I detta avsnitt ska resultatet diskuteras och analyseras från enkäten. Svar kommer att analyseras gentemot varandra för att hitta en korrelation och även olikheter. Totalt svarade 490 kvinnor på enkäten.
De personliga frågorna som ställdes i enkäten är till för att kunna måla upp en bild av vilka deltagarna är. Vi kan läsa av att majoriteten (46.3%) av deltagarna är kvinnor i åldrarna 18-24 medan den näst största antal deltagare är i åldrarna 25-34 (36.9%)(se figur 1 och figur 2). Detta visar oss att just denna grupp är över 18 och har därför ingen avgränsning när de gäller att söka jobb och unga nog att inte vara i pension. Därför har dessa människor möjlighet att jobba för att kunna betala
streamingtjänster och är därför mer representerade än de andra åldrarna. I
samband till att majoriteten är i en relation där man eventuellt bor ihop så finns det eventuellt ytterligare en inkomst som kan motivera till varför ekonomin är stabil nogför att använda just den här tjänsten (se figur 2).
Majoriteten av enkätdeltagarna använder tjänsten på så vis att den kan anses vara en del av deras vardag (se figur 3). Mer än hälften använder den dagligen och mer än en tredjedel använder den flera gånger i veckan (se figur 3). Resultatet av detta tyder på att denna produkt är enkätdeltagarna familjära vid, samt besitter
användarvana runt den. Mot denna bakgrunden visar det att tidigare nämnt begrepp affordance kommer in i bilden detta på grund av relation mellan användaren och produkten. Det vill säga att Donald Norman princip affordance förekommer i relation till streamingtjänster.
Resultatet i fråga 7 visar tydligt att en stor andel inte anser det vara svårt att söka efter en specifik film eller serie (se figur 8). Samtidigt visar resultatet på fråga 8 att användarna anser att det är viktigt att streamingtjänster är enkla att använda (se figur 9). Detta i relation till fråga 1 (se figur 3) visar att det finns många erfarna användare och därav varför det inte anses vara svårt för en van användare att söka
efter enspecifik film eller serie. Jakobs princip om Flexibility and efficiency of use går därför väl i hand med resultatet.
Fråga 3 gjordes till en öppen fråga. Enkätdeltagarna kunde fritt svara på vad de själva ansåg vara viktigt i en streamingtjänst utan någon form av begränsning. Det mest återkommande nyckelordet var “bra utbud” som hade formulerats på flertal olika sätt. “Brett sortiment”, “Att de ofta uppdaterar med nya filmer “ och “Bra urval” är några av dom. Enbart ett svar tog upp “enkel navigering” som då har med interaktion med själva tjänsten att göra. Dessa svar indikerar att användaren värdesätter själva innehållet av filmer och serier mer än själva interaktionen med tjänsten som helhet. Ordet “utbud” framkom på 247 av 490 svar, ordet “gränssnitt” framkom enbart en gång medan ordet “navigering” framkom tre gånger (se bilaga 1).
En stor del av de totala deltagarna ansåg att streamingtjänster var väldigt viktigt för de (se figur 5). Där 26.7% gav frågan maxpoäng i skalan men i relation till fråga 5 där enbart 13.5 % gav maxpoäng (se figur 5-6) . Detta visar att trots att
streamingtjänster är en viktig del av deltagarnas vardag är behovet inte helt uppfyllt av tjänsten som finns idag. Affordance uppkommer i det här fallet då deltagarna anser att streamingtjänster är viktiga, däremot är behovet inte helt uppfyllt riktigt än
Fråga 9 tar upp enkelheten med ikoner (se figur 9). Den är till för att undersöka om användaren anser att det är viktigt med förståelse för ikoner då de är viktiga för navigationen vid användning av en tjänst. Svarsalternativen var en skala från 1 till 10 där enbart 6.5% gav svaret 1 och hela 27.3% gav 10. Det är en lite större
spridning på svaren men en större majoritet håller sig till den högra sidan av skalan. Fråga 10 visar däremot att hela 15% anser inte alls att det är viktigt att vara
konsistenta av motiv för ikonerna (se figur 10). 16.3% ansåg att det är väldigt viktigt. Denna fråga visar en större fördelning av svar på skalan. Detta visar att trots att det är viktigt med ikoner som visar tydlig navigation såbehövs det inte
principer såmotsäger det om hur viktigt det är att vara konsistent. Samtidigt tar detta upp konceptet Signifiers. Vid respektive ikon sker en handling och därför är en ikon en Signifier.
Över hälften (52%) ansåg det att vara väldigt viktigt att kunna förstå ett
felmeddelande när de inträffar (se figur 12). 86.9 % ville ha möjligheten att kunna få instruktioner på hur man skulle kunna åtgärda felet (se figur 13). Därför stämmer enkätresultatet på de frågorna överens med Jakob Nielsens principer om help and
documentation där han upplyser att om användaren skulle behöva ha hjälp (i detta fall åtgärda ett fel) så ska information vara tillgänglig [14]. Detta tar även upp
Donald Norman konceptet om feedback och visar att det är viktigt för användaren att förstå vad det är som har gått fel [15].
Enbart 33.1% är medvetna om hur deras data hanteras av streamingtjänster (se figur 14). 48.8% vet inte om att deras data skyddas av streamingtjänsten och 26.5% tror inte att det skyddas (se figur 15). Samtidigt svarade 65.3 % att de litade på streamingtjänster (se figur 17). Detta visar att även om användaren inte
nödvändigtvis är informerad om hur deras data hanteras av streamingtjänsten så är det inte ett hinder för dem att inte använda det. Det finns fortfarande tillit till
tjänsten och företaget.
Donald Norman och Jakob Nielsen har båda kommit fram med egna principer, referenser och riktlinjer på hur man på bästa sätt kommer fram med en bra design på sin produkt [15][14]. Donald Norman förklarar även väldigt tydligt att en bra design enbart är framgångsrik om folk köper, använder och uppskattar produkten [15]. Med andra ord innebär det att antalet riktlinjer har ingen betydelse, om inte användaren förbrukar sig av produkten. På fråga 4 ser vi väldigt tydligt att det finns ett starkt behov av den här sortens produkt (se figur 5). Däremot om vi jämför med fråga 5 om hur bra deras behov är uppfyllt så är svaren någorlunda svagare (se figur 6). Detta ger utrymme till förbättring av den existerande produkten. Vi kan även se på fråga 6 att användarna anser att det är väldigt viktigt att behoven blir uppfyllt (se figur 7).
Det finns flertal gemensamma nämnare mellan de olika principerna som har
nämnts tidigare. 1. Tydligt användargränssnitt som ska vara enkelt att förstå och så simplifierat som möjligt. Båda författarna talar om att ett interface bör vara tydligt att förstå för användaren och så okomplicerat som möjligt [15][14]. 2. Interfacet ska följa ett mönster som gärna går i par och/eller stämmer överens med verkligheten. Mönstret ska kunna koppla till användarens liv så mycket som möjligt [15][14]. 3. Visa tydligt vad det är som är fel och möjligtvis hur man ska åtgärda det (det vill säga om det går). När ett fel uppstår ska användaren förstå vad och varför det blir fel såväl som hur man löser problemet [15][14].
Denna studie kan till en viss del jämföras med den tidigare studien om bästa principer för 3D verktyg. Principen är detsamma att man ska hitta mer optimala riktlinjer för ett specifikt område och ha förutbestämda principer som grund. Den största skillnaden är att deras studie gick ut på att göra en utvärdering av de existerande principerna för att senare skapa en mer detaljerad samling medan denna studie går ut på att hitta vilka principer är de viktigaste enigt kvinnliga användare. I relation med varandra är en viktig gemensam nämnare feedback. På båda studierna visar det att användare anser att få feedback är en väldigt viktig del av
användargränssnittet.
Studien går även att jämföras med Design Methodology for the UX of HRI: A Field
Study of a Commercial Social Robot at an Airport på så vis att konceptet ska kunnas
implementeras i flera fall än bara fallet som har används i studien. Även datan från denna studie ska kunna implementeras till flera olika områden än just streaming service Netflix. Utan de ska också kunna implementeras för närliggande områden exempelvis Youtube, Spotify och andra streamingtjänster.
Svaren från fråga 1 visar att en majoritet kollar på Netflix varje dag och jämfört med fråga 4 ser vi även att användarna tycker att de är viktigt med streamingtjänster (se figur 3 och figur 5). Detta kan jämföras med datan från föregående studie som visar
att 85% av Netflix-användare oftare använder streamingtjänsten under längre sträckor [18]. Möjligtvis kan dessa användare ha överanvänt streamingtjänsten. Till påföljd kan det leda till försämrad livskvalité, såsom brist på sömn samt lägre prestation.
Resultatet från fråga 18 och 20, saknades det tillräckligt med data för att bygga en grundlig analys. På grund av att frågorna ej var relevanta för de aktiva användarna, då behovet var lägre. Därför är det svårt att göra en rättvis analys av dessa två frågor jämfört med de andra frågorna som fick högre svarsfrekvens.
5.1 Besvarande av forskningsfråga 1
Följande forskningsfråga ställdes i studien:
● Vilka principer är de mest optimala vid utveckling av streamingtjänster enligt kvinnliga användare?
I denna studien undersökte vi vilka principer är de mest optimala vid utveckling av streamingtjänster enligt kvinnliga användare. Detta gjorde vi genom en
enkätundersökning som utformades efter för-existerande principer. Enkät undersökningens resultat i kombination med litteraturstudie har vi kunnat analysera och diskutera oss fram till ett svar.
Vi har kunnat hitta starka liknelser från tidigare studier och UX principerna
feedback och affordance [15]. Även UI-principen help users recognize, diagnose, and recover from errors har starka indikationer att de är viktigt för användare enligt
enkätundersökningen på fråga 12 (se figur 12). Kopplingen till feedback är de starka resultatet som kom fram under enkätundersökningen på frågorna 1, 4 och 6 i kombination med tidigare studien om principer för 3D verktyg [3]. Principen
affordance har kopplingen till hur användaren använder produkten. Majoriteten av enkät deltagarna använder streamingtjänsten varje dag och anser att de är väldigt
viktigt att dess behov blir uppfyllda (se figur 3 och figur 7). Detta i relation till tidigare studien som visar att majoriteten av streamingtjänst användare som använder Netflix använder det i längre sträckor. Till följd av det kan de påverkar ens övriga liv [18]. Med den informationen kan vi dra slutsatsen att användaren har någon form av relation med tjänsten.
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att UX principerna feedback och affordance samt UI principen är viktigaste i denna här studien.