Efter resultatet av de fältanteckningar vi skrivit vid observationen ska vi nu utgå från analysdelen för att kunna uppfylla syftet. Som utgångspunkt kommer vi att utgå ifrån våra fyra kategorier; upprepning, struktur tydlighet och koncentration, utifrån dem kommer vi nu att fokusera på varför kategorierna har en stor betydelse i undervisningen. Finns det litteratur och forskning som stöder kategorierna och som motiverar att de har en sådan stark förankring i undervisningen.
Eleverna som deltog i vår observation hade alla en form av utvecklingsstörning men det gemensamma för eleverna är att de alla har en lindrig form av detta. Vilket kan vara svårt att upptäcka vid första anblicken. Detta innebär att deras utveckling sker i en mer långsammare takt och stannar upp i ett tidigare stadium jämfört med normalutvecklingen (Teveborg, 2001). För att kunna förstå hur dessa barn utvecklas måste man ha kunskaper i utvecklingspsykologi. Genom kunskaper om hur människor utvecklas, hur den påverkas och hur man kan bemöta olika faser och reaktioner i en människas utveckling får man kunskap om vad en utvecklingsstörning innebär, dess orsaker och konsekvenser (Gotthard, 2002). Eftersom eleverna i klassen har varierande åldrar befinner de sig olika i utvecklingen. En del av eleverna har kommit längre i sin språkutveckling både vad gäller tal och skrift medan andra inte har kommit lika långt. En av eleverna är märkbart efter de andra när det gäller både tal- och skriftspråk vilket pedagogen tar hänsyn till i sin undervisning. De teoretiska kunskaperna ska genom omsättning i praktiken innebära att vi ska klara av att bemöta elever på den utvecklingsfas som hon befinner sig på. Vygotskij menar att lärandet driver den psykiska utvecklingen, det är genom att integrera språket och kulturen med sig själv i aktiviteter som barn går fram den ena utvecklings zonen till de andra (Egidius 2000). Eftersom utvecklingsstörda barn har en senare språkutveckling så innebär detta att de enligt Vygotskijs teori även får en senare utvecklingskurva. Tolkningen av Vygotskij teori är att det finns en klar växelverkan mellan barnets språk och de sociala aktiviteter som ingår i barnets närmaste omgivning. Om det föreligger problem eller en försening i språkutvecklingen eller i de sociala aktiviteterna kommer detta att påverka barnets utveckling och om denna teori förs över på den observerade klassen kan man tydligt se att den yngsta eleven har problem med både det skriftliga samt det talade språket vilket enligt Vygotskij innebär att utvecklingskurvan försenas för denne elev. Undervisningen
fokuserar mycket på att eleverna ska kunna uttrycka sig muntligt vilket vissa elever klarar av medan andra har svårigheter med detta och i dessa fall tar pedagogen och eleven hjälp av bilder samt teckenkommunikation.
Vi är alla olika individer och i och med detta reagerar även personligt i olika situationer och ibland har vi lättare att skaffa oss en klar bild över det vi ser. I vissa fall byggs denna bild upp tillsammans med en förutfattad mening och som inte helt stämmer överens med verkligheten. Att använda olika begrepp för att gruppera in människor efter olika kategorier eller egenskaper är också vanligt och dessa grupperingar kan ha mer eller mindre negativ klang. Många personer i vårt samhälle blir placerade i ett visst fack eller gruppering och att förändra uppfattningen om en person kan många gånger vara svårt. Många elever blir utsatta eller utpekade och för att de ska bli behandlade på ett rättvist sätt väljer de till slut att byta skola för att på så sätt få nya möjligheter. I samtal med pedagogen framkom att det är relativt vanligt att vårdnadshavaren upplever att deras barn blir orättvist behandlade både från jämnåriga kamrater och vuxna. Genom samtalen framkom också att många upplever att kontaktnätet kring barnet har en tendens att minska då barnets utvecklingsstörning blivit upptäckt.
”Många av de barn som kämpar med sociala och emotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation med andra barn och vuxna och blir ofta utstötta från lek och samvaro. Deras beteende kan vara krävande, provocerande och oförutsägbart” ( Kinge, 2000, s 19).
Det är viktigt att förstå hur sociala och emotionella problem direkt och indirekt påverkar elevernas inlärning och utveckling (Asmervik m.fl., 2001). Om barn har svårigheter att samarbeta med andra barn finns risken att de blir utstötta vilket också kan resultera i en senare utveckling. I samtalet med pedagogen framkom att några av klassens elever tidigare gått i en integrerad skola men allt eftersom eleverna utvecklas framstår det tydligare att eleven inte utvecklas lika snabbt som sina jämnåriga klasskamrater. Att ett barn har en utvecklingsstörning upptäcks i många fall i relativ tidigt i barndomen och barnet kan ofta delta tillsammans med jämnårig på dagis och förskolan. Ju äldre barnet blir desto tydligare bli då skillnaderna i förhållanden till övriga barn eftersom utvecklingen har längre tid hos utvecklingsstörda barn och utvecklingen kan dessutom stanna upp periodvis. Därför är det vanligt att föräldrarna blir rekommenderade att byta
klass till en mer individanpassad undervisning desto äldre barnen blir. Eftersom upptäckten av utvecklingsstörningen ofta varit märkbar redan tidigare är många föräldrar medvetna och välförberedda inför tanken om eventuell förflyttning medan andra föräldrar inte riktigt vill godkänna en förändring av barnets skolgång. Anledningen till att en elev placeras i en särskoleklass kräver att intelligenskvoten är under 70 men huvudanledningen borde istället vara att det finns en bedömning som säger att elevens nuvarande skolsituation inte ger eleven det stöd och utvecklingsmöjligheter som särskolan har möjlighet att ge. Vidare menar pedagogen att det även är vanligt att klasskamraterna agerar på ett utstötande sätt och inte låter alla elever vara delaktiga i aktiviteterna. Blir elever utstötta eller på andra sätt uteslutna från den klassgemenskap som skolan ska innebära resulterar detta även i att elever inte heller få lika mycket social träning som kontakt med jämnåriga innebär.
Utseendemässigt går det inte särskilja eleverna från den specifika klassen från andra barn men alla har de en intelligenskvot, IQ under 70 och har därmed finns valmöjligheten till att gå på en särskola. När en elev skrivs in i en särskola är det alltid vårdnadshavaren som fattar det avgörande beslutet. Världshälsoorganisationen (WHO) gör följande indelning av graden utvecklingsstörning där parametern är IQ (Teveborg, 2001, s 84).
Lindrig Måttlig Grav
50-70 35-50 Under 35
WHO:s indelning av utvecklingsstörning.
När en elev misstänks ha en utvecklingsstörning kopplas ett resursteam in som inkluderar psykologer som genomför en utredning. Visar resultatet ett IQ lägre en 70 så kan eleven placeras in i rätt klass med motsvarande utvecklingsnivå. Det innebär att pedagogen måste anpassa sin undervisning och alltid utgå från de enskilda elevernas förutsättningar och behov. Vygotskijs teori menar att pedagogerna har stor betydelse som handledare av elevens lärande, de måste först lyssna på eleven, observera och försöka förstå i vilken utvecklingsfas eleven befinner sig så att de med lämpliga uppgifter och handledning kan hjälpa eleven in i nästa utvecklings zon (Egidius, 2000).
Ett hjälpmedel som kan stödja pedagogen i dennes arbete är ett väl utformat åtgärdsprogram där hela skoldagens olika aktiviteter omfattas. Utformas åtgärdsprogrammet på rätt sätt kan pedagogen lättare planera sin undervisning utifrån den enskilda elevens behov samt få en ökad förståelse för olika faktorer som påverkar skolarbetet. Åtgärdsprogrammet bör upprättas redan i början av elevens skolstart och där åtgärderna är tydliga. Det måste tydligt framgå av dokumentet vem som ansvarar för respektive åtgärd och hur det ska följas upp (Teveborg, 2001).
Montessori bygger sin teori på sensitiva perioder där tanken att varje utvecklingsstadium är lämpat för visst lärande (Egidius, 2000). Teorin fokuserar på utvecklingen i varje stadium av individens liv och där vissa ärftliga betingande egenskaper och färdigheter utvecklas endast om individen utsätts för viss påverkan eller får tillfälle till den rätta övningen som utlösande faktor. Maria Montessori har skrivit om individens utveckling som Egidius (2002, s 35) återgivit:
”Det finns en omedveten impuls som driver tillväxten och individens utveckling framåt. Man kan säga att hos barn finns ett inre liv som får de att växa, att fulländas. Den yttre världen har endast betydelse på det sättet att den förser dem med sådant som krävs för att de ska nå sitt mål.”
Under observationens gång har vi iakttagit och registrerat situationer som väckt vissa frågor. Oavsett vilka förutsättningar man har som barn så ska man inte pekas ut som annorlunda. När man börjar reflektera över elever kan man konstatera att de är lekfulla, har positiv inställning och accepterar andra människor. På skolan finns det elever som har olika grad av funktionshinder, vissa har synliga hinder med andra inte har det. I varje samhälle finns det olika människor och på något sätt finns det människor som anses avvika från samhället. De har inte fungerat enligt vad som är normalt för just det samhället.
Nirje (2003) anser att det som väger tyngst i jämlikhetsbegreppets är att vi alla är olika men att vi alla har samma grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett ålder och social ställning eller funktionsnedsättning.
Upprepning
Ständiga upprepningar förekommer som en del av undervisningen. Enligt pedagogen behöver elever med lindrig utvecklingsstörning kontinuerlig upprepning av information för deras vardagliga liv ska fungera. Detta kan gälla enkla instruktioner såsom att de ska plocka undan använt material till att pedagogen säger till eleverna att det är rast och att de därmed ska klä på sig sina ytterkläder. Vid samtal med pedagogen framkom att upprepningar är något som används i klassrummet metodiskt dels för att instruktionerna ska förstås dels fungera som ett minnesstöd. Efter upprepningar med ord i kombination med att ordet tecknas kommer ordets betydelse få en starkare betydelse samt ökad förståelse.
Samma fråga kan ställas av pedagogen till samtliga elever det kan t.ex. vara vad de gjort i helgen. Att hela tiden låta alla elever få uppmärksamhet genom att personligen vända sig till en elev i taget, markerar pedagogen att de tillsammans ska föra en dialog med varandra och ögonkontakten innebär att eleven lättare kan fokusera på samtalet.
Den amerikanske språkforskaren Chomsky har en teori om hur språket fungerar psykologiskt. Forskaren menar att det mänskliga språk är som ett ordbehandlingsprogram, en mjukvara som människor i skilda språkområden använder och som gör att språken har något olika regler för hur ord ska bildas och ordnas till meningar. Det är inte enbart situationen som gör att vissa språkliga konstruktioner är mer sannolika än andra utan något djupt liggande i det mänskliga psyket. Det är något annat än hur ofta man har hört eller sagt en viss fras eller mening (Egidius, 2000).
Struktur
Samtliga elever åker skolskjuts och detta innebär att skoldagen börjar när samtliga elever infinner i klassrummet. En efter en kom de in i klassrummet och det första eleverna gjorde var att gå till respektive plats vilket visar på att detta är en inlärd rutin i elevernas skoldag. När samtliga elever sitter på sina stolar markeras pedagogen att alla är här och att skoldagen börjar. Skoldagens start kan därmed variera tidsmässigt beroende på när alla eleverna är på plats. Dagens första aktivitet är alltid att eleverna läser upp varandras namn samt sätter upp namnkorten på tavlan. Denna procedur inleder
alla skoldagar och har varit densamma hela höstterminen . Genom att upprepa den visualisera upplevelsen förstärks begreppen vilket gör att eleven har lättare att få förståelse.
Eftersom planeringen av de aktiviteter som varje respektive skoldag innehåller är fasta skapas en trygghet som innebär att det inte förekommer överraskningsmoment som kan oroa eleverna i onödan. Genomgången av dagen aktiviteter är det som följer efter namnuppläsningen och även det är en av de inledande aktiviteterna som skapar en trygg uppbyggnad av dagen. Att bilderna som symboliserar dagen olika händelser är ett viktigt inslag i undervisningen var tydligt. När vi sökte om information kring bilderna och dess pedagogiska betydelse fick vi fram att det kallas för Pictogram. Det är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva (Specialpedagogiskt institut). Med hjälp av bilderna lär sig elever att:
• de kan göra sig förstådda och förstå • de kan ställa frågor och få svar • har ett stöd för tanken och minnet • formulera känslor och önskningar
• kommunicera (Specialpedagogiska institutet).
Med strukturerade inlärningssituationer och med hjälp av bilder lär sig eleverna att hantera olika begrepp och situationer. Arbetet blir en mellanform av pedagogik och socialt arbete. Det innebär arbete i grupp och att hantera grupptryck och ledarskap. Det blir ett arbeta att utveckla gruppen men naturligtvis att utveckla den enskilde eleven.
Vid samtliga tillfällen var pedagogen noga med att plocka bort alla störande faktorer för att eleverna skulle bibehålla koncentrationen under pågående aktivitet. Vi såg tydligt att pedagogen alltid såg till att eleverna skulle plocka undan materialet de jobbat med för att kunna fokusera på nästa uppgift. Detta var något som genomsyrade hela observationen att inga störande moment fick förekomma. Pedagogens arbetssätt vad det gäller störande moment kan kopplas till litteraturen. Juul (2005) menar att det i skolmiljön är det bra att avlägsna störningar i form av oförutsedda intryck, oväsen och elever som kommer och går, därför kan det vara bra att avskärma och gruppera elever för att de ska kunna bevara koncentrationen. Detta kan vara en av anledningarna att
skoldagen inte börjar förrän samtliga elever är på plats eftersom en sent inkommen elev kan störa koncentrationen samt strukturen av lektionen.
Elever behöver oftast en stabil struktur med fasta rutiner gällande tid, plats, personer samt aktiviteter (Iglum, 1999). Förhållanden runt omkring eleverna är strukturerade efter detta påstående. Rutinerna och schemat har en fast struktur och ändras bara i ytterst få fall och förändringar genomförs gradvis. Enligt klassens assistent behöver eleverna en fast struktur med tydligt uppställda aktiviteter men trots detta måste små förändringar ändå genomföras för att eleverna ska lära sig hantera oväntade situationer som gör att eleverna utvecklas.
Tydlighet
De två pedagogerna använder tecken för att markera vissa ord i samtalet med eleverna. Metoden med tecken som pedagogen använder är en form av teckenkommunikation eller AKK (Alternativt och/eller Kompletterande Kommunikationssätt) vilket är ett tal för hörande personer med försenad eller avvikande språkutveckling (Specialpedagogiska institutet). Tecken som används vid AKK är inte det svenska teckenspråket men bygger på användandet av dess tecken och det kan vara tillfälligt eller ett permanent kommunikationssätt. Pedagogen använder teckenkommunikation till alla men till vissa elever används det oftare och till andra i mindre utsträckning. Enligt pedagogen själv är detta en medveten handling då hon anser att de eleverna med den svagaste språkutvecklingen behöver större stöd av tecken för betydelsen och förståelse av sammanhanget. Pedagogens resonemang stämmer överens med Teveborg (2001) som menar att många elever med utvecklingsstörning har ofta ett behov av tecken för stöd i sin kommunikation. Vidare menar författaren att tecken kan vara ett viktigt uttrycksmedel samt vara minnes- och förståelsestöd för elever med utvecklingsstörning eller bristande språkförståelse.
Eleven som är svagast i språkutvecklingen är den eleven som pedagogen använder mest teckenkommunikation till men den eleven använder sällan själv av tecken när hon kommunicerar. Trots att eleven väldigt sällan använder sig av tecken så vet pedagogen att tecken hjälper eleven att få ökad förståelse.
”Både praktisk erfarenhet och vetenskapligt upplagda undersökningar har entydigt visat att den påverkan som teckenträningen kan ha på talets utveckling enbart positiv karaktär, dvs. tecknen hjälper talet att utvecklas” (Olsson, 1988, s 8).
Pedagogens förhoppning är att eleven med hjälp av teckenkommunikation ska utvecklas i sitt tal- och skriftspråk. Visionen är att pedagogens användning av upprepning av tecken i kombination med tydlighet ska hjälpa eleven i sin personliga utveckling vad gäller hennes språkutveckling.
Koncentration
Gunnarsson (1999) nämner hur eleverna på skoldaghemmet fann att det var mycket lättare att koncentrera sig när de fick en lugnare arbetsmiljö och självklart spelade dessutom mindre grupper en stor roll. Detta är en möjlighet som bör kunna ges till alla elever och för detta behövs ibland radikala förändringar. Skolan där observationen utfördes består endast av ett fåtal klasser där klasstorleken inte överstiger sex elever. Fördelen är att miljön för både elever och pedagoger blir lugnare, alla känner alla och därmed blir tryggheten större vilket återspeglas i elevens agerande. Tryggheten i kombination med den lugna miljön gör att barnen blir harmoniska. Nackdelen kan vara att det sociala och emotionella samspelet blir begränsat då skolmiljön resulterar i att endast ett fåtal elever utgör samspelet. Skolans brist på samverkan mellan klasser från exempelvis andra skolor gör att den sociala utvecklingen bli begränsad. Definitionen för ”en skola för alla” tar upp målet om en integrerad och sammanhållen skola men i dagsläget är detta bara en illusion får många elever som går på olika särskolor. För att en integrering ska vara möjlig nämns det i definitionen att omorganisering av skolan är ett måste för att alla barns förväntningar ska kunna tas till vara. I dagsläget är det kanske inte helt rimligt att tro att elever med utvecklingsstörning kan få det stödet och kompetensen som särskolan erbjuder.
Tal, läsning, skrivning och matematik är basämnen i särskolan och de mer praktiska ämnena såsom. bild, idrott och hälsa har en större omfattning i grundsärskolan än i den vanliga grundskolan (Nationalencyklopedin). Den motoriska träningen i kombination med den mer teoretiska undervisningen gör att eleverna gör av med överflödig energi som ofta är anledningen till svårigheter med koncentration och att sitta still (Hintze &
Sandberg, 1999). Genom att införa mer motion på schemat får eleverna röra på sig mer vilket resulterar i att de motoriska impulserna dämpas under själva lektionstimmarna (Juul, 2005). Enligt schemat för klassen är det någon form av daglig motion som är inplanerad förutom gymnastiken som förekommer flera gånger i veckan är det simning och utflykt i naturen. Trots att rörelse är en stor del av eleverna schemalagda skolaktivitet är det en del elever som har svårt att koncentrera sig en hel lektion men pedagogen är hela tiden observant på samtliga elever och när deras koncentration avtar försöker hon direkt ta bort de störande momenten för att få tillbaks elevens fokus. På motsvarande sätt är pedagogen noga med att det inte ska förekomma några störande moment i klassrummet det gäller såväl okoncentrerade elever som kan störa övriga klasskamrater såväl som störande föremål. Ett tydligt exempel på en sådan situation är när en av eleverna har all sin fokus på att ta bort intorkat lim från sin skolbänk och då pedagogen avbryter sin undervisning för att hjälpa eleven att ta bort limmet och därefter markerar hon att lektion kan fortsätta.
Ett bra redskap att börja stimulera barn med koncentrationssvårigheter är inte enbart genom rörelser utan även fokusering på det sociala samspelet där förmågan att kunna hantera stress samt känsloutvecklingen dvs. att lära känna sig själv påverkar situationen (Juul, 2005). Klassen består av fem sammansvetsade elever som under lektionstid alltid mer eller mindre är tillsammans. Det sociala samspelet dem emellan gör att tryggheten finns där vilket gör att de hjälper varandra och övervinner tillsammans hinder som uppstår. De äldre eleverna har en tendens att hjälpa de övriga eleverna och därmed har de tagit på sig ledarrollen. Klasskonstellationen har varit den samma hela hösten och därmed finns det en inbyggd trygghet som gör att eleverna inte känner sig utlämnade vilket borde innebära att de inte upplever en stressad skolmiljö. Om denna kommer att förändras om ytterligare en elev börjar i klassen är svårt att förutse men det bör inte