Goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer i triathlon
En analys av vad specialidrottslärarna på landets
triathlongymnasier anser kännetecknar en god idrottslig
utvecklingsmiljö
Abstract
Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer enligt specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) och deras beskrivning av goda idrottsliga utvecklingsmiljöer användes som teoretiskt ramverk och insamlingen av empiri gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med samtliga fyra specialidrottslärare på landets
triathlongymnasier. Ljudfilerna från intervjuerna transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Resultatet i denna studie diskuteras utifrån områdena ”organisation, kultur och materiella resurser”, ”sociala faktorer” och ”coachernas idrottsliga och pedagogiska
kompetens” som presenteras i Fahlström, Glemne och Linnér (2016). En ytterligare faktor som framkommer i resultatet i denna studie är stadsstorlekens inverkan på tillgängligheten av faciliteter och där med stadsstorlekens inverkan på idrottsmiljön i skolan. Som slutsats
framhåller denna studie det holistiska perspektivet kring de sociala faktorerna som centralt för att eleverna ska ha goda förutsättningarna för att utvecklas inom idrotten i skolmiljön och uppnå målen för ämnet specialidrott. Även specialidrottslärarnas inverkan på samtliga faktorer kring en god idrottslig utvecklingsmiljö på triathlongymnasierna lyfts som särskilt betydande.
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Syfte och frågeställning ... 5
Bakgrund ... 7 Ämnet Specialidrott ... 7 Idrotten triathlon ... 8 Tidigare forskning... 10 Internationell forskning ... 10 Nationell forskning ... 13 Teoretiskt perspektiv ... 15 Metod ... 18 Urval ... 18 Datainsamling ... 19 Genomförande ... 20 Bearbetning av data... 20 Etiska överväganden ... 21 Resultat ... 22
Organisation, kultur och materiella resurser ... 22
Sociala faktorer ... 26
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens ... 28
Analys och diskussion ... 30
Resultatdiskussion ... 30
Organisation, kultur och materiella resurser ... 30
Sociala faktorer ... 31
Förord
Hösten 2020 fick jag möjligheten att börja arbeta som specialidrottslärare i triathlon på gymnasiet i Upplands Väsby. Uppsatsen skrevs under hösten/vintern 2020 vilket innebar att jag själv hade erfarenheter av att arbeta i en idrottslig utvecklingsmiljö i triathlon som specialidrottslärare. Personliga erfarenheter kan innebära både för- och nackdelar för en uppsats. Jag hade ett reflekterade förhållningssätt kring mina
erfarenheter och värderingar för att i största möjliga mån behålla en objektivitet och ett öppet sinne under hela uppsatsprocessen.
Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Daniel Bjärsholm och Filip Andersson på Linnéuniversitetet i Växjö som med stort engagemang varit en viktig del i denna
uppsatsprocess. Jag vill även tacka specialidrottslärarna som med öppen famn bjudit in och bidragit till intressanta intervjuer.
Inledning
Hur kommer det sig att en friidrottsklubb som IFK Växjö år efter år kan producera friidrottare på nationell och internationell elitnivå? Eller att en liten by som Tärnaby fostrat flera av historiens mest framgångsrika alpina skidåkare? Eller att bandyklubben Åby Tjureda, en tätort i Växjö kommun med knappt 400 invånare, kan ha ett seniorlag i Elitserien? Handlar det enbart om tillfälligheter eller har dessa föreningar något gemensamt? Fahlström, Glemne och Linnér (2016) skriver att en god idrottslig utvecklingsmiljö kännetecknas av en miljö som kontinuerligt fostrar utövare som når nationell och internationell nivå. Utövarna blir alltså inte framgångsrika av sig själva, utan de påverkas av den miljö de verkar i.
Undervisningen i ämnet specialidrott på gymnasieskolorna syftar till att eleverna ska utveckla den idrottsliga förmågan samt utveckla ett etiskt och holistiskt förhållningssätt till idrotten (Skolverket, 2015). Ämnet specialidrott introducerades i skolverksamheten i slutet av 70-talet och idrotten triathlon har varit valbart sedan 1993. Under de senaste åren har antalet
gymnasium som erbjuder ämnet specialidrott i triathlon gått från ett enda triathlongymnasie till att det i skrivande stund finns totalt fem i antal (Svensk triathlon, 2020). Denna utveckling innebär flera nya triathlonmiljöer i skolverksamheten. Utvecklingen är en anledning till att denna studie genomförs, med syfte att belysa, öka och sprida kunskapen om goda idrottsliga utvecklingsmiljöer på landets triathlongymnasier och där med ge eleverna än bättre
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att öka och sprida kunskapen kring goda idrottsliga utvecklingsmiljöer på landets triathlongymnasier och där med ge eleverna goda
förutsättningar under gymnasiestudierna i ämnet specialidrott. För att besvara studiens syfte intervjuades specialidrottslärarna på samtliga triathlongymnasier i landet vars svar
analyserades gentemot tidigare studier kring goda idrottsliga utvecklingsmiljöer.
• Vad anser specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier kännetecknar en god idrottslig utvecklingsmiljö i triathlon?
Bakgrund
Ämnet Specialidrott
Ämnet specialidrott har erbjudits på landets gymnasieskolor sedan år 1977/78
(Riksidrottsförbundet, 2009). Ämnet var då endast tillgängligt för de elever som blivit
antagna till de få gymnasier som fanns i landet. Dessa gymnasier, med ensamrätt att undervisa i ämnet specialidrott, fanns på tolv orter i tio olika idrotter och hade ungefär 1300 elever under början av 90-talet (Riksidrottsförbundet, 2009). År 1994 infördes en ny läroplan (Lpf 94) vilket bland annat innebar att samtliga gymnasieskolor fick möjlighet att undervisa i ämnet specialidrott (Ferry & Olofsson, 2009). Ferry och Olofsson (2009) menar att den fria skolreformen, som bland annat innebar en konkurrenssituation mellan skolorna om eleverna, resulterade i att ämnet specialidrott användes för att locka till sig elever vilket medförde en markant ökning av antalet specialidrottsstuderande elever. Läsåret 2019/20 fanns ca 9000 elever som läste ämnet specialidrott på Sveriges gymnasier (Utbildningsdepartementet, 2020).
Riksidrottsförbundet (2020) skriver att det idag finns två olika möjligheter för ungdomar som under gymnasietiden vill kombinera en elitidrottssatsning med studier. Den ena är på
riksidrottsgymnasium (RIG) och den andra är på nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Skillnaden mellan RIG och NIU är bland annat att RIG-eleverna har möjlighet till
inackorderingsstöd och att RIG har ett högre krav på socialt omhändertagande av eleverna. Ett krav som kan handla om boende och såväl studiemässiga som idrottsliga aspekter. RIG är riksrekryterande medan NIU främst har ett lokalt/regionalt upptagningsområde och där med inget inackorderingsstöd. RIG har som syfte att utveckla eleverna mot internationell elit medan NIU är mot nationell elitnivå (Riksidrottsförbundet, 2020).
triathlon (2020). Under de senaste åren har antalet gymnasier som erbjuder ämnet
specialidrott i triathlon ökat från att endast finnas i Motala till att det i dag finns totalt fem i landet (Svensk triathlon, 2020). Denna utveckling innebär att flera nya triathlonmiljöer i skolverksamheten tillkommit. Utvecklingen är en anledning till att denna studie genomförs i syfte att belysa, öka och sprida kunskapen om goda idrottsliga utvecklingsmiljöer i triathlon. En ytterligare anledning till att denna studie är viktig är på grund av de villkor idrotten i sig ställer på de verksamma.
Idrotten triathlon
Triathlon som idrott ställer höga fysiologiska krav på utövaren då grenarna simning, cykling och löpning ska bemästras för att nå framgång (Schabort, Killian, Gibson, Hawley & Noakes, 2000). Kravprofilen för triathlon innebär höga krav på utövarna och den miljö de verkar i vilket nu leder oss tillbaka till ämnet specialidrott och dess syfte.
Undervisningen i ämnet specialidrott ska syfta till att eleverna utvecklar den idrottsliga förmågan samt ett holistiskt och etiskt förhållningssätt till idrott och den egna idrottskarriären (Skolverket, 2015).
Landets idrottsutbildningar på gymnasienivå i allmänhet och landets triathlongymnasier i synnerhet är alltså miljöer under utveckling. Denna utveckling leder oss in på hur
undervisningen, och dess miljö, i ämnet specialidrott ska ge eleverna förutsättningarna att på bästa sätt utvecklas som elitidrottare och uppfylla ämnets huvudsyfte och de kunskapskrav som ställs på dem.
Vad är då betydelsefullt för idrottsmiljöer när det handlar om att utveckla framgångsrika elitidrottare? Fahlström, Glemne och Linnér (2016) undersökte detta i 12 stycken
idrottsföreningar och besvarar frågan med att betona områden som “Organisation, kultur och materiella resurser”, “sociala faktorer” samt “coachernas idrottsliga och pedagogiska
kompetens”. Vidare ger författarna rekommendationer om att ytterligare undersökningar behövs inom flera idrottsmiljöer. En viktig aspekt är att man inom varje utvecklingsmiljö, som exempelvis landets triathlongymnasier, behöver reflektera och ta ställning till hur man ser på denna fråga. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) undersökte alltså vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer i föreningar och klubbar. Denna studie
kommer göra liknande undersökning med skillnaden att den idrottsliga utvecklingsmiljön i detta fall utgörs av fyra stycken triathlongymnasier.
Tidigare forskning
Kapitlet kommer här delas in i internationell och nationell forskning kring atleters väg till idrottslig framgång där idrottsmiljön är en central del. Indelningen görs på grund av den skillnad idrottsmiljöer innebär nationellt kontra internationellt. Exempel på detta är High School i USA, motsvarigheten till våra svenska gymnasier, där en idrottsprofil ofta innebär att eleverna både tränar och tävlar med High School-laget under och efter skoltid där man inte tillhör någon ytterligare idrottsklubb/förening (Go to the US, 2020). Detta i jämförelse med Sveriges modell av en idrottsprofil kopplad till gymnasiet, som är unikt i sitt slag, där idrott efter skoltid sker i andra föreningsverksamheter vilket innebär att definitionen av en idrottslig utvecklingsmiljö kan variera nationellt och internationellt. Det finns dock ytterst få studier som undersöker idrottsmiljöer kopplade enbart till skolan. Mycket av den tidigare forskning som gjorts handlar om idrottsmiljöer generellt, där man i flertalet studier presenterar skolan som en påverkbar faktor. Den tidigare forskningen som presenteras här nedan handlar i månt och mycket om vägarna till idrottslig framgång där den idrottsliga miljön är av betydelse. Idrottsliga miljöer finns nu, som presenterat i inledningen och bakgrunden, på flertalet gymnasier runt om i landet med över 9000 utövande elever. På så vis är den tidigare
forskningen kring idrottsliga miljöer i föreningar och idrottsklubbar relevanta och intressanta att studera och relatera till även vid undersökningar av idrottsliga miljöer i skolverksamheten.
Internationell forskning
Côté och Vierimaa (2014) beskriver modellen “The developmental model of sport participation” (DMSP-modellen) vilket är en frekvent använd modell som beskriver i huvudsak två vägar till idrottslig framgång (elite performance). Dessa vägar är tidig
idrottsspecialisering och satsning eller en mer lekfull och spontan väg till elitidrotten genom “sampling” (att utöva flera olika idrotter för att i ett senare skede specialisera sig). Inte sällan ställs dessa två vägar mot varandra i diskussionen om hur man på bästa sätt når idrottslig framgång. DMSP-modellen är tydlig i teorin med två konkreta vägval man som ung idrottare kan/påverkas till att göra i syfte att nå idrottslig framgång (Elite performance) som senior (se figur 1).
Figur 1. The developmental model of sports participation (Cote et al, 2007)
Den syn som Côte och Vierimaa (2014) beskriver i DMSP-modell har emellertid diskuterats och kritiserats i forskningen. Flera forskare menar att vägen till idrottslig framgång sällan är lika enkel som den ger sken utav. Henriksen, Stambulova och Roessler (2010)
problematiserar detta genom att beskriva en mer komplex modell av talangutveckling “The athletic talent development environment” (ATDE-modellen). ATDE-modellen visar vilka faktorer som påverkar den enskilda atleten i de närmaste miljöerna på mikronivå, vilka faktorer som påverkar på makronivå samt samspelet mellan de olika miljöerna (se figur 2).
Figur 2. “The athletic talent development environment” (Henriksen, Stambulova & Roessler, 2010)
Kategorin Familjen, som finns i mikromiljön i ATDE-modellen, har en betydande roll för en idrottares möjligheter att utvecklas. Côté (1999) menar att idrottarens familj har olika
funktioner och påverkan vid olika skeden i utvecklingen men att familjens roll och grad av påverkan på idrottaren är svår att specificera då familjekontexten är så pass komplex och unik för varje enskild idrottare. Vad som framgår som mer tydligt är att familjens påverkan på idrottaren och dess utveckling minskar desto äldre och mer självständig idrottaren blir, och att då andra faktorer i miljön får en mer betydande roll för idrottaren. Skolan, som är en kategori i mikromiljön i ATDE-modellen, har en central roll för idrottarens utveckling. Denna miljö utgör en stor del av idrottarens vardag då man i dagens skolsystem både studera och tränar med tränare och kamrater i skolan. I takt med att familjen har en allt minde påverkan på utövaren desto äldre hen blir tycks skolan utgöra en mer betydande roll under gymnasieåren.
Nationell forskning
Eriksson (2001) är av samma åsikt som Côté (1999) angående vikten av stöd från idrottarens vänner och familj. Eriksson (2001) presenterar en holistisk bild, likt ATDE-modellen, angående andra faktorer som spelar roll för en god idrottslig utvecklingsmiljö. Faktorer som beskrivs är kompetenta tränare, bra träningsfaciliteter (och tillgång till dessa), medicinsk och mental stödapparat, samarbeten och kunskapsutbyten inom och mellan olika idrottsmiljöer samt att kunna kombinera idrotten med studier.
Fahlström, Gerrevall, Glemne och Linnér (2015) genomförde en rapport i uppdrag från Riksidrottsförbundet (RF) på samma tema, alltså talangutveckling. I rapporten samlades data in via enkäter med både öppna och slutna frågor från 328 landslagsaktiva atleter från 39 olika idrotter. I undersökningen presenteras resultat som visar på en komplexitet i hur vägen från barn- och ungdomsidrott till idrott på elitnivå kan se ut och upplevas av landets idrottare. Undersökningen, med utgångspunkt i den internationella DMSP-modellen, resulterade i en reviderad modell som visar en mer komplex bild av vägarna till elitprestationer.
Sammanfattningsvis visar modellen fem olika vägar till elitprestationer (se figur 3). Från att bedriva flera olika idrotter långt upp i åldrarna med sen specialisering och elitsatsning till att tidigt i åldrarna välja en enda idrott för tidig specialisering och elitsatsning. Modellen fick namnet “Vägarna till elitprestation”. Undersökningen visar att ungdomar specialiserar sig för en specifik idrott i 15 års åldern för att ett år senare inleda en elitsatsning i den valda idrotten. Apropå idrott kombinerat med studier, som Eriksson (2001) skriver om, så sammanfaller den åldern då ungdomar börjar specialisera sig och elitsatsa på sin idrott med den tid då de börjar studera på gymnasienivå. För många ungdomar är detta en avgörande period då en
idrottsprofilerad utbildning under gymnasietiden kan vara en avgörande faktor för deras idrottsliga utveckling.
Figur 3. Vägarna till elitprestation (Fahlström m.fl, 2015)
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) undersökte vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer i tolv olika idrotter där semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med god inblick i de aktuella verksamheterna. Utifrån resultaten av undersökningen skapade man tre olika teman som verkar ha betydelse för den idrottsliga utvecklingen. Dessa teman är:
• Organisation, kultur och materiella resurser
• Sociala faktorer
• Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Dessa teman är inte isolerade från varandra utan samspelar på olika sätt. Tränarna/coacherna tycks ha en central betydelse för utvecklingsmiljön. Deras arbetssätt och kompetens påverkar organisationen, kulturen, resurserna och hur de används samt sociala faktorer så som
träningsgruppernas sammansättning och sätt att samspela.
Av den presenterade forskningen att döma är frågan om vad som kännetecknar goda
idrottsliga utvecklingsmiljöer komplex. Ungdomars förutsättningar för idrottslig utveckling från 15 års åldern och framåt, då ungdomar ofta specialiserar sig och börjar elitsatsa inom idrotten samtidigt som gymnasiestudierna påbörjas, är betydande. Denna studie blir ett bidrag i att kartlägga och utveckla de idrottsliga utvecklingsmiljöerna i skolverksamheten på
Teoretiskt perspektiv
En god idrottslig utvecklingsmiljö kännetecknas av en miljö som kontinuerligt fostrar utövare på nationell och internationell nivå. Utövarna blir alltså inte framgångsrika av sig själva, utan de påverkas av den miljö de verkar i.
Det teoretiska ramverk denna studie utgörs av är de påverkbara faktorerna i en idrottsmiljö som presenteras av Fahlström, Glemne och Linnér (2016). Teorin går ut på att beskriva vilka faktorer som går att påverka i en idrottslig utvecklingsmiljö. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) beskriver dessa teman utifrån insamlad empiri från framgångsrika idrottsklubbar och föreningar. I denna studie kommer det teoretiska ramverket användas för att analysera den idrottsliga utvecklingsmiljön i gymnasieskolan. De teman som beskrivs som påverkbara faktorer av Fahlström, Glemne och Linnér (2016) utgör grunden för intervjuerna och analysen av respondenternas svar i denna studie. De teman som presenteras är:
• Organisation, kultur och materiella resurser
o Organisationskultur med tydliga mål och prestigelös öppenhet
En organisationskultur med tydliga mål och prestigelös öppenhet är betydande för en god idrottslig utvecklingsmiljö. Detta kan yttra sig på flera olika sätt i en organisation. Som exempel kan nämnas en tydlighet där målen stämmer
överens med verksamheten och där det finns en tydlig progression och en röd tråd. Denna tydlighet genomsyrar organisationen på samtliga nivåer där alla som ingår i organisationen känner till det gemensamma arbetssättet som skapar förutsättningar till samstämmighet samtidigt som det minskar utrymmet för “egna race”. Man talar om “en positiv tröghet” som skapas av en förankrad värdegrund, god föreningsattityd och tydlig vision. Man prioriterar ett arbete som präglas av långsiktighet med öppen kommunikation, samarbete och
belyses som kanske än viktigare än ändamålsenligheten är tillgängligheten. Att enkelt kunna ta sig till faciliteterna för att bedriva ordinarie verksamhet som såväl kompletterande träning när man så önskar anses viktigt. Tränarens kompetens har en betydande effekt för hur tillgängliga faciliteter och utrustning kan nyttjas på bästa sätt.
• Sociala faktorer
o Träningsgruppens betydelse
Träningsgruppen har en påverkan på miljön på flera sätt. En bra träningsgrupp med goda träningskamrater bidrar till gemenskap och motivation. Lämplig sparring och goda förebilder, i form av äldre och mer etablerade utövare, bidrar till de aktivas utveckling. Dessa förebilder visar, genom sitt sätt att vara, att man kan nå framgång i miljön. Detta kan uttryckas i att “framgång föder framgång”. För att lyckas skapa en god träningsgrupp framhävs öppenhet, delaktighet och ett välkomnande av olikhet som centralt. Tränarnas kompetens och förståelse för träningsgruppens betydelse har en betydande roll för
gruppklimatet.
o Fungerande helhet idrott-skola-familj
Två centrala delar lyfts fram under detta tema. Dels ett “socialt skyddsnät” som ska finnas kring den aktive i de fall den idrottsliga utvecklingen inte går som planerat. Det kan handla om stöttande familj, tränare och vänner. För det andra så betonas betydelsen av en stödapparat kring de aktiva med exempelvis kostrådgivning, mental support och medicinsk service.
Sammantaget framhålls det holistiska perspektivet av de sociala faktorerna. Träningsgruppens betydelse och det som kretsar kring idrottaren såsom skola, familj och fritid utgör en fungerande helhet.
• Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Coacherna har en central roll för en god idrottslig utvecklingsmiljö då deras arbete påverkar samtliga faktorer. Coacherna har en viktig roll i utvecklingen av relationer
utvecklingsmiljö. Coachernas kompetens påverkar hur faciliteter och utrustning används och hur man verkar för en god organisationskultur som genomsyras av delaktighet och gemenskap. Coachernas inställning och filosofi kan ibland vara av större betydelse än deras kompetens i sig när det handlar om att skapa ett öppet och samarbetsinriktat klimat. Angående coachernas kompetens behöver den nödvändigtvis inte vara kopplad till en och samma person. Det kan snarare vara en fördel att ha kompetensen fördelad på flera coacher vilket kan innebära ett kunskapsutbyte sinsemellan samtidigt som utvecklingsmiljön blir mindre känslig då allt inte står och faller på en och samma person. Coachen kan alltså betraktas som en viktig kärna som har en stor inverkan på övriga andra faktorer som påverkar utvecklingsmiljön.
Den presenterade teorin var vägledande vid skapandet av intervjuguiden och vid utförandet av intervjuerna. Teorins struktur tillämpas även vid presentationen av resultatet och efterföljande kapitel med analys och diskussion.
Metod
För att besvara syftet och frågeställningen i denna studie genomfördes en undersökning av kvalitativ karaktär. Enligt Denscombe (2018) har kvalitativ forskning främst ord och visuella bilder som analysenhet och förknippas ofta med småskaliga studier. Kvalitativa studier är gynnsamma att använda vid analys av holistiska perspektiv inom ett visst område och då gärna med forskarens involvering. Kvantitativ forskning är den kvalitativa forskningens motsats där siffror främst används som analysenhet och förknippas ofta med storskaliga studier. Kvantitativ forskning är gynnsamt att använda vid analys av specifika variabler och förknippas ofta av forskarens opartiskhet (Denscombe, 2018).
Den kvalitativa strategin passar denna undersökning bättre än den kvantitativa bland annat tack vara arbetets småskaliga karaktär. Syftet med denna studie är, som tidigare nämnt, att undersöka vad specialidrottslärarna anser kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer i triathlon. Syftet är av holistisk karaktär, alltså övergripande och beskrivande, där forskarens inblandning under datainsamlingen och dataanalysen är gynnsamt i processen tack vare dennes förkunskaper och erfarenheter i ämnet. Forskarens förkunskaper är en elitidrottskarriär i triathlon, specialidrottslärarutbildning samt en kort tid arbetserfarenhet som
specialidrottslärare på ett NIU i triathlon. Dessa förkunskaper utgjordes av både praktiska och teoretiska erfarenheter vilket var gynnsamt för denna studie.
Forskarens identitet, perspektiv och värderingar påverkar alltid processen av en kvalitativ studie, enligt Denscombe (2018). I processen av denna studie förhöll sig forskaren objektiv i största möjliga mån och behöll ett öppet sinne under varje moment i studien genom att reflektera över sina egna värderingar och ställa olika tolkningar emot varandra.
Urval
För att besvara syfte och frågeställningen för denna studie intervjuades aktiva
specialidrottslärare på landets triathlongymnasier. I denna undersökning har fyra av fem av landets aktiva specialidrottslärare i triathlon ställt upp och deltagit på intervjuer. Den femte specialidrottsläraren som inte blev intervjuad är skribenten av denna studie. Urvalsgruppen bestod av tre män och en kvinna. Att samtliga specialidrottslärare på landets
triathlongymnasier, bortsätt från skribenten själv, ingår i denna studie innebär att urvalet är ett totalurval. Urvalsgruppen var målstyrd då specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier ansågs ha de kunskaper och erfarenheter som krävdes för att besvara syftet med denna undersökning. Ett målstyrt urval är ett strategiskt urval som kan gynna insamlingen av data för att underlätta processen med att besvara särskilda syften (Bryman, 2011). Eftersom samtliga specialidrottslärare på landets triathlongymnasier deltog i studien är urvalsgruppen representativ vilket innebär att giltiga slutsatser kan dras för hur hela
undersökningspopulationen förhåller sig (Denscombe, 2018).
Datainsamling
Semistrukturerade intervjuer med specialidrottslärarna från landets fyra triathlongymnasier användes som datainsamlingsmetod. Intervjuformen innebar att öppna frågor ställdes till respondenterna och där intervjuerna genomfördes enskilt. Valet att använda semistrukturerade intervjuer gjordes för att ge respondenterna möjligheten att utveckla och fördjupa sig i sina tankar och resonemang med hjälp av öppna och fördjupande frågor. Denscombe (2018) menar att ostrukturerade intervjuer ger den intervjuade mer utrymme för fördjupning och
reflektioner av tankar, dock innebär denna struktur en risk för att svaren hamnar utanför det tänkta ämnet och undersökningens syfte. Strukturerade intervjuer ger forskaren kontroll över frågorna och svarens utformning. Nackdelar med denna struktur är att den intervjuades förutsättningar till att fördjupa sig och reflektera kring frågorna minskas (Denscombe, 2018). Med detta i åtanke så valdes semistrukturerade intervjuer, som kan ses som ett mellanting mellan ostrukturerade och strukturerade intervjuer, med syfte att ge intervjuaren relativt stark kontroll över datainsamlingen samtidigt som respondenterna i undersökningen fick utrymme till att resonera relativt fritt kring ämnet.
intervjuade möjligheten att lyssna på alternativa synpunkter och stötta eller ifrågasätta andra deltagare (Denscombe, 2018). Dessa former av intervjuer hade kunnat passat denna
undersökning väl. Dock är det låga antalet deltagare, fyra stycken, i denna undersökning en nackdel för dessa intervjuformer då den mest ideala gruppstorleken är sex till nio deltagare, enligt Denscombe (2018).
Genomförande
Syftet med intervjuerna var att få specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier att berätta och resonera i största möjliga mån om vad de anser kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer i triathlon. Detta innebar att intervjuerna utformades med
semistrukturerade frågor där respondenterna fick reflektera och svara relativt fritt. Frågorna utgick från temana som handlar om tränarkompetens, kultur, miljö, kombinationen av idrott, skola och privatliv, tillgång till faciliteter, social gemenskap, ekonomiska förutsättningar och så vidare. För att göra respondenterna trygga inför intervjuerna så skickades information om syftet med rapporten och det material som skulle ligga till grund för innehållet i intervjun. Inspelningar av samtliga intervjuer gjordes då det ger möjlighet för intervjuaren att koncentrera sig mer på respondenten under själva intervjun för att sedan kunna lyssna på ljudinspelningen i efterhand och analysera det som samlats in i lugn och ro (Bell, 2006). Ljudfilerna användes sedan vid transkriberingen av samtliga intervjuer. Enligt Denscombe (2018) är det en tidskrävande process att transkribera intervjuer. Dock gör denna
transkribering det möjligt att citera respondenterna vid resultatpresentationen samt att analysera den insamlade datan mer på djupet med hjälp av kodning och kategorisering (Denscombe, 2018). Efter publiceringen av denna studie raderades inspelningen av de intervjuer som gjordes. Detta görs i syfte att minska risken för möjligheten att spåra respondenterna och där med stärka deras anonymitet (Vetenskapsrådet, 2017).
Bearbetning av data
Bearbetningen av data gjordes i en successiv process där data kodades och kategoriserades. Analysen av den bearbetade datan gjordes i form av en innehållsanalys. Innehållsanalys följer en logisk och enkel procedur, enligt Denscombe (2018). Innehållsanalys används som ett sätt för att kvantifiera en texts innehåll och kan bland annat avslöja vad texten framhäver som
relevant, de värderingar som framförs i texten samt hur idéer hänger samman (Denscombe, 2018). Analysens första steg i denna studie var att författaren transkriberade samtliga intervjuer. Texterna från de transkriberade intervjuerna kategoriserades sedan inom de olika teman som beskrivs i det teoretiska ramverket. Kategoriseringen gjordes med hjälp av
färgkoder i syfte att urskilja och se mönster i texterna. I denna studie valdes denna metod tack vara dess logiska procedur samt möjligheten att framhäva det respondenterna betonar som relevant för en god idrottslig utvecklingsmiljö i triathlon.
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2011) finns först och främst två krav som bör ställas emot varandra innan en forskningsprocess inleds. Dessa två krav är forskningskravet och
individskyddskravet. Forskningskravet är en beskrivning av det krav som finns på samhället och dess medlemmar att bedriva forskning och bidra till utveckling medan
individskyddskravet är till för att skydda inblandade individer (Vetenskapsrådet, 2011). Denna undersökning bidrar till ny kunskap inom gymnasieämnet specialidrott och kan användas för att berika skolledningar, elever, lärare och tränare med kunskap för att skapa en god miljö för idrottslig utveckling, vilket är ett av ämnets huvudsyfte.
Enligt Vetenskapsrådet (2011) är individskyddskravet till för att skydda de inblandade individerna och kan delas in i fyra huvudkrav. Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att tillmötesgå dessa krav informerade deltagarna om undersökningens syfte via ett informationsbrev. Deltagarna gjordes införstådda i att de själva hade rätten att bestämma över sin medverkan. Deltagarnas personliga uppgifter hanterades med konfidentialitet och de medverkandes information används endast för forskningens ändamål.
Resultat
I detta kapitel presenteras den insamlade empirin organiserat under följande teman;
Organisation, kultur och materiella resurser, sociala faktorer samt coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens. De fyra specialidrottslärarna från de olika triathlongymnasierna som intervjuades i denna studie benämns som respondent 1, respondent 2, respondent 3 och respondent 4. Ingen noggrannare presentation av deltagarna görs med hänsyn till konfidentialitetskravet.
Organisation, kultur och materiella resurser
En bra organisationskultur kännetecknas av öppenhet mellan kollegor och tydliga mål där alla i och kring skolmiljön gemensamt jobbar i linje med dessa. Man prioriterar ett arbete som präglas av långsiktighet med öppen kommunikation, samarbete och delaktighet. Detta uttrycker två av respondenterna på följande sätt.
Vi vet vår värdegrund med respekt, omtanke och kärlek. Så de sista åren har vi mestadels jobbat med kulturskapande, alltså det dagliga kvalitétsskapandet i värdegrundsformerna. Att alla känner sig trygga och sedda liksom.
Respondent 1
Skolan i dialog med oss tränare och eleverna tar fram individuella
utvecklingsplaner för var och en. Detta börjar vi med i årskurs ett för att sedan utveckla i tvåan och trean och sedan förhoppningsvis gå över till planen för senioridrott. Det finns en mall som alla idrotter på skolan utgår ifrån, som vi sedan anpassar lite till vår idrott.
Respondent 2
Två av respondenterna betonar särskilt vikten av att samarbeta och att utbyta kunskap och erfarenheter med andra tränare och lärare på och utanför skolan. Detta sker mer eller mindre naturligt beroende på hur skolan är organiserad med lokaler och lärarrum. Respondent 3 upplever att hen själv behöver söka upp detta samarbete aktivt då skolmiljön inte i någon större utsträckning bidrar till detta.
Främst handlar det om att själv ta initiativet med att ta kontakten med andra tränare då vi tränare som jobbar på skolan sitter ganska utspritt, både i och utanför skolans byggnad. Men jag har verkligen hittat bra samarbeten med andra tränare på skolan och andra seniortränare så att alla elever ska få den
matchningen som de behöver när de går hos oss. Vi har daglig kontakt angående allt egentligen. Där vi har stort utbyte och delar med oss av saker och hjälper varandra.
Respondent 3
Respondent 4 är mer nöjd med skolans lokaler som uppmuntrar ett samarbete specialidrottslärarna emellan vilket respondenten betonar och uppskattar.
På vår skola är det genomtänkt på så vis att vi alla specialidrottslärare ska kunna jobba väldigt nära varandra. Det är jätteroligt för vi samtalar mycket
tillsammans om eleverna och hur vi ska göra gör att utbilda dem när det gäller träningen, studierna och allt runtomkring. Så vi bollar med varandra hela tiden, dagligen. Så man kan alltid dela med sig och ta nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.
Respondent 4
Respondenterna är överens om att de materiella resurserna är viktiga för deras miljö och för elevernas idrottsliga utveckling. I frågan om materiella resurser såsom lokaler och utrustning så beskrivs ändamålsenligheten som viktig.
Sedan är det inga toppmoderna saker utan vi har våran simhall från 70-talet som ibland börjar läcka och strula, men den funkar. Cykelrummet har dålig
Vi har två simbassänger, en 50-meters utomhus och en 25-meters inomhus, vilket är en stor fördel för vår simträning. Vi har en velodrom där man kan cykla på banan och på wattbike och även springa på löpband, vilket gör det enkelt att köra kombinerade cykel- och löppass, så kallade crosslöp. Så jag tycker
verkligen vi har bra förutsättningar att träna triathlon året runt här i (...).
Respondent 3
För oss är det väldigt viktigt med bra träningsanläggningar där man kan cykla och springa inomhus eftersom det är mörkt och kallt här större delen av året.
Respondent 4
Något som respondenterna belyser som särskilt viktigt är tillgängligheten. Att eleverna enkelt kan ta sig till faciliteterna och har möjlighet att bedriva skolträning som såväl kompletterande träning när man så önskar anses viktigt.
Vi har tillgång till lokaler fram till klockan 18 och då är det bara våra
idrottselever som har tillgång till de lokalerna. Så vi får vara där när som helst, även efter skolan och det är ju en mycket stor resurs. Att aldrig behöva oroa sig om vi kommer få plats och så. Det är mycket bra.
Respondent 4
Våra främsta begränsningar är nog att vi är så många idrotter som slåss om samma utrymme… Här finns jättefina lokaler att träna i men alla vill vara där på ungefär samma tid i veckan vilket skapar konkurrens.
Respondent 2
Tillgängligheten till simhallen framgår som särskilt viktigt för respondenterna. Respondent 1 utrycker tacksamhet och uppskattning angående tillgängligheten de har till badhuset.
Tillgänglighet är en av våra stora toppstyrkor. Vi har nyckeln till badhuset där vi bedriver väldigt mycket verksamhet såsom ombyte, styrketräning, cykel och simning. Vi är bekanta med badpersonal och fikar tillsammans och har en nära kontakt. Badhuset är liksom som vårat vardagsrum. Det är väldigt tillgängligt
Respondent 1
Respondent 3 uttrycker en saknad och önskan om förbättring angående tillgängligheten till simhallen.
Det är nog tillgängligheten i simningen som kan bli bättre för oss då vi är flera grupper från olika klubbar som vill få plats i simhallen.
Respondent 3
Närheten och smidigheten att kunna ta sig till de olika träningsfaciliteterna och träningsmiljöerna, som kan ses som en del av tillgängligheten, anses viktigt.
I nära anslutning har vi även en asfalterad bana på drygt 4 km som är helt fri från trafik kring fin natur som vi nyttjar för att cykla och köra duathlon, gp-lopp och annan bra träning för triathlon. Eftersom det är i anslutning till simhallen och utebassängen så finns ju även möjligheterna till att anordna
triathlontävlingar framöver. Så det ser vi som en otrolig möjlighet för oss. Respondent 3
Respondent 2 och 3 kopplar tillgänglighet till olika träningsfaciliteterna och träningsmiljöerna till stadens storlek. Respondent 2 vars skola är beläget i en storstad uttrycker sig på följande sätt.
Vi har cyklat litegrann ute också men där är det ju en nackdel med en storstad som (...) att det tar lång tid att komma ut på bra och lugna vägar att cykla på. Den tar kanske 20 minuter att komma ut från stan och har man då bara 90 minuter att träna på så läggs ju nästan halva tiden på att transportera sig in och
(...) är en relativt liten stad, man pratar om att när man bor i (...) så har man sju minuter till allting med cykel. Och det är ungefär det vi har. Sju till femton minuter till tre fyra jättefina träningsmiljöer i löpningen och vi har tio minuter ut på landsvägen för bra cykling.
Respondent 1
Sociala faktorer
De idrottande eleverna som utgör träningsgruppen i skolan har en påverkan på flera sätt. En bra träningsgrupp med goda träningskamrater bidrar till gemenskap och motivation. Lämplig sparring och goda förebilder, i form av äldre elever från årskurs två, tre och fyra, bidrar till elevernas utveckling. Dessa förebilder visar, genom sitt sätt att vara, att man kan nå idrottslig framgång genom att träna och studera i den specifika skolmiljön. Respondent 1 pratar om att sparring för dem handlar om att motivera varandra till att träna kontinuerligt under lång tid och inte att eleverna enbart sparrar varandra i fart och intensitet under enskilda träningspass.
Under många år har vi jobbat med disciplinen i fartkontrollen med eleverna. Att man hjälper varandra istället för att tävla mot varandra. Vi har en kultur där årskurs tre och fyra springer sina lugna distanspass på 5-5:30-fart och då är det ju ingen i årskurs ett som springer på 4:30 liksom. Utan det blir att de rättar sig i ledet. Så sparringen handlar inte om att matcha varandra i hårdhet, utan att matcha varandra i kontinuitet. Och komma och dyka upp varje dag, varje dag.. Med bra energi.
Respondent 1
Respondent 3 arbetar aktivt med att hitta lämplig sparring för de enskilda eleverna.
Respondenten beskriver att hen nyttjar de andra idrotterna och deras elever på skolan, så som simmare och cyklister, för att hitta lämplig sparring. Även en seniorelitgrupp nyttjas för att ge elever sparring under träningspassen
Det tror jag är superviktigt för elevernas utveckling, just att ha folk omkring sig att göra bra träning tillsammans med. Eftersom triathloneleverna befinner sig på
möjlighet att erbjuda de elever som är på en högre nivå att kunna träna vissa pass med seniorelitgruppen (...) eller med simmarna eller cyklisterna som finns på skolan.
Respondent 3
Det holistiska perspektivet av de sociala faktorerna framhålls bland respondenterna. Helheten kring skola, idrott och familj ska fungera för eleverna för att de ska kunna utvecklas som triathleter. Specialidrottslärarnas kompetens och sätt att verka för att helheten för eleverna ska fungera uppmärksammas bland respondenterna.
Jag upplever att jobbet ofta handlar om att se helheten hos eleverna. Man måste liksom kunna se hur en elev mår och uppmärksamma och agera om man ser att eleven inte mår bra på något sätt.
Respondent 3
Respondent 2 beskriver hur hen försöker sätta sig in i elevernas situation kring övriga delar i livet för att på så sätt kunna göra ett bra arbete för eleverna.
Det är mycket som händer i deras ålder och det är svårt att prioritera mellan saker. Det finns ju mycket annat än idrotten som måste få plats också.
Respondent 2
Betydelsen av olika stödapparater i organisationen nämns. Tillgängligheten betonas som en viktig faktor. Respondent 4 beskriver hur de på skolan gemensamt arbetar för att stötta
eleverna på olika sätt. Respondenten upplever att de gör ett bra arbete kring detta men att mer tid och mer resurser skulle innebära än bättre stöd för eleverna.
Respondent 2 beskriver stödapparaten som skolan kan erbjuda eleverna som stor.
Stödapparaten utgörs till viss del av ett sjukvårdscenter kopplat till skolan. Hen berättar att begränsningen ligger i tillgängligheten till de olika stödapparaterna för eleverna då många elever vill ha del av detta stöd.
Skolan har kopplingar till ett sjukvårdscenter där det finns alla kompetenser kring kostrådgivning, idrottspsykologi, sjukgymnastik och allt sådant. Så det finns en rätt så stor stödapparat kring eleverna. Sedan kanske det inte är
tillgängligt för alla. Vi har ju ändå 450 idrottselever. Så alla kan ju inte få tid, så det är begränsat, men det finns i alla fall.
Respondent 2
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Specialidrottslärarna anser sig ha en stor, om inte avgörande, roll för utvecklingsmiljön. De har en viktig roll i utvecklingen av relationer mellan de eleverna, föräldrar, skola och idrotten vilket är centralt för en god utvecklingsmiljö. Respondent 1 beskriver att det finns ett stort ansvar att som tränare vara en bra förebild för eleverna.
Man måste se att relationen mellan tränare och aktiva är den viktigaste. Det är svårt för någon annan att ge någonting när man inte ser helheten. Så man måste förstå hur viktig och central den här relationen mellan coach och aktiva är. Då måste man sköta sig och vara en bra förebild.
Respondent 1
Respondent 3 beskriver hur egna idrottsliga erfarenheter är betydande för att kunna se och hjälpa eleverna med helheten kring idrotten. Respondenten beskriver att idrotten är komplex på så sätt att det finns många påverkbara faktorer för en idrottande elev vilket innebär att respondenten värdesätter den idrottsliga kompetensen.
Jag har ju mycket erfarenhet av att jag själv varit elitaktiv länge, vilket jag känner såhär i efterhand är guld värt att ha. Eftersom jag upplever att det som
tränare ofta handlar om att se helheten hos eleverna, allt runtomkring idrottandet.
Respondent 3
Specialidrottslärarnas inställning och filosofi anses vara av större betydelse än själva
kompetens i sig. Kombinationen av en idrottslig och pedagogisk kompetens och att man själv ser helheten betonas bland respondenterna.
… det krävs både och. Man kan vara världens bästa idrottsfysiolog, men kan man inte prata med människor så blir det ju svårt. Man tränar inte robotar, man tränar människor. Så det är en mix som behövs.
Respondent 2
Respondent 1 pratar om att självmedvetenheten som tränare är viktigare än kunskapen i sig. Att man som tränare är pedagogisk och sänder ut de budskap som går i linje med den röda tråd och den filosofi som man pratar om.
Sedan är det inte kunskapen som är det viktiga utan mer självmedvetenheten som tränare… Står man och hoppar och studsar när de tävlar mot varandra på träningen så belönar man ju det. Ser man inte det som tränare så kommer ju skador. Även om man sedan står och säger att man jobbar mot kontinuitet. Då gör man inte det. Så självmedvetenhet som tränare är viktigast skulle jag säga.
Analys och diskussion
Syftet med denna studie är att analysera vad som kännetecknar goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer i triathlon enligt specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier. I detta kapitel kommer den empiri som presenteras i resultatkapitlet att analyseras och diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och utifrån tidigare forskning.
Resultatdiskussion
Organisation, kultur och materiella resurser
Specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier diskuterar betydelsen av att ha en gemensam värdegrund och tydliga mål, både på kort och lång sikt. Respondenterna betonar särskilt vikten av att samarbeta och utbyta kunskap och erfarenheter med andra tränare och lärare på skolan. Detta samarbete menar några av respondenterna hamnar på eget ansvar då arbetsmiljön inte gör detta samarbete och kunskapsutbyte självklart, medan andra
respondenter upplever att de har goda förutsättningar för detta. Denna beskrivning stämmer överens med resultaten från Henriksen, Stambulova och Roessler (2010) där man betonar vikten av ett samarbetsinriktat klimat och en organisation som har ett tydligt
värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheten. Specialidrottslärarna i triathlon talar om tydliga visioner, en väl förankrad värdegrund och en “röd tråd” som inte ger utrymme för “egna race” i skolans organisation. De talar om ett gemensamt långsiktigt arbete med fokus på utveckling istället för kortsiktiga resultatmål. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) menar att det är viktigt med en ledning som ansvarar för kulturskapandet med värdegrundsarbete och tydliga visioner. Detta ansvar menar de är avgörande för att kontinuerligt kunna bedriva och bibehålla en god idrottslig utvecklingsmiljö under lång tid, en så kallad “positiv tröghet”. Respondenterna i denna studie talar om vikten av tydligt arbete kring visioner och värdegrund från skolans ledning för att skapa förutsättningarna för den ”positiva trögheten” och det gemensamma arbetet i skolmiljön.
Respondenterna är överens om att de materiella resurserna är viktiga för deras miljöer och för elevernas idrottsliga utveckling. Man betonar att ändamålsenligheten och tillgängligheten är
miljöerna, men respondenterna är samstämmiga angående värdet i tillgängliga faciliteter både under och efter skoltid. Resultatet i denna studie pekar på att tillgänglighet till simbassäng, trafikfria och säkra vägar för cykling samt lämpliga naturområden för löpning korrelerar med den stadsstorlek som triathlongymnasiet är beläget i. Den skolmiljö med till synes sämst tillgänglighet finns i en storstad, medan de skolmiljöer med god tillgänglighet till
idrottsfaciliteter finns belägna i mindre städer.
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) beskriver att faciliteterna och utrustningen både behöver vara ändamålsenliga och tillgängliga. Att enkelt kunna ta sig till faciliteterna och att kunna bedriva ordinarie verksamhet som såväl kompletterande träning anses viktigt.
Den höga träningsvolym som sporten triathlon kräver samt behovet av flera olika faciliteter för att kunna bedriva samtliga tre grenarna, simning, cykling och löpning, kan vara en faktor som innebär ett högre krav på ändamålsenliga och tillgängliga faciliteter i jämförelse med andra idrotter.
Eriksson (2001) framhåller betydelsen av ändamålsenliga och tillgängliga faciliteter. Eriksson (2001) belyser tillgängligheten till faciliteterna som en central del när det kommer till att kombinera idrott med studier. Denna aspekt pratar specialidrottslärarna om då de beskriver hur de arbetar med att schemat för eleverna ska fungera när det handlar om att träningen ska passa med skolschemat samtidigt som det ska stämma med tillgängligheten till de olika träningslokalerna.
Sociala faktorer
Att ha en träningsgrupp där eleverna hjälper varandra med sparring och att vara goda förebilder för varandra beskriver respondenterna som viktigt av flera olika anledningar. För några av respondenterna handlar det mycket om att ge eleverna förutsättningar till att träna
För andra respondenter utgör gruppen i huvudsak en social funktion där de äldre eleverna kan vara de yngres förebilder genom att kontinuerligt träna och ha god attityd till övriga i miljön och följa den värdegrund som finns där. De visar, genom sitt sätt att vara, att man kan nå idrottslig framgång i den specifika skolmiljön vilket skapar en trygghet och en tro på det långsiktiga arbetet bland de yngre eleverna.
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) skriver om att träningsgruppen har en påverkan på miljön på flera olika sätt. Dels tränings- och tävlingsspecifikt med sparring, dels hur
gruppklimatet kan påverkas av de mer etablerade utövarna i sina roller som förebilder för de yngre i gruppen. Detta kan uttryckas i att “framgång föder framgång”. Varför svaren skiljer sig åt bland respondenterna angående vilka sociala funktioner träningsgruppen har kan bero på hur man som specialidrottslärare uppmärksammar, och vilken kompetens man har kring, träningsgruppens påverkan. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) menar nämligen att avgörande för hur väl en träningsgrupp fungerar beror mycket på coachernas/tränarnas kompetens och förståelse kring detta.
Respondenterna är eniga om att helheten kring eleverna med skola, idrott och familj behöver fungera för att skapa möjligheterna för varje elevs idrottsliga utveckling. De pratar om att de som specialidrottslärare har en viktig roll angående elevernas helhet då de ser eleverna dagligen och har kontakter till föräldrar, skola och stödapparater såsom kostrådgivning, idrottspsykolog, sjukgymnastik med mera. Precis som i diskussionen kring faciliteter så är ändamålsenlighet och tillgänglighet centrala faktorer även när det kommer till den sociala stödapparaten. Fahlström m.fl (2015) skriver att tränarna har en viktig roll i den idrottsliga miljön då de har möjlighet att skapa en god struktur mellan idrottarna och familj och skola. Detta stämmer väl överens med specialidrottslärarnas uppfattning om deras roll som tränare i skolmiljön där de beskriver sin betydande roll för elevernas helhet kring de sociala faktorerna.
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Specialidrottslärarna har olika erfarenheter och utbildningar som innebär olika kompetenser. Några av respondenterna betonar betydelsen av att ha en bred idrottslig kunskap med egna erfarenheter som aktiv utövare medan andra betonar betydelsen av att ha den pedagogiska kompetensen för att kunna nå ut till eleverna. Specialidrottslärarna är samstämmiga i att en
helheten vad gäller idrott och studier och allt runt omkring. Flera av dem betonar att deras roll som förebilder och sätt att vara kring eleverna kan vara än viktigare än kompetensen i sig. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) beskriver på liknande sätt att tränarnas inställning och tränarfilosofi kan vara minst lika värdefullt jämfört med idrottslig och pedagogisk kompetens för de aktiva.
Respondenterna uttrycker på flera olika sätt hur de, med deras kompetens och erfarenheter, påverkar den idrottsliga utvecklingsmiljön i skolan. Faciliteter och utrustning och hur de nyttjas påverkas av vilka möjligheter specialidrottslärarna ser kring dessa.
Organisationskulturen, menar respondenterna, påverkas mycket av hur de som
specialidrottslärare verkar i miljön. Detta uttrycks bland annat med att det inte nödvändigtvis är vare sig den idrottsliga eller pedagogiska kompetensen som är avgörande i sammanhanget utan mer vilken filosofi och vilken typ av förebild man är kring eleverna. Det holistiska perspektivet kring eleverna är ofta förekommande bland respondenterna. De menar att de upplever sig ha en viktig roll i utvecklingen av relationer mellan de aktiva, föräldrar, skola och idrotten. När det kommer till specialidrottslärarnas kompetenser så handlar det enligt dem att se helheten kring eleverna och anpassa sitt arbete utefter vad de ser för att på så sätt
utveckla eleverna på bästa sätt inom idrotten.
Fahlström, Glemne och Linnér (2016) menar att coachen kan betraktas som en viktig kärna som har en stor inverkan på övriga andra faktorer som påverkar utvecklingsmiljön vilket stämmer överens med resultatet i denna studie. Kompetensen bland tränarna är viktig. Denna kompetens behöver nödvändigtvis inte vara bundet till en och samma person. Det kan snarare vara en fördel att ha kompetensen utspridd på flera personer i miljön vilket kan öppna
möjligheterna för samarbete och kunskapsutbyte sinsemellan. Detta samarbete och
kunskapsutbyte är något respondenterna uttrycker som meningsfullt för dem och deras miljö. Några av respondenterna menar att detta samarbete faller sig naturligt tack vare en
Metoddiskussion
Denna studie kan betraktas som tillämpad forskning så som beskrivs i Vetenskapsrådet (2017). Studien gjordes i syfte att söka ny kunskap inom området och bidra med information till deltagarna i undersökningen, andra aktiva aktörer inom olika triathlonverksamheter och även till andra specialidrotter på gymnasier i landet vilket innebär att studiens karaktär kan liknas vid en tillämpad forskning. En viktig aspekt att nämna är att denna studie inte är styrd av någon utomstående aktör. Detta är en aspekt som stärker studiens validitet. Studien undersöker alltså det som avses att undersökas i största möjliga mån. För att hålla hög validitet under intervjuerna användes samma intervjumall under samtliga intervjuer och respondenterna guidades till de relevanta samtalsämnena.
Att tolka data kan vara problematiskt då olika individer gör olika tolkningar vilket kan leda till olika slutsatser (Allwood & Erikson, 2017). För att minska risken för detta har alternativa tolkningar ställts mot varandra för att göra det möjligt att se vilken tolkning det finns bäst argumentationer för. På så sätt höjs kvalitéten på den tolkade datan och där med stärks resultatets och hela studiens reliabilitet. Inspelningen av intervjuerna stärker reliabiliteten av undersökningen (Patel & Davidson, 1994). Detta eftersom inspelning gör det möjligt att analysera respondenternas svar gång på gång vilket innebär en minskad risk för
misstolkningar.
En styrka med denna studie är den geografiska spridningen bland de undersökta individerna. De arbetar på helt olika platser i landet och har olika erfarenheter angående miljöer, elever, kolleger och så vidare. Urvalet är, som tidigare nämnt, samtliga aktiva specialidrottslärare på landets triathlongymnasier vilket innebär att urvalet är representativt och giltiga slutsatser kan göras utifrån de presenterade resultaten. Huruvida studien är generaliserbar till exempelvis andra idrotter är svår att påvisa. Tidigare undersökningar visar att goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer kan skilja sig åt beroende på idrott och plats (Fahlström m.fl, 2015; Fahlström, Glemne & Linnér, 2016; Henriksen, Stambulova & Roessler, 2010; Côté & Vierimaa, 2014).
Slutsatser
Specialidrottslärarnas uppfattning av vad som kännetecknar goda idrottsliga
utvecklingsmiljöer i triathlon på landets triathlongymnasier stämmer i stor utsträckning överens med hur goda utvecklingsmiljöer beskrivs i andra idrotter ute i föreningar och idrottsklubbar av Fahlström, Glemne och Linnér (2016).
Organisation, kultur och materiella resurser
Skolan präglas av gemensam värdegrund, tydliga och långsiktiga mål samt delaktighet och gemenskap. Skolan erbjuder ändamålsenliga och tillgängliga faciliteter och utrustning för träning. Tillgängligheten betonas som särskilt viktig bland specialidrottslärarna.
Sociala faktorer
Träningsgruppen är av stor betydelse för eleverna angående sparring i tränings- och
tävlingssammanhang och i kontinuitet i den dagliga träningen. Eleverna kan vara varandras förebilder och på så sätt föra vidare gruppens kultur och visa att långsiktigt arbete ger resultat. ”Framgång föder framgång.” Helheten kring eleverna behöver fungera och då är ett socialt skyddsnät viktigt med goda relationer till skola, familj och vänner. Även en fungerande stödapparat kopplat till eleverna med sjukgymnastik, mental rådgivning, kostrådgivning med mera uppmärksammas. Det holistiska perspektivet betonas bland specialidrottslärarna.
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens
Specialidrottslärarna fyller en viktig funktion då de har en inverkan på samtliga faktorer kring skolan och idrotten som på ett eller annat sätt påverkar eleverna. En bred kunskap av både idrottslig och pedagogisk karaktär krävs för att kunna göra ett bra arbete.
Vidare forskning
Resultatet i denna studie går i månt och mycket i linje med hur goda utvecklingsmiljöer beskrivs i andra idrotter i föreningar och idrottsklubbar från tidigare studier. En intressant faktor att göra vidare forskning kring är att undersöka stadsstorlekens inverkan på den idrottsliga utvecklingsmiljön.
Ett annat potentiellt område för vidare forskning är att undersöka vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer enligt eleverna på de olika triathlongymnasierna. Alltså att undersöka frågan ur elevernas perspektiv istället för specialidrottlärarnas.
Referenslista
Allwood, CM. & Erikson, MG. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: För psykologi och andra beteendevetenskaper. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4 uppl.). Studentlitteratur. Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber AB.
Côté, J. (1999). The Influence of the Family in the Development of Talent in Sport. The Sport Psychologist, 13. 395-417. 10.1123/tsp.13.4.395.
Côté, J. & Fraser-Thomas, J. (2007). Youth involvement in sport. Sport psychology: A Canadian perspective
Côté, J. & Vierimaa, M., (2014). The developmental model of sport participation: 15 years after its first conceptualization. Science & Sports.
https://doi.org/10.1016/j.scispo.2014.08.133
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (4 uppl.). Studentlitteratur.
Eriksson, S. (2001). Vägen till A-landslaget. Riksidrottsförbundet.
Fahlström, PG., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Vägarna till landslaget (FoU-rapport: 1). Riksidrottsförbundet.
Fahlström, PG., Glemne, M. & Linnér, S. (2016). Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer (FoU-rapport: 6). Riksidrottsförbundet.
Henriksen, K., Stambulova, N. & Roessler, K.K., (2010). Holistic approach to athletic talent development environments: A successful sailing milieu. Psychology of Sport & Exercise, 11(3), 212-222.
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. (2 uppl). Studentlitteratur. Riksidrottsförbundet (2009). Riksidrottsgymnasier: Informationshäfte om
Riksidrottsgymnasierna 2008-2011. Sveriges Riksidrottsförbund. Riksidrottsförbundet (november 2020). Elitidrott på gymnasiet.
https://www.rf.se/RFarbetarmed/Elitidrott/elitidrottpagymnasiet [Hämtad 2020-11-08] Schabort, E.J., Killian, S.C., St Clair Gibson, A., Hawley, J.A., & Noakes, T.D. (2000). Prediction of triathlon race time from laboratory testing in national triathletes. Medicine and science in sports and exercise, 32(4), 844-849.
Skolverket (2015). Bedömningsstöd i specialidrott. Skolverket.
Svensk triathlon (maj 2020). Riksidrottsgymnasium och nationell idrottsutbildning.
https://www.svensktriathlon.org/Utbildning/Elitidrottochstudier/riksidrottsgymnasiumrigochn ationellidrottsutbildningniu/ [Hämtad 2020-05-29]
Utbildningsdepartementet (2020). Så ska idrottsutbildningarna på gymnasienivå bli bättre. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/07/sa-ska-idrottsutbildningarna-pa-gymnasieniva-bli-battre/ [Hämtad 2020-11-08]
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer. Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. ISBN: 9789173071895. Tillgänglig på internet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Bilaga
Intervjuguide
Inledning • Berätta om din idrottsliga bakgrund
• Berätta om din utbildningsbakgrund
• Hur länge har du jobbat som specialidrottslärare?
• Varför valde du detta yrke?
Specialidrottslärarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens
• Vilka idrottsliga kompetenser/förmågor tycker du är viktiga att ha som specialidrottslärare?
(utbildning/erfarenhet)
• Vilka pedagogiska kompetenser tycker du är viktigt att ha som specialidrottslärare? (utbildning/erfarenhet)
Sociala faktorer Träningsgruppens betydelse
• Hur jobbar ni med individuellt upplägg kontra gruppträning?
• Hur tänker ni kring sparring för eleverna i träningen? Variation av sparring/olika träningsgrupper?
• Saknar du något stöd? (Exempelvis medicinsk hjälp, studiestöd, mental support, boendestöd, kostrådgivning med mera?)
Organisation, kultur och materiella resurser
Materiella resurser
• Kan du berätta lite om de fysiska förutsättningarna som finns i er miljö?
• Vilka fysiska förutsättningar upplever du som viktiga för en bra idrottslig utvecklingsmiljö i triathlon?
• Vilka är era främsta materiella begränsningar upplever du?
Organisation
• Kan du berätta om hur ni arbetar med mål (kort- och långsiktiga) och progression för eleverna?
• Vad krävs för detta? Kultur
• Har du kollegor som du samarbetar med?
• Har ni isf tydliga roller och uppdrag bland dina kollegor? På vilket sätt?
• Sker det kunskapsutbyte er emellan? På vilket sätt?
Övrigt • Finns det något utöver det vi pratat om som du vill lyfta som du upplever är viktigt för en god idrottslig utvecklingsmiljö?
