Malmö Universitet
Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoängStress bland
idrottsstudenter på Malmö
Universitet
Stress among student-athletes at Malmo
University
Demirovic Dennis
Idrottsvetenskapligt program 180 hp Grundnivå
Idrottsvetenskap, Ledarskap
Ange datum för slutseminarium 2018-05-22
Examinator: Torbjörn Andersson
Abstract
For students, stress has become a part of everyday life and it is something that the majority of Sweden’s students experience. Stress is usually associated with something negative, but stress can also have a positive impact on people, Being able to suppress stress and predict what or which factors contributes to stress may not be the easiest thing to do. Stress can be described as a biological and psychological response to a threatening situation.
The aim of this study is three-folded. It’s about 1) Finding out how the student athletes choose to suppress the stress within the education and the underlying factors of this phenomenon. 2) To find out how the student athletes choose to suppress the stress within their sport and the underlying factors. 3) To compare the students and the scientists answers to these questions. I conducted ten interviews with the student athletes of Malmo University in order to answer the questions. I used questions that were constructed by myself. I took the ethics and morals into account during the study. I did this in relation to the theory of Robert Merton’s four requirements.
The students athletes talked a lot about planning ahead their studies and earning some valuabe time. Regarding the school, the biggest underlying factor for stress was the time issue, not having enough time. This was something the scienstist agreed on. Regarding the sports, the students highlighted that self-talk and increased self-esteem were the keys for suppressing the stress. The main underlying factor was not believing in your abilities. The scientist talked a lot about visualization, being in a positive environment and building up the self-esteem. The main underlying factor for this phenomenon was the importance of the game or practice.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
1.1 Bakgrund och problemformulering 1
1.2 Syfte 2
1.3 Frågeställningar 2
2. Tidigare forskning
3
2.1 Stress bland studenter inom utbildningen 3 2.2 Vetenskaplig forskning på stress 4
3. Teori
8
3.1 Eustress och distress 8
3.2 Coping 8
3.3 Relaxation Response 9 3.4 Cognitive – Affective stress management training (SMT) 10 3.5 Effort-Reward-Imbalance 11 3.6 Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell 11
4.Metod
13
4.1 Intervju och empiri 13
4.2 Procedur 14
4.3 Etik 14
4.4 Validitet och reliabilitet 15
4.5 Urval 16
5. Resultat
17
5.1 Stress inom utbildningen 17
5.1.1 Metoder för att hantera stress 17
5.1.2 Bakomliggande orsaker 19
5.2.1 Metoder för att hantera stress 19
5.2.2 Bakomliggande orsaker 21
5.3 Forskares ställning kring stress 22
5.3.1 Metoder för att hantera stress inom utbildningen 22
5.3.2 Bakomliggande orsaker 24
5.3.3 Metoder för att hantera stress i idrottslivet 24
5.3.4 Bakomliggande orsaker 26
6. Analys och diskussion
28
6.1 Stress inom utbildningen 28 6.2 Stress inom den organiserade idrotten 29 6.3 Kritisk reflektion 31
7. Framtida forskningsdesign
32
7.1 Urval 32 7.2 Metod 32 7.3 Nya frågor 328. Bilagor
34
1
1. Inledning
Här nedan kommer jag att lägga fram en bakgrundsbeskrivning av det valda området samt formulera frågeställningar som kommer att vara riktlinjerna i denna uppsats.
1.1 Bakgrund och problemformulering
För studenter har stress blivit en del utav vardagen och det är något som majoriteten av Sveriges studenter upplever. Stress förknippas oftast med något negativt men stress kan även ha en positiv inverkan på människorna. Att kunna dämpa stressen samt förutse vad eller vilka faktorer det är som bidrar till stress kanske inte är det lättaste att göra. Stress kan man säga är ett biologiskt och psykologiskt svar på en hotfull situation. Det som just gör stress så pass intressant är dess förmåga att tränga sig igenom kroppens både psykologiska och fysiologiska försvar. Detta enbart genom att individen t.ex. upplever en negativ känsla kring en
arbetsuppgift i det vardagliga livet. Stress är ett område man kontinuerligt talar och forskar kring, dess effekter på människan samt de bakomliggande orsakerna till detta fenomen.1 Studier visar att fenomenet stress har ökat kraftigt de senaste åren bland elever och studenter i Sverige.2
Jag som en nuvarande idrottsvetare på Malmö Universitet har länge funderat över hur fenomenet skiljer sig åt inom students utbildning och ute i studentens idrottsliv. Två väldigt intressanta forskningsfrågor kring detta fenomen handlar bland annat om vad det är som bidrar till stress i de två olika miljöerna samt vilka olika metoder idrottsstudenterna använder sig av i relation till dagens forskning för att mildra och dämpa effekterna av stress. Intresset för svaren på dessa frågor är allmängiltigt då stress påverkar människor inte endast inom skol- och idrottsområdet utan även inom de flesta områden såsom på arbetsplatsen, i hemmet, på fritiden etc. En forskningsstudie kring detta område kan på ett rätt så generellt sätt visa vilka metoder människor i dagens samhälle använder sig av och huruvida de anses vara tillräckligt effektiva enligt dagens forskning kring de omtalade området stress. Studien lär även få fram en övergripande bild av de bakomliggande faktorerna inom de två respektive miljöerna.
1 Grossi, Giorgio. Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi. 1. uppl. Stockholm: Viva, 2008. S.15 2 Rundberg, Hampus. SVT Nyheter. Stressen ökar bland studenter. 2014.
2
Att som människa känna till stressens bakomliggande faktorer samt hitta effektiva metoder på hur man ska dämpa och mildra detta fenomen kan bidra till en mer fridfull vardag där
upplevelsen av negativa och hotfulla känslor reduceras. Det kan även bidra till minskning av både fysiologiska samt psykologiska sjukdomar. Dessa frågeställningar kommer att behandlas i relation till idrottsstudenter på Malmö Universitet som utövar någon form av organiserad idrott vid sidan om studierna.
1.2 Syfte
Syftet med denna forskningsstudie är att jämföra hur studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet på Malmö Universitet hanterar stress inom utbildningen men även inom den organiserade idrotten som de utövar vid sidan om studierna, samt att kartlägga forskares svar på dessa frågor.
1.3 Frågeställningar
1. Hur går studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet tillväga för att mildra effekterna av stress inom utbildningen?
2. Hur går studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet tillväga för att mildra effekterna av stress ute i idrottslivet?
3. Vilka är de bakomliggande orsakerna för stress i de två respektive miljöerna? 4. Hur ställer sig forskare kring svaren på dessa frågor?
3
2. Tidigare forskning
Här nedan kommer jag att redogöra för tidigare forskning inom detta område. Den tidigare forskningen kommer att delas upp i två delkapitel. Det första delkapitlet kommer att belysa den tidigare forskningen gällande stress bland studenter på Malmö Universitet medan det andra delkapitlet kommer att beröra vetenskaplig forskning utanför Malmö Universitet område. Detta då stress på Malmö Universitet är relativt outforskat.
2.1 Stress bland studenter inom utbildningen
Enligt Karolina Källof, ansvarig för studenthälsan på Malmö Universitet är psykiska ohälsa, d.v.s. hög stress och hög grad av psykiatriska symptom, något många studenter på Malmö Universitet drabbas av. Karolina Källofs studie (2015) pekar även på att stressen bland studenterna minskar drastiskt då man klarar av moment av sina studier.3 Syftet av denna undersökning på Malmö Universitet var att kartlägga den psykosociala studiemiljön
(upplevelsen av krav, kontroll och stöd samt frågor som rör likabehandling), psykiskt mående (stress, ångest och depression), alkohol- och drogvanor samt sexuell hälsa hos studenter på Malmö Universitet.
Källofs studie visar även att omkring en fjärdedel av studenterna använt tobak de senaste sju dagarna och även att konsumtionen av alkohol är relativt hög. Resultatet av studien visar även att cannabis är den vanligaste illegala drogen på Malmö Universitet och detta främst gällande studenter mellan 25-29 år.4
3 Källof Karolina, Thomasson Alexandra. Hur mår våra studenter? Malmö Högskola 2015. S.5.
https://www.mah.se/upload/GemensamtVerksamhetsstod/Studenth%C3%A4lsan/Hur%20m%C3%A5r%20v%C 3%A5ra%20studenter%20-%20Studenth%C3%A4lsans%20unders%C3%B6kning%20om%20studiemilj%C3%B6,%20psykisk%20h%C3%A4ls a,%20alkohol-%20och%20drogvanor%20samt%20sexuell%20h%C3%A4lsa%20hos%20Malm%C3%B6%20h%C3%B6gskolas%2 0studenter.pdf 4 Ibid, 2015.
4
2.2 Vetenskaplig forskning på stress
Enligt docenten och socialpsykologen Bosse Angelöw som under årens lopp arbetat med tusentals personer som känt sig stressade, utbrända och som har upplevt någon form av negativa konsekvenser av olika moment i deras liv är erfarenhet en nyckelfaktor för att kunna bemöta och hantera stress på bästa möjliga sätt. Bosse Angelöw har i sin bok Konsten att
hantera stress och möta förändringar konstruerat ett program på hur man ska gå till väga för
att minska stress. Detta program kretsar mycket kring vardagliga saker såsom kost och dryck, motion, meditation och avslappning, acceptans, uppskattning och självförtroende,
konstruktiva tankemönster, socialt stöd etc. Bosse Angelöw har med sin tidigare forskning lyckats utvinna de mest effektiva metoderna i hur man bemästrar fenomenet stress. Mer av Bosse Angelöws resultat kommer att framföras i den empiriska undersökningen.5
I en peer-review 2010 redovisar Carly M. Fullerton hanteringsmekanismerna för
idrottsutövare. Det finns en mängd olika hanteringsmekanismer tillgängliga för idrottare som drabbas av stress och- eller ångest. Varje idrottare måste ta reda på vilken mekanism som fungerar bäst för dom, och det kan ta dom ett tag då de måste pröva varje mekanism under en viss period för att se om den anses varar tillräckligt effektiv. De tillgängliga metoderna är bland annat hypnos, progressiv avkoppling, visualisering, biofeedback, autogen träning,
negativt tankeavbrott och förstärkning av självförtroendet. Man anger sju olika steg en
idrottare måste ta sig genom för att minska nivån av stress och ångesfulla känslor. Dessa steg innefattar bland annat, fysiska krav, psykologiska krav, miljökrav, förväntningar och press,
relationsproblem, livsortienterade bekymmer och okategoriserade stresskällor. I varje
kategorier eller steg listas ett par hanteringsmekanismer som idrottaren kan använda sig av för att bemästra stressen inom just de området. Då det gäller de fysiska området listas rationellt tänkande, mentala förberedelser inför tävlingar, rätt attityd och bra samt smart tänk. För de psykologiska kraven förslår man ett positivt mentalt tillstånd, mentala förberedelser inför tävlingar mast postiv orientering. Miljökraven däremot hade inte lika många
hanteringsmekanismer såväl som issolering och avböjning. När det gällde mekanismerna så talade man om tidshantering och prioritering. För att hantera stress inom området kring förväntingarna och pressen så talar man främst om socialt stöd och positiv self-talk. När det gäller de sistnämnda kategorierna så anser man att man ska sträva efter att bygga upp positiva
5
förhållanden med människor omrking samtidigt som begränsningar kan vara viktiga men även användadet av att isolera människor och hotfulla situationer.6
Flora Richards-Gustafson delar upp studenternas bakomliggande orsaker till stress i fyra olika områden. Hon talar om de dåliga sömnvanorna och hur studenter som inte har hälsosamma sovvanor eller inte får tillräckligt med sömn på natten är mer benägna att känna sig stressade än studenter som får gott om sömn där hon refererar till National sleep foundation. Hon menar även att en god sömn tillåter en students kropp och hjärna att ladda om, och att det hjälper till att hålla immunförsvaret starkt.
Det andra området handlar om den akademiska pressen. Här menar Flora Richards-Gustafson att de akademiska förberedelserna i ung ålder är en stor bakomliggande orsak till studenternas upplevelse av stress. Pressen kommer bland annat från föräldrarna och lärarna vilket därmed ökar nivån av stress så mycket att det börjar ses som en hälsosjukdom.
Det tredje stora området menar skribenten Richards-Gustafson att problemet ligger i de studenternas fulla scheman. Scheman tillåter inte studenterna till att finna sin identitet och att ha en fritid. Detta är något som ökar stressorerna hos studenterna.
Det fjärde och sista området handlar om studenternas dåliga matvanor. Richards-Gustafson menar att dålig näring och ohälsosam matvanor kan öka studentens stressnivå som hon sedan refererar till läkarutskottet för ansvarsfull medicin.7
Davoren och Hwang menar att universitetsstudenter - inklusive idrottsutövande studenter –
inte är immuna mot en kamp med mentalt välbefinnande. Omkring 30 procent av de 195 000 respondenterna till en nyligen publicerad American College Health Association-undersökning (ACHA) rapporterade att de kände sig deprimerade under de senaste 12 månaderna och att 50 procent rapporterade att de kände överväldigande ångest under samma period.
6 Fullerton, M. Carly. Stress and anxiety in athletics. United States Sports Academy. 2010. http://thesportdigest.com/archive/article/stress-and-anxiety-athletics
7 Richards-Gustafson, Flora. Common causes of stress among students. 2017.
6
En av de främsta bekymmerna när det gäller förekomsten av psykisk sjukdom bland studenter är att det inte bara kan påverka deras framgång inom utbildningen och idrotten utan också deras allmänna välbefinnande. Medan depression och ångest har visat sig vara signifikanta förutsägare för lägre betyg och försämrad prestation inom idrottutövandet, är de också starkt korrelerade med andra riskabla beteenden, inklusive självmord.
Även om det inte är klart om källan till utmaningar för mentalt välbefinnande hos studerande-idrottare är detsamma som de som inte är studerande-idrottare, är universitets studerande-idrottare kända för att möta unika stressorer som den allmänna befolkningen inte behöver hantera, till exempel tid, krav, relationer med tränare och missade schemalagda klasser.
För att hjälpa till att bestämma förekomsten och effekterna av ångest och depression hos deltagare i studerande-idrottare studerade dom insamlad data från åtta National College Health Assessment-undersökningar som ACHA administrerade från 2008 till 2012. Dessa undersökningar omfattar frågor som ämnesanvändning, sexuellt beteende, fysisk hälsa, vikt, personlig säkerhet, våld och mental hälsa och välbefinnande.
Idrottare som studerar på universitet identifierades som de som svarade "ja" på frågan: "Har du deltagit i organiserad idrott på någon av följande nivåer under de senaste 12 månaderna ... a) universitet?" De andra komponerar non-athleten jämförelsegrupp. Totalt inkluderades 19 733 student-idrottare och 171 601 icke-idrottare i analyserna.
Både associerade och demografiska variabler inkluderades i modellerna. Demografiska variabler omfattade sex, ras, sexuell läggning, överför studentstatus under de senaste 12 månaderna och universitet-idrottsstatus under de senaste 12 månaderna. De associerade variablerna omfattade uppfattningar om allmän hälsa, uppfattningar av stress och substansanvändning.
Dessutom ingick en flersidig punkt som frågade om en serie händelser eller situationer hade varit traumatisk eller svåra att hantera, inkluderad i modellen.
Efter en redogörelse för demografiken var nästa alla varaiabler signifikanta för depression och ångest, inklusive idrottsstudentssatusen, vilket var en negativ prediktor.
Några faktorer gav ett relativt starkt förhållande till depression och ångest. Den starkaste var den upplevda nivån av stress under de senaste 12 månaderna. Stress kan vara förknippat med ett antal av de dagliga utmaningar som studenterna står inför, bland annat akademiker,
7
interpersonella relationer, hälsorelaterade familjer och ekonomiska problem. Symtom som trötthet, högt blodtryck, huvudvärk, depression och ångest kan hänföras till stress.
ACHA-data visar att sömnproblem och svårigheter med intima relationer och andra sociala relationer också är starkt relaterade till depression och ångest.
Sovproblem var en självrapporterad åtgärd som frågade om svaranden hade haft problem med att sova under de senaste 12 månaderna. Av de som rapporterade ja uppgav bara 9 procent att de hade diagnostiserats med sömnlöshet de senaste 12 månaderna och ytterligare 4 procent rapporterade att de hade diagnostiserats med en annan sömnstörning.
Färre behandlas med medicin för sina diagnoser - bara 7 procent totalt. Medan få rapporterar officiella diagnoser rapporterar en signifikant större andel att problem med sömn påverkar dem. Bland dem som sa att de hade svårt att sova, uppgav 34 procent att sömnstörningar resulterade i en lägre betyg på prov eller prov, och ytterligare 13 procent rapporterade att det resulterade i en lägre betyg i kursen.8
8 Davoren Kearns, Anna. Hwang, Seunghyun. Mind, Body and sport: Depression and anxiety prevalence in
athletes. An excerpt from the sport science institute’s guide to understanding and supporting student-athelete mental wellness. NCAA. 2014.
8
3. Teori
3.1 Eustress och distress
Eustress och distress är två olika typer av stress som man på svenska kan översätta till god och ond stress. Den Österrrikisk-kanadensiske läkaren Hans Selye modiferade genom åren sina teorier gällande stress. Eustress, god stress som Hans Selye exempliferade med positiva händelser som t.ex. överrraskningar, medverkar i en hälsosam anpassning medan distress, ond stress bidrar till en ohälsosam anpassning. Den ohälsosamma anpassningen är något Hans Selye menar leder till sjukdomar. Sjukdomar som just orsakas av distress präglas antingen av hyper-, hypo- eller dysfunktion. Man talar om tillstånd såsom högt blodtryck, syrabetingade magsår, Addisons sjukdom, cancer, och krankärlssjukdom. Selye menar att de system som framför allt drabbas av denna typ av stressrelaterade sjukdom är hjärta, kärl, leder och ämnesomsättningen.9
3.2 Coping
Coping är en term inom psykologin som beskriver en persons förmåga att hanter stressfyllda situationer. I Weinberg; 2007 förklarar man denna term på följande sätt; ”A process of
constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage specific external and/or internal demands or conflicts appraised as taxing or exceeding one’s resources.”10 De två mest accepterande hanteringskategorierna inom coping är problemfokuserad hantering och
känslighetsfokuserad hantering. Problemfokuserad hantering handlar om ansträngningar till
att förändra eller hantera problemet som orsakar stress för den berörda personen.
Problemfokuserad hantering inkluderar även specifika beteenden eller kategorier såsom informationsinsamling, för-tävling och tävlingsplaner, mål, tidshanteringsförmåga,
problemlösning, ökad insats, självpresentation, och fullföljelse av ett rehabiliterginsprogram vid en inträffad skada. Känslighetsfokuserad hantering handlar om att man reglerar svaren på de problem som orsakar stress för individen. Det innefattar kategorier och beteenden såsom
9 Währbrog Peter. Stress och den nya ohälsan. 1.uppl. Stockholm: Natur och kultur, 2002. S.36
10 Weinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics,
9
meditation, avkoppling, önsketänkande, omvärderingar, självkänsla, mentala och
beteendemässiga återkallanden och kognitiva ansträgningar fär att förändra syftet (men inte det faktiska problemet eller miljön) i situationen. 11
3.3 Relaxation Response
Relaxation Response är en teknik psykologen Herbert Benson talar om. Denna teknik är till för att hantera stress främst gällande hjärnan. Han själv beskriver denna teknik som en vetenskaplig ljuv avkopplingsmetod. Bensons metod bygger på de grundläggande elementen meditation men lägger även in all form av andlig eller religiös betydelse. Många idrottare har använt sig just av formen meditation för att mentalt förbereda sig inför konkurrens och samtidigt hävdar de att det förbättrar förmågan till att slappna av, koncentrera sig och bli mer fylld. Relaxation Response kräver fyra element. 1. En plats som säkerställer att distraktioner och yttre stimulans minimeras. 2. En bekväm position som kan upprätthållas en stund. Ett exempel på detta kan vara att sitta på en bekväm stol men inte lägga sig ner i sängen då risken finns för att man somnar. 3. En mental enhet, som är det kritiska elementet i Relaxation Response-tekniken. Det innefattar att individen ska fokusera på en endaste tanke eller fras och sedan kontenuerligt repetera detta. 4. En passiv attityd som anses vara mycket viktig men även svår att uppnå. Det handlar om att individen ska lära sig låta tankarna passera förbi utan att verkligen gå in på dom.
”The relaxation response teaches you to quiet the mind, concentrate, and reduce muscle
tension”.12
11 Ibid, 2007. S.286.
12 Weinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics.,
10
3.4 Cognitive – Affective stress management training (SMT)
Cognitive -affective stress management training (SMT) är en av de mest omfattade
strategierna för stresshantering. Detta är ett så kallat kompetensprogram som är designat för att lära en individ ett specifikt integrerat hanteringssvar med hjälp av avslappning och kognitiva komponenter för att kontrollera emotionell upphetsning. Detta program erbjuder specifika interventionsstrategier som till exempel avslappningsförmåga, kognitiv
omstrukturering och egenutbildning, för att hjälpa till att hantera de fysiska och mentala reaktionerna på stress. Smith’s program består av fyra separata faser.
1. Pretreatment assessment handlar om att konsulten ska bedriva personliga intervjuer
för att bedöma vilka situationer som orsakar stress, idrottarens respons på stress och hur stress påverkar idrottarens insats och andra beteenden. Konsulten bedömer också kognitiva och beteendemässiga färdigheter, underskott och administrera skriftliga frågeformulär för att komplettera intervjun. Denna information används sedan för att skräddarsy ett program till idrottarens.
2. Treatment rationale. Tanken under denna fas är att hjälpa idrottarens att förstå sitt
stressrespons genom att analysera personliga stressreaktioner och upplevelser. Konsulten bör betona att programmet är pedagogiskt, inte psykoterapeutiskt i sin design. Den som väljer att följa programmet ska känna till att programmet syftar till att öka sin självkontroll och att dens coping förmåga avgörs genom dens ansträgningar.
3. Skill acquisition. I denna fas får deltagarna arbete med muskulär avslappning, kognitiv
omstrukturering, och självinstruktion. Den muskulära avslappning kommer från progressiv avkoppling. Kognitiv omstrukturering hnadlar om att man ska förska identifiera irrationella eller stressframkallande självuttlåtanden vilket oftast är relaterat till rädsla, misslyckande och missnöje, exempel., (”Jag vet att jag kommer att göra
dåligt ifrån mig”, ”Jag hade aldrig kunnat göra mina lagkamrater eller tränare besvikna”, ”Jag kommer inte att vara värd något”). Dessa uttlanden omstruktureras
sedan till mer positiva tankar. Självinriktad träning lär människor att ge sig själva specifika instruktioner för att sedan förbättra koncentrationen och förmågan till att lösa problem.
4. Skill rehearsal. För att underlätta repetitionsprocessen inducerar konsulaten avsiktligt
olika stressnivåer (vanligtvis genom att använda filmer, imaginära repetitioner av stressfulla händelser och andra fysiska och psykiska stressorer), till och med höga nivåer av känslomässig upphetsning som överstiger dem i konkreta tävlingar. Dessa
11
upphetsningssvar minskas sedan genom att använda coping-färdigheter som
deltagaren har förvärvat. Förfarandet för inducerad påverkan kan ge upphov till höga upphetsningsnivåer, så endast utbildade läkare bör använda denna komponent av tekniken.13
3.5
Effort-Reward-Imbalance
ERI, Effort-Reward-Imbalace eller även kallad ansträngning-belöningsmodellen handlar om stresshantering i arbetslivet men kan även användas i andra sociala sammanhang som t.ex. i skolan och idrottslivet. Modellens utgångspunkter är att den människa som arbetar blir
belönad för sina ansträgningar på t.ex. arbetsplatsen. Då människan upplever känslan av att de inte längre finns någon balans mellan de ansträngningar den står för i arbetet med den
belöning den får i form av t.ex. pengar eller någon typ av uppskattning kan resultera i psykisk ohälsa. En viktig punkt i Effort-Reward-Imbalance modellen är att belöningen inte endast ska ses som pengar utan även som tidigare nämnts någon form av sociala uppskattning. Ett annat scenario inom denna modell är att vissa människor upplever känslan av att deras
ansträngningar inte blir belönade vilket leder till att de lägger ner ännu mer energi på sitt arbete i hopp om att den uppskatning de vill ha ska komma. Detta kan sammanfattas med ett begrepp, överengagemang vilket i sin tur kan leda till utamttning samt ohälsa i form av syndromet utbrändhet.14
3.6 Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell
Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell är till för att förklara vad det är som påverkar känslan av stress. Kort sagt kan man säga att den beskriver de kraven man har i förhållande till kontrollen över situationen man har och det stöd man kan få.
13 Weinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics,
2007. S.282.
14 Cooper. L. Gary, Quick. Campbell. James. The handbook of stress and health: A guide to research and
12
Med begreppet krav som Karaseks och Theorells använder i modellen syftar man på sånt som deadlines och produktivitetskrav. Man gör även en typ av indelning av dessa psykologiska krav. Dessa delas in i följande: Kvalitativa, kvantitativa eller emotionella. Dessa understryker den mentala arbetsbelastningen, alltså hur mycket mental kraft som behövs för att utföra en arbetsuppgift.
Med begreppet kontroll menar man både den kompetens människan har i sitt arbete samt möjligheten man har att fatta beslut. Man menar att dessa två tillsammans bidrar till att man har kontroll över situationen samt kraven under arbetsgången. Brist på information eller otydlighet i arbetsuppgifterna är ett tecken på brist på kontroll. Fenomenet stress och kontrollförmågan håller ihop eftersom stressen har en tendens att öka då känslan av brist på kontroll ökar. Ju mer kontroll man känner att man har, ju mindre är risken att man upplever stress.
Tredje faktorn i Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell är det sociala stödet. Människor som upplever känslan av att de har ett välfungerande socialt stöd från t.ex. de högre uppsatta, lärare, tränare etc. har visat sig utveckla färre stressymptomer än andra. Ett par exempel på socialt stöd kan vara vägledning, återkoppling på tidigare uppgifter samt gemenskap inom arbetsgruppen.15
Summering
Dessa teorierna är unika i forskningsstudiens syfte och kan därför inte ersättas men en enstaka teori som kompletterar de tidigarenämnda. Teorierna kommer att sammankopplas med
studenterna på det idrottsvetenskapliga programmets svar men även forskarnas i
diskussionskapitlet. För läsarna ska teorierna spela en större roll för en djupare förståelse av forskningsstudiens resultat.
15 Prevent. Orsaker till stress, Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Stockholm. 2016
13
4.Metod
I detta delkapitel kommer metoden att beskrivas och förklaras. Först kommer empirin som har samlats in att beskrivas. Redogörelse över hur jag har gått till väga för insamlingen samt varför undersökning i form av intervju gjorts kommer att läggas fram. Vidare kommer proceduren att beskrivas stegvis och till sist framläggs etiska överväganden.
4.1 Intervju och empiri
Studien metod är av kvalitativ karraktär och handlar om hur studenter i Malmö på det idrottsvetenskapliga programmet hanterar stress inom utbildningen och inom den
organiserade idrotten. Till insamlingen av empirin användes metoden strukturerad intervju (se resultat). Frågorna i den strukturerade intervjun var koncentrerade till uppsatsens syfte, detta för att få in så bra material som möjligt för att sedan kunna besvara
frågeställningarna. Denna metod gjordes för att få bredare svar ifrån studenterna inom det idrottsvetenskapliga programmet på de ställda frågorna, på detta sätt säkerställs det att alla kommer till tals och uttrycker sig på sitt sätt. Metoden anses enligt mig även vara mer flexibel då den öppnar upp för följdfrågor som sedan är anpassade efter intervjupersonens svar. Frågorna till intervjun konstruerades av mig och själva intervjun var jag ansvarig för. Därefter togs frågorna vidare till idrottsstudenterna på Malmö Högskola.
Fördelarna med den kvalitativa metoden i min forskningsstudie är att jag får in en mer djupgående information kring ämnet samt människors underliggande resonemang. Enligt Bryman ses den kvalitativa metoden som mer övergripande då den samtidigt ger
förutsättning för uttömande svar.16 Det finns även nackdelar med att använda sig av kvalitativa metoder. Detta är bland annat att forskningen utförs ofta bara på ett litet antal personer (eller urval), vilket innebär att den är begränsad till att bara beskriva något, det blir därför svårt att dra en slutsats eller att fatta beslut. En kvalitativ studie riskerar även att bli väldigt komplex med mycket information som man inte riktigt vet hur man ska använda och analysera samt en bearbetningsprocess som kräver mycket tid.17
16 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 1.uppl. Liber AB. 2008. S.123.
17 Holme Magne, Idar. Solvang Khron, Bernt. Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
14
4.2 Procedur
Efter att frågorna till intervjun blev sammanställda började sökandet av relevanta intervjupersoner som studerar på Malmö Universitet inom det idrottsvetenskapliga programmet. Jag utgick ifrån ett bekvämlighetsperspektiv där representanterna för denna studie redan hade varit i kontakt med mig sedan tidigare. Kontakt fördes via olika typer av sociala medier såsom facebook, gmail, linkedin och viber. Vid varje samtal eller
konversationen som fördes via de sociala medierna så lade vi fram ett datum då intervjun skulle ta plats. Intervjuerna fördes på tre olika platser i Malmö, Cafe Pronto, Biblioteket på Orkanen och på Mellow Yellow. Intervjuerna fördes på förmiddagen för att undvika folkmassor som hade kunnat resultera i brist på koncentration. Vid varje träff satte vi oss ner med antingen en kopp kaffe eller te. Intervjun spelades in via mobiltelefonen samtidigt som anteckningar vid sidan om fördes på pappersform. Vid varje intervju hade jag en intervjuguide bredvid mig som var riktlinjen för min del. Ingen tidsgräns sattes på intervjuerna utan de viktiga var att få fram rätt material. Efter att intervjuerna blev genomförda transkriberades den inspelade konversationen mellan mig och de 10
idrottsstudenterna ifrån Malmö Högskola. Endast material som var relevant för min studie transkriberades. Efter transkriberingen så korrigerades språket där onödiga fraser och olämpligt språk togs bort för att underlätta insamlingen av materielt.
4.3 Etik
Vid samtalet med idrottsstudenterna förklarade jag syftet med intervjun som skulle framföras samt individens roll i uppsatsen. En inblick över hur intervjuerna skulle gå till och hur de skulle publiceras gavs till de tio olika idrottsstudenterna på Malmö Högskola som skulle bli intervjuade. Jag nämnde även att de hade möjlighet att välja om det ville vara anonyma vid publiceringen eller offentliga och att svaren endast skulle vara i användning för den pågående uppsatsen. För att få fram en så kallad ’Moral consensus’ som den amerikanske sociologen Robert Merton talar om har jag använt och försökt följa CUDOS-kraven. Detta innefattar fyra olika krav, den första Communism handlar om att
15
forskarsamhället och samhället i övrigt ska få ta del av forskningsresultatet. Det andra kravet Universalism står för att arbetet inte ska bedömas ifrån andra kriterier än de vetenskapliga, t.ex. ska ursprung, kön, ställning i samhället osv. inte ha någon roll i studien. Det tredje kravet Dissinterestedness handlar om att forskaren, i detta fall jag inte ska ha några andra syften med resultatet än att bidra med ny kunskap. Det fjärde och sista kravet Organized scepticism står för att man som forskare ska ifrågasätta och granska materialet men vänta med att ge en bedömning tills man verkligen har en grund att stå på.18
4.4 Validitet och reliabilitet
Då man gör en studie som till exempel den här är validitet och reliabilitet två viktiga faktorer som spelar roll. Att mäta eller att undersöka det som just är relevant i sammanhanget, i detta fall studien kallas för validitet. Reliabilitet å andra sidan står för att man ska göra dessa mätningar eller undersökningar på ett tillförlitligt sätt. Detta i sig både stärker och gör studien mer legitim.19
Undersökningen som jag gjorde var en pilotstudie och ingen liknande studie har gjorts tidigare då det gäller idrottsstudenter på Malmö Universitet. Inga frågor från tidigare
forskning kunde vara till användning och för att få en så hög validitet som möjligt skapade jag mina egna frågor i syfte till frågeställningarna som ställs i början av uppsatsen. Detta leder till att de jag mäter och undersöker är relevant i sammanhanget precis så som (Berg & Richard 2008) skriver.
För att påvisa en hög reliabilitet i uppsatsen så intervjuades just idrottsstudenter på Malmö Högskola då exakt samma frågor ställdes till var och en. Tid var inget jag och
intervjupersonerna fokuserade på, detta just för att låta intervjupersonerna uttrycka sig fritt och verkligen få de svaren de vill ha sagt. Fokus lades på att göra intervjuerna så tillförlitliga som möjligt.
18 Vetenskapsrådet, 2002 s.18
19 Berg Kris E & Latin Richard W. 2008, Essentials of research methods in health; physical education, exercise
16
4.5 Urval
Urvalet i denna forskningsstudie var målsyrt vilket enligt Bryman innebär att forskaren gör sitt urval utifrån en önskan om att intervjua de personer som är relevanta för
forskningsområdet. I denna forskningsstudie valde jag att avgränsa mig till studenterna på Malmö Universitet eftersom jag själv just nu studerar på detta universitet.20 Urvalen var ej slumpmässiga då studenterna som intervjuades var tvungna att tillhöra just detta universitet som är beläget i Malmö samt utöva någon form av organiserad idrott vid sidan om sina studier. Intervjupersonerna från Malmö Universitet valdes ur ett bekvämlighetsperspektiv då jag hade en begränsad budget för båda tid och kostnad.
17
5. Resultat
Detta delkapitel kommer att bestå av två olika delar. I den första delen kommer resultatet ifrån intervjuerna att systematiseras utifrån mina frågeställningar samt min intervjuguide där
relevant empiri presenteras under tillhörande underrubriker. I den andra delen kommer resultatet ifrån forskarna kring detta ämne att presenteras och delas upp i underrubriker. Värt att notera är även att olämpligt samt onödigt språk såsom icke formella fraser och extrema ord har korrigerats i de framförda intervjuerna.
5.1 Stress inom utbildningen
5.1.1 Metoder för att hantera stress
Studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet i Malmö använder sig av flera olika tillvägagånsätt för att undkomma fenomenet stress under tiden de utbildar sig själva.
Studenternas mest effektiva tillvägagångästt för att hantera stress är att strukturera och planera sina studier i god tid. Man lägger alltså upp ett schema kring ens studietid, hur mycket man ska studera och när man inleder plugget. Detta ger en form av sturktur samt en klarare bild över vad som krävs för att man ska klara av sina studier eller uppgiften vilket leder till att distressen minskar då idrottsstudenterna även kan lägga upp sin fria tid vid sidan om
studierna. Idrottsstudenterna på Malmö Universitet upplever även att om man känner sig säker inom sitt område och känner att man har pluggat tillräckligt mycket för att producera goda resultat så kommer självförtroendet automatiskt att sitga vilket även detta dämpar känslan av det negativa fenomenet, distress.
Ett annat mycket effektivt tillvägagångsätt för att reducera stressen under utbildningstiden handlar om miljöbyte. Idrottsstudenterna upplever att ett miljöbyte kan få en att varva ner och koppla av för studenten för att sedan kunna producera goda resultat. Miljöbytet för
idrottsstudenterna handlar främst om att gå ut med vänner till ställen som får bort tankarna gällande skolan, hålla sig fysiskt aktiv genom att träna och helt enkelt roa sig och sysselsätta
18
sig på ett trevligt sätt som leder bort tankarna ifrån studierna. Idrottsstudenterna upplever att detta är sätt att balansera livet mellan ens utbildningen och ens privata sociala liv för att inte låta den ena sidan domineras utav den andra. En utav studenterna uttrycker sig själv på följande sätt ; ”
”För att undvika stress i skolan planerar jag en hel del, delar upp arbetet. Brukar även
försöka balansera mitt liv, lite skola, lite vänner och lite familj. Hur mycket jag än har att göra i skolan så är det viktigt för mig att jag inte förlorar den här balansen. Att komma bort och umgås med vänner och familj dämpar och lindrar stressymptomerna för min del”
Som tidigare nämnt använder sig studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet av sin idrott eller någon annan form utav fysisk aktivitet vid sidan om studierna för minska den upplevda stressen i skolan. En av studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet i Malmö uttrycker sig på följande sätt gällande idrotten;
”Det är framför allt ett effektivt sätt att hålla sig i form, ett sätt att främja det mentala
området, ett sätt att framkalla en viss vällustkänsla och ett sätt att ladda om batteriet för en ny omgång av hårt plugg”
Studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet håller sig fysiskt aktiva på många olika sätt utanför utbildningen, allt från att spela fotboll, handboll, träna boxning, till att ta långa morgon- eller kvällspromenader i skogen. Fysisk aktivitet menar idrottstudenterna är en otroligt viktig faktor för att reducera den upplevda stressen inom utbildningen. Däremot anser studenterna att det finns ett hinder med idrottsutövandet vid sidan om studierna och detta handlar just om den begränsade tiden. Studenterna menar att det inte alltid är lätt att hålla en balans mellan studierna och idrottandet då de båda tar oerhört mycket tid. Klarar man av att balansera skolan och idrotten så är detta en perfekt kombination för en mer stressfri vardag. En minoritet utav studenterna som deltog i den strukturerad intervjun på Malmö Universitet använder sig av andra former av rutiner och metoder för att bemästra stressen som upplevs inom utbildningen. Dessa tillvägagångsätt är strikt förbjudna inom Univeristetsgränser. Rutinerna innefattar bland annat intag av alkohol, samlag, och otillåtna substanser som kan tillföra extra energi men även få kroppen att slappna av samt varva ned. Denna
minoritetsgrupp menar att detta endast kan ses och är en tillfällig lösning vid specifika fall under skolans gång.
19
5.1.2 Bakomliggande orsaker
Den största boven eller rättare sagt den bakomliggande orsaken till studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet på Malmö Universitet upplever stress handlar framför allt om tidsfaktorn. Idrottsstudneterna upplever brist på tid vilket är den främsta fakorn för stress bland studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet. Tidsbristen tillför en känsla av osäkerhet bland idrottsstudenterna där man ställer sig själv frågor gällande hur man ska hinna med allt i relation till det privata och sociala livet. En annan bakomliggande orsak bland studenterna handlar om självförtroende. Känslan av att man inte kommer att bli godkänd, känslan av att man inte har plugga tillräckligt eller att man inte har pluggat på rätt saker. Idrottsvetarna upplever även att höga förväntingar ökar stressen inom utbildningen. Det handlar främst om förväntningar som kommer hemifrån, förväntningarna ifrån lärarna men även förväntingarna från ens umgänge. Studenterna på det idrottsvetenskapliga programmet menar att dessa förväntningar tillför en stark känsla av press vilket inte bara minskar intresset för inlärning men även försämrar prestationsnivån under terminens gång. En minoritet av studenterna på Malmö universitet som läser på det idrottsvetenskapliga programmet anser att de känner av mest press under det första året på universitetet. Detta har bland annat att göra med att man ännu inte funnit sina rutiner men även sin roll, allt känns nytt och svårt men framför allt så är kraven inte detsamma. De höga kraven som ställs på dom nu är långt ifrån de kraven som ställdes på studenterna under deras tidigare utbildningar på bland annat gymansiellnivå.
5.2 Stress i den organiserade idrotten
5.2.1 Metoder för att hantera stress
Studenterna på Malmö Universitet går tillväga på flera olika sätt för att hantera och reducera fenomenet stress i det idrottsliga livet utanför skolan. Det som idrottstudenterna mest
20
anläggningen minskar stressorerna anser dom. Self talk är en mycket vanlig teknik
idrottstudenterna på Malmö Universitet använder sig av. Tekniken reducerar den upplevda stressen samtidigt som studenterna känner av att motivation, koncentration och
självförtroendet ökar i takt med den goda utvecklingen samt prestationen.
En annan viktig faktor bland idrottsstudenterna på Malmö Universitet handlar om tid och träning. Studenterna menar att om man verkligen känner av att man har lagt ner tillräckligt mycket tid på att träna och försöka bli bättre på sin sak så reduceras stressorerna inför tävlingsmatcherna. Studenterna upplever känslan av att man både är psyskiskt och fysiskt redo för att sig an utmaningen vilket minskar de negativa osäkerhetskänslorna inför tävlandet. God sömn, massage och att lyssna på motivationstal är andra tekniker eller knep
idrottstudenterna använder sig att för att hantera den upplevda stressen i det idrottsliga livet. En av idrottstudenterna uttrycker sig på följande sätt”
”Jag har använt mig av en del tekniker som jag har snappat upp i skolan såsom self-talk som
minskar stressen och höjer mitt självförtroende. För min del är det så att om man upplever att man har ett starkt självförtroende och att man verkligen kan sin sak så minskar stressen. Ibland behövs nya tekniker för nya utmaningar ”
Inför tävlingar är det även vanligt att studenterna inom det idrottsvetenskapliga programmet på Malmö universitet lyssnar på musik för att reducera och få bort stressorerna som
förekommer innan tävlingsmomentet. Det kan antingen handla om att lyssna på lugn och avkopplande musik för att få kroppen och hjärnan att koppla av men även musik som
stimulerar kroppen, någon form av peppmusik som bidrar med ett energiflöde som samtidigt stöter bort stressornerna. Det är ett rätt så vanligt knep som användes av studenterna inte endast inför tävlingsmoment utan även träningspass både inom grupp och individuellt. En minoritet av idrottsstudenterna väljer att ta en ca. 30-60 minuter åt att sig själva för att koppla av och minska stressen genom olika tillvägagångsätt. Det handlar bland annat om att titta på tv, ta en lång promenad på ett fridfullt ställe, läsa en bok som får bort de negativa tankarna eller helt enkelt ligga ner och visualisera tävlingsmomentet i huvudet vilket samtidigt kommer att främja självförtroendet. .
Ett begrepp dom flesta av respondenterna väljer att använda är motivation. Idrottsutövarna på det idrottsvetenskapliga programmet i Malmö menar att motivation inte endast fungerar som en drivkraft ute på anläggningen men även som en mekanism som dämpar känslan av stress. Studentern menar att någon form av motivation får en att glömma bort det negativa tankarna
21
inför en träning eller tävling. Motivationen kan komma ifrån flera olika håll menar respondenterna. De flesta väljer att finna sin motivation från olika förebilder men även idrottsevent såsom fotbollsmatcher på tv, världsmästerskap som sänds på tv, nyhetsartiklar etc. Motivationen är alltså en otroligt viktig faktor för studenterna på Malmö Univseritet för att lyckas besmätra fenomenets ohälsosamma effekt.
5.2.2 Bakomliggande orsaker
Studenterna på Malmö Universitet upplever att den bakomliggande orsaken till stress främst handlar om förväntningarna som sätts på ens individuella prestationer. Förväntningarna kommer bland annat från omgivningen såsom tränaren, familjen, kompisarna etc. men även de höga förväntningarna från en själv. Dessa höga förväntningarna har en tendens till att idrottstudenterna sätts under press vilket vidare ökar stressorerna. Stress bland
idrottstudenterna upplevs även vid nya utmaningar. Nya utmaningar handlar om att möta en ny motståndare, tävla i en ny miljö, tävla på en ny nivå eller att komma tillbaks från en skada man aldrig förut drabbats av. En av idrottsstudenterna uttrycker sig på följande sätt”
”Förra året i seriens sista tävlingsmatch drabbades jag av en främre korsbandsskada. Aldrig i mitt liv har jag känt mig lika emotionellt upphetsad och stressad än den dagen jag skulle ut på plan igen. Jag kunde inte sova om nätterna veckan innan och mitt självförtroende hade rasat samman.”
En annan bakomliggande orsak till varför idrottstudenterna upplever stress handlar om att man inte ser sig själv vara tillräckligt fyiskst och psykiskt redo inför tävlingsmomentet som inte endast ökar stressorerna men även sänker självförtroendet. Osäkerheten bland
idrottsstudenterna är mycket stor vilket stimulerar stressorerna i hög grad. Sedan finns de mindre faktorer som bidrar till stress vid lite mer ovanliga tillfällen då man vet att scouter följer en, vid avgörande matcher som väger mycket i ens liv, och vid speciella tillfällen under tävlingen såsom att te.x. slå en avgörande straff, rädda ett avgörande skott, eller någon
22
moment anses vara, desto mer stress känner idrottarna av. Precis som tidigare nämnts i inledningen så anses situationen vara hotfull då studenterna börjar tvivla på sina egenskaper samt färdigheter.
5.3 Forskares ställning kring stress
5.3.1 Metoder för att hantera stress inom utbildningen
Fysisk aktivitet är en mycket viktig faktor för att förebygga distress under utbildningen. Människan är skapad för ett liv i fysisk aktivitet. Organ såsom muskler, hjärtat, lungorna skelett och nervystemet påverkas positivt och mår bra av rörelse. Den fysiska aktiviteten förbättrar studenternas förmåga att bemästra distress. Det är däremot inte lätt att med all säkerhet bedöma vilken typ av fysisk aktivitet som är mest lämplig att rekommendera vid olika tillstånd präglade av distress, detta då fenomenets svårighetsgrad eller dess förekomst är svår att bedöma. Om studentens symptom till exempel ingår i det metabola syndromet så kan konditionsträning, aerob träningen vara lämplig för att reducera distressen som denne
upplever. Förutom att reducera distress så får studenten mer energi och kraft, studenten känner sig starkare och blir mer stresstålig och förbättrar samtidigt självförtroendet samt självbilden.21
Ett annat effektivt tillägagångsätt för att hantera stress inom utbildningen handlar om att planera sina studier. Tiden upplevs som otillräcklig och därför hjälper tidsplanering studenterna att få mer gjort och att lösa uppgifterna i god tid.22
Snabbavslappningsmetoder är en teknik som både kan användas av studenter men även andra människor i det vardagliga samhället. Snanbbavkopplingsmetoder är till för att hantera stress och besmästra förändringar. Avslappningsmetoderna delas in två, trefingermetoden och
andningsmedvetenhet. Trefingermetoden fungerar som ett slags signal som hjälper en att
21 Ekman, Rolf. Arnetz (red). Stress – Molekylerna – individen – organisationen – samhället. 1.uppl. Stockholm:
Liber AB. 2002. S.44.
23
snabbt utlösa en avslappning i kroppen genom att sätta ihop tummen, pekfingret och
långfingret samtidigt som man andas in och sedan släpper ut det. En vana skapas och kroppen sätter då samband mellan trefingermetoden och avslappning. Andningsmedvetenheten handlar om att förbättra sättet att andas på för att bli lugnare och må bättre. Kortare och ytligare andetag som kommer från bröstkorgen är den teknik andningsmedvetenheten fokuserar på.23 En av de mest använda metoderna inom stresshantering kallas för cognitive – affective stress
managemant training som också denna bygger på avslappning och handlar om att få kontroll
över emotionell upphetsning då studenten utsätts för en utmaning såsom att skriva en lång uppsatts på en relativit kort tid.24
Socialt stöd är en annan sak man bör lägga vikt på för att bemästra stress och utbrändhet. För studenterna är det väldigt viktigt med stöd från bland annat vänner, bekanta, släktingar, lärare och andra ansvariga inom skolområdet. Socialt stöd är viktigt för att bland annat förbättra hälsan och välbefinnandet, reducera stressnivån på ett flertal sätt och därmed indirekt förbättra hälsan och kan även fungera som en buffert under påtagliga stressistuationer. Det sociala stödet kan delas in i fyra olika kategorier. Det emotionella stödet handlar om intimitet, omsorg, uppmuntran samt möjlighten till tillit genetemot varandra. Det värderande stödet visas genom till exempel feedback eller någon annan form av information som höjer studentens självförtroende och självbild. Den tredje kategorin, det instrumentella stödet innefattar direkthjälp eller tjänster från till exempel någon i skolan eller någon i ens egna omgivning. Det informella stödet handlar om man får information eller råd för att bemmästra problemet och den upplevda stressen.25
Effort – reward – imbalance är en teori som lägger större vikt på t.ex. lärarens eller ledarens
ansvar för att minska distressen hos studenten. Denna teori handlar om att belöna studenten för han eller hennes ansträngningar vilket i sin tur reglulerar den ohälsosamma stressen. Belöningen behöver inte endast ske i form av pengar men kan även ske i form av social uppskattning.26
23 Angelöw, Bosse. Konsten att hantera stress och möta förändringar. 1.uppl. Falun: Natur och kultur. 2000.
S.95.
24 Weinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics,
2007. S.282.
25 Währborg, Peter. Stress och den nya ohälsan. 1.uppl. Stockholm: Natur och kultur. 2009. S. 342. 26 Cooper. L. Gary, Quick. Campbell. James. The handbook of stress and health: A guide to research and
24
5.3.2 Bakomliggande orsaker
Studenter kopplar oftast samman uttrycket stress med tidspress. Tidsbrist, att inte hinna med och ha bråttom är något mycket vanligt bland studenter som orsakar stora mängder av stress. Stressen är ofta vanligt förekommande då studenterna inom en kort tid måste ändra fokus från ett ämne till ett annat. En annan faktor som har tendensen att skapa stress bland studenterna handlar om miljön. Miljön har en stor betydelse för studenterna då studenternas utveckling kan försämras i en negativ skolmiljö. För att studenten ska kunna arbeta och lära sig är det otroligt viktigt med en god studiemiljö utan högljutt väsen och stökig omkrets.27
Grupper är också en mycket vanlig orsak till stress bland studenterna. Stora grupper vid föreläsningar eller redovisningar har en tendens att sätta mer press på studenterna och skapa en negativ otryggskänsla. Pressen på studenterna kan komma både ifrån en själv men även ifrån omgivningen. Studenter med mycket höga förväntingar upplever en mycket större mängd av stress. Även studenter som upplever press ifrån omgivningen såsom föräldrarna, kompisarna, partnerna etc.28
Självförtroendet har också sin roll inom detta området. Det är väldigt vanligt att studenter brister på självförtroende vilket oftast leder till stress inför inlämningsuppgifter eller tentamensskrivningar. Förtroendet främst gällande ens egna förmågor och egenskaper som ska vara till användning inom utbildningen.29
5.3.3 Metoder för att hantera stress i idrottslivet
En av de mest effektiva coping-metoderna för att hjälpa idrottare att styra den upplevda känslan av stress och ångest är just genom att hjälpa dem att utveckla sitt självförtroende samt deras uppfattning om kontroll. Idrottare med starkt självförtroende som både tror på sin prestationsförmåga och på sin förmåga att hantera stress upplever mindre statlig ångest. Dessutom, då de upplever känslan av ångest så har idrottarna en tendens av att tolka och upphöja ångestkänslan som något underlättande kontra något försvagande. Två viktiga
27 Ibid. S.91.
28 Ibid. S.97. 29 Ibid. S.83.
25
strategier som idrottare bör använda sig av för att öka självförtroendet är att främja en positiv miljö och att ingjuta en positiviv orientering till misstag och förlust.30
En stor källa till stress handlar om osäkerhet, vilket ofta resulterar i att idrottarna eller
eleverna deltar i negativa träningsmiljöer. Till exempel, vissa tränare stör sig på misstag som idrottarna gör, tjatar och skriker allt genom övningarna. Därefter på matchdagen uttrycker dom sig i hur säkra de är i sina atleters förmågor inom sporten. Men efter att ha hört så mycket negativ återkoppling i praktiken kan idrotttarna inte tro på det tränaren säger under matchtillfället.31
Ett produktivt tillvägagångssätt för att underlätta och utveckla självförtroendet bland idrottarna är att skapa en positiv praxismiljö. Ge frekvent och uppriktig uppmuntran. På det sättet, när idrottarna stöter på stressiga miljöer, kommer de att ha förtroende för sina förmågor för att möta och klara av situationen.
Främja en positiv, produktiv orientering mot misstag och till och med att förlora. Då idrottarna gör misstag blir de vanligtvis frustrerade och ofta upphetsade och oroliga. Detta leder till oproduktiva förändringar i uppmärksamheten och ökad muskelspänning, vilket ytterligare försämrar prestandan.32
Det är användbart att lära människor att se misstag i ett mer produktivt ljus. Precis som den legendariske UCLA basketbolltränaren gjorde med sina spelare. Han lärde sina spelare att inte se misstag som något dåligt eller onskefullt utan som små byggstenar för att nå framgång. Ingen utövare är glad över att göra misstag, men att bara bli upprörd gör ett misstag till ett komplett misstag. I stället borde man försöka få åtminstone delvis framgång genom att hålla sig lugn och lära sig från misstaget, använda det som ett ”building block” för att lyckas. Bemästring av denna strategin minskar både stress och ångest, vilket ger en mer produktiv inlärning. Bemästring av denna strategi minskar även ångest vilket leder till en mer produktiv inlärning och en god prestanda miljö.33
Ett annat effektivt sätt att bygga självförtroende är genom simuleringsträning.
Simuleringsträning innebär att idrottarna övar under tryck och lär sig att svara effektivt (effektivt hantera stress) när de känner sig nervösa. Basketbolltränaren Dean Smiths från
30 Weinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics,
2007. S.97.
31 Ibid. 274. 32 Ibid. 275. 33 Ibid. 276.
26
North Carolina avslutade varje träning med en spelsituation. Han sa till exempel, "Ditt lag har bollen och är nere med två poäng med 30 sekunder kvar i spelet" eller "ditt lag är uppe med en punkt med endast 5 sekunder av spel kvar och det andra laget har bollen ". Således lärde han inte bara sina spelare de bästa strategierna att använda i dessa trycksituationer men lät dem också få förtroende för att de spelade under press.34
Likt stimuleringsträningen är Relaxation response en metod som handlar om meditering. Denna metod innefattar fyra olika element. 1. En plats som säkerställer att distraktioner och yttre stimulans minimeras. 2. En bekväm position som kan upprätthållas en stund. Ett exmempel på detta kan vara att sitta på en bekväm stol men inte lägga sig ner i sängen då risken finns för att man somnar. 3. En mental enhet, som är det kritiska elementet i Relaxation Response-tekniken. Det innefattar att individen ska fokusera på en endaste tanke eller fras och sedan kontenuerligt repetera detta. 4. En passiv attityd som anses vara mycket viktig men även svår att uppnå. Det handlar om att individen ska lära sig låta tankarna passera förbi utan att verkligen gå in på dom.35
5.3.4 Bakomliggande orsaker
Det finns två huvudsakliga orsaker bakom stress bland idrottsutövare. Dessa två generella typerna är (a) vikten av hur viktig en tävling eller match är och (b) osäkerheten som omger resultatet av tävlingen eller matchen.
Generellt handlar det om hur viktig en tävling eller en match är. Ju viktigare eventet upplevs, desto mer stress upplever idrottarna. Ibland kan det handla om att det är en finalmatch där laget kollektivt måste vara på topp för ett gott resultat. Å andra sidan kan det vara en rätt så oviktig match för laget men viktig för en individuell spelare som talangscouter efter sig. Idrottare har en tendens att uppleva större mängd stress vid större mästerskap eller avgörande matcher.
Osäkerhet är den andra typen av bakomliggande orasken till stress. Ju större osäkerheten bland idrottarna är desto större är den upplevda känslan av stress. Osäkerheten upplevs ofta av
34 Ibid. 283.
35 Werinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics.,
27
idrottare då moståndet är på samma nivå. Osäkerhet kan även uppstå då tränarna inte
informerar idrottarna om till exempel vilka spelare som ska starta, hur man ska gå tillväga för att undvika onödiga skador ute på plan eller vad man ska förvänta sig vid rehabilitering efter tuff skada. Osäkerheten bland idrottsutövarna kan bland annat handla om lagets förmåga samt ens individuella förmåga.36
36 Weinberg S Robert, Gould Daniel. Foundations of sport and exercise psychology. 4.uppl. IL: Human Kinetics,
28
6. Analys och diskussion
I detta avsnitt kommer jag att koppla samman begreppsdefinitioner, teorier samt insamlat material. Jag kommer även att referera till tidigare forskning. För att kunna belysa betydande faktorer kommer jag att genomföra en kritisk analys. Genom att ifrågasätta utförandet samt resultatet förväntar jag mig kunna förmedla en så mångsidig studie som möjligt.
6.1 Stress inom utbildningen
Efter att ha genomfört denna studie så framgår det väldigt tydligt att det finns en
sammankoppling mellan forskarnas och studenternas svar på frågeställningarna. Till att börja med talar idrottstudenterna på Malmö Universitet en hel del om planering och tid. För att minska den ohälsosamma stressen s.k distress är det för studenterna viktigt att planera sina studier i god tid. Planeringen ger studenterna en klarare bild över vad som ska göras och när det ska göras. Detta är ett väldigt viktigt samt effektivt tillvägagångsätt då även brist på tid ses som en faktor som framkallar stress. Idrottstudenternas argument stärkts med forskares
uttalanden just om hur viktig planeringen är för att distressen ska minimeras samt dämpas. Forskarna klargör även hur viktig fysisk aktivitet är just i detta sammanhanget. Människan är skapad för ett liv i fysisk aktivtiet. Organ såsom muskler, hjärtat, lungorna, skelett och nervystemet påverkas positivt och mår bra av rörelse. Den fysiska aktiviteten förbättrar studenternas förmåga att bemästra distress. Idrottsstudenterna på Malmö Universitet talar en hel del om vilken effekt deras idrottsutövande har samt hur det lyckas bemästra fenomenet stress genom detta.
Många av studenterna väljer att byta miljö för att undankomma de negativa känslorna som distressen medför. Detta kan bland annat handla om att man vänder sig till till nära och kära, sin familj och ser till att spendera en tid med dom för att komma bort från skoltänket.
Familjen bidrar med en form av socialt stöd som idrottstudenterna behöver för att få tillbaka självförtroendet och för att fly från de negativa känslorna. Precis på samma sätt menar forskarna att socialt stöd är en viktig faktor som kan ha en stor påverkan kring regleringen av distressen. Forskarna menar även att det sociala stödet kan komma från familj, lärare, ledare eller någon kompis och kan även fungera som en form av motivation.
29
Karaseks och Theorells krav-kontroll och stödmodell har en tydlig koppling till både
studenternas och forskares svar på frågeställningarna. Denna modell beskriver de kraven man har i förhållande till kontrollen över situationen man har och det stöd man kan få. Ju mer koll studenterna har över situationen, desto mindre stressfyllda blir de. Planeringen som vi tidigare pratade om medför en hel del kontroll över själva utbildningen, vad som ska göras och när det ska göras. Studenterna talar även om att ju mer de pluggar ju säkrare känner de sig vilket sedan leder till att känslan av kontroll ökar. Modellen förspråkar även det social stödets rollen inom utbildningen och hur viktigt det är för att studenterna istället ska få känna eustress. Även effort-reward-imbalance modellen kan sammaflätas i den här analysen då studenterna som jag ovan nämnde talar om att ju mer tid de lägger ner på att plugga, desto säkrare känner de sig inför prövningen som oftast producerar bättre resultat. Goda resultat är en form av bekräftelse som inte endast säger att du har klarat av uppgiften men även en faktor som får studentens självförtroende att stiga, man får alltså en belöning för sitt jobb.
Då det gäller frågan om de bakomliggande orsakerna till stress så menar studenterna på Malmö Universitet att den största faktorn är tid. Tiden till att kunna plugga, gå på föreläsningar och tiden till fritid. Dåligt självförtroende är ett annat hinder för
idrottstudenterna som ökar distressen under deras vardag. Forskare stödjer deras argument och menar att tidpressen är en stor faktor till varför så många studenter upplever distress inom utbildningen. Forskare menar även att negativ skolmiljö, stora grupper vid föreläsningar och framför allt dåligt självförtroende har en påverkan på idrottstudenterna i skolan.
6.2 Stress inom den organiserade idrotten
Efter att ha genomfört denna studie så framgår även här ett mönster mellan idrottsstudenternas och forskarnas svar på frågeställningarna som dock inte är lika tydligt. Till att börja med talar majoriteten av studenterna som self-talk som en effektiv med för att minska distressen men samtidigt öka självförtroendet samt koncentrationen. Idrottstudenterna menar även att ju mer träning och tid man lägger ner på idrotten desto mindre distress upplever det. Tiden man väljer att lägga ner på träningen antingen ökar självförtroendet beroende på om man anser att det är tillträckligt eller så sänker det självförtroende om man nu anser att det inte är
30
tillräckligt. Forskarna stödjer detta argument till större del då de anser att självförtroendet spelar en stor roll då det gäller ens förmåga att undankomma den ohälsosamma stressen.
Relaxation response är en modell som forskare anser är väldigt effektiv för både studenter
inom utbildningen men även för idrottare. Relaxation response handlar om att hantera stress främst gällande hjärnan. Här gäller det att ha rätt och lugnande omgivning, rätt position i kroppshållningen samt en mental enhet där individen ska fundera på något positivt och avslappande. Idrottsstudenterna uttalar sig om hur de bland annat väljer att koppla av innan tävlingsmatch eller träning genom att lyssna på avkopplande musik, ta en promenad eller bara helt enkelt ligga i sängen och vila. Här framgår tydliga sammankoplingar mellan studenternas och forskarnas metoder.
Forskarna lägger även ner stor vikt på hur viktigt det är att med att fostra ett gott och positivt klimat runt om en, men även inom laget. Det är även väldigt viktigt att främja en positiv, produktiv orientering mot misstag och till och med att förlora. Då idrottarna gör misstag blir de vanligtvis frustrerade och ofta upphetsade och oroliga. Detta leder till oproduktiva
förändringar i uppmärksamheten och ökad muskelspänning, vilket ytterligare försämrar prestandan. Forskarna menar även att ett produktivt tillvägagångssätt för att underlätta och utveckla självförtroendet bland idrottarna handlar om att skapa en positiv praxismiljö. Ge frekvent och uppriktig uppmuntran. På det sättet, när idrottarna stöter på stressiga miljöer, kommer de att ha förtroende för sina förmågor för att möta och klara av situationen. Detta är däremot inget idrottsstudenterna väljer att nämna under intervjun.
En minoritet av studenterna nämner visualisering som en teknik för att förebygga känslan av distress. Visualiseringen kan bland annat handla om att man ligger ner och föreställer sig matchsituationen i huvudet och hur hela situationen utspelar sig. Likt denna metod talar forskare kring stimuleringsträning som också handlar om att visualiera spelsituationer i huvudet för att främja energin och självförtroendet.
Då det gäller frågan kring de bakomliggande orsakerna menar idrottstudenterna först och främst i att den bakomliggande orsaken till stress handlar om förväntingarna som sätts upp om ens individuella prestationer. Förväntningarna kommer bland annat från omgivningen såsom tränaren, familjen, kompisarna etc. men även de höga förväntningarna från en själv. Dessa höga förväntningarna har en tendens att sätta press på idrottstudenterna vilket vidare ökar stressorerna. Stress bland idrottstudenterna upplevs även vid nya utmaningar såsom nya
31
motsåndare eller nya övningar. Forskare däremot menar att det beroer på två olika saker/typer. De två generella typerna är (1) vikten av hur viktig en tävling eller match är och (2)
osäkerheten som omger resultatet av tävlingen eller matchen. Forskarna klargör också att osäkerheten kan handla om ens individuella förmåga men även kring lagets
prestationsförmåga.
En tydlig utmaning för allt studenter på Malmö Universitet inom det idrottsvetenskapliga programmet handlade om att kunna balansera utbildningen med idrottandet utanför skolan. De både områden är otroligt tidskrävande vilket även leder till att den fria tiden minskar. En stark koppling kunde däremot göras vilket var att idrotten vid sidan om skolan hade en positiv effekt på studierna vilket betydde att den fysiska aktiviteten fungerade som en
hanteringsmekanism för den upplevda stressen under utbildningen. Även vice-versa kunde de idrottsutövande studenterna använda sig av kunskapen de fått ifrån universitetet och tillämpa de ute bland sina fysiska aktiviteter.
6.3 Kritisk reflektion
Eftersom resultatet endast är baserat på tio idrottsstudenters utsagor så kan man inte besvara frågeställningarna och dra generella slutsatser. För att kunna framställa en rättvis slutsats skulle man egentligen ha intervjuat över hundra medlemmar. Sedan är det viktigt att komma ihåg att intervjupersonerna väljer att svara på ett visst sätt för att förmedla en viss bild av sig själva. Det är även viktigt att tänka på att erfarenhetsnivån är olika bland idrottstudenterna både i skolan då vissa läser sitt första år på universitet medan andra är inne på sin sista termin. Samma sak gäller inom den organiserade föreningsidrotten där vissa idrottstudenter nyligen gett sig in i den organiserade idrotten medan andra har har utövat någon form av organiserad idrott sen barnsben.
