Syftena med vår undersökning var att undersöka om ämnet idrott och hälsa påverkade valet av fysisk aktivitet på fritiden bland gymnasielever och belysa vilka andra faktorer som kan ligga till grund för det valet. Synen på vad fysisk aktivitet är för något är väldigt likartad ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Vi valde att följa Engströms (1999:18) definition om att se fysisk aktivitet som en kroppsövningskultur. Anledningen till att vi fastnade för Engströms definition var att den var väldigt omfattande och förklarande, vilket vi tyckte passade bra när vi skulle överföra den till eleverna genom enkäten. Att den var väldigt omfattande fick vi bekräftat när hela 94,8 % av hela populationen svarade att de var fysiskt aktiva på något sätt. Att det var så många som på något sätt var fysiskt aktiva på sin fritid överraskade oss. Framförallt med tanke på den undersökning som Riksidrottsförbundet gjorde 2005 (Riksidrottsförbundet, 2005:8,15). Via den undersökningen kunde man se att enbart 73 % motionerade och drygt 56 % var med i någon form av tävling och rangordningsidrott. Gymnasieskolan där vi genomförde vår enkätundersökning är inte en skola med uttalad idrottsprofil och därför hade vi inte förväntat oss att så många skulle fylla i att de var fysiskt aktiva även om vi valt att ha en bred definition av vad fysisk aktivitet är för något. I figur 1 som visar vilka fysiska aktiviteter som var populärast går det tydligt att se att det har bildats två block. Det ena blocket består av utmaning och äventyr, estetisk verksamhet samt rörelse och koncentrationsträning. Dessa är inte alls lika populära i vår undersökningsgrupp. Dessa står endast för 35 av 365 kryss i enkäten. Gymnasieskolan där vi genomförde vår undersökning är en stadsskola och eleverna kommer till stor del från dess omgivningar. Dessa omgivningar inbjuder inte i särskilt stor omfattning till utmaning och äventyr vilket kan ha resulterat i dess låga popularitet bland eleverna i vår enkätundersökning. Fysisk träning, tävling och rangordning, färdighetsträning samt lek och rekreation är klart dominerande i popularitet. Dessa står tillsammans för hela 321 kryss i enkäten. Den absolut mest förekommande fysiska aktiviteten är fysisk träning med 122 ifyllningar vilket omfattar 70,5% av hela undersökningsgruppen. Att fysisk träning, tävling och rangordning och färdighetsträning skulle vara bland de mest populära fysiska aktiviteterna var inte så konstigt. Alla dessa tre finns med i de allra flesta föreningsidrotterna och enligt Dahlgren (2005:142) är just föreningsidrotten en vanlig inkörsport till fysisk aktivitet bland ungdomar. Dahlgren säger även att det är vanligare att vara aktiv i en grupp än enskilt.
34
I vår undersökning har vi sett eleverna som en homogen grupp utan att ta hänsyn till de olika bakgrunder och förutsättningar som kan finnas bland elever. I efterhand har vi blivit medvetna om problematiken med att göra på detta sätt och det hade varit intressant att ha möjligheten att kunna jämföra till exempel svaren från elever som har olika inriktningar på sina studier.
För att komma fram till vilka faktorer som kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet gjorde vi en grundlig litteratursökning. De mest framstående faktorerna valde vi sen att redovisa i vårt teoriavsnitt. Idrotten i skolan var ingen uttalad faktor i någon av den litteratur vi hittade. Istället var idrotten i skolan som en faktor till fortsatt fysisk aktivitet ett mål skolan har med sin undervisning. I figur två kan man avläsa vilka faktorer som är förekommande i valet av fysisk aktivitet. (I den här figuren kan man tydligt avläsa skillnader av vilka faktorer som är vanligast förekommande bland eleverna). Hälsoinformation, media, skolidrotten och idrottsläraren är de fyra förtryckta alternativen som blev minst ifyllda på enkäterna, medan alternativen familjen och kompisar blev ifyllda klart mest. Dessa två alternativ blev ifyllda sammanlagt 184 gånger på enkäterna vilket är mer än vad alla de andra alternativen fick ihop tillsammans. Vi tror att en anledning till att dessa två alternativ har blivit ifyllda flest antal gånger är att både familjen och kompisar är saker som för de allra flesta finns runt om dem dagligen och kan påverka dem hela tiden. Eyler (1999:782) skriver att vännernas stöd har en stor inverkan och Dahlgren (2005:142) att föräldrarna är en stark faktor vid valet av fysisk aktivitet. En kombination av dessa faktorer har en mycket stor påverkan och att de är dagligt förekommande för de allra flesta eleverna kan vara en stor anledning till den höga frekvensen bland dessa svar i enkäten. I enkäten fanns en möjlighet att inte fylla i de redan förtryckta alternativen utan där gavs eleverna istället utrymme att fylla i en egen faktor till varför de var fysiskt aktiva. Det var 19 stycken elever som gjorde detta och deras svar är redovisade under annat i resultatdelen. Att det inte var så många elever som valde att fylla i en annan faktor tror vi kan bero på att de svarsalternativen vi presenterade var väldigt breda och fångade in de flesta faktorerna som kan haft betydelse. Det finns givetvis en risk att vissa elever tog den enkla vägen och kryssade i ett av de förtryckta alternativen. Av de fyra alternativen som var minst populära finns idrottsläraren som blev ifylld av 16 personer och skolidrotten som blev
35
ifylld av 28 personer. Både Redelius (2002:13) och Annerstedt (2007:17) skriver om hur viktig idrottsläraren är för eleverna både för vilken syn eleverna ska få på fysisk aktivitet och som en vägledare. Vi tycker med stöd i denna teori att det är uppseendeväckande att endast så få elever som 16 stycken tyckte att idrottsläraren var en faktor till fysisk aktivitet när hela 164 av 173 elever som deltog i enkätundersökningen faktiskt fyllde i att de var fysiskt aktiva. Att det även var få elever som tyckte att skolidrotten var en faktor till fysisk aktivitet för dem var inte lika märkligt enligt oss. Detta eftersom vi inte hade hittat stöd i någon litteratur om att det skulle vara så. Istället hade vi hämtat denna faktor från skolans egna strävansmål. I figur tre visar hur populära de olika faktorerna till fysisk aktivitet är efter att eleverna har fått rangordna dem. Rangordningen räknades om i ett poängsystem (se metoddelen) och det är dessa poäng som ligger till grund för de procentsatserna som visas i figur tre. Denna figur presenterar ett likvärdigt resultat som figur två. Det är fortfarande alternativen familjen och kompisar som dominerar i popularitet och står sammanlagt för mer än 50 % av poängen. Om man ska poängtera någon skillnad mellan de andra alternativen från figur två så är det att skillnaden mellan hälsoinformation, media och skolidrotten har minskat något men i det stora hela är det inga signifikanta skillnader mellan vilka faktorer som eleverna tyckte fanns och vilka som hade mest inverkan på dem.
I vår undersökning utgick vi från vår hypotes att skolidrotten inte var en faktor som hade någon större betydelse i elevernas val av fysisk aktivitet på fritiden. Att vi inte trodde att skolans strävansmål uppfylldes var det som fick oss intresserade att genomföra vår studie. Vi har dock under vårt arbete hela tiden varit neutrala och inte låtit de åsikter vi hade sedan tidigare påverka resultatet.
Det går inte att dra några generella slutsatser av vår undersökning eftersom den är genomförd på en mindre undersökningsgrupp. Men det vi kan se i våra resultat är att det finns många faktorer som påverkar vid valet av fysisk aktivitet och de skiljer sig från individ till individ. Dock är det några faktorer som är klart mycket mer förekommande än andra. Skolämnet idrott och hälsa är en faktor till fortsatt fysisk aktivitet på fritiden
36
bland vissa gymnasielever, men när man ser till hela undersökningsgruppen är den inte en betydande faktor för de flesta.
5.1
Framtida forskning
I en framtida undersökning hade det varit intressant att se en undersökning som har mer tid att gå djupare in på faktorerna till fysisk aktivitet och på vilket sätt de påverkar. En sådan undersökning borde även genomföras på en större population för att kunna dra några generella slutsatser.
Eftersom vi i denna studie kom fram till att skolidrotten bland de flesta eleverna inte är en betydande faktor till fysisk aktivitet hade det varit intressant att studera vad detta beror på. Genom en sådan studie hade man kanske kunnat komma fram till en del ändringar som bör göras av lektionsinnehållet för att skolidrotten på ett bättre sätt ska kunna nå upp till strävansmålet att stimulera eleverna till fortsatt fysisk aktivitet.
37