I detta avsnitt kommer jag att diskutera mitt resultat i förhållande till mina
frågeställningar, i relation med den tidigare forskningen. I nästa underrubrik diskuteras
resultatet i studien med de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för uppsatsen.
Uppsatsen inriktade sig på att belysa hur fyra präster från Växjö Stift ser på sekulariseringen i Sverige. Frågeställningarna var följande:
1. Vilka är de största förändringarna i Svenska kyrkans organisation sedan åtskiljandet mellan stat och kyrkan år 2000 enligt de fyra prästerna inom Växjö Stift?
2. Hur är synen på kyrkans relation till det svenska samhället enligt de fyra prästerna i Växjö Stift?
För att kunna kartlägga kyrkans organisation idag, valde jag att först ta reda på fakta om kyrkan innan staten och kyrkan skildes åt. Detta för att tydligare kunna se
förändringarna, det vill säga, om det hade skett några förändringar och vilka
förändringar det hade medfört. Därför ställdes informanterna frågan om kyrkan förr som en statskyrka, gentemot idag som en folkkyrka. Svaret jag fick var att det hade skett förändringar inom det administrativa planet, då det exempelvis handlar om
tjänstetillsättningar.
Sekulariseringens påverkan av antalet aktiva medlemmar skiljer i församlingarna över Stiftet, och då handlar det specifikt gudstjänsterna. Ett resultat som jag fick fram var att det hörde till den äldre generationen. Detta visar på sekulariseringens verkan i
samhället, då den nya generationen inte ser religionens del i livet som en självklarhet. Stort fokus har lagts på kyrkans åtskiljande på staten, då det är uppsatsens
huvudämne och på så vis en viktig del inom sekulariseringen. Eftersom jag ville nå representanterna på djupet valde jag att fråga hur de såg på staten och kyrkans åtskiljande, och alla svarade att det var en positiv händelse. Detta var något som förvånade mig, då jag hade väntat mig att de skulle svara att de såg det som en negativ riktning för kyrkan, då kyrkan inte längre är en del av den svenska staten. Detta har lett till att medlemsantalen har sjunkit. De ser det snarare som positivt att inte vara styrd av staten. Den positiva synen på åtskiljandet berodde på att kyrkan inte längre var styrd av staten, och att beblanda kyrkan med en myndighet ses inte som någon god sak enligt informanterna.
Jag valde även att fråga informanterna om de ansåg att svenska folket hade tillräckliga kunskaper om vad Svenska kyrkan står för. Om det kunde vara en del av sekulariseringen, då det kan vara en förklaring till varför medlemsantalen minskat. Folket kanske har kunskapsluckor eller en föråldrad syn på kyrkan. Detta var något som samtliga präster intygade.
Sedan togs även ämnet upp om de religiösa traditionerna snarare ses som en tradition idag, då den religiösa biten successivt har suddats bort. Kristendomen har präglat vårt samhälle med de religiösa traditioner som påsken, julen, allhelgonahelgen och så vidare. Likaså är det många som väljer att gifta sig i en kyrka, men kanske snarare ser det som en fin tradition istället för att se det som en religiös handling. Här fick informanterna ta ställning till detta, då det är till stor vikt i en av mina
frågeställningar. Informanterna höll med om detta fenomen, att det är nog många människor som ser de religiösa traditionerna mer som traditioner.
Rapporten Religiös förändring i norra Europa: en studie av Sverige: "från statskyrka
till fri folkkyrka": slutrapport fokuserar på de förändrade relationerna mellan Svenska
kyrkan och staten år 2000. Slutrapporten visar att religionen i samhället har
privatiserats, men samtidigt finns ett stort intresse kvar för användningen av kyrkans riter. Detta svar var något som även jag fick fram genom mina intervjuer. I och med att Sverige har präglats av kristendomen under så pass lång tid, och att separationen av stat- och kyrka gjordes nyligen, lever mycket av den kristna grunden kvar. Samtidigt som vi ska privatisera vår religiösa tro, ses fortfarande de religiösa riterna som en fin tradition. Utifrån prästernas syn på detta så tror informanterna att det måste finnas något sökande, då personer tillexempelvis gör ett aktivt val att gifta sig eller döpa inom de kyrkliga samfunden. Att samhället har blivit privatiserat ser de fyra informanterna som något negativt, då kyrkan handlar om gemenskapen.
Likaså visar rapporten att kyrkan öppnas snarare upp som en social aktör idag och ses samtidigt som en samtalspartner för att kunna föra en dialog med om såsom
samhällsutvecklingens riktning samt mål. Detta resultat fick jag likaså fram. Detta var dock informanterna positivt inställda till, då de kyrkans värdegrund baseras på att visa omtanke för medmänniskan. Kyrkan finns till som samtalspartner, och kan finnas som stöd vid svårigheter i livets gång.80
Andra frågor som togs upp var om att kyrkans regler har sagt luckrats upp, då kyrkan tillåter en hel del mer än vad som kanske skulle tillåtas för femtio år sedan. Där hade jag K. G Hammars uttalande i huvudet som utgångspunkt. Dessa skulle inte ha varit
acceptabla förr, gentemot det sekulariserade samhälle vi lever i idag. Här tog informanterna olika ställning till moderniseringen av kyrkans regler och normer. För att sedan avslutningsvis, fråga vad prästerna tror om kyrkans framtid. Statistiken visar ju tydliga nedgångar, och de ser på situationen som allvarlig. Detta är kyrkans utmaning hur detta ska tacklas, både att behålla gamla medlemmar, och även få nya. I Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur- En studie av religion
och omsorg, skriver Anders Bäckström om hur samhället påverkas av det globala och
tekniska utvecklandet som har lett till att religionen har fått ett annat värde. Detta kan vi koppla samman med sekulariseringsteorin, som har påverkat kyrkans roll. Resultatet av sekulariseringen har bestått av tre orsaker: ekonomisk och teknologisk utveckling som lett till materiellt välstånd, höjd utbildningsnivå samt att människor inte har präglats av en otrygghet i form av krig. Detta var också något som min undersökning fick fram, och detta var något som mina informanter var oroliga för. Hur ska samhället bli utan den kristna värdegrunden? Där vi bara fokuserar på oss själva, individen själv i fokus, och inte längre på medmänniskan. Idag ser vi konsumtionen som dagens religion.
Likaså skrev Bäckström om att samhällsförändringarna har skett på lokal nivå, men sker också utifrån kontextuella och ideologiska/personliga förutsättningar. Det har uppstått svårigheter i att upprätthålla gränser i och med globaliseringen, det tekniska och ekonomiska området, och inte minst privatiseringen. På så vis har det varit svårt för de nationella kyrkorna att hålla samman kulturen. Detta går att koppla med MC-mässorna, då mina fyra informanter ansåg att det är viktigt att kyrkan följder med i utvecklingen och moderniseras, men hur det ska gå till var informanterna oeniga om. I och med globaliseringen och moderniseringen har den kristna kyrkan svårt att ena kyrkans utformning. Det är svårt att kunna sätta gränserna för var de kristna reglerna skall dras.81
80 Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson, 2004
4.1 Reflektion utifrån de teoretiska utgångspunkterna
Uppsatsen bygger på teorierna: socialisering- och sekulariseringsteorin.
Vid fokuseringen av socialisationsteorin kunde den förklaras som att vi människor tänker och handlar på ett bestämt sätt beroende på vår vana, som grundas genom vår uppfostran. I och med att det svenska samhället anses vara sekulariserat föds vi inte längre in i en kristen värld, gällande dess normer och moral. Vi uppfostras inte längre in i en kristen värdegrund, då religionens inflytande i samhället successivt har minskat. Detta var något som jag fick fram i mitt resultat, och de intervjuade prästerna bekräftar det genom den minskade mängden som medverkar på gudstjänsterna. Detta tillhör snarare den äldre generationen. Samhällets grundsyn gällande de religiösa frågorna har snarare privatiserats. Det religiösa livet lämnas hemma, och i den offentliga sfären behåller de svenska medborgarna sin religiösa tro allt mer sin inom sig. Detta fick jag också fram i mitt resultat, då prästerna uttalades sig om att visa sin religiösa tillhörighet ansågs snarare ”konstigt” idag än en självklarhet som det kanske var för 50 år sedan. Däremot behålls de kristna traditionerna i samhället, men de kan snarare ses som traditioner än religiösa traditioner. Med religiösa traditioner menas olika kalenderdagar såsom påsken, julafton osv, men även utförande av ceremonier. Istället för att planera en namngivardag, ses det som fint att döpa sitt nyfödda barn i kyrkan och på så vis giva dem namn. Prästerna uttalar sig om detta, och håller med. Däremot tror dem att det många gånger finns en bakliggande tanke eller tro när man väljer att utföra en rit i de kyrkliga lokalerna.
Precis som Furseth & Repstad skriver:
Staten och dess representanter har starka formella sanktioner till sitt förfogande. Den kan anhålla människor, visserligen inte helt godtyckligt i en liberal och demokratisk stat.82
Tidigare har Svenska kyrkan kallats för statskyrkan och den kristna kyrkan har haft ett stort inflytande i samhället i förhållande till staten. Då kyrkans inflytande har minskat i och med åtskiljandet mellan stat och kyrka har även medlemsantalet sjunkit. Staten och kyrkans band har nu klippts, på både gott och ont enligt informanterna.
4.2 Vidare forskning
I min studie intervjuas fyra stycken präster i Växjö Stift som arbetar för Svenska
kyrkan. Det vore intressant att utföra en likartad studie men med fler informanter och att utöka det geografiska området markant. Likaså utföra studien om tio eller kanske tjugo år längre fram. Hur ser läget ut då för Svenska kyrkans verksamhet? Hur är
tankegångarna då hos prästerna?
En annan vidare studier i detta ämne kan exempelvis intervjua den andra sidan,
nämligen svenskas medborgares syn på den religiösa nedgången. Hur de ställer sig vid utförandet av olika riter, såsom dop eller giftermål? Hur ställer de sig till det rituella i handlingen? Ser de bara de som en tradition eller är det med ett religiöst sammanhang? Det vore intressant att använda sig av metoder som ger möjligheter till en intervjustudie samt en enkätstudie för att få fram material.
5 Slutsatser
Resultatet för denna studie visade att genom staten och kyrkans åtskiljande har vissa förändringar skett i Svenska kyrkans organisation. Kyrkan har inte längre någon offentlig myndighetsstatus, och på så vis är kyrkans officiella roll i samhället borta. Ett annat resultat är att prästernas anställningsformer förändrats. Tidigare var det Stiftet som hade ansvar för prästernas anställningsförhållande, gentemot nu då det är helt och hållet lokalanställda. Det innebär att det är kyrkorådet eller kyrkonämnden som bär detta ansvar.
Medlemsstatistiken sjunker och allt fler kyrkor tvingas stängas igen. Trotts detta så har prästerna en positiv syn på staten och kyrkans åtskiljande, då kyrkan inte längre är beblandad med en myndighet. Det enda som kyrkan utför nu på uppdrag av staten är begravningstjänster.
Det kristna samhället har präglat människors traditioner under en lång tid tillbaka i historien. De rituella sederna används fortfarande i den offentliga arenan och
utförandet ses många gången som en självklarhet. Att människor skulle välja att utföra en religiös rituell akt i form av dop, giftermål eller liknade ses som ett aktivt val. Väljer folket att utföra dessa ceremonier inom den kristna organisationen tror informanterna att man har en viss tro på vad Svenska kyrkan står för.
Vid tal om kyrkans framtid och utveckling anser informanterna att det är viktigt att kyrkan utgår ifrån sin grund, sin tradition, för att behålla kyrkans trovärdighet. Däremot ses det inte som något negativt att det sker utveckling inom den kyrkliga organisationen, eftersom det tillhör moderniseringen. I takt med att samhället förändras måste även kyrkan utvecklas för att kunna nå ut till folket.
6 Referenser
6.1 Primärkällor
Intervju, Gustav. 2013-12-27 Intervju, Lennart. 2013-12-20 Intervju, Lina. 2014-01-02 Intervju, Pernilla. 2013-12-186.2 Sekundärkällor
Alvesson, M. (2011). Intervjuer – genomförande, tolkningar och reflexivitet. Sahara Printer, Egypten.
Berger, Peter .L. (1969). The sacred canopy: elements of a sociological theory of
religion. Garden City, N.Y.: Doubleday.
Bruce, Steve (2002). God is dead: secularization in the West. Oxford, UK: Blackwell Bäckström, Anders (2001). Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur: en
studie av religion och omsorg. Stockholm: Verbum
Bäckström, Anders; Edgardh Beckman, Ninna & Pettersson, Per. (2004).
Religiös förändring i norra Europa : en studie av Sverige : 'från statskyrka till fri folkkyrka' : slutrapport. Uppsala : Diakonivetenskapliga institutet.
Cornell, Jan, Carlsson, Sten, Rosén, Jerker & Grenholm, Gunvor (red.) (1993).Den
svenska historien. 1, Från stenålder till vikingatid. Stockholm: Bonnier lexikon
Furseth, Inger & Repstad, Pål (2005). Religionssociologi: en introduktion. 1. uppl. Malmö: Liber
Hamberg, E (2009) Religiösa marknadsstrukturer, religiös pluralism och
sekulariseringsprocesser i Socialvetenskaplig Tidskrift. - 1104-1420. ; 16:3-4, s.
265-278 (Hämtad: 2014-06-12) Finns tillgänglig på internet:
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artikla r/2009/Inneh%C3%A5ll/religi%C3%B6sa%20marknadsstrukturer,%20religi%C3%B6s %20pluralism%20och%20sekulariseringsprocesser%20av%20Eva%20M%20Hamberg. pdf
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: Enkät, intervju och observation. Bonnier Utbildning AB. Stockholm.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskapitel 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Smith, Christian (red.) (2003). The secular revolution: power, interests, and conflict in
the secularization of American public life. Berkeley: University of California Press Stat - kyrka: ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Bil. 2/12, Utredningar i delfrågor : redovisning av arbetsmaterial i stat - kyrka
överläggningarna. (1978). Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl.
Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.) (2008). Religion i Sverige. 1. uppl. Stockholm: Dialogos
Svenska kyrkan (2013) Dop (Hämtad:2014-01-01)
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=698072
Svenska kyrkan (2013) Historik., (Hämtad: 2013-12-31)
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656230
Svenska kyrkan, (2013) Svenska kyrkan i siffror. (Hämtad:2014-01-01)
http://www.svenskakyrkan.se/statistik
Svenska kyrkan, (2013) Svenska kyrkan i siffror. (Hämtad:2014-01-01)
http://www.svenskakyrkan.se/statistik (Statistik finns att ladda ner i PDF)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer; inom
humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning. (Hämtad: 2014-06-09)
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öljarstrand, A (2011) Den mångtydiga församlingen: Organisering, roller och
relationer i spänningen mellan sekularisering och desekularisering. Diss. Östersund :
Mittuniversitetet, 2011 (Hämtad: 2014-06-10) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14383
6. Bilagor
6.1 Intervjuguide
Ålder
Arbetat inom kyrkan, antal år? Jobbat i fler kyrkor? Skillnader?
Vilka är dina arbetsuppgifter? Ändrats med tiden (fokus stat-kyrka)?
Anser du att Svenska folket har (tillräckliga) kunskaper för Svenska kyrkan? Anser du att det har påverkat kyrkan något sedan staten och kyrkan skildes åt?
(medlemmar, riter)
Fördel eller nackdel att staten och kyrkan skildes åt?
Många sociologer tyder dock på att bara för att ett land är sekulariserat så betyder det inte att de icke troende. Vad tror du om detta? (Skapa sin egen tro, personlig).