Syftet med studien är att se vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga. I detta kapitel för jag en diskussion och analys kring likheterna och skillnaderna som påträffats i resultatet med hjälp av den teoretiska bakgrunden.
Samtliga intervjupersoner definierade MTI som att träna kroppens motoriska rörelser. Denna beskrivning stämmer överens med Hintze och Sandbergs (2001) förklaring att MTI, Motorik Tränar Inlärning, tränas barn med koncentrations- och uppmärksamhetsproblem som har orsakats av motorisk nedsatthet. Intressant är dock att de intervjuade ämneslärarna ansåg att det bara var grovmotoriken som tränades, men enligt Hintze och Sandberg (2001) går man in på djupet hos barnet. Det tränas fin- och grovmotorik, men även sinnena, syn, hörsel, känsel, och balans/jämviktsfunktioner. Balans/jämviktsfunktioner är viktiga organ för styrning av rörelser i kroppen, som också måste tränas (Ayres, 1979). Anledning till denna missuppfattning om vad litteraturen beskriver MTI träningsinnehåll och vad den har för syfte kan vara som de intervjuade påpekar, bristen på samarbete mellan enheterna, men även bristen på vidareutbildning.
På en av skolorna fick alla gå MTI kurs som hölls av Hintze och Sandberg i Båstad. När man var färdig med kursen och handlat in material stannade det av för vissa pedagoger. När pedagogerna kom tillbaka till skolan fortsatte pedagogerna att undervisade ämneskunskap medan andra undervisade idrott och ansvarade för fritidsverksamhet. Skillnaden mellan ämneslärarna, idrottslärarna och fritidspedagogerna var att idrottslärarna och fritidspedagogerna fortsatte vara aktiva inom MTI. Det glöms fort, nämner en intervjuade och det kan i sig inte vara bra i längden för barnen. Enligt Holle (1983) så är det av ytterst vikt att man ser till barnets bästa så att det får rätt behandling som är på deras nivå. Även här instämmer Hintze och Sandberg (2001) att ser man inte till barnets hela utveckling både ämnesmässigt, motoriskt och socialt kan barnet känna sig missförstådd och otrygg. De intervjuade framhävde vikten av att känna sig mer involverad och informerad så att de själva kunde under lektionerna hjälpa eleverna med enkla övningar, men även informera föräldrarna hur deras barn fortskrider i utvecklingen. De kunde gärna tänka sig ett forum för alla pedagoger från förskolan och skolan som använder sig av MTI, men pedagogerna ser gärna att ett dokument upprättas på hur man informerar föräldrar och barn; en så kallad handlingsplan där det klart och tydligt står målen för vad barn måste kunna motoriskt, men
även skolverkets riktlinjer som pedagogerna kan visa föräldrarna. Enligt en budgetproposition 2003/04 angav den förra regeringen att minst 30 minuter kan vara ett riktmärke för rörelse åt barnen (Hellström, 2008). Enligt de intervjuade fanns det problem med att få fram rätt information till föräldrar vars barn går på MTI eftersom pedagogerna inte vet hur barnet fungerar under MTI passen. Holle (1976) anser det vara viktigt att relationen mellan lärare och föräldrar är starka för att hjälpa barnet. De intervjuade tyckte att ett utvecklingssamtal med inblandade pedagoger borde hållas för att förmedla informationen vidare till föräldrar på bästa sätt.
Varför använder dessa två skolor MTI träning och vad gör den för att hjälpa barnen?
Anledningen till att MTI används är att hjälpa de barn som har observerats med motorisk nedsatthet. Genom kurserna som pedagogerna har gått har de lärt sig att observera barnets motoriska rörelser, vad som är naturliga rörelser och mognad i ett barns utveckling. De har fått lära sig trots att många av de intervjuade påpekar att de har glömt, vad reflexer är hos ett barn och vad dess betydelse det har för barns koncentration och vad MTI kan göra för att hämma dessa reflexer och vidareutveckla andra. Samtliga pedagoger var överens om reflexernas betydelse och kunde till och med namnge några som orsakar problem för ett barn att läsa, sitta och skriva. Holle (1976) påpekar att ett barn med koncentrationssvårigheter på grund av motorisk nedsatthet kan lida av ohämmade reflexer som kan komma att påverka barnets fortsatta utveckling både motoriskt, kunskapsmässigt och socialt. De förstod att reflexerna hade med hjärnan att göra som sedan kan påverka barns motoriska rörelser. För att ett barn ska kunna röra sig informeras CNS av nervimpulser som sedan skickar vidare signalerna till det motoriska systemet och andra inblandade organ (Marieb, 1995). De intervjuade på skolorna hjälper dessa elever som visar någon form av koncentrationssvårighet på grund av motorisk nedsatthet med MTI övningar taget från Christer Sandbergs protokoll (1998) där man tränar olika hopp, balans, ögon övningar osv. De tittar på barnet vilka reflexer som kanske är ohämmade för att sedan lägga upp ett program för att hämma dem. De pedagoger som tränar MTI använder inte bara Sandbergs material utan tillsammans med idrottslärare lägger de upp egna övningar. På skolorna används metoden MTI till de barnen med motorisk nedsatthet och resultatet visar till allas glädje att metoden hjälper. De intervjuade har alla sett en förbättring i barnens motoriska rörelser.
Vad min undersökning visar på och som är skillnaden med litteraturen är hur MTI förbättrar koncentrationen hos barn. Resultatet i undersökning visar på att det inte alltid är så lätt att dra
en slutsats genom att säga att koncentrationsförmågan har blivit bättre på grund av MTI träningen. I Ericssons (2003) doktorsavhandling konstaterar hon att motorisk träning främjar inlärningsförmågan; de visar på förbättrat resultat i svenska och matematik jämfört med de barn som enbart haft två idrottslektioner per vecka. På dessa två skolor ser pedagogerna ingen förbättring i inlärningsförmågan och de kan inte dra en slutsats om MTI, vilket är en motorisk träning, att den främja koncentrationen på grund av att barnen i fråga även går hos specialpedagog. Nästan alla intervjuade ansåg att MTI träningen är specificerad till barn som har någon form av koncentrationssvårigheter på grund av motorisk nedsatthet. Trots skillnader i litteraturen ser dock de intervjuade att koncentrationen hos barnen blir bättre när motoriken hos dem blir säkrare. Barnen kan sitta rätt på en stol utan att kasa ner, de kan hålla i en penna som gör det lättare för dem att skriva, läsa bättre för att de har tränat in ögon- och nackrörelser och på så sätt drar de intervjuade en slutsats att koncentrationen hos barnen har främjats, men vet inte om MTI träningen är anledningen. Det är inget som jag kan svara på med min undersökning, men det skulle vara intressant att forska vidare om det för att se om enbart MTI träning påverkar barns koncentrationsförmåga.
På grund av tidsbegränsningar har inte både föräldrar och elever intervjuats. Jag började dock intervjua elever från förskoleklass, men insåg att barnen var för små för att förstå vad MTI innebär för deras koncentration och inlärning. Jag valde därför att inte ta med det i undersökningen. Om möjlighet finns i framtiden skulle jag gärna vilja undersöka MTI betydelse för inlärning och koncentration utan andra påverkande faktorer från specialpedagoger. Jag vill ta reda på om föräldrar anser sig se en förbättring i hemmet hos deras barn som har MTI träning. Även här vill jag få möjlighet att undersöka elevers åsikter om MTI, men då på högre nivå som årskurs 3 och uppåt. Jag tycker det är intressant att man slutar med MTI träning trots att elever kanske är i fortsatt behov av det i årskurs 6. Jag skulle gärna vilja göra ett experiment och se om prestationsförmågan, betygen, inlärningen och koncentrationen bland högstadieelever förbättras med användning av metoden MTI.
Enligt egen åsikt upplever jag att undersökningen har gått enligt planerna och jag har fått svar på frågeställningarna. På grund av mitt brinnande intresse för metoden MTI håller jag på en punkt inte med pedagogerna. Jag anser att någon form av MTI träning borde tillämpas till alla barn och inte bara för de barnen med någon form av koncentrationssvårigheter. Jag anser, som en av pedagogerna sa att om en förbättring i koncentration och inlärning syns så borde inte träningen avslutas utan i stället nya övningar som gynnar barnen hittas. Är det inte möjlig så
borde den framtida skolan se över sina planer igen för att lägga in fler gymnastiklektioner och ta tillbaka tiominutersrasterna. Efter att ha undervisat 90 minuterspass känner jag som lärare redan efter en timme trötthet av syrebrist och för mycket stillasittande. Hur kan man då förvänta sig att barn ska sitta still så länge? Som en pedagog nämnde under intervjun är det upp till pedagogen om denne tycker att barnen förlorar koncentrationen. Läraren kan välja att gå ut med dem i tio minuter eller använda pausgymnastik, öppna fönster och låta barnen gå och röra på sig för att släppa loss hjärnan så att de sedan kan sätta sig ner igen och koncentrera sig på sin uppgift.
Jag har lärt mig otroligt mycket om barns förmåga att utvecklas och som blivande pedagog känner jag mig inspirerad att förespråka för metoden MTI och utvecklingen som sker i barnomsorgen för att bistå barnen i deras framtid.
7. SAMMANFATTNING
Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn?
”Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger”. Detta fenomen kan tyckas vara normalt beteende hos barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser som främja koncentrationen i klassrummet.
Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga. Studien tittar på hur man utövar MTI med alla barnen i skolan och hur man sedan i de äldre åldrarna koncentrerar metoden på barn med koncentrationssvårigheter som orsakas av motorisk nedsatthet. Tidigare forskning av Ericsson (2003) visar på motorikens betydelse för koncentrationsförmågan. Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer med sju pedagoger från två olika skolor i samma kommun.
Resultatet av den här studien visar MTI betydelse har på barns självförtroende och deras motoriska rörelser och hur metoden har varit ett hjälpmedel för pedagogerna och barnen. Koncentrationen hos vissa barn har ansets främjats, men resultatet har dock visat att det är svårt för pedagogerna att precisera om själva MTI träningen har förbättrat koncentrationen hos barnen eller om träningen tillsammans med specialundervisningen och andra metoder har hjälpt till.
Genom att fördjupa i metoden MTI finns det möjlighet att använda metoden i mitt lärande som pedagog för att stödja barn i deras utveckling i ämneskunskap och social mognad. Med hjälp av forskningen kan man även utveckla en progressionsplan för att förmedla till andra pedagoger och skolledning att använda sig av metoden MTI inom barnomsorgen.