Syftet med denna studie är att analysera vad som kännetecknar goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer i triathlon enligt specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier. I detta kapitel kommer den empiri som presenteras i resultatkapitlet att analyseras och diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och utifrån tidigare forskning.
Resultatdiskussion
Organisation, kultur och materiella resurser
Specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier diskuterar betydelsen av att ha en gemensam värdegrund och tydliga mål, både på kort och lång sikt. Respondenterna betonar särskilt vikten av att samarbeta och utbyta kunskap och erfarenheter med andra tränare och lärare på skolan. Detta samarbete menar några av respondenterna hamnar på eget ansvar då arbetsmiljön inte gör detta samarbete och kunskapsutbyte självklart, medan andra
respondenter upplever att de har goda förutsättningar för detta. Denna beskrivning stämmer överens med resultaten från Henriksen, Stambulova och Roessler (2010) där man betonar vikten av ett samarbetsinriktat klimat och en organisation som har ett tydligt
värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheten. Specialidrottslärarna i triathlon talar om tydliga visioner, en väl förankrad värdegrund och en “röd tråd” som inte ger utrymme för “egna race” i skolans organisation. De talar om ett gemensamt långsiktigt arbete med fokus på utveckling istället för kortsiktiga resultatmål. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) menar att det är viktigt med en ledning som ansvarar för kulturskapandet med värdegrundsarbete och tydliga visioner. Detta ansvar menar de är avgörande för att kontinuerligt kunna bedriva och bibehålla en god idrottslig utvecklingsmiljö under lång tid, en så kallad “positiv tröghet”. Respondenterna i denna studie talar om vikten av tydligt arbete kring visioner och värdegrund från skolans ledning för att skapa förutsättningarna för den ”positiva trögheten” och det gemensamma arbetet i skolmiljön.
Respondenterna är överens om att de materiella resurserna är viktiga för deras miljöer och för elevernas idrottsliga utveckling. Man betonar att ändamålsenligheten och tillgängligheten är
miljöerna, men respondenterna är samstämmiga angående värdet i tillgängliga faciliteter både under och efter skoltid. Resultatet i denna studie pekar på att tillgänglighet till simbassäng, trafikfria och säkra vägar för cykling samt lämpliga naturområden för löpning korrelerar med den stadsstorlek som triathlongymnasiet är beläget i. Den skolmiljö med till synes sämst tillgänglighet finns i en storstad, medan de skolmiljöer med god tillgänglighet till
idrottsfaciliteter finns belägna i mindre städer.
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) beskriver att faciliteterna och utrustningen både behöver vara ändamålsenliga och tillgängliga. Att enkelt kunna ta sig till faciliteterna och att kunna bedriva ordinarie verksamhet som såväl kompletterande träning anses viktigt.
Den höga träningsvolym som sporten triathlon kräver samt behovet av flera olika faciliteter för att kunna bedriva samtliga tre grenarna, simning, cykling och löpning, kan vara en faktor som innebär ett högre krav på ändamålsenliga och tillgängliga faciliteter i jämförelse med andra idrotter.
Eriksson (2001) framhåller betydelsen av ändamålsenliga och tillgängliga faciliteter. Eriksson (2001) belyser tillgängligheten till faciliteterna som en central del när det kommer till att kombinera idrott med studier. Denna aspekt pratar specialidrottslärarna om då de beskriver hur de arbetar med att schemat för eleverna ska fungera när det handlar om att träningen ska passa med skolschemat samtidigt som det ska stämma med tillgängligheten till de olika träningslokalerna.
Sociala faktorer
Att ha en träningsgrupp där eleverna hjälper varandra med sparring och att vara goda förebilder för varandra beskriver respondenterna som viktigt av flera olika anledningar. För några av respondenterna handlar det mycket om att ge eleverna förutsättningar till att träna
För andra respondenter utgör gruppen i huvudsak en social funktion där de äldre eleverna kan vara de yngres förebilder genom att kontinuerligt träna och ha god attityd till övriga i miljön och följa den värdegrund som finns där. De visar, genom sitt sätt att vara, att man kan nå idrottslig framgång i den specifika skolmiljön vilket skapar en trygghet och en tro på det långsiktiga arbetet bland de yngre eleverna.
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) skriver om att träningsgruppen har en påverkan på miljön på flera olika sätt. Dels tränings- och tävlingsspecifikt med sparring, dels hur
gruppklimatet kan påverkas av de mer etablerade utövarna i sina roller som förebilder för de yngre i gruppen. Detta kan uttryckas i att “framgång föder framgång”. Varför svaren skiljer sig åt bland respondenterna angående vilka sociala funktioner träningsgruppen har kan bero på hur man som specialidrottslärare uppmärksammar, och vilken kompetens man har kring, träningsgruppens påverkan. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) menar nämligen att avgörande för hur väl en träningsgrupp fungerar beror mycket på coachernas/tränarnas kompetens och förståelse kring detta.
Respondenterna är eniga om att helheten kring eleverna med skola, idrott och familj behöver fungera för att skapa möjligheterna för varje elevs idrottsliga utveckling. De pratar om att de som specialidrottslärare har en viktig roll angående elevernas helhet då de ser eleverna dagligen och har kontakter till föräldrar, skola och stödapparater såsom kostrådgivning, idrottspsykolog, sjukgymnastik med mera. Precis som i diskussionen kring faciliteter så är ändamålsenlighet och tillgänglighet centrala faktorer även när det kommer till den sociala stödapparaten. Fahlström m.fl (2015) skriver att tränarna har en viktig roll i den idrottsliga miljön då de har möjlighet att skapa en god struktur mellan idrottarna och familj och skola. Detta stämmer väl överens med specialidrottslärarnas uppfattning om deras roll som tränare i skolmiljön där de beskriver sin betydande roll för elevernas helhet kring de sociala faktorerna.
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Specialidrottslärarna har olika erfarenheter och utbildningar som innebär olika kompetenser. Några av respondenterna betonar betydelsen av att ha en bred idrottslig kunskap med egna erfarenheter som aktiv utövare medan andra betonar betydelsen av att ha den pedagogiska kompetensen för att kunna nå ut till eleverna. Specialidrottslärarna är samstämmiga i att en
helheten vad gäller idrott och studier och allt runt omkring. Flera av dem betonar att deras roll som förebilder och sätt att vara kring eleverna kan vara än viktigare än kompetensen i sig. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) beskriver på liknande sätt att tränarnas inställning och tränarfilosofi kan vara minst lika värdefullt jämfört med idrottslig och pedagogisk kompetens för de aktiva.
Respondenterna uttrycker på flera olika sätt hur de, med deras kompetens och erfarenheter, påverkar den idrottsliga utvecklingsmiljön i skolan. Faciliteter och utrustning och hur de nyttjas påverkas av vilka möjligheter specialidrottslärarna ser kring dessa.
Organisationskulturen, menar respondenterna, påverkas mycket av hur de som
specialidrottslärare verkar i miljön. Detta uttrycks bland annat med att det inte nödvändigtvis är vare sig den idrottsliga eller pedagogiska kompetensen som är avgörande i sammanhanget utan mer vilken filosofi och vilken typ av förebild man är kring eleverna. Det holistiska perspektivet kring eleverna är ofta förekommande bland respondenterna. De menar att de upplever sig ha en viktig roll i utvecklingen av relationer mellan de aktiva, föräldrar, skola och idrotten. När det kommer till specialidrottslärarnas kompetenser så handlar det enligt dem att se helheten kring eleverna och anpassa sitt arbete utefter vad de ser för att på så sätt
utveckla eleverna på bästa sätt inom idrotten.
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) menar att coachen kan betraktas som en viktig kärna som har en stor inverkan på övriga andra faktorer som påverkar utvecklingsmiljön vilket stämmer överens med resultatet i denna studie. Kompetensen bland tränarna är viktig. Denna kompetens behöver nödvändigtvis inte vara bundet till en och samma person. Det kan snarare vara en fördel att ha kompetensen utspridd på flera personer i miljön vilket kan öppna
möjligheterna för samarbete och kunskapsutbyte sinsemellan. Detta samarbete och
kunskapsutbyte är något respondenterna uttrycker som meningsfullt för dem och deras miljö. Några av respondenterna menar att detta samarbete faller sig naturligt tack vare en
Metoddiskussion
Denna studie kan betraktas som tillämpad forskning så som beskrivs i Vetenskapsrådet (2017). Studien gjordes i syfte att söka ny kunskap inom området och bidra med information till deltagarna i undersökningen, andra aktiva aktörer inom olika triathlonverksamheter och även till andra specialidrotter på gymnasier i landet vilket innebär att studiens karaktär kan liknas vid en tillämpad forskning. En viktig aspekt att nämna är att denna studie inte är styrd av någon utomstående aktör. Detta är en aspekt som stärker studiens validitet. Studien undersöker alltså det som avses att undersökas i största möjliga mån. För att hålla hög validitet under intervjuerna användes samma intervjumall under samtliga intervjuer och respondenterna guidades till de relevanta samtalsämnena.
Att tolka data kan vara problematiskt då olika individer gör olika tolkningar vilket kan leda till olika slutsatser (Allwood & Erikson, 2017). För att minska risken för detta har alternativa tolkningar ställts mot varandra för att göra det möjligt att se vilken tolkning det finns bäst argumentationer för. På så sätt höjs kvalitéten på den tolkade datan och där med stärks resultatets och hela studiens reliabilitet. Inspelningen av intervjuerna stärker reliabiliteten av undersökningen (Patel & Davidson, 1994). Detta eftersom inspelning gör det möjligt att analysera respondenternas svar gång på gång vilket innebär en minskad risk för
misstolkningar.
En styrka med denna studie är den geografiska spridningen bland de undersökta individerna. De arbetar på helt olika platser i landet och har olika erfarenheter angående miljöer, elever, kolleger och så vidare. Urvalet är, som tidigare nämnt, samtliga aktiva specialidrottslärare på landets triathlongymnasier vilket innebär att urvalet är representativt och giltiga slutsatser kan göras utifrån de presenterade resultaten. Huruvida studien är generaliserbar till exempelvis andra idrotter är svår att påvisa. Tidigare undersökningar visar att goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer kan skilja sig åt beroende på idrott och plats (Fahlström m.fl, 2015; Fahlström, Glemne & Linnér, 2016; Henriksen, Stambulova & Roessler, 2010; Côté & Vierimaa, 2014).
Slutsatser
Specialidrottslärarnas uppfattning av vad som kännetecknar goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer i triathlon på landets triathlongymnasier stämmer i stor utsträckning överens med hur goda utvecklingsmiljöer beskrivs i andra idrotter ute i föreningar och idrottsklubbar av Fahlström, Glemne och Linnér (2016).
Organisation, kultur och materiella resurser
Skolan präglas av gemensam värdegrund, tydliga och långsiktiga mål samt delaktighet och gemenskap. Skolan erbjuder ändamålsenliga och tillgängliga faciliteter och utrustning för träning. Tillgängligheten betonas som särskilt viktig bland specialidrottslärarna.
Sociala faktorer
Träningsgruppen är av stor betydelse för eleverna angående sparring i tränings- och
tävlingssammanhang och i kontinuitet i den dagliga träningen. Eleverna kan vara varandras förebilder och på så sätt föra vidare gruppens kultur och visa att långsiktigt arbete ger resultat. ”Framgång föder framgång.” Helheten kring eleverna behöver fungera och då är ett socialt skyddsnät viktigt med goda relationer till skola, familj och vänner. Även en fungerande stödapparat kopplat till eleverna med sjukgymnastik, mental rådgivning, kostrådgivning med mera uppmärksammas. Det holistiska perspektivet betonas bland specialidrottslärarna.
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Specialidrottslärarna fyller en viktig funktion då de har en inverkan på samtliga faktorer kring skolan och idrotten som på ett eller annat sätt påverkar eleverna. En bred kunskap av både idrottslig och pedagogisk karaktär krävs för att kunna göra ett bra arbete.