En intervjustudie om fyra prästers syn på Svenska kyrkans förändring i det sekulariserade Sverige

(1)

Kandidatuppsats

”Nu är kyrkans officiella roll borta.”

En intervjustudie om fyra prästers syn på Svenska kyrkans förändring i det sekulariserade Sverige

Författare: Anna Carin Sjöholm Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Johan Adetorp Termin: HT2013

(2)

Abstract

Titel: Fyra prästers syn på sekulariseringen i Sverige – Inom Växjö Stift Författare: Anna Carin Sjöholm

In this essay I will examine the views of the Church of Sweden on the secularization taking place in Swedish society. The Church of Sweden was disestablished in 2000.

This was an important part of the secularization process that has occurred in the country.

The purpose of this paper is to examine various views of four priests regarding the church's declining influence in the community, and look at how the church's norms have slowly loosened up, taking as an example members of the Church of Sweden as

nonbelievers.

Through this essay I will define secularization theory, look at the various changes that have occurred in parish activities, and interview four priests from various parishes in Växjö diocese.

The results showed that the priests had a positive attitude towards the separation between church and state, even though it means that membership statistics have fallen.

With secularization, privatization has increased, but the ritual customs of the society are still used in the public arena. The four priests’ views on this is that there must still be some religious interest when making an active choice to marry or baptize their children in the church activities, for example. Yet the Christian basis of society has not been erased, the religious traditions are now seen more as traditions.

Secularization influence on the number of active members is different in parishes across the country, and then it specifically worship services. The downward tendency in membership statistics of the Church of Sweden means that many churches will be closed shortly.

The only thing that the church now performs on behalf of the state are funeral services.

Keywords

Sekularisering Svenska kyrkan Präster

Religion Kristendom

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och problemställning __________________________________________ 2 1.2 Tidigare forskning ________________________________________________ 3 1.2.1 Kyrkans roll i förändring ________________________________________ 3 1.2.2 Sammanfattning _______________________________________________ 4 1.3 Teoretiska utgångspunkter __________________________________________ 5 1.3.1 Socialisationsteorin ____________________________________________ 5 1.3.2 Sekulariseringsteorin ___________________________________________ 5 1.3.3 Teoriernas betydelse och relevans för min undersökning _______________ 6 1.4 Metod och material ________________________________________________ 7 1.4.1 Intervjuer ____________________________________________________ 7 1.4.2 Urval _______________________________________________________ 7 1.4.3 Intervjuernas genomförande _____________________________________ 7 1.4.4 Val av metod _________________________________________________ 8 1.4.5 Bearbetning av materialet _______________________________________ 9 1.4.6 Etiska principer _______________________________________________ 9

2 Bakgrund __________________________________________________________ 10 2.1 Kyrkan och statens relation i det svenska samhället genom historian ________ 10 2.2 Svenska kyrkans medlemsantal idag _________________________________ 11 2.3 Tabell för medlemskap mellan 2008-2013 _____________________________ 11 3 Resultat ____________________________________________________________ 12 3.1 Personporträtt ___________________________________________________ 12 3.2 Skillnader inom kyrkorna __________________________________________ 12 3.3 Arbetsuppgifter, successiva förändringar ______________________________ 14 3.4 Kyrkans roll i samhället efter år 2000 ________________________________ 16 3.5 Positiv eller negativ inställning till åtskiljandet _________________________ 17 3.6 Svenska folkets kunskaper om den kristna tron _________________________ 19 3.7 De religiösa traditionerna __________________________________________ 21 3.8 Kyrkans regler luckras upp _________________________________________ 22 3.9 Skapa sin egen tro ________________________________________________ 23 3.10 Kyrkans framtid ________________________________________________ 24 4 Analys och diskussion ________________________________________________ 27 4.1 Reflektion utifrån de teoretiska utgångspunkterna _______________________ 29 4.2 Vidare forskning _________________________________________________ 29 5 Slutsatser __________________________________________________________ 30

6 Referenser__________________________________________________________ 31 6.1 Primärkällor ____________________________________________________ 31 6.2 Sekundärkällor __________________________________________________ 31

(4)

6. Bilagor ____________________________________________________________ 33 6.1 Intervjuguide ____________________________________________________ 33

(5)

1 Inledning

Något som alltid har fångat mitt intresse är Svenska kyrkans organisation, då kyrkans rörelse har påverkat en stor del av min uppväxt. Som liten sjöng jag i kyrkans barnkör, lärde mig aftonbönen av farmor, firade olika kristna högtider, skolavslutningarna firades i kyrkan där även prästen talade och läste ur bibeln. Vi gick även på olika ceremonier då släkt och vänner exempelvis gifte sig eller döpte sina barn i de kyrkliga verksamheterna.

Nästintill alla i min högstadieklass konfirmerade sig. Det var ingen som ifrågasatte detta, eller ansåg att det var något avvikande. Jag kan däremot inte påstå att vi var särskilt religiösa inom min familj.

Det har dock skett en snabb förändring, då det svenska samhället har tagit del av sekulariseringens processer. En viktig faktor är då kyrkan och staten skildes åt år 2000.

Den kristna religionen som länge har präglat det svenska samhället förlorar allt mer inflytande. Då både moderniteten och globaliseringen i förhållande till sekulariseringen ökar, har det satt sina spår i samhället. Dessa tre begrepp påverkar oftast varandra, som i en sluten cirkel. Vi formas inte längre av den kristna kulturen, vi kan till och med läsa debattartiklar om vi verkligen ska hålla skolavslutningar inom de kyrkliga

verksamheterna, något som var en självklarhet för tjugo år sedan. Idag har den religiösa tron blivit privatiserad på många olika vis, då religionen har blivit en privatsak. Att utöva sin religion offentligt kan idag betraktas som annorlunda.

Ämnet finner jag intressant då det är en fas som jag själv har fått tagit del av. Jag har fått se med egna ögon hur den kristna traditionen har suddas ut inom de olika etapperna. Hur vi nu ser de olika religiösa traditionerna bara som traditioner. Det finns tillexempel icke-troende som är medlemmar i Svenska kyrkan och även medlemmar som ingår giftermål eller kanske låter sina barn döpas, inte för att de förhåller sig till det religiösa, utan snarare ser det som en fin tradition.

Hur ställer sig prästerna inom Svenska kyrkan till detta? Vad försiggår inom den kyrkliga verksamheten? Är det så att vi svenskar har dåliga kunskaper om vad Svenska kyrkan står för? Ser Svenska kyrkan det som en fördel eller nackdel att kyrkan och stat skildes åt? I denna studie intervjuas fyra präster för att ta del av deras syn på

sekulariseringen inom den kyrkliga verksamheten och samhället.

(6)

1.1 Syfte och problemställning

Syftet med denna studie är att tillsynliggöra prästernas syn på sekulariseringen som sker inom det svenska samhället. Kyrkans inflytande i samhället har minskat markant sedan åtskiljandet mellan stat och kyrka skedde år 2000. Genom denna studie vill jag alltså ta reda på prästernas personliga tankar och funderingar kring denna process, eftersom jag har en uppfattning om att det inte finns något specifikt skrivet om detta. Jag vill

undersöka på vilket vis informanterna anser att sekulariseringen har påverkat den kyrkliga verksamheten och hur de intervjuade prästerna ser på åtskiljandet mellan stat och kyrka.

Följande frågeställningar ligger till grunden för uppsatsen:

1. Vilka är de största förändringarna i Svenska kyrkans organisation sedan

åtskiljandet mellan stat och kyrkan år 2000 enligt de fyra prästerna inom Växjö Stift?

2. Hur är synen på kyrkans relation till det svenska samhället enligt de fyra prästerna i Växjö Stift?

(7)

1.2 Tidigare forskning

I detta kapitel tas tidigare forskning upp med fokus på hur sekulariseringen har påverkat Svenska kyrkan och dess verksamhet.

1.2.1 Kyrkans roll i förändring

Hamberg skriver i Religiösa marknadsstrukturer, religiös pluralism och

sekulariseringsprocesser om hur stora delar av Europa ses som starkt sekulariserade i ett globalt perspektiv. Oftast beskrivs Sverige som ett av världens mest sekulariserade land.¹ Trotts detta innebär det inte att svenskarna är ointresserade av religiösa frågor.

Det har visat sig att många människor tror på en transcendent makt/kraft och tron på att det finns någon form av liv efter döden enligt de religionssociologiska undersökningar som har gjorts. De existentiella frågorna ställs inte i kyrkorna, likaså det religiösa intresset uttrycks inte i kyrkan i form av exempelvis Gudstjänster.²

Rapporten Religiös förändring i norra Europa: en studie av Sverige: "från statskyrka till fri folkkyrka": slutrapport, skriven av Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson, bygger på ett svenskt projekt som fokuserar på de förändrade

relationerna mellan Svenska kyrkan och staten år 2000. Resultatet visar på att religionen i samhället har privatiserats, men samtidigt finns ett stort intresse kvar för användningen av kyrkans riter. Detta tyder på så vis på en specifikt nordiskt paradox. Det har och göra med den tidigare starka integrationen mellan stat och kyrka. Då relationen sinsemellan succesivt löstes upp, blev det ett faktum då staten och kyrkan skiljdes åt år 2000. Ett resultat av detta har lett till att vi har blivit privatiserade, men ibland, på ett

överraskande sätt, har de religiösa en självklar plats på den offentliga arenan.

Vid sökandet efter livets mening fungerar även den religiösa institutionen som en existentiell och kollektiv resurs. Kyrkan öppnas snarare upp idag som en social aktör och ses samtidigt som en samtalspartner för att kunna föra en dialog om

samhällsutvecklingens riktning samt mål.³

Bäckström skriver i Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur- En studie av religion och omsorg om hur förändringarna som sker i samhället även

påverkar den kyrkliga organisationen, då det bidrar till nya livsstilar, livsformer. Idag influeras vi av det globala och tekniska kunskapsintensiva samhället vilket gör att religionen får ett annorlunda värde. Då kyrkan och staten skildes åt år 2000, har det lett till förändringar inom det kyrkliga.⁴

Bäcklund tar upp teorier som fokuserar inom det senmoderna/postmoderna samhället.⁵ Denna samhällsutveckling är ett resultat av tre orsaker: ekonomisk och teknologisk utveckling som lett till materiellt välstånd, höjd utbildningsnivå samt att människor inte har präglats av en otrygghet i form av krig. Detta har lett till bl.a. hur samhället har blivit privatiserat, i relation till det globala.⁶ Världen är mer öppen, och på så vis har vi funnit att det finns olikheter inom värderingar, kulturer, traditioner och hur olika religioner existerar sida vid sida inom ett och samma land.⁷

Något som Bäckström fokuserar på inom sin analys är förändring. En stor förändring, som påverkade kyrkans roll markant, var då kyrkan och staten skildes åt år 2000. Detta var ett resultat av ett allt mer senmodernt samhälle samt det globala

1 Hamberg, 2009: 265 (Hämtad: 2014-06-12)

2 Hamberg, 2009: 266 (Hämtad: 2014-06-12)

3 Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson, 2004

4 Bäckström, 2001:17

6 Bäckström, 2001:36- 37

(8)

nätverket. Undersökningen fokuserade även på relationen och samverkansformen mellan kyrkans lokala sociala/diakonala verksamhet samt den kommunala

socialtjänsten. Detta samarbete och utformning är ett resultat av det moderna samhället som vi lever i idag.⁸ I detta samarbete kan en dedifferentieringsprocess föras in, då det handlar om ett samarbete mellan organisationer och myndigheter. Genom detta

samarbete uppstår delvis nya kollektiva kulturer. Det bildar då ett spänningsfält mellan det lokala och det globala.⁹ Syftet leder då till att stärka individens välfärd i en allt mer komplex kultursituation.¹⁰

Samhällsförändringar sker på lokal nivå, men sker utifrån kontextuella och ideologiska/personliga förutsättningar. Det har uppstått svårigheter i att upprätthålla gränser i och med globaliseringen, det tekniska och ekonomiska området, och inte minst privatiseringen. På så vis har det varit svårt för de nationella kyrkorna att hålla samman kulturen.¹¹

Öljarstrand skriver i sin avhandling om ett resultat av sekulariseringen i det

svenska samhället i Den mångtydiga församlingen organiseringen, roller och relationer i spänningen mellan sekularisering och desekularisering där det visar på, att genom det minskade medlemsantalet påverkas kyrkan i form av organisationsförändringar och en stramare budget. I och med att kyrkans ekonomiska resurser minskar får de ideellas roll i församlingen en viktig roll i olika avseende. Eftersom allt fler församlingar går mot en uppstramning med färre anställda ses de ideellas insatser som nödvändiga för att kunna driva den kyrkliga verksamheten.¹²

1.2.2 Sammanfattning

Stora delar av Europa ses som starkt sekulariserade, och Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder.¹³ Idag influeras vi av det globala och tekniska kunskapsintensiva samhället vilket gör att religionen får ett annorlunda värde.¹⁴ Detta har lett till förändrade förutsättningar för Svenska kyrkans roll i det svenska samhället, då en stor förändring som påverkade kyrkans roll markant, var då kyrkan och staten skildes åt år 2000.¹⁵

Trotts detta innebär det inte att svenskarna är ointresserade av religiösa frågor.¹⁶ Det finns ett stort intresse kvar för användningen av kyrkans riter.¹⁷

Svenska kyrkan har länge påverkat det svenska samhället i form av kristna

traditioner och den kristna värdegrunden. Genom denna uppsats vill jag ta reda på vilka förändringar som skett i kyrkans organisation utifrån prästers syn på verksamheten.

Detta i förhållande till statens och kyrkans åtskiljande, samt till det svenska samhället.

12 Öljastrand, 2011: 83 (Hämtad: 2014-06-10)

13 Hamberg, 2009: 265 (Hämtad: 2014-06-12)

16 Hamberg, 2009: 266 (Hämtad: 2014-06-12)

17 Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson, 2004

(9)

1.3 Teoretiska utgångspunkter

Inom detta avsnitt kommer mina teoretiska utgångspunkter presenteras som ligger till grund för studien. Först presenteras socialiseringsteorin och sedan redovisas

sekulariseringsteorin. Gällande båda dessa teorier finns det en mångfald av forskare och teorier som har yttrat sig gällande dess definition och innebörd. Jag har därför gjort ett urval som betraktas som relevanta för denna studie.

1.3.1 Socialisationsteorin

Socialiseringsteorin kan förklaras som att vi människor tänker och handlar på ett

bestämt sätt beroende på vår vana, som grundas genom vår uppfostran. Under senare tid har begreppet fått tagit del vid vardagslivet, där man talar om olika roller eller fack som man försätter sig i. Alltså en given plats, en förväntad roll i den sociala tillhörigheten.

På så vis kan man definiera socialisation som en slags process som gör att människor gradvis växer in i olika roller i samhället. Genom en lyckad socialisation kan människor skapa en social tillhörighet samt en social identitet som leder till vissa uppfattningar gällande normer och verklighetsuppfattningar. Många empiriska studier visar att religiösa föräldrar, världen över, har religiösa barn i en mycket högre grad än de föräldrar som är icke troende.¹⁸

I boken The sacred canopy skriver sociologen Peter Berger om världen som kan ses som en mänsklig samt social konstruktion. Samhället är ett resultat av människan, då det skapas av olika individers aktiviteter. Likaså är människan ett resultat av

samhället, och i samspel mellan dessa två parter skapar de en verklighet som sedan kan föras vidare genom generationerna. Dock finns det motstånd gällande den objektiverade verkligheten, från en generation över till den andra.

Socialiseringen är en viktig komponent för att kunna bevara samhällets strukturer, då samhället och människorna tillsammans upprättar normer i förhållande med andra människor ¹⁹.

Under denna process lär sig individen lära känna sin tillhörande kultur, och på så vis även acceptera dennas identitet och roll som begärs av den sociala uppbyggnaden i samhället.²⁰

1.3.2 Sekulariseringsteorin

Sekularisering är ett mångtydigt begrepp som inte har en samlad definition. Begreppet används i akademiska sammanhang för att förklara hur religionen på olika sätt blir mer marginell och på så vis får en minskad betydelse.²¹ En definition som många forskare använder sig av är religionens minskande i samhället, då det kan ses som en process då samhälle och kultur avlägsnas från de religiösa intuitioner och dess symbolers

herravälde. I och med detta menas det att religionen har flyttat sig från den offentliga sfären till den privata. ²²

Sekularisering förklaras av Berger i The sacred canopy- elements of a

sociological theory of religion som en process där religionens dominans avlägsnas inom

18 Furseth & Repstad, 2005, s.155-156

19 Berger, 1969, s. 15

20 Berger, 1969, s. 24

21 Furseth & Repstad, 2005, s.108

22 Furseth & Repstad, 2005, s.111

(10)

de olika sektorerna i samhället. Exempel på sekularisering som Berger tar upp är separationer mellan kyrkan och stat, övertagande av kyrkans marker och även frigörelser gällande kyrkliga myndigheter som bedriver utbildning.²³

Steve Bruce skriver i boken God is dead, secularization in the West att moderniteten skapar många gånger problem för religionen. Likaså moderniteten är ett svårdefinierat begrepp, men det har sin uppkomst inom utvecklandet av industrin.²⁴

Idag pågår många debatter om religioners trovärdighet inom den moderna

världen. Den nya, unga generationen tar sig inte tid att sätta sig in i den religiösa sfären och skapar lätt förvrängningar av religioners mening.²⁵

I en annan bok, Religious America, Secular Europe – A Theme and Variations, jämför Berger m fl Amerikas och Europas religiösa situation och förklarar skillnaderna.

Sekulariseringen förklaras som ett Europeiskt fenomen, och han anser bland annat att genom moderniseringen leder det många gånger till sekularisering inom ett samhälle (modernitet, globalisering och sekularisering hör ofta samman likt ett kretslopp). Det behöver dock inte vara så, att sekulariseringen alltid förekommer i ett modernt land, och då är Amerika ett gott exempel.²⁶

Liknande tankemönster finner vi i Christian Smiths bok The secular revolution, som också menar att sekulariseringen inte tillhör det naturliga eller oundvikliga i förhållande till moderniseringen. Smith fokuserar på Amerika och menar snarare att religionens nedgång började redan omkring 1870-talet, då den kulturella och

intellektuella eliten försökte få kontrollen över den sociala institutionen samt dess egna kulturella auktoritet, som däribland var forskare, akademiker och även litterära

intellektuella.²⁷

1.3.3 Teoriernas betydelse och relevans för min undersökning

Valet av socialisationsteorin och sekulariseringsteorin kändes givna då uppsatsens tema fokuserar på förändringar som har ägt rum i det svenska samhället i relation till Svenska kyrkan. Socialisationsteorin förklarar hur vi genom uppväxten präglas av normer och den sociala tillhörigheten till den kultur vi föds in i.

Det var inte länge sedan som det svenska samhället formades av den kristna kyrkan, och att vara troende var en slags norm för folket. Idag är det mer troligt att möta fler ateister eller människor som har privatiserat sin tro. Idag föds vi till ett sekulariserat land, där religionen tar mindre och mindre plats och det ses mer eller mindre normalt att inte yttra sin religiösa tillhörighet. På så vis träder sekulariseringsteorin in, då

religionens roll tar mindre plats i människors liv.

23 Berger, Peter L. 1969. Sid 107

24 Bruce, Steve. 2002, s. 2

25 Bruce, Steve. 2002, s. 1

26 Berger, Peter L., Davie, Grace & Fokas, Effie. 2008. Sid 10

27 Smith, Christian (red.), 2003. Sid 1-2

(11)

1.4 Metod och material

Nedanför presenteras undersökningens kvalitativa metod i form av intervjuer, urval, genomförande samt bearbetning av materialet.

Denna studie baserades på en kvalitativ metod, då jag ville använda mig av en metod som gav utrymme för att spegla tankar och resonemang kring mina

frågeställningar. Genom denna kvalitativa metod i form av intervjuer gavs

informanterna tillfälle, att genom långa samtal kunna beskriva och föra ett resonemang ur olika aspekter om deras tankesätt. ²⁸ Repstad skriver att en intervju presenterar vad en person tänker och känner vid en bestämd tidpunkt, vid ett bestämt sammanhang.²⁹

1.4.1 Intervjuer

I studien intervjuas fyra stycken präster som arbetar inom Svenska kyrkan för att samla in data. Jag har valt att använda mig av en så kallad semistrukturerad intervju, vilket innebär att jag har använt mig av en förberedd intervjuguide (se bilaga). Valet av semistrukturerade intervjuer gav mig en större möjligheter att nå uppsatsens problemställning på ett djupare plan, eftersom det tillåts att ställa frågor utöver intervjuguiden. Man kan aldrig veta på förhand vad mina ställda frågor får för svar.

Följdfrågorna ställdes för att kunna säkerhetsställa att jag fick rätt uppfattning av informanten ville få fram.³⁰ Det är viktigt att ha tydliga avgränsningar, eftersom man kan ha lätt att ta en allt för bred och öppen utgångspunkt.³¹

1.4.2 Urval

I uppsatsen intervjuas fyra präster från Svenska kyrkans organisation med en avgräsning till Växjö Stift. Tanken var att intervjua minst sex präster i studien, men jag fann det svårt att få präster inom Växjö Stift att ställa upp, då det berodde på tidsbrist inför en stor kommande högtid. Vid bearbetningen av det insamlade materialet fann jag dock intressanta tankesätt som informanterna skildradade och kunde även kartlägga vissa mönster och teman.

Det finns goda rekommendationer att ha en så pass hög variation gällande urvalet av informanter för att på så vis öka få en bra relevans i undersökningen, enligt

Repstad.³² Mitt val av informanter har därför en spridning i förhållande till två manliga och två kvinnliga präster, vissa åldersskillnader, skillnader gällande antal år som prästvigda, och även variationer inom anställningsformen såsom församlingspräst och sjukhuspräst.

1.4.3 Intervjuernas genomförande

Jag fann mina informanter via Svenska kyrkans hemsida, där prästernas

kontaktuppgifter stod utskrivet. Jag valde sedan att kontakta informanterna genom mail eller genom ett telefonsamtal. Redan vid första kontakten informerades informanterna om uppsatsens ämne och allmänt om syftet. Repstad anser att det är rimligt krav från

28Repstad (2007)

29 Repstad, (2007) Sid 105

30Kylén (2004)

31Alvesson (2011)

32 Repstad, 2007 Sid 62

(12)

den intervjuade att få reda på syftet med intervjun och vad materialet ska användas till.³³ Intervjuerna genomfördes vid bestämt datum och tidpunkt på informanternas arbetsplats eller på ett café. Valet av plats hänger samman med Repstads rekommendationer, då miljön bör vara ett sådan pass naturlig plats som möjligt där vi också kan talas vi ostört.³⁴

Intervjun började med lättare bakgrundsfrågor för att med tiden gå in mer djupare på uppsatsens ämne. En intervju pågick i omkring 70-120 minuter, med variation på hur pass noggrant informanter valde att besvara frågorna. Jag frågade även informanten om jag fick ett godkännande att spela in samtalet, och det möttes med en positiv inställning för samtliga personer. Att använda sig av en inspelning ger många positiva effekter för mitt arbete, då det exempelvis skulle distrahera det naturliga samtalet då vi skulle tvingats ta långa pauser för att anteckna. Likaså skulle det eventuellt lett till att viktig information skulle uteblivit då det är en ren omöjlighet att få ner allt i textform vid en intervju.³⁵ Även uppsatsens trovärdighet ökar då jag vid bearbetningen av resultatet kan åter igen lyssna på intervjun och på så vis skapas inga oklarheter eller felaktigheter.

Vid själva intervjun ställde jag frågorna efter intervjuguiden, och många följdfrågor utefter intervjuns gång. Jag fann det även viktigt att låta informanten att tala till punkt, och väntade även en stund med att ställa en ny fråga vid tysthet. Det ledde till att informanten många gånger fick tänka efter, både på sitt redan givna svar, om det var något de ville tillägga, eller något hade förklarats otydligt. Vid intervjuns avslut frågades informanten om något ville tilläggas, då jag möjligtvis kunde glömt någon viktig punkt eller om det var något som skulle framföras ytterligare vid de redan ställda frågorna.

Vid första intervjun tillades några frågor i intervjuguiden som jag insåg saknades och skulle komplettera intervjun ännu bättre, som sedan ställdes i samtliga intervjuer.

1.4.4 Val av metod

Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod på grund utav att jag ville få fram ett fördjupande resonemang hos prästerna. Detta innebär att intervjuerna är långa och på så vis blir det ett djupgående samtal om personliga tankar.³⁶ Vi kan idag läsa en mångfald skrifter och tidningar som handlar om sekulariseringen i samhället och hur kyrkans medlemmar minskar. Jag ville dock granska den andra sidan av detta fenomen, hur ser prästerna på detta? Genom studien gav det mig en inblick gällande kyrkans synsätt på det aktuella läget för kyrkans roll i samhället.

Jag utgick ifrån en väldigt smal spridning av informanter, och genom att utöka både antalet informanter samt bättre spridning rent geografiskt skulle uppsatsen bli ännu mer intressant.

33Repstad (2007)

34 Repstad, 2007 sid 95

35Kylén (2004)

36Repstad (2007)

(13)

1.4.5 Bearbetning av materialet

Då intervjuerna var genomförda transkriberade jag dem ordagrant. Informanterna har fått information om att samtliga intervjuer i form av inspelningen och transkriberingen förvaras i tryggt förvar hos mig, då de skall känna sig trygga i det

konfidentialitetskravet jag utlovat.

Vid de färdiga transkriberingarna började jag arbeta med materialet för att kunna finna områden som berörde mina frågeställningar. Jag försökte även kartlägga generella mönster och teman som trädde fram i materialet. Det är genom kategorisering av svaren i dimension som det skapas olika slags grupperingar av råmaterialet i slags kloster.

Detta för att kunna söka efter mönster för att få en bättre förståelse för helhet av materialet.³⁷

När resultatet var sammanställt kontaktades alla informanter och har på så vis fått tillfälle och läsa igenom arbetet och komma med kommentarer i fall något saknas, bör tilläggas eller ändras.

1.4.6 Etiska principer

I denna studie har jag förhållit mig till Vetenskapsrådet fyra huvudkrav då det handlar om forskningsetik. Dessa kriterier ligger till grund för individskyddskravet. ³⁸ Inför intervjuerna har jag gett både muntligen och skriftligen uttalande försäkringar om konfidentialitet, min tystnadsplikt.³⁹

Vetenskapsrådets första kriterium är informationskravet, som innebär att det är forskarens uppgift att informera om undersökningen syfte. Det är även viktigt att ge information om vilka villkor som berörs för informanten.⁴⁰ Alla präster som har intervjuats har rätten att tacka nej till medverkan i denna studie, då det är ett frivilligt deltagande. Vetenskapsrådet kallar denna punkt för samtyckekravet.⁴¹ Det tredje kriteriet som Vetenskapsrådet förhåller sig till är att konfidentialitetskravet, och detta handlar om att de uppgifter som kommer fram under arbetets gång ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till informationen.⁴² Samtliga informanter har betecknats med fiktiva namn för att skydda deras identitet.

Det sista huvudkravet är nyttjandekravet, som förklarar att uppgifter om enskilda personer inte får lämnas ut i annat syfte än forskningsändamål.⁴³ Jag har fått

informanternas godkännande att utföra en ljudinspelning under samtalet i form av löfte att bevara inspelningen hos oss, och inte sprida den till allmänheten.

37Lantz (2013)

38Vetenskapsrådet (2002) (Hämtad: 2014-06-09)

39Repstad (2007)

41Repstad (2007)

(14)

2 Bakgrund

I denna del kommer kyrkans historiska bakgrund i förhållande till sekulariseringen presenteras kortfattat, för att få en bättre förståelse för ämnet.

2.1 Kyrkan och statens relation i det svenska samhället genom historian

Kristendomen nådde Sverige under 1100-talet.⁴⁴ Svenska kyrkan har sedan dess präglat det svenska samhället under många tidsepoker, och har på så vis samarbetat sida vid sida med staten. Tittar vi dock på förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan i dagens läge har detta varit ett föremål för debatter sedan en lång tid tillbaka. Olika utredningar har pågått under en längre tid gällande den så kallade stat- och kyrka frågan.⁴⁵

Västvärlden omfamnas av neutrala stater med religionsfrihet, men det kan dock intressant konstateras att det finns något i Sverige som kallas för Svenska kyrkan. Detta kan jämföras med det vi kallar för svenska staten. I nästan femhundra år har Svenska kyrkan kallats för statskyrkan, som idag många gånger kallas för en folkkyrka.⁴⁶ Förändringar som har påverkat kyrkans roll i och med sekulariseringen kan genom historian redovisas, med exempelvis ett citat från Svenska kyrkans hemsida:

En viktig förändring för Svenska kyrkan var religionsfrihetslagen 1951.

Genom den kunde vem som helst utträda ur kyrkan utan att samtidigt inträda i något annat religiöst samfund.⁴⁷

Med detta menas att kristendomens tvång drogs in, folket kunde nu själva välja sin religionstillhörighet.

Något som förstärktes under slutet av 1900-talet var det demokratiska greppet över kyrkan. Detta folkstyre tog hjälp av politiken. Ett resultat av detta var år 1958 vid ett kyrkomöte som dominerades av lekmän, då det röstades igenom gällande kvinnors rätt att vigas till präster.⁴⁸

En annan viktig faktor inom Svenska kyrkans historia är då befolkningen inte längre föddes in i kyrkans värld. Tidigare registrerades nyfödda barn in i kyrkans verksamhet automatiskt om någon av föräldrarna var inskriva i kyrkan, detta

avskaffades 1996. Idag får föräldrarna eller personen ifråga istället göra ett aktivt val.⁴⁹ Detta har inneburit en minskad medlemsströmning och i kombination med de stora utträdena, har detta nu blivit Svenska kyrkans stora utmaning.⁵⁰

Likaså är upplösningen av statens och kyrkans lagstiftande relation år 2000 en viktig historisk händelse. Med detta innebar det vissa förändringar för kyrkans del, då inga

44 Cornell, Carlsson, Rosén, & Grenholm, (red.). 1993. Sid 196

45 Stat - kyrka: ändrade relationer mellan staten och Svenska kyran. Bil. 2/12, Utredningar i delfrågor : redovisning av arbetsmaterial i stat - kyrka överläggningarna, 1978. Sid 13

46 Svanberg & Westerlund. 2008. S. 89

47 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656230, (Hämtad: 2013-12-31)

49 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=698072, (Hämtad:2014-01-01)

(15)

organ längre är statliga eller kommunala myndigheter.⁵¹

Idag kan Svenska kyrkan både rättsligt och rent ekonomiskt beskådas som en organisation inom tre olika planer: lokalplan, regionalplan och riksplan. Detta är ett resultat av sekulariseringens verkan.⁵² Det är på det regionala planet som vi finner de 13 stiften, som leds av biskopar.

2.2 Svenska kyrkans medlemsantal idag

En preliminär medlemsstatistik för Svenska kyrkan 2013 visar att 65,9 % av befolkningen i Sverige, alltså 6,4 miljoner människor tillhör Svenska kyrkan (den slutgiltiga siffran presenteras i maj 2014). Detta betyder att antalet medlemmar

minskade under 2013 med 1,4 % jämfört med förra året. Medlemsantalet minskade med 1,13 %, alltså 71 693 personer, som valde att lämna kyrkan. Dock valde 8 355 personer att tillträda Svenska kyrkan under år 2013, och detta är den högsta siffran under 2000- talet.

Barn under 12 år som döptes i Svenska kyrkan var 51 658 stycken, och det visade sig att 69,7 % av de barn som döptes hade minst en kyrkotillhörig förälder. Av Svenska kyrkans medlemmar avled 73 718 personer, vilket då visar på ett minskade av

medlemsantalet.⁵³

2.3 Tabell för medlemskap mellan 2008-2013

I tabellen nedan visas Svenska kyrkans medlemsutveckling mellan åren 2008-2013.

År Antal

medlemmar i Svenska Kyrkan

Medlemmar % av folkmängden

1999 7 399 915 83,5

2000 7 360 825 82,9

2001 7 285 101 81,9

2002 7 220 694 80,9

2003 7 143 292 79,6

2004 7 052 886 78,3

2005 6 967 498 77,0

2006 6 893 901 75,6

2007 6 820 161 74,3

2008 6 751 952 72,9

2009 6 664 064 71,3

2010 6 589 769 70,0

2011 6 519 889 68,8

2012 6 446 729 67,5

2013 6 357 508 65,9

51http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656230. (Hämtad:2013-12-31)

52 Stat - kyrka: ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Bil. 2/12, Utredningar i delfrågor : redovisning av arbetsmaterial i stat - kyrka överläggningarna. Sid 22

53 http://www.svenskakyrkan.se/statistik (Hämtad:2014-01-01)

(16)

54

3 Resultat

I följande avsnitt kommer resultatet av mina fyra intervjuer redovisas. I första delen presenteras de fyra informanterna kortfattat i form av ålder, kön, antal år som de har arbetat inom Svenska kyrkan osv. De intervjuade prästerna har även tilldelats andra namn för att skydda identiteterna.

3.1 Personporträtt

Pernilla, 30 år prästvigdes 2009 och har sedan arbetat inom Svenska kyrkan. Det var när hon började läsa religionsvetenskap på universitetsnivå, som hon insåg att prästyrket var den rätta vägen för just henne att gå. Hon har inte jobbat i andra samfund än Svenska kyrkan, men däremot arbetat i olika församlingar och kan därför se vissa skillnader inom dessa.

Lennart, 56 år, blev färdig präst 1984. Lennart har under hela sin barndom och ungdom inspirerats av den kristna kulturen, även om föräldrarna inte var särskilt religiösa. Vad som fick honom att utbilda sig som präst var en väldigt bra församlingspräst som blev hans förebild. Lennart har alltså arbetat som präst i 29 år och har goda kunskaper om kyrkan och om prästyrket.

Gustav, 42 år och har arbetat inom kyrkan sedan 1994, men prästvigdes först 2002.

Gustav förklarar att han valde att söka sig till prästyrket då han hade en slags längtan, en kallelse, och på så vis få möta människor och få berätta om sin tro. Även Gustav har arbetat inom fler kyrkor, i många olika städer.

Lina, 43 år och har arbetat som präst i 16 år. Till skillnad från de andra prästerna har Lina växt upp i ett religiöst hem. Hon har goda kunskaper om prästyrket i flera sammanhang då hon har både arbetat som församlingspräst och har en tjänst som sjukhuspräst nu.

3.2 Skillnader inom kyrkorna

Samtliga präster har arbetat inom flera församlingar än den befintliga som de arbetar inom nu. Jag ska illustrera hur skillnaderna är påtagliga i det sekulariserade samhället med utgångspunkten att jämföra de olika kyrkliga samfunden med varandra.

Själva utgångspunkten är densamma inom samtliga kyrkor, det är något som alla präster jag intervjuat intygar. Med detta menar de att själva att grundstrukturen är likadan överallt, men det finns vissa små ting som skiljer sig.

Pernilla berättar att hon har arbetat inom både större och mindre församlingar, och i och med detta har hon kunnat se de olika församlingarnas påverkan av sekulariseringen. I vissa församlingar kan det ha varit väldigt många aktiva, medan i andra väldigt få. Detta

54https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562 (Hämtad: 2014-06-11)

(17)

är något som samtliga präster kan intyga. Specifikt fokus är då riktade på gudstjänsten, då exempelvis Lennart hänvisar att medverka på gudstjänsterna tillhör den äldre generationens seder, alltså är det främst äldre som är aktiva vid mässorna.

Pernilla kan även se skillnader i antalet utförande av ceremonier, då det i vissa kyrkor är det mer och i andra är det mindre. Detta beror dock på vad kyrkan har för miljö runt omkring, samt att även kyrkans utseende är en påverkande faktor. En

landsbygdsförsamling är mer populär än en stadskyrka, menar Pernilla.

Fast de kan nog mer bero på om man är på landsbygdförsamling, så kan det ju vara en kyrka som väldigt många vill viga sig i, då kan man ju ha en väldigt hög vigselstatistik. Och vi som har en sådan här stadskyrka har ju inga vigslar. Det har ju inte med och göra att färre skulle gifta sig. Det skulle ju ha och göra med vad man har och erbjuda, eller vad man ska säga.

Det har ju med dop och så också. Det har ju mer tydliga förklaringar än vad det har och göra med att folk har en mindre tendens att folk skulle döpa sig i en viss församling.⁵⁵

Likaså anser Lennart och Gustav att det är skillnader mellan stad och land, då man kan säga att skillnader mellan större och mindre församlingar, är att i större församlingar är det mer personal och på så vis kan det förklaras som ett lagarbete där samtliga anställda hjälper och stöttar varandra. Även Pernilla hänvisar att det är skillnader i förhållande till stad och land. Det är mer mångsidigt på landet, menar Gustav. På landet får prästen göra allt från grunden, från att dra dina egna kopior till enskilda samtal.

En annan intressant faktor är då Lina berättar om tiden då hon arbetade som präst i Jönköping under tidsperioden 1997-2003. Hon kan göra en väldigt intresseväckande jämförelse med Kalmar:

Jönköping är ju präglat av en större, vad ska man säga, ekumenik⁵⁶ än vad det är här. Ja, det är väl den största skillnaden tycker jag. Det var både bra och dåligt, höll jag på att säga. Jag tror att ibland hade Jönköping någon slags belastning ibland de kyrkliga sammanhang, att man visste hur det skulle låta, så fick jag en känsla av det. Å varje Jönköpingsbo skulle vara kyrklig på något sätt, det förutsattes, och så var man inte de. Men jag tror att det har nog förändrats det också. Det har varit en sådan stor inflyttning till Jönköping, så det är inte riktigt på det viset. Man ser de ju i statistiken.⁵⁷

Lina fortsätter sedan att berätta om arbetet som sjukhuspräst, och hon tycker att hon har lättare att se sekulariseringens innebörd mer här än som församlingspräst. Hon förklarar sekulariseringens resultat i en positiv bemärkelse. Lina menar att hon tycker att människor kommer ganska fort till de existentiella frågorna och samtalar om tron. Det handlar inte endast om att människor håller på att dö, utan även människor med sjukdomar som faktiskt blir friska. Hon förklarar det som att det är människor som har kommit till sin spets på livet, och finner en viss tröst i tron. I och med sekulariseringen har vi blivit av med en del barlast menar hon, men

livsfrågorna finns fortfarande kvar. Kyrkan fungerar då som en samtalspartner, och det gäller både personal och patienter. Hon menar att många gånger tror vi att vi kan köpa oss fria, det är ju tyvärr så när vi bara lever på, men inom sjukhusets väggar

55 Intervju, Pernilla. 2013-12-18

56 *enhetlig tro

57 Intervju, Lina. 2014-01-02

(18)

växer de existentiella frågorna till liv.

3.3 Arbetsuppgifter, successiva förändringar

Att vara församlingspräst innebär i stort sätt att samma arbetsuppgifter utförs var du än är anställd menar Lennart och Pernilla. Lennart berättar sedan att de två stora

huvuduppgifterna är gudstjänst och undervisning. Med gudstjänst menar man allting som utförs i kyrkan, dop, vigslar, begravningar, gudstjänster på söndagar och de stora helgerna, enligt Lennart. Sen finns det även ett behov av olika andakter exempel på vårdhem, sjukhem och liknande.

Gällande undervisning handlar den större delen om konfirmander, och sedan kan det vara sådant som olika präster gör av sitt eget intresse, med studiegrupper och samtalsgrupper. Vid samtalsgrupper innebär det inte bara kyrkliga sammanhang. För att inte heller glömma är hembesöken inför dop, vigslar och begravningar.

Något som samtliga präster tar upp, är att många människor söker sig till kyrkan för att samtala.

Enskilda samtal kan ju vara mer och det kan vara mindre, det varierar.

Men själavård är ju en del av det här, att träffas och ha enskilda samtal.

Och det kan ju vara alla möjliga orsaker. Men det finns ju där, även om det kanske som en vanlig församlingspräst inte är sådär överdrivet betungade med sådana samtal, utan det är nog sjukhuspräster och de som pysslar med kriminalvårdaren och sådana som är specialutbildade och har specialtjänster.

Men tidvis kan det ju vara mycket, det kan det ju vara, om det finns många som behöver det.⁵⁸

Lina som arbetar som sjukhuspräst berättar att det är mycket besök. Tjänsten består utav många samtal och även gudstjänster som utförs på sjukhuset. Det som hon finner

givande är att hon ser det som ett slags uppdrag då olika samtal bokas in. Det är människor som själva har valt att boka in en tid, och det är inte så att hon behöver gå runt och fråga folk om de har något behov av samtal.

Tjänsten innebär att hon jobbar mot tre grupper: patienter, anhöriga och personal.

Det kan exempelvis vara en anhörig som vill ta avsked vid en människas bortgång. Då kan Lina utföra en andakt och finns där som stöd. Likaså kan personal finna ett behov att ha ett avlastande samtal.

Gustav har precis gått in i en ny tjänst. Från att ha arbetat som en ren

församlingspräst till att endast arbeta med ungdomar och konfirmander. Detta är något helt nytt, och exakt vad hans tjänst kommer att innefatta kommer kartläggas med tidens gång. Fokus ligger dock på dagens ungdomars tankar och idéer inom den kyrkliga verksamheten. Han förklara tjänsten såhär:

Dels en gudstjänst varje vecka som ungdomarna ska ansvara för, och den ska jag vara med och stötta dom i. Det är nytt. Så varje söndagskväll så får dom en huvudgudstjänst. Den ska jag vara med och bygga upp, men det är ungdomarna som är med och tänker också där.⁵⁹

58 Intervju, Lennart. 2013-12-20

59 Intervju, Gustav. 2013-12-27

(19)

Då staten och kyrkan skildes åt år 2000 skedde vissa förändringar inom den kyrkliga verksamheten. Samtliga informanter berättar att det har skett förändringar både inom både anställningsformen och praktiska ting.

Ja det är ju mycket som har förändrats, alltså det är ju mycket praktiska saker, som tjänstetillsättningar. Alltså alla sådana administrativa bitar och de sista banden till, ja, att vara en del av statsapparaten. Det är en del av det.

Sedan är det ju den andra delen är ju mer vad som sker inom människor eller vad man ska så säga. Som ju också har förändrat väldigt mycket, men det är ju svårare och ta på sådär. Det har ju inte gått så lång tid ändå.⁶⁰

Pernilla säger alltså att den kyrkliga verksamheten har förändrats. Förändringar som man kan redovisas. Hon säger även att det går ju inte och veta vad det har inneburit för det svenska folket, men att det kommer visa sig med tiden.

Vad det gäller anställningsformen säger Lennart att det är ganska tydlig förändring inom denna punkt. Stiftet har inte längre något ansvar för prästernas anställningsförhållande. På så vis är prästerna helt och hållet lokalanställda, och det är kyrkorådet eller kyrkonämnden som bär ansvaret. Detta har gett ett resultat som på sätt och vis kan försvåra prästernas arbetsförhållande på ett vis.

Det är ju kyrkonämnden som är våra arbetsgivare, och då är man ju lokalt beroende helt och hållet av lokala förtroendevalda. Mera kan man säga än vad det var förut. För att, blev det problem för en präst i en församling, med då förtroendeförvalda och då samarbetet med dom, då kunde Stiftet gå in då och lösa det. Alltså man kunde flytta prästen eller på något vis lösa en situation, det kan man ju inte idag. Utan då blir man avskedad bara i stort sett. Stiftet gör ingenting, kan inte göra någonting.

Det är ju en stor förändring för oss, att våra anställningsförhållande har flyttat så totalt ner till lokalförsamlingarna.⁶¹

Lennart berättar vidare att prästyrkets förändringar inte har påverkats mycket på grund utav staten och kyrkans åtskiljande på annat vis än så. De civilrättsliga uppgifterna var redan borttagna. Folkbokföringen togs bort 1991 och det enda som de har kvar nu, som är statligt, är begravningsväsendet. Detta är något som kyrkan sköter på uppdrag av staten.

Gustav anser inte heller att det är några ofantliga förändringar som skedde vid staten och kyrkans åtskiljande. Det blev inte de större skillnader som man hade väntat sig. I folks ögon ses den kristna kyrkan fortfarande som en statskyrka, och kyrkan bedriver samma typ av verksamhet. Det är endast det praktiska i form av anställningar och det administrativt som förändrades. Sedan håller ju organisationen på att förändras, med större pastorat, men det anser Gustav hade varit oundvikligt även om kyrkan hade varit en statskyrka.

Lina som arbetar, som sjukhuspräst, kan inte se några förändrade

arbetssituationer, då hon arbetar inom andra förhållande än församlingsprästerna.

(20)

3.4 Kyrkans roll i samhället efter år 2000

I och med kyrkans åtskiljande från staten har kyrkan inte någon privilegierad ställning längre. Med detta menar Lennart att Svenska kyrkan inte har någon officiell

myndighetsstatus, och på så vis har inte kyrkan något inflytande över samhället, och dessa band klipptes helt och hållet år 2000. Kyrkans officiella roll i samhället är nu borta, och kyrkan är nu trossamfunden, på samma arenor som alla andra inriktningar och övriga religioner. Därför är det kyrkans uppdrag att människor fortfarande ska komma till kyrkorna och vara aktiva.

Folk kommer inte bara för att vi har något särskilt privilegierad ställning och att det är officiellt, utan vi måste själva vara attraktiva. Det finns inga givna poänger. Vi har inga gratispoäng längre, utan vi är på samma area som andra fritidsaktiviteter. Vill man handla på Ikea en söndag, så okej, då gör man det.

Varför gå till kyrkan? Det är liksom inget självklart alls. Utan vi är i samma konkurrenssituation om människors intresse kan man ju säga. Det är väl en mer mental förändring som vi måste göra själva, att vår privilegierade ställning är borta. Och det har den varit länge, men det är ju bara det att man har stadfäste där, i och med skiljandet från staten. Nu är kyrkans officiella roll borta. Och vi kan inte förvänta oss att människor kommer till oss utan vidare, utan vi måste själva arbeta för det precis som alla andra.⁶²

Gustav säger dock att det inte går att jämföra kyrkans organisation med andra församlingar. Även om Svenska kyrkan har blivit en frikyrka, så ses nog fortfarande kyrkan som en statlig organisation i många människors ögon. En sådan här förändring tar tid, både för kyrkan och befolkningens del. En viktigt parantes som styr och bestämmer är ekonomin inom denna punkt. Tack vare att Svenska kyrkan fortfarande har relativt många medlemmar får man på så vis in pengar. Det finns ju även skillnader här i jämförelser med frikyrkor som är beroende av gåvor, gentemot kyrkan som får in pengar av medlemmar som betalar kyrkoskatt.

Lennart intygar också att ekonomin inte har blivit sämre på grund utav kyrkan har skiljt sig från staten, då de har fortfarande lika många medlemmar. Det är några procent som minskar för varje tionde år. Det går sakta men säkert neråt, fast det har de alltid gjort under Lennarts tid som präst. Den religiösa delen i människors liv minskar successivt.

Ett annat intressant ämne som Lennart tar upp vid tal om ekonomi är

prästgårdarna. När Lennart kom ut som färdigutbildad präst 1984 bodde troligtvis en majoritet av präster i prästgårdarna. I dagens läge är nästan alla sålda, och han tror att det bor omkring två präster på hela Öland. Detta har och göra med

strukturförändringarna, då man inte vill behålla fastigheter som bara kostar pengar om man inte måste. Prästgårdsepoken är därmed ett avslutat kapitel, och om tio år tror inte Lennart att det bor en enda präst i hela Sverige bor i en prästgård. I och med detta menar Lennart att präster är som alla andra människor idag. Prästerna bor var de vill, då präster exempelvis bor i tätorterna för att sedan åka ut till sina församlingar på landet, om de nu

(21)

gör det. På så vis är det en stor förändring, att prästernas närvaro ute i mindre

församlingar håller på att försvinna. Det är mest de människor som bor på landet som blir drabbade, eftersom de flesta prästgårdar ligger ute på landet. Det är inte bara detta som påverkar landsbygdsborna, då det kan leda till exempel som att affären försvann, skolan lades ner och kyrkan kanske är på väg att stängas, då det blir allt mer

centraliseringar till de större städerna. Det är så vårt samhälle är på väg att byggas upp idag.

Lina tror även inom kort kommer fler kyrkor att läggas ner, och på så vis kan vi inte längre åka fem kilometer för att fira gudstjänster, utan måste kanske åka tre, fyra mil för att ta oss till närmsta öppna kyrka inom städerna.

Pernilla säger även att staten och kyrkans åtskiljande är tecken på vart samhället vill förändras till:

Om man rör sig i mer flummiga termer så är det ju en signal om vart samhället vill gå eller vart samhället ville vara, att man skiljer på kyrkan och staten. Vi har ju inte något samhälle längre där religion och statsapparat är något slags samhällsben på det sättet.⁶³

Pernilla tror att det var nödvändigt att skilja på staten och kyrkan, och att det på så vis skickar ut signaler att det ska vara separat. Svenska folket vill inte längre ha ett system där vi föds in i något, idag är dopet medlemsgrundande, till skillnad från förr då du automatiskt föddes in i kyrkans värld. Idag handlar det mer om att få göra ett mer aktivt val, vilket ses som positivt.

En annan förändring som skett inom kyrkans organisation är att regeringen inte utser biskopar längre, utan detta väljer kyrkan själv. Lennart avslutar även med att berätta förändringarna vid prästmötena:

Vi hade prästmöte här nu i Växjö och då brukade förut, på den gamla statliga tiden, då brukade landshövdingen sitta där på invigningen på prästmötena. Landshövdingen i Kronoberg brukade sitta där, men det gör de ju inte längre.⁶⁴

3.5 Positiv eller negativ inställning till åtskiljandet

Samtliga präster svarade att det var positivt att staten och kyrkan skildes åt år 2000.

Pernilla svarar att det var en ömsesidig vilja, det var inte så att kyrkan såg det som en negativ angelägenhet att skiljas från staten. Det var en nödvändig utveckling för samhället, i den riktning som samhället vill gå. Sedan menar Pernilla att vi inte heller kan veta vad människor tänker om det hela, det går inte att intervjua tusentals personer in på djupet för att få den klara bilden vad som försiggår i människors huvuden kring åtskiljandet. Hon säger även, att sedan förstod väl alla att medlemsantalen skulle sjunka, men i och med detta får folket göra ett aktivt personligt val.

Lina svarar även hon positivt med en viss motivering till varför det var bra att Svenska kyrkan skildes från staten:

Det kan ju inte vara bra för Svenska kyrkan att hon är en del av en myndighet. Det kan jag aldrig tycka.⁶⁵

(22)

Lennart besvarar frågan med ett liknande svar, att det är en fördel för Svenska kyrkan att inte längre räknas som en statskyrka.

Det är ju en fördel, det är ju ingen tvekan om det. Att kyrkan som myndighet eller som makt, som institution, som på något sätt har makt och myndighet, det går inte ihop med evangeliet. När kyrkan allierar sig med makten, då blir man i allmänhet korrumperad. Alltså då blir det fel. Jesus reagerade ju på sin tids makt, fullkomliga präster, skriftlärda och fariséer och allt. Dom var han ju frukantsvärt kritiska mot. Dom som på den tiden hade makt i myndigheten. Å att kyrkan allierats sig med staten, eller med makten, om man säger så, är egentligen en stor tragedi.

Alltså kyrkan har ju haft makt att bestämma över människor. Man har ju rekommenderat att folk till att antingen ska de gå i kyrkan eller så ska de leva på ett visst sätt. Alltså man har ju kontrollerat samhället. Då gör det ju att, på ytan ser det ju bra ut, att alla är kristna.

Men det har man ju ingen aning om. Bara för att folk rekommenderar folk till att vara det.

Alltså kristendom som plikt och utantilläxa och så vidare. Det ser ju ut naturligtvis att människor är väldigt fromma då. Det kan man ju inte veta, det finns ju ett religiöst tvång.⁶⁶

Nu, däremot, är ju det religiösa tvånget borta helt och hållet, säger Lennart. Det har försvunnit successivt, i och med att kyrkans makt eller skola togs bort under 50-talet.

Lennart menar också att det är ingen fördel för kyrkan att ha något inflytande över samhällets ordning eller politik. Att använda kyrkan som ett maktinstrument, bilda på så vis en slags fragment. Detta kan man även se när man studerar kyrkans historia, då kyrkan alltid har haft två slags ansikten. Det ena ansiktet är barmhärtigheten, sjukvård, skola och liknande. Det andra ansiktet är då kyrkan har straffat folk och förtryckt fattiga, och även stått på maktens sida. På så vis menar Lennart att de två ansiktena har utmärkts genom kyrkans historia. Dessa två parter strider mot vartannat och på så vis är det väldigt märkligt. Därför anser Lennart att det är bra att kyrkan inte har någon makt längre, då kyrkan på något vis måste ta ställning. Nu är inte kyrkan förknippad med någon myndighet, och prästen agerar inte heller som någon myndighetsperson. Lennart kan dra en parallell till då han nyss hade blivit prästvigd och hur samhället såg på hans yrke då.

När jag kom ut som präst, för 30 år sedan, då kom det små gummor svartklädda i huckle och neg för mig. En student på 27 år. Då tänkte jag att det här är helt makalöst. Det är också en bit av det här med prästen som något slags upphöjt, något högre väsen som en av mina gamla bekanta sa en gång. Kyrkoherden har ett högre väsen. Och det är ju ingen som upplever några högre väsen längre, tror jag. Men det var ju då med den här gamla upphöjda ställningen som prästen och kyrkan hade, som egentligen var hemsk och förtryckande. Så det tror jag enbart att det är bra, att vi har blivit av med det där faktiskt och är nere någonstans närmre jorden.⁶⁷

Gustav finner det, liksom de andra prästerna, att det är till kyrkans fördel att staten och kyrkan skildes åt. Han tänker mestadels i syfte till då kyrkan var sammanknippad med staten, då kyrkan påverkades beroende på vilken regering som styrde. På så vis kan kyrkan nu själv styra och inte alls bli påverkad på den fronten.

66 Intervju, Lennart. 2013-12-20 67 Intervju, Lennart. 2013-12-20

(23)

3.6 Svenska folkets kunskaper om den kristna tron

Vad den kristna tron är och vad den står för instämmer alla informanter om att det finns bristande kunskaper hos det svenska folket, och det är en del av det stora problemet anser Gustav. Det är ett dubbelt ansvar att förmedla kunskapen. Det är både kyrkans plikt att informera folket om vad den kristna kyrkan gör, men sedan har även folket ett visst ansvar. Det måste dock finnas ett intresse hos den enskilda individen för att kunna nå ut med kunskapen. Informationen finns ofta nära till hands, och i dagens samhälle är det väldigt lätt att ta reda på fakta om Svenska kyrkan. Många människor har en

uppfattning vad Svenska kyrkan gör, men det finns mycket som inte får synas utåt på grund utav tystnadsplikten. Dokumentationer och statistiker görs på Gudstjänster, förrättningar, barngrupper, körer och annan likande verksamhet, men annan verksamhet såsom själavård, sorgsamtal, hembesök eller besök hos de äldre, det är inget som syns utåt då det är en del av tystnadsplikten som inte kan dokumenteras. Det vore

oprofessionellt menar Gustav. Då har folk mer kunskaper att vi äger en massa skog, men problemet är att det inte tillhör församlingen utan Stiftet.

Orsaken till varför befolkningen har okunskaper kan bero på lathet menar Gustav.

Den främsta orsaken till okunskap är ju inte dumhet, utan lathet.

Att man är lat. Är det så att man inte orkar skaffa kunskap, det är då man skaffar fördomar. För det är enklare att ha fördomar än att söka kunskap. Så att det är mycket fördomar, och det kan vara ett tecken på dumhet, att man tror att fördomar är fakta och sanning.

Det är till viss del en form av dumhet. Men vi har alla fördomar, så vi är alla mer eller mindre dumma.⁶⁸

Lina anser att det främst är grundkunskaperna som brister, då det bland annat handlar om biblisk historia. Det är själva sammanhanget, om kristendomens historia som saknas.

Vi kanske kan att Jesus föddes och Betlehem, och så lite där, så vet vi Mose och stentavlorna där, så, och Guds tio bud. Men att få ihop det. Där har vi någon folkbildningsmiss, kan jag tycka.

Men jag tror att man börjar jobba med det, men jag tror att det är i grevens minut.⁶⁹

Pernilla ser också brister i olika slags kunskapsluckor, både då det gäller kyrkans historia och tradition. Det är ju inte heller något krav på att folket ska ha kunskaper om Svenska kyrkan eller någon religion överhuvudtaget idag längre. Samtidigt som det finns kunskapsluckor så går det hand i hand med att folket tenderar att ha en väldigt gammal syn på Svenska kyrkan. Att man på så vis inte har någon uppdaterad version om vad kyrkan faktiskt står för idag, och på så vis har nog väldigt många en ganska fördomsfull version av kyrkans organisation.

Det som också är i en negativ bemärkelse i och med kunskapsluckorna, är att det är lättare för folk att få fel uppfattning och vissa inbillningar, förklarar Lennart. Om inte folket har en kunskap om kyrkan kan man inte heller göra värderingar om saker och ting är sant.

Nazisterna till exempel, det skulle inte gå och lura dom som vet eller kan någonting. Och inser att det här är fruktansvärt vansinnigt.

68 Intervju, Gustav. 2013-12-27

(24)

Då skulle man inte få några efterföljare om det inte är för dom som inte vet något eller bara går på det. För kunskap är väldigt viktigt, utbildning att kunna värdera för vad som är sant eller falskt. Det är ju därför vi har utbildning, då skulle man ju hoppas att skolan var mer angelägen om att förmedla fakta så att människor kan ta ställning.

Att man inte bara går på vad som helst. Och inom vissa områden är vi rätt duktiga, men just när det gäller religion tycker jag att man har fått en uppfattning att det är inte så viktigt för att det är en privatsak och så enkelt är det inte. Det är inte det, därför att det har format hela vårt samhälle. Det finns ju där någonstans i vår bakgrund hela tiden.

Både när det gäller lagstiftningen och olika värderingar. Hela

människosynen och människovärden, är egentligen ett religiöst grundat.

Det grundar sig på tro i alla fall.⁷⁰

Det som många gånger leder till kunskapsluckor kan bero på en förändrad skolundervisning, förr i tiden fick eleverna med sig grundkunskaperna genom skolgången. Det som vår mormor eller farmor fick med sig i skolan, det finns ju inte längre idag. Detta är också något som Lennart menar är en stor del till våra

kunskapsluckor.

Det finns ju ingen grundkunskap som det fanns kanske när vi började skolan. Då hade vi faktiskt ett kristendomsämne, det hette kristendom.

Sen gick man då i söndagsskolan och då kunde man ju mycket. Så att det är klart att det där bibelkunskap och sådant, det är ju väldigt, väldigt lite. Alltså minimalt, och inte blir det mer och mer för varje år. Kyrkans utmaning är ju egentligen ett slags undervisningsbehov.⁷¹

Skolan har kyrkan inget inflytande på längre, och ska inte heller ha, menar Lennart. På så vis kan inte kyrkan något inflytande eller påverkande roll.

De som har bra kunskaper om kyrkans verksamhet är ungdomarna som väljer att konfirmera sig, berättar Lennart.

De får ju givetvis mer kunskaper och insikter i vad som är

kyrkans tro och liv. Då handlar det både om både teori och praktik.

Konfirmandundervisningen är ju inte någon ren teoretisk läsning, som vid gamla tider. Att man lärde sig saker utantill, utan det är ju ett sätt att praktisera kyrkans liv. Att leva det, att få uppleva, vad är det egentligen vi sysslar med här och vad går det ut på? Då handlar det väldigt mycket om, hur man lever tillsammans, naturligtvis, förlåtelse, kärlek, hat och död och alla sådana där svåra livsfrågor.

Det tror jag att de som konfirmeras får nog ett betydligt stor hum om det.⁷²

Detta även en av kyrkans uppgifter, att konfirmandgrupperna ska känna sig nöjda med undervisningen och att det har varit roligt och givande.

De som också får en bra inblick är de barn och ungdomar som är aktiva i olika

verksamheter inom kyrkans barngrupper eller körer osv, berättar Lennart. På så vis får de också en slags inblick, då de är aktiva i kyrkans organisation.

De som däremot väljer att inte konfirmera sig är oftast väldigt beroende av vad skolan undervisar om när det gäller kristen tro. Det som är bra, det är studiebesöken i kyrkan som bokas utav skolan, tycker Lennart. Skolan har på så vis en väldigt viktig roll. De flesta konfirmander vet oftast inte mer än vad de har fått lära sig i skolan. Och vad de har fått lära sig i skolan beror ofta på vem som är läraren i klassens