Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur skolor arbetade med implementeringen och vilka problem som kunde uppstå, jag ville också se om det finns några förändringar som kan ske för att underlätta implementeringen och hur den internationella forskningen kring ämnet ser ut. Jag tycker att jag har nått mitt syfte med undersökningen och jag har fått svar på de frågeställningar jag haft.
Att undersöka om hur arbetet med implementeringen fungerar och de problem som finns har varit lärorikt.
Undersökningen visar att skolor arbetar på olika sätt med att implementera
läroplanen och att lärare på samma skola kan ha delade meningar om hur arbetet går till och hur bra det lyckas. Ena skolan lägger stor prioritering på implementeringen och bekostar konsulter och liknande för att få hjälp med arbetet medan andra skolan lägger ansvaret på lärarna i respektive ämneslag.
Det är intressant att lärare C1 inte tycker att kursplanen utvecklar skolan något speciellt eftersom den tidigare forskningen visar på olika exempel på hur man kan utveckla och förbättra en skola utan att för den delen behöva göra en ny läroplan. Ryan tar upp exemplet kring att elever eller andra utomstående har hjälp lärare genom att rita hur deras klassrumssituation ser ut. Detta resulterar i att den undervisande läraren kan se sin lektion utifrån och kunna reflektera mer. Även i antologin av Harris och Chrispeels ges det exempel på reformering av skolor där man kan samarbeta med andra skolor och organisationer.
Jag trodde att någon av lärarna skulle ta upp att de haft inspektioner från
skolinspektionen då jag vet att detta har skett på andra skolor i Skåne men det var ingen som nämnde det i sina intervjuer. Möjligtvis på grund av att de inte kopplar
skolinspektionen till hur de själv arbetar med implementeringen. Som jag nämnde skrev Thomson om inspektioner i England och att dessa ändå inte fungerade utan lärarnas arbete.
Av vad resultatet kan visa saknas det hjälp från skolverket. Det saknas tydliga direktiv på hur undervisningen ska gå till och hur bedömningen ska ske. Som jag visade tidigare så fanns det riktlinjer för lärarna som undervisade i Lpo 94. I Grundskola för
bildning stod det klart och tydligt att arbetsmetoden är lärarens ansvar osv. Något sådant
finns inte än så länge gällande Lgr 11 och många av lärarna menar att det inte går att lägga samma ansvar på lärarna nu som det gjorde då man undervisade i Lpo 94. De menar att om läraren själv ska bestämma vad och hur denne ska undervisa kommer arbetsbördan bli för stor för respektive lärare. Dessutom är det ett problem om lärarna inte haft någon som helst grund för alla målen eller det centrala innehållet i sin egen utbildning. Ska de då lära av varandra eller kommer det finnas någon fortbildning för dem? Jag ser också ett problem kring att de hjälpmedel som finns, kommer så sent, även gällande Lpo 94. Lärarna ska sätta betyg nu och de vet inte hur.
Tiden känns som ett överhängande stressmoment för lärarna, det finns inte tillräcklig tid för allt det som läraryrket innebär samtidigt som de ska lyckas med implementeringen. Precis som Halbert och MacPhail tog upp är detta problemet också synbart i andra delar av världen.
Fullans modell visade hur många olika komponenter som måste samverka för att en implementering ska bli möjlig. Och enligt mitt resultat tycker vissa lärare att just detta är ett problem. Att regeringen och skolverket skriver ner en plan som sedan bara lämnas åt lärarna och skolorna att införa. De vill se ett bättre samarbeta i hela landet med en centralisering kring arbetet, ingen kommun eller skola ska känna sig ensam.
Jag har både som lärarkandidat och som vikarierande lärare varit ute och sett problematiken med egna ögon och även fått känna på den. Arbetet med en
implementering känns ganska överväldigande och jag är rädd för vilka konsekvenserna blir, utbrändhet, stress, sämre undervisning osv. Jag har med denna undersökning insett hur viktigt det är att samarbeta med så många man kan för att jag aldrig ska känna mig ensam i arbetet. Framförallt så att jag inte helt plötsligt står där en dag och det visar sig att jag inte alls arbetar utifrån Lgr 11.
Jag känner själv att många av de svar jag fick från intervjuerna var ganska oväntade. Exemplet som lärare D kan kring att det borde finnas färdiga
och upprörande. Tveksamt för att jag har funderingar kring om alla lärare faktiskt kan undervisa samma sorts lektion och upprörande för att jag känner att lärarna då blir hämmade i sitt yrke. Om man som lärare inte får skapa något själv är det lätt att arbetet inte blir utvecklande och att man därmed tröttnat. Sen ser jag också svårigheter kring vilka som då skulle ta fram dessa planeringar. Vad är det som gör att vissa lärare är kvalificerade till det och inte andra?
Att tidsbristen är så pass stor som resultatet visar var ingen nyhet eftersom det är något jag själv upplevt både på min verksamhetsförlagda tid och som vikare och det känns tyvärr som att tidsbristen alltid kommer vara ett faktum, ny läroplan eller ej.
Resultatet av denna undersökning är för liten för att kunna generaliseras till hela landets situation och ska enbart ses som ett exempel på hur arbetet kan gå till och på vilka problem lärare tycker att det finns. Men bara för att en undersökning är liten betyder det inte att den inte är relevant. Man skulle kunna göra många fler liknande undersökningar med samma omfång och på så vis få en generell syn på landets arbete med
implementeringen. Vill man vidareutveckla min undersökning hade jag också gärna undersökt processen kring att ta fram en ny läroplan och i så fall velat intervjua personer från skolverket och övriga personer som är delaktiga i processen. Vill man sedan dra undersökningen ännu längre och få ännu en synvinkel skulle jag ha kunnat undersöka elevernas syn. Med enkäter hade jag kunnat undersöka hur väl implementeringen är gjord.
Slutsatsen blir att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt men att man inte klarar av att göra det helt ensam. Problematiken kring implementeringen är till största delen att det inte finns någon tid samt att man inte får tillräcklig hjälp från skolverket. Om lärarna fick önska skulle förändringen vara att de skulle få tydligare direktiv kring vad som ska göras samt att någon annan arbetsbörda måste tas bort för att göra implementeringen möjlig.
7. Referenser
Earl, Lorna, Torrance, Nancy & Sutherland, Stephanie. (2006). Changing Secondary Schools Is Hard: Lessons från 10 years of School Imprevement in the Manitoba School Improvement Program. I: Harris, Alma & Chrispeels, Janet H. (Red.)
Improving schools and educational systems. London & NY: Routledge.
Ejvegård, Rolf. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ferm, Anita. (2008). Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Statens offentliga utredningar SOU 2008:27.
Fullan, Michael G. (1991). The new meaning of educational change. London: Cassel. Ginns, Ian Spurway, Norton, Stephen J. McRobbie, Campbell J. & Davis, Robert S.
(2007). Can twenty years of technology education assist ´grass roots´syllabus
implementation? Springer.
Halbert, John & MacPhail, Ann. (2005). The implementation of a revised physical
education syllabus in Ireland: circumstances, rewards and costs. London: Sage.
Harris, Alma & Chrispeels, Janet H. (2006). Improving schools and educational systems. London & NY: Routledge.
High Relibaility Schools. Improving Schools: The high reliability Schools. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.highreliabilityschools.co.uk/Shared/ImprovingSchools.aspx (2012-10-29)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McBeath, Clare. (1997). Curriculum Dissemination: A problematic issue in educational
change. Tillgänglig på Internet: http://www.clare- mcbeath.id.au/pubs/mcbeath97b.html (2012-10-16)
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Reynolds, David, Stringfield, Sam & Schaffer, Eugene C. (2006) The High Reliability Schools Project: Some Preliminary Results and Analyses. I: Harris, Alma &
Chrispeels, Janet H. (Red.) Improving schools and educational systems London & NY: Routledge
Ryan, Anne. (2005). Teacher development and educational change: empowerment
through structured reflection London & NY: Routledge
Skolverket. (1996). Grundskola för bildning. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080 %2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D156
(2012-11-04)
Skolverket. (2011). Kursplan för Religionskunskap. I: Skolverket. Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket. (2012). De samhällsorienterade ämnena. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-
bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/2.2975 (2012-11-04)
Skolverket. (2012). Bedömningsstöd Religionskunskap. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-
bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/2.2975/religionskunskap-1.175164 (2012-
11-04)
Silverman, David. (2011). Qualitative research. London: Sage.
Thompson, Jan. (2002). Inspecting Religious Education: can inspections improve Religious Education? I: Broadbent, Lynne & Brown, Alan. (Red.) Issues in religious
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur arbetar ni på skolan med implementeringen av nya kursplaner? 2. Hur skiljer sig arbetet med nya kursplaner jämfört med ny läroplan? 3. Vilken hjälp kan man få från skolverket?
4. Finns det några problem med implementeringen av den nya kursplanen? Vilka? 5. Den nya kursplanen skiljer sig från den gamla bland annat med:
• Källkritik finns med i syftet
• Sexualitet och relationer är en del av religionsämnet
• Olika livsfrågor ska diskuteras utifrån hur de skildras i populärkulturen.
Hur ser du på nya mål som ska uppnås?
6. Finna det utrymme och tid i skolan att på arbetstid jobba in den nya kursplanen? 7. Finns det något skolorna eller skolverket skulle kunna förändra för att göra
implementeringen lättare?