I detta avsnitt kommer jag att koppla samman begreppsdefinitioner, teorier samt insamlat material. Jag kommer även att referera till tidigare forskning. För att kunna belysa betydande faktorer kommer jag att genomföra en kritisk analys. Genom att ifrågasätta utförandet samt resultatet förväntar jag mig kunna förmedla en så mångsidig studie som möjligt.
6.1 Stress inom utbildningen
Efter att ha genomfört denna studie så framgår det väldigt tydligt att det finns en
sammankoppling mellan forskarnas och studenternas svar på frågeställningarna. Till att börja med talar idrottstudenterna på Malmö Universitet en hel del om planering och tid. För att minska den ohälsosamma stressen s.k distress är det för studenterna viktigt att planera sina studier i god tid. Planeringen ger studenterna en klarare bild över vad som ska göras och när det ska göras. Detta är ett väldigt viktigt samt effektivt tillvägagångsätt då även brist på tid ses som en faktor som framkallar stress. Idrottstudenternas argument stärkts med forskares
uttalanden just om hur viktig planeringen är för att distressen ska minimeras samt dämpas. Forskarna klargör även hur viktig fysisk aktivitet är just i detta sammanhanget. Människan är skapad för ett liv i fysisk aktivtiet. Organ såsom muskler, hjärtat, lungorna, skelett och nervystemet påverkas positivt och mår bra av rörelse. Den fysiska aktiviteten förbättrar studenternas förmåga att bemästra distress. Idrottsstudenterna på Malmö Universitet talar en hel del om vilken effekt deras idrottsutövande har samt hur det lyckas bemästra fenomenet stress genom detta.
Många av studenterna väljer att byta miljö för att undankomma de negativa känslorna som distressen medför. Detta kan bland annat handla om att man vänder sig till till nära och kära, sin familj och ser till att spendera en tid med dom för att komma bort från skoltänket.
Familjen bidrar med en form av socialt stöd som idrottstudenterna behöver för att få tillbaka självförtroendet och för att fly från de negativa känslorna. Precis på samma sätt menar forskarna att socialt stöd är en viktig faktor som kan ha en stor påverkan kring regleringen av distressen. Forskarna menar även att det sociala stödet kan komma från familj, lärare, ledare eller någon kompis och kan även fungera som en form av motivation.
29
Karaseks och Theorells krav-kontroll och stödmodell har en tydlig koppling till både
studenternas och forskares svar på frågeställningarna. Denna modell beskriver de kraven man har i förhållande till kontrollen över situationen man har och det stöd man kan få. Ju mer koll studenterna har över situationen, desto mindre stressfyllda blir de. Planeringen som vi tidigare pratade om medför en hel del kontroll över själva utbildningen, vad som ska göras och när det ska göras. Studenterna talar även om att ju mer de pluggar ju säkrare känner de sig vilket sedan leder till att känslan av kontroll ökar. Modellen förspråkar även det social stödets rollen inom utbildningen och hur viktigt det är för att studenterna istället ska få känna eustress. Även effort-reward-imbalance modellen kan sammaflätas i den här analysen då studenterna som jag ovan nämnde talar om att ju mer tid de lägger ner på att plugga, desto säkrare känner de sig inför prövningen som oftast producerar bättre resultat. Goda resultat är en form av bekräftelse som inte endast säger att du har klarat av uppgiften men även en faktor som får studentens självförtroende att stiga, man får alltså en belöning för sitt jobb.
Då det gäller frågan om de bakomliggande orsakerna till stress så menar studenterna på Malmö Universitet att den största faktorn är tid. Tiden till att kunna plugga, gå på föreläsningar och tiden till fritid. Dåligt självförtroende är ett annat hinder för
idrottstudenterna som ökar distressen under deras vardag. Forskare stödjer deras argument och menar att tidpressen är en stor faktor till varför så många studenter upplever distress inom utbildningen. Forskare menar även att negativ skolmiljö, stora grupper vid föreläsningar och framför allt dåligt självförtroende har en påverkan på idrottstudenterna i skolan.
6.2 Stress inom den organiserade idrotten
Efter att ha genomfört denna studie så framgår även här ett mönster mellan idrottsstudenternas och forskarnas svar på frågeställningarna som dock inte är lika tydligt. Till att börja med talar majoriteten av studenterna som self-talk som en effektiv med för att minska distressen men samtidigt öka självförtroendet samt koncentrationen. Idrottstudenterna menar även att ju mer träning och tid man lägger ner på idrotten desto mindre distress upplever det. Tiden man väljer att lägga ner på träningen antingen ökar självförtroendet beroende på om man anser att det är tillträckligt eller så sänker det självförtroende om man nu anser att det inte är
30
tillräckligt. Forskarna stödjer detta argument till större del då de anser att självförtroendet spelar en stor roll då det gäller ens förmåga att undankomma den ohälsosamma stressen.
Relaxation response är en modell som forskare anser är väldigt effektiv för både studenter
inom utbildningen men även för idrottare. Relaxation response handlar om att hantera stress främst gällande hjärnan. Här gäller det att ha rätt och lugnande omgivning, rätt position i kroppshållningen samt en mental enhet där individen ska fundera på något positivt och avslappande. Idrottsstudenterna uttalar sig om hur de bland annat väljer att koppla av innan tävlingsmatch eller träning genom att lyssna på avkopplande musik, ta en promenad eller bara helt enkelt ligga i sängen och vila. Här framgår tydliga sammankoplingar mellan studenternas och forskarnas metoder.
Forskarna lägger även ner stor vikt på hur viktigt det är att med att fostra ett gott och positivt klimat runt om en, men även inom laget. Det är även väldigt viktigt att främja en positiv, produktiv orientering mot misstag och till och med att förlora. Då idrottarna gör misstag blir de vanligtvis frustrerade och ofta upphetsade och oroliga. Detta leder till oproduktiva
förändringar i uppmärksamheten och ökad muskelspänning, vilket ytterligare försämrar prestandan. Forskarna menar även att ett produktivt tillvägagångssätt för att underlätta och utveckla självförtroendet bland idrottarna handlar om att skapa en positiv praxismiljö. Ge frekvent och uppriktig uppmuntran. På det sättet, när idrottarna stöter på stressiga miljöer, kommer de att ha förtroende för sina förmågor för att möta och klara av situationen. Detta är däremot inget idrottsstudenterna väljer att nämna under intervjun.
En minoritet av studenterna nämner visualisering som en teknik för att förebygga känslan av distress. Visualiseringen kan bland annat handla om att man ligger ner och föreställer sig matchsituationen i huvudet och hur hela situationen utspelar sig. Likt denna metod talar forskare kring stimuleringsträning som också handlar om att visualiera spelsituationer i huvudet för att främja energin och självförtroendet.
Då det gäller frågan kring de bakomliggande orsakerna menar idrottstudenterna först och främst i att den bakomliggande orsaken till stress handlar om förväntingarna som sätts upp om ens individuella prestationer. Förväntningarna kommer bland annat från omgivningen såsom tränaren, familjen, kompisarna etc. men även de höga förväntningarna från en själv. Dessa höga förväntningarna har en tendens att sätta press på idrottstudenterna vilket vidare ökar stressorerna. Stress bland idrottstudenterna upplevs även vid nya utmaningar såsom nya
31
motsåndare eller nya övningar. Forskare däremot menar att det beroer på två olika saker/typer. De två generella typerna är (1) vikten av hur viktig en tävling eller match är och (2)
osäkerheten som omger resultatet av tävlingen eller matchen. Forskarna klargör också att osäkerheten kan handla om ens individuella förmåga men även kring lagets
prestationsförmåga.
En tydlig utmaning för allt studenter på Malmö Universitet inom det idrottsvetenskapliga programmet handlade om att kunna balansera utbildningen med idrottandet utanför skolan. De både områden är otroligt tidskrävande vilket även leder till att den fria tiden minskar. En stark koppling kunde däremot göras vilket var att idrotten vid sidan om skolan hade en positiv effekt på studierna vilket betydde att den fysiska aktiviteten fungerade som en
hanteringsmekanism för den upplevda stressen under utbildningen. Även vice-versa kunde de idrottsutövande studenterna använda sig av kunskapen de fått ifrån universitetet och tillämpa de ute bland sina fysiska aktiviteter.
6.3 Kritisk reflektion
Eftersom resultatet endast är baserat på tio idrottsstudenters utsagor så kan man inte besvara frågeställningarna och dra generella slutsatser. För att kunna framställa en rättvis slutsats skulle man egentligen ha intervjuat över hundra medlemmar. Sedan är det viktigt att komma ihåg att intervjupersonerna väljer att svara på ett visst sätt för att förmedla en viss bild av sig själva. Det är även viktigt att tänka på att erfarenhetsnivån är olika bland idrottstudenterna både i skolan då vissa läser sitt första år på universitet medan andra är inne på sin sista termin. Samma sak gäller inom den organiserade föreningsidrotten där vissa idrottstudenter nyligen gett sig in i den organiserade idrotten medan andra har har utövat någon form av organiserad idrott sen barnsben.
32