Skiljer sig synen på tillit mellan män och
kvinnor?
En kvalitativ studie om hur respektive kön ser på tillit
Författare: Ida Gustafsson (950918), Julia Sandell (940410) och
Matilda Sundman (970313)
Hösttermin 2018
Examensarbete: Grundläggande nivå, 15HP
Huvudområde: Civilekonomprogrammet, företagsekonomi, kandidatuppsats Handelshögskolan vid Örebro universitetet
Handledare: Kristina Sutter-Beime, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Examinator: Heli Aramo-Immonen, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Kristina Sutter-Beime för den hjälp och stöttning vi fått under uppsatsskrivandets gång. Vi vill även tacka de som läst och tyckt till om vårt arbete. Ett sista tack riktar vi till våra respondenter som medverkat i studien, för att de har ställt upp på intervjuer och bidragit med värdefulla svar.
Abstract
The purpose of this study is to examine how men and women view trust. Through
organizational trust theory as theoretical framework we acquired the knowledge essential for creating the study. By qualitative interviews we succeeded to collect the data required for this paper. A total of ten respondents, equally gendered, gave us their own personal view on trust that helped us understand how each gender perceive trust. Using an analytical procedure we were able to analyse the answers of the respondents. Through the analysis we concluded that both gender value ability, benevolence and integrity to be able to trust someone and we could also see some differences between the male and female respondents in some aspects.
Innehållsförteckning
Förord 2
1. Inledning 6
1.1 Forskningsområde 6
1.2 Frågeställning & syfte 8
1.3 Avgränsning 8 2. Teoretisk referensram 9 2.1 Förmåga 11 2.2 Välvilja 11 2.3 Integritet 12 2.4 Teoretisk reflektion 13 3. Metod 16 3.1 Undersökningsdesign 16 3.2 Litteraturgenomgång 17 3.3 Urval av intervjupersoner 18 3.4 Utformning av intervjuer 19 3.5 Hantering av data 23 3.6 Analysmetod 23 3.7 Reflektion av metod 25 4. Empiri 28
5. Analys och diskussion 36
6. Slutsatser 43
Tabellförteckning
Tabell 1. Intervjufrågor. 21
Tabell 2. Följdfrågor. 22
Tabell 3. Förmåga, män. 29
Tabell 4. Förmåga, kvinnor. 30
Tabell 5. Välvilja, män. 32
Tabell 6. Välvilja, kvinnor. 33
Tabell 7. Integritet, män. 34
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras det forskningsområde som denna studie intresserar sig för. Delen innefattar en genomgång av tidigare forskning om tillit samt kvinnor och mäns syn på tillit. Den tidigare forskningen knyts sedan samman för att påvisa problemet som uppsatsen avser att lösa. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställning.
1.1 Forskningsområde
Män uppfattas ofta passa bättre in i det maskulina ideal som ledarskap och chefspositioner förknippas med (Wilson 2008; Kelan 2013; Hansson, Gottfridsson & Raanaes 2016; Kanter 1977; Acker 1990). Detta på grund av att de vanligtvis besitter de egenskaper som efterfrågas för att utöva ledarskap (Wilson 2008) vilket i likhet med Kanter (1977) innebär att kvinnor som ledare uppfattas på ett annat sätt än vad män gör. Det finns mycket forskning om hur ledare av olika kön uppfattas (Wilson 2008) samt hur tilliten för en ledare uppstår (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Hansson, Gottfridsson och Raanaes (2016) skriver att män som ledare ses som normalt medan kvinnor som är ledare ses som onormalt. De hävdar även att män framställs som resultatorienterade, objektiva, hårda, fokuserade, analytiska och
självständiga medan kvinnor framstår vara emotionella, passiva, varma och personliga. Sättet de olika könen porträtteras och därmed uppfattas har fått stor uppmärksamhet inom
forskningen om tillit för ledare.
Med denna utgångspunkt har forskningen främst fokuserat på den part som ska få tillit vilket blir problematiskt då den part som ska ha tillit för någon förbises och därmed antas vara neutral eller homogen. Tillit inom organisationer har betydelse på grund av att det förbättrar organisationers effektivitet (Six & Sorge 2008; Gillespie & Mann 2004) vilket är en
anledning till att båda parter i en relation där det finns tillit bör undersökas. Även de mest uppmärksammade författarna inom tillitsforskningen menar att tillit mellan två parter påverkas av egenskaper hos den som ska känna tillit till en annan part samt att människors benägenhet att lita på någon varierar (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Då forskningen
hävdar att tilliten till ledare som är män respektive kvinnor skiljer sig åt (Spector & Jones 2004) är det ett rimligt antagande att kvinnor och män även har olika uppfattningar om vad tillit innebär (Zeffane 2015). Zeffane (2015) påstår att tidigare antaganden om att män och kvinnors syn på tillit är likadan bör ifrågasättas. Aspekten om kvinnor och mäns syn på tillit är något som har exkluderats i stora drag inom detta forskningsområde och därför är det även relevant att undersöka kvinnor och mäns syn på vad tillit är.
En del av den tidigare forskningen påstår att människor litar mer på personer av samma kön än personer av motsatt kön (Spector & Jones 2004). Författarna kom i sin studie fram till att män har mer tillit för andra män än vad de har för kvinnor. Även Leck och Orser (2013) hävdar att det finns en skillnad mellan könen då kvinnor känner att de litar mer på personer av samma kön på grund av att de ofta exkluderas från manliga nätverk.
Zeffane (2015) har granskat litteratur relaterat till kön och tillit för att undersöka om kvinnor eller män känner mer tillit i olika situationer. Det han kommer fram till är att det finns flertalet olika syn på vilket kön som känner mest tillit. Genom denna framställning framgår det att män har en högre grad av tillit än kvinnor men det presenteras även studier som påvisar motsatsen. Detta belyser att det finns en tydlig skillnad mellan hur könen ser på tillit. I likhet med det Zeffane (2015) uppmärksammar om att män har högre tillit påstår Buchan, Croson och Solnick (2008) att män har lättare att känna tillit till andra individer än vad kvinnor har. Buchan, Croson och Solnick (2008) menar att män är mer positiva och
optimistiska kring förhandlingar samt förväntar sig mer ömsesidig tillit än vad kvinnor gör.
Golesorkhi (2006) påstår att både kvinnor och män värdesätter integritet när trovärdigheten för någon bedöms men att kvinnor värderar integritet högre än män. Dessutom lägger kvinnor större vikt vid kulturella likheter och välvilja (Golesorkhi 2006) medan kompetens är en viktigt aspekt av tillit för män då de anses vara mer rationella (Sun, Zhang, Shen, Wang, Zhang & Wu 2018). Kvinnor är istället relationella där karaktär är ett perspektiv som stärker tilliten (Sun et al. 2018). Leck och Orser (2013) hävdar att män förlitar sig på ledares tidigare framgångar och bevis medan kvinnor baserar tilliten mer på kemi och direkt tillit.
Zeffane (2015) menar att det är ett missvisande antagande att kvinnor och män besitter samma syn på tillit oavsett kontext. Detta på grund av att män och kvinnor kan reagera olika på olika typer av tillit och risker. Den forskning som finns inom detta område är bristfällig och undersöker ofta flertalet andra aspekter samtidigt. Majoriteten av tidigare studier inom detta forskningsområde använder dessutom kvantitativa metoder för sina undersökningar. När denna typ av metod används är det många komplexa aspekter som förbises (Lapidot, Kark & Shamir 2007) och för att utveckla forskningen inom tillit bör mer kvalitativa ansatser
användas (Frawley & Harrison 2016; Bryman, Stephens & Campo 1996). På grund av Frawley och Harrisons (2016) efterfrågan av mer kvalitativa metoder, det bristfälliga utbudet av forskning samt att det finns belägg för att kvinnor och män har olika syn eller uppfattning om vad tillit innebär finns ett behov av ytterligare forskning inom detta område.
1.2 Frågeställning & syfte
Denna studie syftar till att undersöka män och kvinnors generella syn på tillit för att utöka förståelsen för vad respektive kön har för uppfattning om vad tillit innebär. Genom att analysera resultatet samt jämföra eventuella likheter och skillnader kan följande frågeställning besvaras:
● Hur ser män respektive kvinnor på tillit?
1.3 Avgränsning
För att besvara undersökningens frågeställning avgränsas denna studies slutsatser till de män och kvinnor som deltagit i undersökningen och deras syn på tillit.
2. Teoretisk referensram
Den här delen syftar till att beskriva den teoretiska utgångspunkten som arbetet grundas på. Här presenteras en djupare förklaring för vad tillit innebär samt en definition av hur denna uppsats ser på termen. Vidare följer en mer utförlig definition av begreppen förmåga, välvilja och integritet som är relaterade till tillit.
Att arbeta med någon innebär att det finns ett beroendeförhållande där människor i någon grad måste lita på varandra för att uppnå personliga samt organisatoriska mål (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Tillit som är ömsesidig tillhandahåller mekanismer som möjliggör ett mer effektivt samarbete hos medarbetarna. Mayer, Davis och Schoorman (1995) menar att organisatorisk tillit involverar två olika parter: Trustor - parten som har tillit för någon och Trustee - parten som någon har tillit för. Detta för att förstå relationen samt tilliten som uppkommer hos två individer. Det finns flertalet olika definitioner och denna uppsats utgår från Mayer, Davis och Schoormans (1995) definition som är följande:
“The willingness of a party to be vulnerable to the actions of another party based on the expectation that the other will perform a particular action important to the trustor, irrespective of the ability to monitor or control that other party.”
(Mayer, Davis & Schoorman 1995, s. 712)
Definitionen innefattar sårbarhet som innebär att det finns något värdefullt att förlora och därmed är det en risk som tas. Mayer, Davis och Schoorman (1995) menar att tillit innebär att någon är villig att ta en risk, snarare än att bokstavligt ta en risk. Författarna menar att
förmåga, välvilja och integritet är faktorer som påverkar tillit. De poängterar även att tillit ofta används synonymt med ett antal begrepp som bidrar till att begreppet blir mer
komplicerat och svårdefinierat. Därmed är det viktigt att hålla isär begreppet tillit från samarbete, förtroende och förutsägbarhet. Gambetta (1988 se Mayer, Davis & Schoorman 1995, s. 712) definierar tillit till någon som en tillräckligt hög sannolikhet att någon ska utföra en handling som är fördelaktig eller inte skadar oss för att vi ska överväga att ingå
någon form av samarbete med personen. Denna definition menar Mayer, Davis och
Schoorman (1995) är problematisk på grund av att tilliten inte går att skilja från samarbetet samt att ett samarbete inte alltid innefattar att en part utsätter sig för en risk. Ett samarbete behöver heller inte alltid innefatta tillit.
Forskare har tidigare haft svårigheter att hålla isär begreppen tillit och förtroende (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Luhmann (1988 se Mayer, Davis och Schoorman 1995, s. 713) menar att åtskillnaden “depends on perception and attribution. If you do not consider alternatives […], you are in a situation of confidence. If you choose the action in preference to others in spite of the possibility of being disappointed by the action of others, you define the situation as one of trust” (Luhman 1988, s. 102 se Mayer, Davis och Schoorman 1995, s. 713). Denna förklarade skiljaktighet är överensstämmande med Mayer, Davis och Schoorman (1995) då den påvisar att tillit kräver en form av risk, vilket förtroende inte gör. Tillit och förutsägbarhet har en tydlig relation då båda reducerar ovisshet och många forskare använder begreppen synonymt, men trots detta finns det tydliga skillnader mellan begreppen (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Problemet med förutsägbarhet som synonym till tillit är att en person i såna fall kan handla egoistiskt samt tillgodose endast sina egna behov och ändå ha tillit, om det är förutsägbart för den personens handlande. I ett sådant scenario saknas
sårbarheten samt viljan att ta en risk vilket gör att förutsägbarhet skiljer sig från tillit (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Förklaringen för hur dessa begrepp inte går att användas
synonymt nämns i syfte att utöka förståelsen för vad tillit innebär.
Mayer, Davis och Schoorman (1995) påstår att vissa är mer benägna att känna tillit än andra och något som påverkar att tillit mellan två parter uppstår är egenskaper hos trustor. Flera författare har haft synsättet på tillit som en generell vilja för en part att lita på någon annan vilket Mayer, Davis och Schoorman (1995) menar ger en för allmän bild. En del författare ser tillit likt en egenskap som leder till en generaliserad förväntan om andras trovärdighet. Denna egenskap refererar Mayer, Davis och Schoorman (1995) som benägenhet att lita på någon och kan ses som en stabil faktor inom parten som påverkar sannolikheten att lita på en annan part. Benägenheten kan ses som den generella viljan att lita på andra och detta är något som
naturligt skiljer sig åt hos individer. Människors benägenhet till tillit varierar beroende på kulturella bakgrunder, personlighetstyper samt olika erfarenheter. Författarna menar att vissa
personer känner tillit i olika situationer där de flesta inte skulle göra det medan andra inte känner tillit där det skulle vara rimligt att känna tillit.
2.1 Förmåga
Ett av de tre begrepp som Mayer, Davis och Schoorman (1995) hävdar påverkar tillit är förmåga. Detta begrepp definieras som den sammansättning av färdigheter, kompetens och egenskaper som möjliggör att en trustee har inflytande över ett visst område. Det specifika område som förmågan avser är det område som trustee besitter hög kompetens inom och detta betyder i sin tur att tillit ser olika ut beroende på vilket område som behandlas. Ett exempel på detta är att en trustee har stor kompetens inom systemutveckling men mindre kompetens inom kundkontakt. Då skulle förmodligen en trustor känna tillit för trustee kring att utveckla ett system men inte att värva nya kunder till företaget. Därmed menar Mayer, Davis och Schoorman (1995) att tillit är områdesspecifikt.
Tidigare forskning har identifierat liknande konstruktioner av begrepp som påverkar tillit och kan ses som synonymer till förmåga (Deutsch 1960; Giffin 1967; Cook & Wall 1980 se Mayer, Davis & Schoorman 1995, s. 717). Till exempel är Giffin (1967) en av flera forskare som menar på att expertis inom ett område är en faktor som leder till tillit. Andra begrepp som forskningen applicerar är kompetens, skicklighet, interpersonell kompetens, omdöme och affärssinne (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Dessa termer har stora likheter med förmåga men vissa begrepp, som till exempel kompetens och expertis, innebär en sammansättning av färdigheter som går att applicera i endast ett enskilt och fast område. Därmed framhäver begreppet förmåga den situations- och uppgiftsspecifika aspekten av tillit.
2.2 Välvilja
Ett annat begrepp som Mayer, Davis och Schoorman (1995) tillämpar i sin modell för att undersöka tillit är välvilja. Begreppet innebär i vilken utsträckning en trustee förutsätter att göra det så bra som möjligt för trustor bortsett från det självcentrerade vinstintresset. Välvilja innefattar också uppfattningen om att trustee har en positiv inställning till förtroende och på något sätt är fäst vid trustor (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Detta i likhet med Larzelere och Huston (1980) som menar att trustee känner en tillhörighet till trustor och detta
återspeglas i synen av att trustee har en positiv inställning mot trustor. Mayer, Davis och Schoorman (1995) hävdar även att hög välvilja inom en relation leder till att parterna saknar motivation till att ljuga.
Mayer, Davis och Schoorman (1995) diskuterar att en del författare är övertygande om att en trustees attityd gentemot en trustor är viktigt för tilliten men att motiv och intentioner kan ha större påverkan, särskilt om trustee har särskilda vinstmotiv. Andra begrepp som har
tillämpats i likhet med välvilja är lojalitet och altruism. Det innebär att tillit för en ledare influeras delvis av den utsträckning som ledarens beteende är relevant för individens
önskemål samt behov (Mayer, Davis & Schoorman 1995). En stor del av välvilja är att sätta organisationens mål i första hand och sina egna mål i andra hand.
Lapidot, Kark och Shamir (2007) belyser vikten av förtroendeskapande, de menar att välvilja är en viktig del för att känna tillit. Författarna hävdar att om en ledare förmedlar välvilja, kommer det leda till att tilliten stärks. Vidare menar författarna i likhet med Mayer, Davis och Schoorman (1995) att välvilja kan ses som ett känslomässigt band mellan trustee och trustor. Välvilja handlar således om att vilja någon annan väl. För att skapa ytterligare
förståelse för vad välvilja är kan det tillämpas med följande exempel. En ledaren står inför ett beslut i organisationen där alternativen är att ta ett beslut som gynnar ledaren själv eller ett beslut som gynnar medarbetarna. Genom att agera med välvilja kommer då ledaren att fatta de beslut som gynnar medarbetarna.
2.3 Integritet
Det sista begreppet som används för att undersöka tillit är integritet. Det som sammanbinder integritet med tillit är trustors uppfattning om att trustee kommer följa vissa principer som trustor också finner accepterat (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Att efterleva vissa principer som accepterats av trustor menar McFall (1987) leder till integritet. I denna bemärkelse syftar principer till en typ av regel som ska efterföljas, exempel på en sådan typ av regel kan vara att respektera mänskliga rättigheter eller att inte diskutera lön öppet på arbetsplatsen. Integriteten påverkas även av hur konsekvent en parts handlande har varit,
känslan av att trustee är rättvis och att en parts handlingar överensstämmer med vad som sagts.
För att förklara vad som menas med att trustor ska acceptera trustees principer kan ett exempel även här bidra till ökad förståelse. Om trustee i detta fall är en ledare för en projektgrupp och trustor är medarbetare inom denna grupp kan frågan om accept förklaras genom att ledaren har en princip om åtta timmars arbetsdag och därmed anser att
medarbetarna ska arbeta åtta timmar om dagen med detta projekt. Finner medarbetarna detta rimligt har kriteriet acceptans uppnåtts. Mayer, Davis och Schoorman (1995) menar att integritet endast kan nås om acceptans för trustees principer finns. Det exemplet som angavs skapar således förutsättningar för integritet. Om trustor däremot inte accepterar de principer som trustee har kan integritet inte uppnås.
Ett sista kriterium som ska uppfyllas för att integritet ska tillgodoses är uppfattningen om att trustee också försöker efterleva dessa principer (Mayer, Davis & Schoorman 1995). Med detta menas alltså att de principer som trustee har och som accepteras av trustor ska ske kontinuerligt. Vi utgår från det tidigare exemplet om ledaren och medarbetarna för en projektgrupp där ledaren ansåg att åtta timmars arbetsdag är rimligt. Detta är något som ledaren uttryckligen förmedlar till sina medarbetare, men om ledaren ofta avviker från denna princip kommer medarbetarnas upplevelse av integritet minska. Trots att medarbetarna finner principen acceptabel kommer integritet inte uppnås på grund av den inkonsekvens ledaren förmedlar (Mayer, Davis & Schoorman 1995).
Mayer, Davis och Schoorman (1995) hävdar att det finns olika bakomliggande faktorer till att integriteten kan vara högre eller lägre och i sin tur är det graden av integritet som påverkar tilliten snarare än vad som ligger bakom själva integriteten.
2.4 Teoretisk reflektion
Den teoretiska referensramen bygger främst på en huvudsaklig referens som är Mayer, Davis och Schoorman (1995) vilka är några av de mest uppmärksammade forskarna inom tillit. Trots att modellen författarna konstruerat ofta hyllas och används finns det en del kritik riktat
mot den. Ett exempel är Lapidot, Kark och Shamir (2007) som hävdar att Mayer, Davis och Schoormans (1995) begrepp missar en del av komplexiteten som tillit mellan två parter innebär. På grund av detta använder Lapidot, Kark och Shamir (2007) sig av en annan metod samt undersöker andra begrepp utöver förmåga, välvilja och integritet för att få en bredare förståelse för tillit. Även författarna som konstruerat den uppmärksammade modellen har själva kommit med konstruktiv kritik då det är en del aspekter som utelämnas (Schoorman, Mayer & Davis 2007). De menar att det finns fler variabler som påverkar tillit samt att kontext, processer och tidsramar har en större betydelse än vad som gavs utrymme i Mayer, Davis och Schoorman (1995). Därför är det viktigt att även tänka på dessa aspekter.
I Mayer, Davis och Schoormans (1995) artikel nämns det kort om vilken roll kontexten spelar. Här menar författarna att tilliten för någon kan variera beroende på vilken situation trustor och trustee befinner sig i. Om trustee har en hög förmåga inom ett visst område behöver det inte betyda att denne har lika hög förmåga inom ett annat område. Dessutom kan integritet påverkas genom exempelvis att en trustee försöker efterleva en viss princip men tvingas frångå denna på grund av order från högre positioner inom organisationen. Detta kan leda till minskad integritet, men behöver inte resultera i detta om trustor har en förståelse för varför trustee frångått sina principer. Detta betyder alltså att tillit kommer se olika ut
beroende på kontexten. Mayer, Davis och Schoorman (1995) belyser också att den föreslagna modellen beskriver tilliten vid en viss tidpunkt. Författarna menar att tilliten förändras när parterna interagerar och en mer fullständig förståelse av tillit skulle fås om tilliten och dess utveckling undersöktes över tid.
En annan aspekt med Mayer, Davis och Schoormans (1995) tre begrepp är om de påverkar tillit självständigt eller om det finns någon form av samverkan. Författarna hävdar att begreppen går att undersöka var och en för sig men det innebär inte att de är orelaterade till varandra. Författarna menar till exempel att bara för att en trustee besitter både integritet och förmåga är det inte säkert att tillförlitlighet uppnås, precis som att endast välvilja i sig inte heller leder till tillit. Detta i likhet med Lapidot, Kark och Shamir (2007) som också menar att förmåga, välvilja och integritet går att undersöka separat men att de även kan vara relaterade till varandra. Mayer, Davis och Schoormans (1995) påstår att det är fler faktorer än en som leder till tillit och det är således möjligt att om en av dessa uppfattas saknas kan det leda till
försvagad tillit. Detta är något som Lapidot, Kark och Shamir (2007) belyser då de menar att en trustor kan lita på en trustee i ett avseende, till exempel välvilja, men inte i ett annat. Uppfattas förmågan, välviljan och integriteten som hög bör trustee ses som tillförlitlig men graden av meningsfullhet av varje faktor kan variera i specifika situationer (Mayer, Davis & Schoorman 1995).
Sammanfattningsvis så har Mayer, Davis och Schoormans (1995) teori ändå visat sig användbar av ett stort antal forskare (Lapidot, Kark & Shamir 2007; Leck & Orser 2013; Serva, Fuller & Mayer 2005). Ett exempel på detta är Leck och Orser (2013) som har baserat sin kvalitativa studie på Mayer, Davis och Schoormans (1995) begrepp vilket motiverar och inspirerar ytterligare till att denna referensram är användbar för att besvara denna uppsats frågeställning.
3. Metod
Detta avsnitt beskriver tillvägagångssättet för studien. Här redovisas den
undersökningsdesign som använts, genomgång av litteratur, urval, utformning av intervjuer, datahantering, analysmetod samt en reflektion av metoden.
3.1 Undersökningsdesign
I denna del presenteras studiens undersökningsdesign som utformades för att passa uppsatsens specifika frågeställning. Valet av design får stora konsekvenser för studiens tillförlitlighet (Jacobsen 2017) vilket innebär att utformningen är av stor vikt. Denna studie utvecklar förståelsen för det som undersöks i studien och därmed även tillit som fenomen. Detta är lämpligt då relativt få individer studerats vilket gör att grundlig samt detaljerad förståelse för hur verkligheten är och uppfattas har kunnat genereras.
Genom en form av generalisering har en intensiv undersökningsdesign utgjorts vilket har inneburit att djupet av ett fenomen har undersökts genom många nyanser på relativt få enheter (Jacobsen 2017). Utgångspunkten i studien har varit de personer som studerats, kontexten de ingått i samt deras förståelse vilket bidragit till att studien är verklighetstrogen. Genom denna undersökningsdesign finns möjligheten att utveckla teorier eftersom det genom empirin framkommer en utförlig förståelse och beskrivning av verkligheten.
Den kvalitativa typen av metod skapar möjligheter för att kunna samla in och noggrant undersöka berättande redogörelser av sociala världar och verkligheter (Miller & Glassner 2011) vilket bidrar till att förståelsen utökas för det fenomen som undersöks. Genom en kvalitativ metod får intervjuaren en hög grad av närhet till de som blir undersökta vilket kräver en hög grad av öppenhet (Jacobsen 2017). Öppenheten innebar att vi som intervjuare inte på förhand hade bestämt vad vi sökt efter utan syftet var att få fram respondentens
uppfattning, uttryckt i egna ord. För att besvara denna uppsats frågeställning behövdes en hög grad av öppenhet vilket innebar att en kvalitativ metod var mest lämplig.
För att studera fenomenet tillit genomfördes intervjuer med fem män och fem kvinnor där deras syn på tillit undersöktes. Intervjustudier är lämpligt när det finns intresse för individers egna preferenser samt deras personliga åsikter (Silverman 2011) vilket är vad denna uppsats har haft som empiriinsamling. Det går att argumentera för att kvalitativa ansatser har stor relevans då de får fram den “riktiga” förståelsen av en situation eller ett fenomen (Jacobsen 2017) vilket bidrar till att fånga de komplexa aspekter som respondenterna belyser. Därmed har vi med hjälp av intervjupersonernas svar kunnat utöka förståelsen för vad män respektive kvinnor värdesätter för att känna tillit.
Tidigare forskning och den teoretiska referensramen har använts som utgångspunkt för den empiriska undersökningen för att uppnå uppsatsens syfte. För att ha möjlighet att koppla empirin till den teoretiska referensramen samt få mer ingående svar på frågorna har ytterligare relevanta följdfrågor ställts till intervjuobjekten. Den insamlade empirin har mynnat ut i en analys där begreppen förmåga, välvilja och integritet varit till stöd men det är huvudsakligen vad respondenten belyst som varit av vikt. Resultatet har analyserats och jämförts utifrån vad individerna har responderat och därefter har jämförelser mellan kvinnor och mäns syn på tillit kunnat göras.
3.2 Litteraturgenomgång
För att utforma den teoretiska referensramen har tidigare forskning inom området bearbetats. Genom att använda Örebro universitetets databas Primo har tidigare forskning hämtats och mer specifikt är det främst databaserna Business Source Premier och Emerald Journals som har använts. Det är framförallt genom sökorden “organizational trust”, “leader” och “gender” vi har funnit de relevanta artiklarna.
I ett relativt tidigt skede framgick det att forskarna Roger C. Mayer, James, H. Davis och F. David Schoorman har bidragit med teori som används i stor mängd inom detta
forskningsområde. Det är främst deras artikel An Integrative Model of Organizational Trust som används i flertalet studier (Lapidot, Kark & Shamir 2007; Leck & Orser 2013; Serva, Fuller & Mayer 2005). För att utveckla kunskapen och förståelsen om organisatorisk tillit som forskningsområde fortsatte sökandet efter användbar litteratur för att upptäcka andra
begrepp och teoretiska modeller. Där bildades en bredare bild av hur tillit som begrepp har behandlats samt vad för undersökningar kring tillit som gjorts. Efter genomgång av den litteraturen valde vi att fokusera på studier som använt sig av Mayer, Davis och Schoormans (1995) teoretiska bidrag. Detta för att få en utökad förståelse för hur andra författare har använt sig av denna teori. Vidare lades mer fokus på Mayer, Davis och Schoormans (1995) artikel för att undersöka vilka referenser som används där för att generera ännu mer förståelse för de begrepp och resonemang som författarna för. Arbetets teoretiska referensram har huvudsakligen utformats utifrån denna artikel.
Parallellt med genomgången av litteratur i syfte att bygga en teoretisk referensram söktes artiklar om det ämne som uppsatsens frågeställning handlar om. Mer specifikt var det här sökordet “gender” fick större betydelse. När tidigare forskning om kön och organisatorisk tillit undersöktes framgick det som belyses i forskningsområde om att det finns stora brister inom det teoretiska område vi intresserade oss för. I och med denna litteraturgenomgång fick vi en klarare bild av vad denna uppsats bör undersöka mer specifikt, vilket är vad respektive kön har för syn på tillit. Därmed skedde en fördjupning av tidigare forskning som är relevant för vår studie.
3.3 Urval av intervjupersoner
Urvalet av intervjuobjekt för studien var individer mellan åldern 35 och 60 av anledning att dessa personer troligen har mer erfarenhet inom organisationer och därmed haft större möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad tillit innebär för dem personligen. För att studera vad kvinnor och män värdesätter inom tillit bestod urvalet av hälften kvinnor och hälften män. Urvalet hade en spridning då det innefattade individer med olika positioner inom olika organisationer och branscher.
Då undersökningen syftar till att skapa en generell bild av vad respektive kön har för syn på tillit valde vi att intervjua individer från olika branscher, detta för att undvika att svaren skulle präglas av en specifik organisation. För att nå dessa individer använde vi oss av redan
befintliga kontakter för att genom dem hitta personer som varit lämpliga att delta i studien. Större spridning på respondenterna öppnar upp för mer intressanta aspekter än en homogen
grupp vilket argumenterar för att en stor variation inom urvalet är av intresse (Gersick 1988). Anledningen till att ett varierande urval är mer intressant än ett homogent urval är, i likhet med Harris och Suttons (1986) argument, att tillit upplevs individuellt och är därmed inte specifikt för en organisation eller bransch. Vi uppfattar att tillit inte är ett avskilt fenomen utan något som finns i alla organisationer oavsett vilken typ av organisation det är. På grund av att det är den generella synen på tillit som är av intresse gav undersökningen av individer i olika organisationer en mer översiktlig bild.
3.4 Utformning av intervjuer
Den intervjutyp som använts är öppna intervjuer med semistrukturerade följdfrågor. Fördelen med öppna frågor är bland annat att respondenten får svara och tänka fritt utan att ledas in på något spår av intervjuarna (Bryman & Bell 2013). Öppna frågor ger även chans att upptäcka bevis av det undersökta fenomenets natur som inkluderar kontexten och situationer där fenomenet uppstår (Miller & Glassner 2011). Det gör att respondenterna har avgjort vilka aspekter som varit viktiga och därmed har vi fått en självständig bild av hur de olika
individerna ser på tillit. Dessutom lämnar öppna frågor utrymme för oförutsedda reaktioner och ämnen som inte har kunnat förutspås. När respondenten berört ett ämne som varit av intresse för studiens syfte har semistrukturerade följdfrågor ställts för att få respondenten att utveckla samt resonera kring vad den tidigare nämnde. Ytterligare en anledning till att
intervjuerna bestod av öppna frågor där respondenten får resonera fram sina svar är för att det är individernas svar i sig som är av vikt. Därför ställs ingen fråga om till exempel vilket kön respondenterna har mest tillit till, då det hade styrt respondenterna vilket vi försökt undvika i så hög grad som möjligt, utan det är skillnader och likheter mellan vad respektive kön framför som är av betydelse för studien. Det som kan ses negativt med öppna intervjufrågor är den tid som måste läggas på intervjuerna, dels att genomföra intervjuerna och dels att sammanställa dem (Bryman & Bell 2013).
För att få relevanta svar för uppsatsens frågeställning har frågorna som ställts under
intervjuerna grundats på den teori och tidigare forskning som lyfts fram i forskningsområde samt teoretisk referensram. Genom att teorin sammanställts har vi kunnat urskilja vad de olika referenserna kopplar till tillit och därmed har ett bakomliggande syfte till varje
intervjufråga uppkommit. Varje fråga är inte helt enhetlig med uppsatsens frågeställning utan har ställts i syfte att få intervjupersonen att prata om tillit ur olika perspektiv. Därför har frågorna formulerats på olika sätt för att upprätthålla en konversation om tillit med
respondenterna. Trots att teorin grundar frågorna till intervjuerna har de begrepp och aspekter som frågorna grundats på inte vinklat intervjuerna på något sätt. Detta eftersom frågorna varit öppna och därmed har det varit vad intervjupersonerna belyst som styrt. De tre begrepp som Mayer, Davis och Schoorman (1995) framhäver har utökat förståelsen för vad som den teorin hävdar påverkar tillit har mer funnits med som ett stöd eller hjälpmedel än något som ska mätas.
Intervjuerna har utförts i ett fysiskt möte mellan intervjuare och respondent vilket är bra för att etablera öppenhet (Jacobsen 2017). Denna intervjuform öppnade också upp för en informationsrik kommunikation. Vart intervjuerna ägde rum varierade på grund av att personen som intervjuades fick möjligheten att välja plats och vi ville framstå som flexibla. Vikten av intervjuprocessen ligger på hur intervjupersonen har uppfattat de frågor som ställs (Bryman & Bell 2013) vilket underlättade vid ett fysiskt möte där interaktion kunnat ske mellan respondent och intervjuare. Målet var givetvis att ställa frågorna på ett sätt som var enkelt att förstå men vid svårigheter har det funnits möjlighet att förtydliga. Genom de öppna frågorna fick vi en uppfattning om vad respondenterna värderar och har utifrån det ställt relevanta följdfrågor för att insamlingen av empiri skulle bli så omfattande och relevant som möjligt. Nedan presenteras de intervjufrågor som undersökningen grundades på:
Fråga Referens Teori & syfte med frågan
Q1. Vad tänker du på när du hör ordet tillit?
Zeffane (2015) Golesorkhi (2006) Sun et al. (2018)
Teori: Män och kvinnor kan ha olika syn på vad tillit innebär.
Syfte: Få en uppfattning om vad individen har för syn på själva begreppet och
innebörden av tillit. Q2. Vad krävs för att du ska
känna tillit för någon?
Mayer, Davis och Schoorman (1995)
Teori: Egenskaper som trustor värdesätter påverkar tilliten mellan två parter.
Förmåga, välvilja och integritet påverkar i någon grad tilliten till en person. Syfte: Få en bild av vad som respondenten anser är viktigt för att känna tillit.
Q3. Om du skulle behöva få tillit från någon, vilka egenskaper skulle du vilja framhäva för att framstå som tillitsfull?
Mayer, Davis och Schoorman (1995)
Teori: Egenskaper som trustor värdesätter påverkar tilliten mellan två parter. Syfte: Få en bild av vad som respondenten anser är viktigt för att känna tillit.
Q4. Hur viktig skulle du säga att tillit är inom en organisation för att du ska prestera så bra som möjligt?
Mayer, Davis och Schoorman (1995) Six och Sorge (2008) Gillespie och Mann (2004)
Teori: Tillit leder till ett mer effektivt samarbete och leder till mer effektivitet inom organisationen. Syfte: Undersöka hur respondenten uppfattar att tillit inom en organisation påverkar individens förmåga att vara effektiv.
Q5. Kan du komma på en specifik händelse eller beteende där du kände ökad tillit för någon?
Zeffane (2015) Golesorkhi (2006) Sun et al. (2018)
Teori: Kvinnor och män kan ha olika syn på tillit.
Syfte: Undersöka vad respondenten anser leder till ökad tillit.
Q6. Kan du komma på en specifik händelse eller beteende där du kände minskad tillit för någon?
Zeffane (2015) Golesorkhi (2006) Sun et al. (2018)
Teori: Kvinnor och män kan ha olika syn på tillit.
Syfte:Undersöka vad respondenten anser leder till minskad tillit.
Tabell 1. Intervjufrågor.
Till de huvudfrågor som ställdes hade även ett antal följdfrågor utformats. Det gjordes för att utöka möjligheten att samla in så mycket användbart empiriskt material som möjligt. Nedan presenteras de följdfrågor som utformats:
Fråga Följdfrågor
Q1 ● Vad menar du med det?
● Hur tänker du då? ● Kan du utveckla det?
● Vad är det som gör att du tänker på det?
Q2 ● Vad menar du med det?
● Hur tänker du då? ● När känner du detta? ● Varför är det viktigt?
Q3 ● Varför känner du att detta är viktigt? ● Varför dessa egenskaper?
● Du nämnde “…” varför får det dig att framstå som tillitsfull? Q4 ● Vilken roll spelar själva tilliten i detta fall?
● Varför är det viktigt/(oviktigt)?
● Hur menar du att tillit och “…” hör ihop?
Q5 ● Vad var det som gjorde att tilliten ökade i denna situation? ● Varför ledde detta till ökad tillit?
● Kan du ge ett exempel på en händelse när du tror att det skulle kunna öka?
Q6 ● Vad var det som gjorde att tilliten minskade i denna situation? ● Varför ledde detta till minskad tillit?
● Vad hade kunnat göras för att händelsen inte skulle leda till minskad tillit?
● Kan du ge exempel på en händelse när du tror att det skulle kunna minska?
Allmänt ● Du nämnde “…” skulle du kunna utveckla vad du menar med det? ● Vad menar du med “…”?
● Hur tänker du då? ● På vilket sätt menar du? ● Varför känner du så?
● Finns det något annat du tänker på? ● Kan du utveckla det?
● Kan du beskriva det igen med andra ord?
Tabell 2. Följdfrågor.
Ett antal följdfrågor till respektive fråga utformades samt några allmänna följdfrågor som kunde appliceras på de flesta av huvudfrågorna, om respondenten uttryckte något som kunde vara av studiens intresse. Genom följdfrågorna kunde vi få respondenterna att ge mer
3.5 Hantering av data
För att kunna fokusera på interaktionen med respondenten under intervjuerna så har alla intervjuer spelats in och i efterhand transkriberats. Det har gjorts för att respondenternas svar skulle finnas ordagrant så att de inte kunde förvrängas eller skapa någon form av felkälla (Bryman & Bell 2013). Transkriberingarna har också skapat en grund för analysen och möjliggjort för andra att gå tillbaka till svaren för att undersöka de tolkningar som forskaren gjort (Jacobsen 2017).
Det är med hjälp av den teoretiska referensramen samt tidigare forskning som relevanta intervjufrågor utformats. Tack vare detta har frågorna varit relaterade till den teori vi utgått ifrån och därmed har svaren varit användbara för den analys som tagit form senare i arbetet. Eftersom att intervjusvaren grundats på respondenternas preferenser, åsikter och erfarenheter istället för teori har det varit upp till oss att koppla dessa till den teoretiska referensramen och mer specifikt till Mayer, Davis och Schoormans (1995) artikel. Då en stor del av den teori författarna presenterar bygger på begreppen förmåga, välvilja och integritet har
respondenternas svar kategoriserats in under dessa begrepp. Som nämns i tidigare avsnitt fanns det chans till oförutsedda reaktioner från respondenterna som kunnat resultera i att andra begrepp som påverkar tillit framkommit. De aspekter som varit av relevans har även tagits upp i analysen.
För att kunna genomföra analysen har den insamlade datan behövt genomgå en form av sammanställning. Med inspiration av en slags innehållsanalys som baserats på de transkriberade intervjuerna har relevanta citat plockats ut och resulterat i en form av
kategorisering. För att kategorisera svaren har en kodning genomförts vilket skett strax efter att insamlingen av data påbörjats och sker genom tolkning av empirin (Bryman & Bell 2013). 3.6 Analysmetod
Som nämnts i tidigare avsnitt har analysen varit inspirerad av en slags innehållsanalys vilket lett fram till de kategorier som krävts för att analysera och jämföra empirin med den
mellan de enheter som är kopplade till de definierade kategorierna (Jacobsen 2017). För att genomföra kategoriseringen har analysmetoden grundats av tre steg som är “första
ordningens koncept”, “andra ordningens teman” och “aggregerade dimensioner”.
Första ordningens koncept syftar till att urskilja vad intervjupersonerna tagit upp som varit av vikt för dem och vad som varit relevant för studien, Hansson (2011) kallar detta steg för “respondenternas språk”. Där har citat från de transkriberade intervjuerna presenterats för att få möjligheten att avgöra vad som varit av betydelse för studien. När citaten identifierats och valts ut gick vi vidare till andra ordningens teman där vi skapade teman som dessa citat kunnat gå under (Hansson 2011). Dessa teman behandlades som underkategorier som legat till grund för de huvudkategorier som Hansson (2011) kallar för aggregerade dimensioner. Dessa huvudkategorierna har kommit från den teoretiska referensramen eftersom aspekter relaterat till teorin har framkommit under intervjuerna. Eftersom det är empirin som styrt analysens innehåll har det funnits möjlighet för begrepp som inte varit direkt relaterade till teorin, men som varit av betydelse för intervjuobjekten, att framkomma. Det innebär även att begrepp som teorin anser är relevanta men som inte berörts under intervjuerna har tagits bort.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
#1 "Citat" Underkategori Huvudkategori #2 "Citat" #3 "Citat" #4 "Citat" #5 "Citat" #1 "Citat" Underkategori #2 "Citat" #3 "Citat" #4 "Citat" #5 "Citat" Analysmetod.
Med hjälp av citat som framtagits ur de transkriberade intervjuerna har empirin delats in i underkategorier som ingår under olika huvudkategorier. För att besvara frågeställningen har kvinnor och mäns empiri behövts särskiljas och det har därmed varit viktigt att skilja på de citat som tillhör respektive kön i analysmetoden. Fördelen med denna analysmetod var att det gick att strukturera upp resultaten och på så sätt fick vi en bättre överblick (Jacobsen 2017) vilket har underlättat vid analysen.
För att strukturera en viss del av analysen har vi, som ovan nämnt, använt de begrepp som tagits upp i den teoretiska referensramen. De begreppen har hjälpt oss att kategorisera
intervjusvaren från respondenterna men har inte använts för att bestämma analysens riktning. Eftersom intervjuerna huvudsakligen har byggts på öppenhet har empiri som skilt sig från den teoretiska referensramen framkommit vilket även tagit plats i analysmetoden. För att denna typ av analys ska vara tillförlitlig bör olika forskare komma fram till samma
analysresultat när de använder samma data (Silverman 2011) vilket argumenterar ytterligare för att teorin inte får influera analysen i för hög grad. I denna typ av studie förväntas en slags mättnad uppstå vilket innebär att ytterligare data inte kommer generera någon ny information (Bryman & Bell 2013; Silverman 2011) vilket är en anledning till att studien har haft ett relativt litet urval.
3.7 Reflektion av metod
Då denna uppsats bygger på en kvalitativ ansats kan den bedömas utifrån trovärdighet och äkthet, av anledningen att kunna säkerställa kvaliteten på undersökningen (Bryman & Bell 2013). För att trovärdighet ska uppnås har intervjuerna spelats in och genom inspelningarna minimeras risken för att förvrängning av empirin har skett. Empirin som samlats in genom intervjuerna har ett djup och är kontextuellt varierande. På grund av det samt den sociala verklighet som studerats kan andra göra en bedömning kring hur pass överförbara studiens resultat är till en annan typ av kontext (Bryman & Bell 2013). Detta kan vara av vikt då den sociala verklighet som undersöks inte är likadan vid olika tidpunkter och miljöer. De öppna intervjufrågorna har hjälpt oss att försöka säkerställa en objektiv syn på fenomenet.
Ytterligare en aspekt som beaktats för att öka trovärdigheten i arbetet var att anta ett
granskande synsätt och för vår del innebar det kritik och återkoppling från såväl handledare som opponenter. Genom ett granskande synsätt har vi visat en öppenhet kring vårt arbete vilket resulterat i en bedömning att teoretiska slutsatser om empirin är berättigade. Studiens äkthet stärks då både kvinnor och män har haft friheten att uttrycka sina personliga åsikter och erfarenheter kring tillit. Det bidrar till en rättvis bild av det som undersökts eftersom vi inte har styrt vad respondenterna ska säga.
Eftersom vi tidigare i metoden argumenterade för att en större spridning samt stor variation inom urvalet var av intresse skulle det kunnat föreslås att en kvantitativ studie bör ha genomförts. Detta med anledning av att vi i sådana fall hade nått en större mängd personer och på så sätt fått en ännu större spridning samt variation. Kvantitativa studier kan även vara bra för att framta en generell bild av ett fenomen eftersom urvalet ofta är större (Jacobsen 2017). Det är något som vi har resonerat kring men eftersom denna studie vill utöka
förståelsen för ett fenomen var en kvalitativ studie att föredra. Som nämndes tidigare i arbetet kritiserade Lapidot, Kark och Shamir (2007) att kvantitativa studier missar stora delar av den komplexitet som tillit mellan två parter innebär. Detta kan vi tänka oss är bland annat på grund av att respondenterna inte haft samma möjlighet till utförliga svar samt att forskarna inte kunde ställa de följdfrågor som krävts. Genom att kvalitativa studier undersöker
respondenternas sociala världar (Miller & Glassner 2011) gav det oss en möjlighet att bättre förstå komplexiteten som tillit innebär. Tio respondenter kan anses vara ett relativt litet urval för att vi skulle kunna få en generell bild av hur män respektive kvinnor ser på tillit men trots att en kvantitativ studie hade gett oss fler respondenter hade vi förmodligen inte kunnat få den djupa förståelse för det komplexa ämne som undersökts.
Eftersom att kodning inom kvalitativ forskning sker genom att empirin tolkas (Bryman & Bell 2013) finns det alltid en risk att någonting missuppfattas. För att undvika feltolkningar har därför citat ur empirin presenteras i arbetet, på så sätt får även läsaren en chans att
bedöma om någon aspekt har tolkats på ett rimligt sätt av författarna. Vi har dessutom fört en diskussion mellan oss författare för att kunna avgöra hur kodningen ska ske. Materialet har även genomgåtts flertalet gånger för att minska risken av missuppfattning (Bryman & Bell 2013). Trots genomgångarna av empiri är det i en analys alltid detaljer som utelämnas,
förenklingar som görs samt systematisering av empiri eller fakta (Jacobsen 2017). Därav finns det en risk att forskarna lägger in egna åsikter och värderingar vilket kan åtgärdas genom att konfrontera studieobjekten med forskarens tolkningar och att själv utföra en kritisk genomgång av resultaten. Vi har inte haft möjligheten att konfrontera respondenterna med våra tolkningar vilket kan ses som en brist för studien i sig. Däremot har vi gemensamt fört en kritisk diskussion kring kategorisering av empirin samt de samband som tagits fram.
4. Empiri
I följande avsnitt presenteras vårt insamlade material utifrån begreppen förmåga, välvilja och integritet. Empirin framställs genom den analysmetod som tagits fram i metodavsnittet tillsammans med en kort sammanfattning av varje del.
För att sammanställa det empiriska materialet har vi arbetat genom den struktur som hämtats från den teoretiska referensramen som bygger på Mayer, Davis och Schoorman (1995). Huvud- och underkategorierna är baserade på vad som framkom under intervjuerna med stöd från den teoretiska referensramen. För att identifiera vilka aspekter som individer uppfattar att tillit innebär har respondenternas intervjusvar bedömts utifrån relevans för vad studien
undersöker. Därefter kategoriseras de in i en underkategori som är bunden till en
huvudkategori. De intervjusvar som inte är av relevans har helt uteslutits och varje kategori har undersökts individuellt. Nedan följer huvudkategorierna och underkategorierna
tillsammans med citat från respondenterna som är av betydelse för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställning. För att kunna hålla isär respektive kön används beteckningen M = man och K = kvinna.
Förmåga
Mayer, Davis och Schoorman (1995) definierar förmåga som den sammansättning av färdigheter, egenskaper och kompetens som gör det möjligt för att en trustee har inflytande över ett särskilt område. Kompetens, interpersonell kompetens, expertis, omdöme och affärssinne är begrepp som författarna anser är relaterade till förmåga. Samtliga begrepp, förutom kompetens, har inte medtagits som underkategori då det inte visades vara av relevans under vår empiriinsamling. Däremot framgick det ytterligare ett begrepp som inte berörs i den teoretiska referensramen men som framgår vara av vikt vid insamlingen av empiri. Detta var begreppet kommunikation. Först presenteras en analysmetod med vad som framkom ur intervjuerna med männen och sedan följer en analysmetod där kvinnornas empiri framhävs.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
M2
“Är det i yrket så ser man upp mot en person som har en ganska bred kompetens […], jag fungerar ganska bra
med personer som jag känner har en bred och hög kompetens.”
Kompetens
Förmåga
M3 “Ifall man inte är så kunnig om någonting så förlorar
man lite tillit.“
M4 “Att man är trygg i sin roll och ens kapacitet, alltså vad
man kan göra.”
M5
“Det handlar om att du ska kunna lita på att dina kollegor gör vad som krävs, att du inte behöver gå och oroa dig över att du gör din del men att de inte steppar upp [...]. Det är din uppgift och då kan jag känna tillit,
jag litar på att du kan göra det.”
M1
“Där kommer mycket retorik in, det hänger mycket på hur man säger än vad man säger för att skapa tillit” [...].
Jag är ju inte så där strikt och analytisk i min kommunikation, utan jag vill gärna koppla till något
känslomässigt, och jag vet ju då att hon är raka motsatsen så det gör det svårt att kommunicera ofta,
vilket minskar tilliten.”
Kommunikation
M2
“Jag gillar rak kommunikation” [...]. Personer som man fungerar tillsammans med rent kommunikativt [...]. Kommunikation och egenskaper som är snarlika den egenskapen eller associerade till den tror jag är viktiga.“
M3
“Att kommunicera är verkligen jätteviktigt, både privat och i jobbsammanhang [...], annars tror jag det är viktigt
att lyssna på vad jag säger och att vi förstår varandra, själva kommunikationen är en viktig del där.”
Tabell 3. Förmåga, män.
Vad som framkommer ur respondenternas svar är att både kompetens och kommunikation är viktigt för att männen ska känna tillit. Det som kategoriserats in under kompetens avser de citat som kan kopplas till detta område. De manliga intervjupersonerna menar att kompetens inom ett område spelar en stor roll för att de ska kunna känna att de litar på någon och det är framförallt arbetsrelaterad kompetens de syftar på. Majoriteten av männen menar att
kommunikation är viktigt då de uttrycker att kommunikationen måste fungera på ett bra och korrekt sätt för att de ska känna tillit till en annan individ.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
K1
“I en organisation tycker jag kompetensen är viktigt för att kunna känna tillit [...]. Alla kan ju inte samma saker utan då får vi lov att känna tillit till att man kan nyttja
varandras kompetenser.”
K2
“Min chef ser att jag har klarat mig själv under ett helt år i princip och alltid fått in personal när jag behövt, jag
har aldrig behövt be om hjälp [...], jag tror det är vad som har fått henne att få tillit till mig.”
K3
“I en arbetsrelation kan det vara kunskapsrelaterat, att man har tillit till en persons kunskap. Till exempel erfarenhet eller förmåga [...]. När man diskuterar en situation och så kommer en följdfråga där man inser att
personen i fråga har inte förstått och då minskar ju tilliten till den [...]. När man har trott att en person har förstått och sen gör den inte det, då kan tilliten minska.”
K4
“Att man har tilltro eller tillit till en persons kunskap, till exempel erfarenhet, förmåga, och såna saker [...].
Det kan vara till exempel tilliten till att den har kompetensen.”
Tabell 4. Förmåga, kvinnor.
Det som framförs genom kvinnornas empiri är att de flesta värdesätter kompetens. De menar att det är viktigt att en person är kompetent för att få tillit för personen. När respondenterna diskuterar förmåga handlar det främst om arbetsrelaterade situationer inom en organisation. Det är viktigt att känna tilltro till en persons kunskap samt att den har förmågan eller kompetensen som krävs för arbetet.
Välvilja
Välvilja är enligt Mayer, Davis och Schoorman (1995) förknippat med lojalitet, ärlighet, känslomässigt band, altruism, bemötande, motiv och intentioner. De tre sistnämnda
begreppen behandlas inte av respondenterna på ett tillräckligt tydligt sätt och är därför inte medtagna. Utöver Mayer, Davis och Schoormans (1995) begrepp framkom det genom empiriinsamlingen att bli sedd, respekt och omtänksamhet är andra variabler som vi kopplat till välvilja och därmed tillit. Första delen som presenteras är baserad på respondenterna som är män och sedan följer delen som är baserad på respondenterna som är kvinnor.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
M1
“Att de har tagit mitt parti när det varit någonting och samma sak är om man förlorar tilliten jag har till någon, att jag känner mig orättvist behandlad eller att dom tagit den andra partens parti om det varit någon konflikt [...],
håller sina löften [...]. När någon har svikit ett löfte känner man sämre förtroende och tillit till den
personen.”
M3
“Just den här känslan mellan människor att det här är en person som jag tror på och är genuin med mig och som jag inte tror kommer hugga mig i ryggen [...]. En annan sak skulle väl kunna vara man ställer upp för varandra, det tror jag också är viktigt [...]. Kan vara hemligheter
eller privata saker, sånt som man inte delar med alla utan de man känner tillit till [...]. Om jag berättar en sak
till någon i förtroende vill jag att den personen inte ska berätta det för någon annan och vara lojal, att den ska
kunna hålla hemligheter.”
M4
“Har man privat sagt någonting så vill man inte att en person ska föra det vidare [...]. Det man säger till någon,
att det stannar där eller att den förvaltar den kunskapen på ett ansvarsfullt sätt.”
M5
“Om du berättar något för mig ska inte du behöva oroa dig för att det inte stannar mellan dig och mig, det ska ju
göra det [...]. Det jag säger till dig, det stannar mellan dig och mig om det är en hemlighet.”
M1 “Ärlighet [...], att de är ärliga om vad som är bäst.“
Ärlighet
M2
“Jag gillar ärlighet [...]. Man är ärlig när man ser saker som är överensstämmande med verkligheten [...]. Att man inte försöker skaffa sig någon förmån på grund av
att man kör med ren osanning.“
M3
“Jag tror väldigt mycket på transparens och ärlighet och att mötas på en gemensam nivå [...]. Om någon skyller
ifrån sig, som man vet har gjort någonting minskar tilliten.”
M5 “Ja men det handlar väl om när folk ljuger.”
M1
“Jag har jobbat med flera av de cheferna vi har nu tidigare, vi känner varandra bra och vet vart vi har varandra. Jag känner förtroende för dem då de ställer
upp för mig och det gör att jag jobbar på.“
Känslomässigt band
M3
“Känslan av att någon känner sig trygg med en [...].
Folk känner sig trygga och vågar vara sårbara eller säger saker som de vanligtvis inte säger till vem som
helst.”
M5
“Jag tänker på ömsesidighet, att man tror på varann och
att man kan lita på varann utan att det finns någonting som kan stå emellan [...]. Men sen handlar det också om
att du måste känna den personen på ett sätt, det handlar också om att bygga upp en relation [...]. Det handlar ju mer om att du känner dig bekväm och trygg med den
personen.”
M1
“De gjorde ganska stora organisationsförändringar och det blev mycket försämring för personalen. Jag var i
ganska många konflikter och de körde över oss i personalen och tog bort mycket bra grejer. Dem hade
jag ingen tillit till.” Altruism
M3 “Om man på något sätt tar bort sin trovärdighet genom
M1
“Jag har inget förtroende för den personen idag för att den lyssnar inte på vad vi säger, bryr sig inte [...]. Cheferna bollar idéer med mig och då känner jag att mina åsikter spelar roll, de ger mig det förtroendet [...]. Han hade kunnat strunta i att fråga mig men värderade
min åsikt. Det bidrar till bildandet av tillit.” Bli sedd
M3 “Jag tycker det är väldigt viktigt med inlyssnande, att
personen lyssnar på det jag har att säga.”
M4 “För att få tillit så måste personen kunna lyssna på en
och ta in ens åsikter och uttryck och det man gör.“
M1
“Jag tror att det lättaste blir att om man gjort något schysst mot mig tidigare [...]. Ett företag som inte bryr sig om mig eller ser mina behov har jag ingen tilltro till
alls [...]. Chefen jag hade kontakt med tappade jag förtroendet för då jag kände att jag kan inte göra
någonting, det är ingen som bryr sig.”
Omtänksamhet
M3 “Förståelse är något som jag också värdesätter.” Tabell 5. Välvilja, män.
Lojalitet är av betydelse för respondenterna då de uttrycker att den som ska litas på inte sprider vidare konfidentiell information samt att den ska kunna hålla det som lovas. Med ärlighet menar respondenterna att om någon ljuger påverkar det tilliten negativt. Ytterligare visar empirin på att en relation till individen som ska litas på ökar tilliten, dessutom uttrycker ett par respondenter att trygghet leder till ökad tillit vilket kopplas till underkategorin
känslomässigt band. Altruism är även något som en del av männen berör under intervjuerna. De menar att tilliten minskar om någon sätter sig själv före någon annan för att själva vinna på det. Majoriteten av männen menar att det är viktigt att känna sig sedd av den andra parten och att det leder till ökad tillit. Det är ett fåtal respondenter som belyser aspekter som
relateras till omtänksamhet och endast en respondent uttrycker ett mer omfattande intresse kring det.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
K3
“Pratar man om en person så är det en människa som man kan räkna med [...]. Att saker och ting man ger i
förtroende stannar hos mig.”
Lojalitet Välvilja
K4
“Det någon säger till mig det stannar hos mig [...]. Det är när någon försvarar en och tar ens sida. Att det är någon som alltid finns där, att man inte tvekar på någon
annan person [...]. Man vet vart man har den personen, oavsett vad så ställer den personen alltid upp eller man
kan alltid ringa den personen.”
K1
“Ärlighet, dels att jag vågar stå för mina åsikter till den personen och att jag vågar säga saker som kan orsaka
konflikt men som jag ändå står för.”
Ärlighet
K4
“Ärlighet är väldigt viktigt för tillit tycker jag [...], att man inte undanhåller saker [...]. Då minskar tilliten för
då saknar man den här ärligheten.”
K5 “Vara ärlig och prata sanning [...], vara uppriktig [...],
att stå för det man säger och vara rak.”
K1 “Att man har en öppen relation och kan berätta om
saker som händer.”
Känslomässigt band
K2 “Att man har ju tryggheten i den personen” K3 “Trygghet och stabilitet, stabilitet står i form att det är
en person man kan lita på”
K4 “Tillit växer såklart ju längre man känner någon [...].
Att man känner trygghet.”
K1
“Det är viktigt att man blir bekräftad också i sina relationer, oavsett om det är på arbetsplatsen eller
privat.”
Bli sedd
K4 “Man känner att den här personen har lyssnat på något
man sagt tidigare, att den sätter sig in i min situation.”
K5 “Att någon ser, lyssnar och tror på en.”
K1
“Det är ju också ett sätt att känna respekt och tillit till sina kollegor för att de kan lösa det på ett bättre sätt än
vad jag kan i den situationen [...]. Respektfullhet, respektera olika personer och olika personers åsikt."
Respekt
K3
“Ömsesidig respekt [...], att man respekterar mig för de
egenskaper och den kunskap och den ledarposition jag har [...]. Jag tror att om man ska ha tillit för en person så
behöver man också respektera den personen.”
K4
“Det är väl ens personlighetsdrag, personer som inbringar empati [...]. Visar medkänsla och empati och
intresse för min situation i det läget till exempel.” Omtänksamhet
K5 “Vara snäll.”
Tabell 6. Välvilja, kvinnor.
Lojalitet är något som majoriteten av kvinnorna värdesätter, de menar att det är viktigt att hålla det som lovas för att bygga tillit i en relation. En annan central del för tillit enligt de flesta kvinnorna är ärlighet då de framlyfter vikten av att prata sanning och inte undanhålla information. Vidare anser större delen av kvinnorna att det är viktigt att uppleva trygghet hos en annan person för att känna tillit, vilket vi relaterar till känslomässigt band. Respondenterna framhäver att bli sedd och bekräftad är betydande för att tillit ska växa fram. Även respekt
lyfts fram av kvinnorna, de menar att det är betydelsefullt att känna respekt till olika personer. Att visa medkänsla och empati samt att vara snäll framhäver kvinnorna är av betydelse för att känna tillit, vilket går att relatera till omtänksamhet.
Integritet
Mayer, Davis och Schoorman (1995) hävdar att integritet avser den uppfattning som finns om att den som ska litas på följer vissa principer som anses vara accepterade. Dessutom menar författarna att integriteten påverkas av att handlingar överensstämmer med vad som sagts, ett konsekvent handlande samt rättvisa. De två sistnämnda variablerna är inte separata
underkategorier då vi anser att konsekvens till viss del är en aspekt som ingår i de övriga begreppen samt att rättvisa inte behandlas av intervjupersonerna. Nedan redogörs först vad som framkommer av empiriinsamlingen utifrån männen och sedan utifrån kvinnorna.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
M1 “Hur de håller sina överenskommelser”
Principer Integritet
M2
“När en personen går klart över gränsen på en redan bokad överenskommelse [...]. Det är att de överenskommelser som man gjort är hållbara över tid
[...]. Ingen är ofelbar, men märker man att någon frekvent avviker från överenskomna regler då blir jag
mindre nöjd med situationen.”
M4
“Om man har sagt att en person ska göra någonting och sen gör den inte det, fast den ska göra det. Att den agerar
annorlunda än vad som bestämts, då kan jag inte lita på den här personen nästa gång.”
M5 “Om jag har tillit till en person så kan jag lita på att den
gör det som förväntas utan att jag behöver interagera.”
Tabell 7. Integritet, män.
Principer är något som de flesta männen värdesätter för att kunna lita på en annan part. De menar att tillit minskar om en person bryter de överenskommelser som ingåtts. Detsamma gäller om regler då en respondent belyser att om någon frekvent avviker från de
överenskomna reglerna som finns leder det till en negativ reaktion.
Första ordningens koncept Andra ordningens teman Aggregerade dimensioner
K1
“När någon inte gjort det vi kommit överens om känner jag att min tillit brister [...]. Att man har en bestämd ordning för hur saker och ting ska vara är viktigt för
mig.”
K2
“Att jag litar på att den gör det den ska [...]. Tilliten förminskas om man inte lever upp till de förväntningar
som finns på arbetsplatsen [...]. Man tar ansvar för sin arbetstid och verkligen gör det man ska under den tid som man är på jobbet [...]. När man säger till personalen
att vi inte ska göra såhär så gör de så iallafall [...], att man inte gör som man blir tillsagd [...]. Arbetsmoral är
en väldigt stor del.”
K3 “En integritet som gör att en form av information kan
bevaras där man lämnar den.”
K1 “Om man är otydlig som chef eller säger saker som man
inte genomför."
Handling överensstämmer med ord
K2 "Talar om hur man ska göra och så gör man tvärtemot
och då åker tilliten ned."
K4
“Det är väldigt mycket att ord matchar handling. Man tror inte på ord till 100% om inte handlingen matchar det. Om en person istället matchar handlingen med det man säger känner jag tillit [...]. Att man verkligen visar både i handling och i ord att jag är här och jag finns här för dig och det du säger till mig det stannar hos mig.”
Tabell 8. Integritet, kvinnor.
Majoriteten av de kvinnor som medverkat i undersökningen värdesätter principer som en påverkan på tillit. En del av kvinnorna menar att en bruten överenskommelse leder till minskad tillit. Respondenterna hävdar att det är principer som ofta är kopplade till
arbetsplatsen som bör upprätthållas för att tilliten inte ska försämras. De flesta av kvinnorna anser även att tillit ökas om någons handling överensstämmer med ord. Det innebär att en person bör utföra de handlingar som sagts och om detta bryts så försämras tilliten.
