbeta i grupp eller enskilt. Detta kan ses i relation till tidigare forskning, där forskningscirkeln i God inkluderande lärmiljö (2019) menar att en inkluderande fysisk lärmiljö ser till att eleverna både kan arbeta individuellt och i grupp. Utifrån de resultat vi fått av insamlad empiri ser vi att det är en av sex lärare som valt att möblera klassrummets bord i form av en cirkel. Samtliga sex klassrum saknar helt en gemensam samlingsyta, i form av exempelvis en matta på golvet. Vilket inte går helt i linje med Strandbergs (2006) resonemang om att möbleringen i klassrummet bör formas i en cirkel för optimalt lärande. Både Strandberg (2006) och forskningscirkeln God inkluderande lärmiljö (2019) tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket menas att eleverna lär sig bäst i grupp och i samverkan med varandra. Samtliga av lärarna som intervjuats har dock valt att placera eleverna bredvid varandra, vilket Tegström & Jedeskog (2014 & 2007) lyfter fram som ett viktigt villkor för lärande i resultatet av sina studier. Alla klassrum vi studerat utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då större delen av eleverna sitter placerade bredvid en bordskompis eller i grupp, men möjligheten till enskilt arbete finns i vardera klassrum. Möbleringen i klassrumsmiljön har sett olika ut i Tegströms (2014) studie, där både enskilt och arbete i grupp har prövats. Precis som denna studie, forskningscirkeln God inkluderande lärmiljö (2019) och Tegströms (2014) resultat visar är att utformandet av klassrummets möblering kan se olika ut, men att möjligheten till enskilt arbete och i grupp förekommer.
Vi drar slutsatsen att dagens klassrum influerats i hög grad av Vygotskijs tankar om lärandemiljö.
Det som åsyftas är att lärarna under intervjutillfällena talat om många av de infallsvinklar som Strandberg (2006) lyfter fram som viktiga i utformningen av klassrummet. Samtliga lärare som intervjuats uppger att de har placering av eleverna i åtanke när de talar om tillgänglig fysisk lärmiljö.
Lärarna tänker både på hur de skall placera eleverna i förhållande till varandra men också för att ytan i klassrummet skall bli så framkomlig och tillgänglig som möjligt. Det skall inte bli för trångt och samtidigt skall möbleringen lätt gå att flytta om från enskilt arbete till grupparbete. Begreppet interaktion nämner Strandberg (2006) vilket skulle kunna ses i relation till lärarnas tankar om placering i klassrummet. Lärare 4 uppger att eleverna skall placeras så att de ser tavlan och kan
interagera med läraren under genomgångar, något som Strandberg (2006) menar är en viktig del av interaktion.
Utifrån Strandbergs (2006) begrepp aktivitet analyserades vad eleven kan tänkas och inte kan tänkas utföra i klassrumsmiljön. Genom de observationer som utförts visar det sig att alla klassrum saknar tillgängliga aktivitetsytor som exempelvis en samlingsmatta där eleverna kan ha boksamtal eller genomföra lekar tillsammans. Klassrum 4 hade dock placerat sina bord i formen av ett U, vilket gjorde att eleverna lättare kunde se varandra i ögonen förutom de fyra elever som placerats i mitten av U:et. Klassrummet hade också en liten soffa/läshörna i klassrummet som eleverna kunde använda vid behov. De övriga klassrummen som observerats visade på att eleverna fick utföra alla typer av uppgifter vid sin plats.
Vidare nämner Strandberg (2006) begreppen utvecklingshopp och kreativitet, utifrån observationerna skulle man eventuellt kunna tolka in att samtliga klassrum inte bjuder in till kreativitet eller utvecklingshopp i någon större utsträckning. I åtanke är då att rummets fysiska lärmiljö inte har lek och lärstationer eller material framme som bjuder in eleverna till lärande. Skola A har pennlådor på borden som eventuellt skulle kunna leda till kreativt skapande, men inte i så stor utsträckning till nytänkande. Skola B har pennskrin i elevernas hurtsar vilket förmodligen kan leda till att eleverna inte kan vara lika kreativt skapande i stunden. Ingen av de observerade klassrummen har en avskild yta för skapande eller lek.
Tre av sex lärare nämner att konkreta hjälpmedel är viktigt att ha tillgång till i klassrummet för en tillgänglig fysisk lärmiljö. Exempelvis nämner lärarna att skärmar för att skärma av och teknik som iPads och Smart Board är konkreta hjälpmedel som underlättar i den fysiska lärmiljön. Vilket kan ses i relation till Säljö (2014) och Strandberg (2006) där författarna utgår från Vygotskijs tankar om lärande. Vygotskij menar att artefakter, konkreta hjälpmedel, underlättar för elevers inlärning (Säljö, 2014, s. 233-234). Konkreta hjälpmedel nämns också som en viktig faktor för att göra undervisningen tillgänglig för eleverna i en God inkluderande lärmiljö (2019). Forskningscirkeln lyfter fram att eleverna skall kunna se konkret hur länge de förväntas arbeta under lektionstid, vilket går i linje med observationsschemats resultat som visar att samtliga klassrum har tillgång till en Time Timer där eleverna lätt kan hålla koll på tiden.
8.2 Hur anser lärare att elevers lärande främjas av en välplanerad fysisk lärmiljö?
Resultatet av den insamlade empirin visar att sex av sex lärare anser att en välplanerad klassrumsmiljö är en miljö som är tillgänglig för alla och alla får möjlighet att lära sig. Vilket kan jämföras med det forskningscirkeln God inkluderande lärmiljö (2019) lyfter om att undervisningen i klassrummet skall vara anpassad utifrån elevernas kunskapsnivå. Vidare nämns det att en tillgänglig
fysisk lärmiljö skall syfta till att eleverna blir sedda och hörda, samt upplever tillhörighet. De anpassningar som kan utläsas av den insamlade empirin är att lärarna har elevernas behov i åtanke när de utformar den fysiska klassrumsmiljön, vilket återigen stämmer överens med Strandbergs (2006) begrepp interaktion som analyserats och diskuterats ovan. Exempelvis har lärare 2 placerat ett antal elever långt bak med överblick över klassrummet, då dessa elever har behov av kontroll för att kunna lära. Lärare 4 talar istället om en elev med nedsatt hörsel, som behöver sitta med ljuset i ryggen för att kunna läsa läppar utan att bli bländad av solljus. De övriga fyra lärarna hade gjort liknande överväganden för att ta hänsyn till elevers olika behov. Detta stämmer överens med vad de intervjuade lärarna uppgivit och vad som observerats. Lärare 3 nämner uttryck som visuellt buller, och hur det kan bli till ett hinder i undervisningen. Till exempel har lärare 3 gjort överväganden som att sätta tapet på insidan av skåpen för att eleverna inte skall kunna se in och störas av det visuella i skåpen. Lärare 4 yttrar ordet ”intryckssanera” i sin intervju och fortsätter
”… jag försöker undvika massa olika färg, former och intryck.”. I den forskningsstudie som Holmberg & Lindell (1993) gjort visar resultatet att barn uppskattar en fysisk lärmiljö med mycket färg och form vilket motsäger de resultat som denna studies resultat visar, då lärarna uppgivit att eleverna bör vistas i ett intryckssanerat klassrum. Fortsatt nämns det i Holmbergs & Lindells (1993) studie att elever uppskattar den del som är renoverad och är mindre positiva till den del som är sliten och trasig. Holmbergs & Lindells (1993) studie kan ses i relation till lärare 1 och 3 intervjusvar där de nämner att slitna väggar och möbler kan bli ett hinder i elevers lärande. För att citera lärare 1 ”…det är inte sjyst mot eleverna då det är deras arbetsmiljö och min.” och citerat lärare 3 ”…om man ser mer till det visuella och inte bara det estetiska så kan eleverna störas av borrhål tillexempel, då de möjligtvis funderar över vad som suttit där innan istället för att fokusera på undervisningen.”.
Fortsatt nämner samtliga lärare att de försökt minska det visuella bullret genom att plocka ned sådant som kan bli ett störningsmoment för eleverna, fokus är på ordning och reda. En slutsats som kan dras med stöd av forskningscirkeln God inkluderande lärmiljö (2019) är att ordning och reda i den fysiska lärmiljön är viktigt för elevers lärande.
8.3 Hur uppfattar elever att deras fysiska lärmiljö ser ut och hur skulle de vilja att den såg ut?
Schürer (2006) beskriver i sin avhandling att elevers inflytande är viktigt men dock väldigt begränsat. Detta kan ses i relation till resultatet av denna studie där intervjuade lärare och elever är överens om att eleverna inte är speciellt delaktiga i utformandet av deras fysiska lärmiljö.
Skolinspektionens text Din rätt i skolan (2019) som nämnts i det inledande kapitlet, säger dock emot resultatet och Schürers (2006) forskning.
Eleverna nämner att de ibland får önska placering i klassrummet, alternativt vem de vill sitta bredvid. Lärare 4 redogör för att eleverna skall vara delaktiga i flytten av möblerna eller städning men för att citera vad lärare 4 uppger om elevernas delaktighet av den fysiska lärmiljön ”… de vet
vad som är bäst för bara dem, men jag vet vad som är bäst för alla. Jag ser till hela gruppen.”.
Schürer (2006) Strandberg (2006) Holmberg & Lindell (1993) och Skolinspektionen (2019) menar å ena sidan att den fysiska lärmiljön skall utformas i samverkan mellan lärare och elev, å andra sidan pekar de resultat i denna studie på att lärare och elever inte alltid samverkar när det gäller utformandet av den fysiska lärmiljön.
Gruppintervjuerna med eleverna visade på att arbetsro var den faktor som eleverna tyckte var allra viktigast för en fungerande fysisk lärmiljö. I relation till elevernas svar menade lärarna också att arbetsro är en viktig faktor att ta hänsyn till i valet av elevernas placering.
Utifrån observationsschemat går det att utläsa att klassrummen är sparsamt inredda när det gäller färg och form. Även resultat av intervjuver med lärarna visar på att de har minskat det visuella bullret. När eleverna fick svara på hur de vill att klassrummet skall se ut svarade en elev i grupp 4
”… så skulle det vara lite mer färger och lite modernare” vilket kan ses i relation till Holmberg &
Lindells (1993) studie där eleverna också uppgav att färg och form var viktigt för en god fysisk lärmiljö. Både citatet ur denna studie och resultatet från Holmberg & Lindell (1993) studie säger dock emot de åsikter som lärarna uttryckt under intervjutillfällena. Lärarna ansåg att för mycket färg och form kan hindra elevers lärande.
När man jämför lärarnas svar med elevernas ser man en tydlig röd tråd. Både lärare och elever anser att en god fysisk lärmiljö är ett klassrum med arbetsro och möjlighet till lärande. Dessa tankar delas även med tidigare forskning som gjorts inom ämnet fysisk lärmiljö. Utifrån resultatet av observationsschemat anses inte elevernas ålder avspegla sig i den fysiska lärmiljön, då klassrummen var utformade på ett likartat sätt. Exempelvis hade båda klassrummen hjälp av en Time Timer och tydlig tavelstruktur över dagens schema. Utifrån lärarnas intervjusvar och observationer tolkades behovet av bildstöd bero på om lärarna ansåg att de hade svagare elever i klassen som behövde stöd. Ansåg lärarna inte att behovet fanns, fanns heller inte bildstöd till schemat uppsatt på tavlan.