I detta avsnitt diskuteras den insamlade empirin i relation till den teoretiska referensramen och forskningsområde. Dessutom analyseras likheter och skillnader mellan män och kvinnor utifrån empiriinsamlingen.
Denna undersökning syftar till att studera män och kvinnors syn på tillit för att få större förståelse för vad respektive kön uppfattar att tillit innebär. Genom att studera de olika könen och deras syn på tillit individuellt ges möjligheten att analysera likheter och skillnader. Flertalet respondenter uttrycker vikten av att någon handlar utefter vad som förväntas eller vad de har kommit överens om för att det ska finnas tillit. Detta är i likhet med en del av hur Mayer, Davis och Schoorman (1995) definierar tillit: “[...] the expectation that the other will perform a particular action important to the trustor, irrespective of the ability to monitor or control that other party.”
Förmåga
Majoriteten av empirin som är relaterad till förmåga är ansluten till arbete. Kompetens är något som både män och kvinnor värdesätter och det innebär främst att kunna lita på att personer har den kunskap, erfarenhet, och kapacitet som krävs för de specifika
sammanhangen. Mayer, Davis och Schoorman (1995) hävdar att förmåga är situations- och områdesspecifikt vilket respondenterna i undersökningen poängterar. Ett exempel är citatet från K1: “Alla kan ju inte samma saker utan då får vi lov att känna tillit till att man kan nyttja varandras kompetenser” som belyser att personer har kompetens inom olika områden vilket innebär att tilliten finns i just de områden där personen besitter kompetens. Både män och kvinnor anser att kompetens är något som påverkar tillit. Det går därmed inte att urskilja någon anmärkningsvärd skillnad mellan könen vilket inte överensstämmer med det Sun et al. (2018) hävdar om att kompetens är viktigare för män. Författarna menar att män värdesätter kompetens eftersom de anses vara mer rationella vilket är ett antagande vi ifrågasätter. Det går att spekulerar kring om rationalitet är relaterat till kompetens och i sådana fall om graden av rationalitet verkligen skiljer sig åt mellan könen. Enligt vår studie finns det inget stöd för
att det är så. Något som Leck och Orser (2013) diskuterar är att män förlitar sig mer på ledares tidigare framgångar vilket skulle kunna vara relaterat till kompetens, genom antagandet att framgång ofta innefattar kompetenta personer. Detta är dock något som inte heller bevisas då denna studie påvisar att både män och kvinnor värdesätter kompetens.
Däremot skiljer sig vikten av kommunikation tydligt mellan könen. Flertalet av männen anser att det är något som påverkar tillit medan ingen av kvinnorna uppmärksammar det. Männen diskuterar främst att kommunikation bidrar till att skapa tillit och när kommunikationen brister minskar tilliten. Mayer, Davis och Schoorman (1995) nämner ingenting om specifikt kommunikation, däremot diskuterar de att interpersonell kompetens är relaterat till förmåga. Det skulle kunna innefatta någon form av dialog eller interaktion mellan individer men det är inget som Mayer, Davis och Schoorman (1995) direkt uttrycker. Då förmåga definieras som sammansättningen av färdigheter, kompetenser och egenskaper som möjliggör att en person har inflytande över ett specifikt område ser vi att kommunikation är en färdighet som även kan vara en förmåga i sig. Därmed anser vi att kommunikation är ett skilt begrepp som påverkar tillit då majoriteten av de respondenter som är män belyser vikten av att kommunikationen fungerar för att kunna lita på någon.
Begreppen expertis, omdöme och affärssinne som Mayer, Davis och Schoorman (1995) menar är relaterade till förmåga behandlas inte i uppsatsen av främst två anledningar.
Expertis är något vi bedömer går in mycket i begreppet kompetens. Vi kan inte dra en tydlig gräns mellan kompetens och expertis, därmed har kompetens tillämpats eftersom det
begreppet är mer passande till det respondenterna framhäver. Begreppen omdöme och affärssinne berörs inte heller i empirin, delvis då respondenterna inte resonerade kring något som har en tydlig koppling till dessa begrepp. Vi som författare anser även att begreppen till viss del går in i kompetens och det går att spekulera kring att kompetens är en mer använd term i vardagliga sammanhang. Därmed skulle det kunna vara så att respondenterna ser kompetens som mer användbart och mindre komplicerat än affärssinne och omdöme.
Välvilja
I forskningsområde framförs det att kvinnor lägger större vikt vid välvilja än män (Golesorkhi 2006) vilket inte bekräftas i denna undersökning eftersom det i vår studie
framgår att både kvinnor och män värdesätter välvilja för att känna tillit. Trots att båda könen värderar välvilja finns det en del aspekter som skiljer sig åt mellan könen. Lojalitet är något som de flesta män och kvinnor anser är viktigt där de betonar att hålla hemligheter och stå upp för varandra är betydande. En person som någon kan räkna med och berätta saker till i förtroende får enligt respondenterna högre tillit. Något som är nära kopplat till lojalitet men ändå har en påfallande skillnad är ärlighet. Respondenterna uttrycker att stå för det som sagts, vara uppriktig och inte ljuga påverkar tillit positivt vilket har tydliga kopplingar till ärlighet. Varken lojalitet eller ärlighet visar några märkbara skillnader mellan könen.
Något ytterligare där könen fört liknande resonemang är det som relateras till känslomässigt band. Ur forskningsområde framgår det att kvinnor är mer relationella än vad män är (Sun et al. 2018) samt att kvinnor baserar tillit mer på kemi (Leck & Orser 2013) vilket inte framgår i denna studie då både kvinnor och män värdesätter känslomässigt band. Båda könen menar att trygghet och att det finns någon form av relation mellan personerna bidrar till tillit. En aspekt som endast män värdesätter är altruism där de menar att om någon sätter organisationen och personalens bästa framför sitt eget påverkar det tillit positivt. Trots att det endast är ett fåtal män som belyst altruism är det av relevans eftersom att de män som diskuterar kring detta lägger tonvikt på detta område. Kvinnorna däremot tar inte upp detta ämne under intervjuerna vilket resulterar i en skillnad mellan könen.
Mayer, Davis och Schoormans (1995) teori har varit stöd till begreppen ovan och de redogör även för variablerna bemötande, motiv och intentioner som relateras till välvilja. Variablerna motiv och intentioner presenteras inte på grund av att det ej framgår några aspekter från respondenterna som tydligt går att förknippa med begreppen. Vi anser även att bemötande är ett begrepp som är relativt otydligt. Vi tolkar att det innebär hur någon uppträder mot någon eller något och därför går det in i vissa av de övriga begreppen som är relaterade till välvilja. Ett exempel kan vara att bemöta någon med respekt eller att vara omtänksam, därmed
eller inte alls av intervjupersonerna och sådant som går att relatera till bemötande har istället passat bättre in i någon annan underkategori.
Det är ytterligare ett antal aspekter som respondenterna belyser som vi relaterar till välvilja, detta är dock något som Mayer, Davis och Schoorman (1995) inte framhäver. Dessa begrepp är bli sedd, respekt och omtänksamhet vilka vi kan identifiera i de diskussioner som
respondenterna för. Variablerna innefattar att vilja en annan person väl vilket är anledningen till att vi kopplar de till välvilja. Bli sedd är något som majoriteten av både kvinnor och män värdesätter. Det innebär att en person ser och lyssnar på någon och därmed vill väl samt kan uppfattas som godhjärtad vilket argumenterar för att bli sedd också är en underkategori till välvilja. För att respondenterna ska känna sig sedda är det viktigt någon värderar deras åsikter samt att de blir bekräftade av den andra parten.
Respekt är ett annat begrepp som vi anknyter till välvilja eftersom det innebär att känna eller visa att någon värdesätter en person eller dennes egenskaper. Ett antal kvinnor hävdar att individer behöver känna respekt för andra människors åsikter, egenskaper och kunskaper vilket betonar tydligt att respekt är viktigt för att kunna känna tillit till en annan individ. Genom variabeln respekt går det att urskilja en skillnad mellan könen då männen inte uppmärksammar begreppet. Båda kvinnorna som värdesätter respekt nämner det i organisatoriska sammanhang och K3 belyser att det är viktigt att respekteras för den ledarposition som intervjupersonen har. Wilson (2008) menar att män ofta uppfattas passa bättre in det maskulina ideal som ledarskapspositioner förknippas med. Vi resonerar således kring om det kan vara så att män inom organisationer naturligt blir mer respekterade än vad kvinnor blir vilket medför att männen tar respekt för givet och därför inte belyser det i intervjuerna.
Andra aspekter som kvinnorna framlyfter är att vara snäll och visa medkänsla samt empati medan männen diskuterar förståelse och att någon bryr sig om dem. Det ser vi som
omtänksamhet och relateras till välvilja genom argumentet att begreppet innebär att vara vänlig, bry sig om och ta hand om andra personer. Trots att både männen och kvinnorna värdesätter omtänksamhet har de lite olika syn på vad inom omtänksamhet som är viktigt.
Detta påvisar ännu en gång att både män och kvinnor framstår som relationella vilket motsäger det Sun et al. (2018) påstår om att kvinnor är mer relationella än män.
Integritet
Integritet är generellt något som båda könen värdesätter. Som nämns i forskningsområde hävdar Golesorkhi (2006) att kvinnor värderar integritet högre än män vilket överensstämmer till viss del med vår studie. Mer specifikt värderar kvinnor integritet som uttrycks genom att en person handlar utefter vad den har sagt, vilket inte män gör. Om en individ säger något och sedan inte handlar i enlighet med det försämras tilliten enligt kvinnorna. Merparten av respektive kön uttrycker dessutom att hålla överenskommelser är viktigt som vi relaterar till principer, bryts dessa överenskommelser eller de regler som finns försämras tilliten. Det finns ingen märkbar skillnad kring hur respektive kön värdesätter principer.
Att en parts handlingar överensstämmer med vad som sagts skulle kunna ses som en princip men Mayer, Davis och Schoorman (1995) menar att en princip ska vara accepterad av båda parter samt vara en typ av regel som ska efterföljas. Dessa krav skiljer sig då handling överensstämmer med ord kan innefatta att det endast är en part som säger att den ska göra något som sedan bör utföras eller hållas för att tilliten inte ska minska. Därför är dessa underkategorier relaterade till integritet individuellt.
Mayer, Davis och Schoorman (1995) hävdar att vara rättvis är en aspekt av integritet vilket inte behandlas i denna uppsats då inget från empirin är av relevans för detta avseende. En annan aspekt som författarna belyser är att integriteten påverkas av hur konsekvent en parts handlande är vilket vi anser går in i både principer och att handling överensstämmer med ord. Ett exempel på det är följande citat från M2: “Ingen är ofelbar, men märker man att någon frekvent avviker från överenskomna regler då blir jag mindre nöjd med situationen” där tilliten påverkas negativt på grund av att överenskomna regler bryts konsekvent.
Allmän diskussion
Det finns flertalet likheter mellan hur respektive kön ser på tillit samt vad som krävs för att tillit ska skapas eller ökas. Begreppen förmåga, välvilja och integritet är viktigt för att både män och kvinnor ska känna tillit för en annan part. Dock framgår det ur empirin att
begreppen har olika innebörd för män och kvinnor vilket har tydliggjorts då de främsta skillnaderna finns i uppsatsens underkategorier, vilket styrker det Zeffane (2015) hävdar om att kvinnor och män besitter olika syn på tillit. Mer specifikt skiljer sig synen på begreppet välvilja genom att männen värdesätter altruism medan kvinnorna lyfter respekt som en inverkan på tillit. Vi reflekterar kring dessa variabler och vad de innebär, att respekt är något som individer vill känna på ett personligt plan medan altruism kan innebära någon form av grupptillhörighet. Det skulle i sådana fall medföra att kvinnorna värdesätter välvilja på ett individuellt plan medan männen tänker på gruppen eller någon form lagkänsla. Detta skulle kunna påvisa skillnader mellan könen, dock är det endast något vi kan spekulera kring.
Synen på förmåga skiljer sig mellan könen då männen värdesätter kommunikation vilket inte kvinnorna gör. Kommunikation kan ses som en färdighet där själva informationsutbytet och dialogen är av betydelse för att känna tillit. Vi har svårt att analysera varför män värdesätter kommunikation medan kvinnorna inte gör det och kan därför inte spekulera vidare kring det. Även synsättet på integritet ser olika ut mellan kvinnor och män eftersom kvinnor värdesätter att handling överensstämmer med ord vilket männen inte uppmärksammar. Detta begrepp är kopplat till situationer där en part handlar i enlighet med vad den sagt. Det är handlandet i sig som är av vikt och något som kvinnorna värdesätter men då denna studie inte undersöker varför det skiljer sig har vi svårt att uttala oss om vad denna skillnad kan bero på.
Det finns tidigare forskning som diskuterar att människor har större tillit till personer av samma kön än personer av motsatt kön (Spector & Jones 2004). Det är en aspekt som inte bekräftas i vår uppsats då respondenterna inte hänvisar till att de litar mer på något av könen. Dock har vi inte heller utformat någon fråga i syfte att få svar kring just denna aspekt vilket kan vara en stor anledning till att det inte behandlas av respondenterna. Buchan, Croson och Solnick (2008) argumenterar för att tilliten skiljer sig åt mellan könen då de hävdar att män förväntar sig mer ömsesidig tillit samt är mer optimistiska och positiva kring förhandlingar än kvinnor. Denna uppsats kan inte stärka just de aspekter som författarna anser är olikheter mellan könen men vi har genom empirin kunnat urskilja andra skillnader mellan hur män och kvinnor ser på tillit, vilket nämns ovan i detta avsnitt.
I likhet med Zeffane (2015); Buchan, Croson och Solnick (2008); Leck och Orser (2013) och Golesorkhi (2006) kan vi genom denna studie belysa att det finns aspekter kring hur män respektive kvinnors syn på tillit skiljer sig åt. Med hänvisning till studiens omfattning är det svårt att fastställa att kvinnor och mäns syn på tillit generellt är olika men vi har genom denna undersökning påvisat att det finns skillnader mellan könens syn på tillit inom vissa aspekter.
6. Slutsatser
I detta avsnitt dras uppsatsens slutsatser med utgångspunkt i empiri, analys och diskussion. Författarna uppmärksammar även aspekter som anses vara intressant för framtida studier.
Denna studie har gjorts för att kunna besvara frågeställningen: Hur ser män respektive kvinnor på tillit? Vi har kommit fram till att begreppen förmåga, välvilja och integritet är viktiga för både kvinnor och män för att de ska känna tillit till en annan part. Det framgår att respektive kön ser innebörden av dessa variabler på olika sätt. Undersökningen bidrar med att vi har funnit vissa aspekter där det finns tydliga skillnader mellan vad kvinnor och män anser skapar eller ökar tillit till en annan part.
Denna uppsats bidrar dessutom med nya begrepp som är relaterade till förmåga samt välvilja som baseras på den empiri som studien samlat in. Det begrepp som är relaterat till förmåga är kommunikation och de begrepp som relateras till välvilja är bli sedd, respekt och
omtänksamhet. Dessa aspekter anser uppsatsens respondenter är viktiga för att känna tillit och det skulle vara intressant att studera dessa variablers samband med tillit ytterligare i framtida forskning. Studien uppmärksammar även att en del av de aspekter som Mayer, Davis och Schoorman (1995) använder för att förklara begreppen förmåga, välvilja och integritet inte har varit av vikt för denna studies respondenter.
Slutligen vill vi poängtera att det är intressant med vidare studier inom detta område för att undersöka varför kvinnor och män har den synen på tillit som de har. Dessutom kan det vara av intresse att utöka studiens omfattning för att fastställa att denna uppsats slutsatser om hur män och kvinnor ser på tillit är generella.