Genom vår undersökning har vi fått inblick i och kunskap om ungdomars
föreställningar om arbetslivsorientering och temavecka eller det som ersatt prao. Vi kommer att analysera vårt resultat och knyta ihop med de teorier som vi använt oss av.
Utifrån resultatet kan man utläsa att eleverna uppskattar temaveckan, men att vissa hellre vill ha prao. Här märker vi att prao har en stor inverkan hos elever som inte haft någon praktisk- arbetslivsorientering mer än att de varit på studiebesök, som de tycker var intressant. Av 64 elever svarade 12 att de vill att praon införs igen trots att vi inte hade ställt någon fråga om prao, men det kommer ändå fram att eleverna vill ha prao. Dahl säger i intervjun att den borttagna praon kom genom att arbetsmiljöverket kritiserade Varbergs Kommun att inte ha någon kontroll över eleverna ute på
praktikplatserna. Det berodde på att eleverna själva fick anordna sina praktikplatser, vilket gjorde att arbetsmiljöverket bedömde att arbetsplatserna var för farliga för eleverna att vistas i, då skolan har ansvaret under skoltid. Under intervjun ställde vi frågan om man tänker starta någon annan form av prao i skolorna, Dahl svarade att prao inte är tillåten i Varberg, men gärna andra former av kontakter i arbetslivet där t.ex. temaveckan innebär att man bygger upp kontakter mer långsiktigt med företag. Laws karriärteorier bygger på tidig inlärning som bör inledas i grundskolan för att kunna engagera barn att få information om arbetslivet. Vi upplever att eleverna behöver få flera möjligheter till inlärning utanför skolan genom yrkesorientering, som är ett livslångt lärande. Där kunskaper är viktiga som fakta, förståelse och färdighet vilka är betydelsefulla att ge eleven i arbetslivet.
Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och
riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från närsamhälle och genom besök på gymnasieskola. Att ha olika företag i klassen för information om olika yrken bidrar till att eleverna får höra om vilka arbetsplatser det finns. Vi upplever att enligt Sjöstrands teori har eleverna frivilliga valsituationer. Vi tror att de frivilliga valsituationerna kan vara att eleverna själva kan komma med förslag till vilka
studiebesök de vill göra. På detta sätt har de tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna få inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv, men även kunna ta ställning till olika frågor och kunna granska olika valmöjligheter som rör den egna framtiden. Genom att besöka gymnasiet får eleverna kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning. Men eftersom majoriteten, 53 av eleverna svarade att de inte hade
besökt någon gymnasieskola undrar vi ifall temaveckan skulle kunna uppfylla målen inom denna punkt.
Andra fasen i fyrstegsmodellen går ut på att den sökande ska bli medveten om vilka alternativ som finns. Att ha studiebesök, besök på gymnasieskola och besök från närsamhället är ett sätt för eleverna att se alternativen för olika yrke. Av 64 elever svarade 34 att temaveckan ger de kunskaper om olika yrken. Detta bidrar till att eleverna i grundskolan framförallt får erfarenheter utanför skolan som bidrar till deras självkännedom. Vi upplevde att temaveckan bidrog till att eleverna kunde utesluta vissa yrken de inte hade något större intresse för. Genom att vara ute på studiebesök får eleverna chansen att se sig omkring och få information om personalens yrkesstatus. Skolpersonalen uttrycker att arbetsveckan är full av olika arbetsuppgifter och det är ingen som vill arbeta på fritiden. Det är för få lärare ”eller inga” som har tid över för att ordna studiebesök. Vi ställer oss frågan hur mycket hinner skolpersonalen förbereda när det gäller att ta kontakt med olika företag inför studiebesöken, får eleverna tillräcklig med information om arbetslivet?
I Lpo94 står det att läraren skall medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet. En av skolpersonalen upplever att elevernas valmöjligheter har minskat och det vore bäst om eleverna fick ha prao, medan det finns andra resonemang om att
arbetsmarknaden är i ständig förändring och att stressen ökar, som gör är temaveckan ändå är ett bra alternativ.Vi upplever däremot att temaveckan är en viktig roll för eleverna i deras utveckling framförallt för att det är ett alternativ, som skolpersonalen uttrycker, att få komma ut i arbetslivet och få information om olika yrken.
Eftersom vi människor enligt Krumboltz påverkas av olika sociala faktorer behövs kunskap för vår förmåga att välja och utforska nya verksamheter och utveckla intressen snarare än att förmedla dem till områden som bygger på begränsad erfarenhet. Ralf Dahl uttrycker däremot något annat bl.a. att temaveckan eller det som ersätter praon är
pedagogernas ansvar. Skolpersonalen upplever att de flesta saknar den praktiska inslaget som fanns tidigare medan Dahl säger att världen förändras och vi går mot en modernare tid. Att hitta nya former med en gång är inte enkelt.
Visst vet vi att samhället är i förändring hela tiden, men det är viktigt att eleverna får den yrkesorientering som de behöver för att få erfarenhet i arbetslivet. Samverkan
mellan skola och arbetsliv (SSA- råden) har under en längre tid varit en viktig funktion i näringslivet för eleverna och skolan måste hänga med i den snabba utvecklingen inte
minst för att skolan svarar för en stor del av kunskapsuppbyggnaden av vårt samhälle. Goda kontakter med arbetslivet är ett måste för en skola som vill vara i takt med tiden. Dahl uttrycker i intervjun att man får hitta formerna för att ge eleverna en god möjlighet och en god inblick när det gäller yrken och arbetsplatser. Krumboltz menar att genom att sätta mål, klargöra värderingar och hämta information för fortsatt utbildning eller arbete är en färdighet för individen. Detta kan i sin tur leda till att individen får det enklare att söka efter det arbete eller utbildning de är intresserade av. Vi upplever att den information eleverna får med sig genom studiebesöken, besök från närsamhället och besök på gymnasieskola berikar deras kunskaper vad gäller arbetslivet. Detta tror vi att eleverna inser, men har svårt för att ta till sig. Den klassinformation som syv har om gymnasieval och olika yrken uttrycker eleverna att de får lära sig mer än på själva studiebesöken. Av 64 elever svarade 35 att temaveckan inte hjälper dem att bli säkrare till gymnasievalet. Skolpersonalen upplever att det är svårt att bedöma elevernas
gymnasieval där osäkerheten är större för att våga söka yrkesprogram. Detta leder till att eleverna väljer mer teoretiska program.
Sjöstrand tar upp att när det gäller att ta in erfarenheter och förmågan att ta in information ska man kritiskt bedöma den beroende på vilka valsituationer man står inför. Vissa elever uttryckte att de gärna hade velat prova på de arbetsuppgifterna som personalen på de olika arbetsplatserna utförde för att kunna få en klarare bild av ett yrke. Olika typer av arbetslivskontakter kan ge möjligheter till förståelse för att inlärningen i skolan ska leda till en verklig kompetens som förbereder eleven för vuxenrollen i arbetsliv och samhälle. Eleverna kan både lära sig vad som krävs på en arbetsplats och hur man kan påverka och förändra sina villkor. Vi tror att elever som kommer ut till olika företag kan skapa nya idéer och tankar inom verksamheten vilket kan ge värdefulla synpunkter. Att man behöver förklara varför rutiner är upplagda på ett visst sätt eller varför man har fördelat arbetet som man gör väcker tankar kring den egna arbetsplatsen som är nyttiga för verksamheten.
Krumboltz tar upp att egna erfarenheter och observation av andra är av vikt för
individen för att komma ut i arbetslivet. Genom samtal med skolpersonal och föräldrar eller äldre syskon kan ha bidragit till att eleverna skulle vilja ha prao för att känna av att
de tillför något. Sjöstrand menar att yrkesinriktning påverkas av deras intressen, behov och värden de skattar högt. Genom att ta del av elevernas intressen kanske man hade kunnat göra temaveckan mer intressant och rolig, bl.a. låta eleverna vara med och bestämma. Eleverna upplever att temaveckan har varit ett bra sätt att göra studiebesök på där man fått insyn av arbetslivet. Att vara ute på fältet bidrog till att eleverna fick ny information och att de fick inblick och kunskap om olika yrken. Enligt fyrstegsmodellen behöver individen förståelse om sig själv och kunskap om omvärlden för att nå sina mål. Detta kan man knyta an till att 53 elever svarade att de inte har fått vara med och bestämma innehållet i temaveckan. Dessa skulle gärna vilja vara delaktiga och ha en demokratisk röstning om vart man skulle hälsa på istället för att besöka ointressanta arbetsplatser. Vi tror att om eleverna hade fått vara med och bestämma under
temaveckan vilka olika företag de ville besöka, skulle det nog ha varit mer intressant och där det hade varit lättare för dem att ta in mer information. Alla elever upplevde inte att det var lika positivt med studiebesök då vissa ansåg att det var tråkigt och att man inte orkade lyssna på guiden för länge.
"Det är bra om barnen får vara med och bestämma.” Elev i åk 9
Dahl uttrycker att målen i läroplanen måste uppfyllas och praon är ett sätt att nå det, men det kan ju vara andra sätt som är lika bra. Sätter man en vad fråga att man ska nå ett mål ska friheten att nå det målet vara väldigt stor och det hela bygger på den
organisationen, nämligen att rektorernas ansvar att nå kunskapsmålen i läroplanen ligger nära verksamheten. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva mot, dels mål som skolan ansvarar för att alla elever skall ges möjlighet att uppnå. Skolpersonalen upplever inte att temaveckan uppfyller målen i Lpo94, de uttrycker att eleverna behöver både studiebesök och prao. Vad vi upplever i vår undersökning har vissa av
skolpersonalen den erfarenheten att praon har fungerat mycket bra. För eleverna vore det bra att vara ute och få prova på arbetslivet på ”riktigt” och se hur det fungerar för att få insyn i de olika verksamheterna i samhället. Law menar att man ska sätta individen i fokus när det gäller kunskaper och föreställningar. Eftersom flera av eleverna har svarat att temaveckan har mindre betydelse för deras kunskaper om arbetslivet bidrar detta till att de besöker ointressanta arbetsplatser. Sjöstrand tar upp att valsituationer som är givna är institutionellt bestämda och helt utanför individens kontroll vilket innebär att skolan bestämmer valmöjligheterna till studiebesöken.
Skolpersonalen uttrycker att det blir skolans val till vilka arbetsplatser som kan besökas och eleverna får inte den erfarenhet av att jobba på samma sätt under en temavecka, där får eleverna endast teoretiska kunskaper om olika arbetsplatser. Vi tror att ungdomar ska växa in i de vuxnas normer och ansvar. De ska utvecklas i miljöer där det finns vuxna som de kan identifiera sig med och förlita sig på. Skolpersonalen upplever att det personliga kontaktskapandet med vuxna riskerar att bli sämre och arbetslivserfarenheten kan aldrig ersättas med teori.
Enligt Sjöstrands teori får ungdomarna en allt mer otydlig bild av arbetslivets villkor och förväntningar. Detta gör att ungdomen får svårare att orientera sig på
arbetsmarknaden och samhället har blivit mer abstrakt och därmed svåridentifierad. Resultatet av vår undersökning visar att dagens elever har svårare att hitta en arbetsplats som de själva anser är intressant, rolig och spännande. Detta för att de flesta inte vet vad de vill göra i framtiden vilket vi tror försvårar väljandet inom vilken arbetsplats de ska besöka under temaveckan. Vi upplever att enligt fyrstegsmodellen ska man vara medveten om sig själv för att kunna få hjälp att fatta beslut för att sedan kunna genomföra det. Genom att ta reda på vilka alternativ det finns skulle skolpersonalen kunna vara en hjälp och en möjlighet för elever att få klarhet i det de söker. Detta kan leda till olika vägningar av alternativ och konsekvenser som tydliggörs och att väljandet inte görs på alltför lösa grunder.
Under temaveckan hade 39 elever inte träffat syv och detta var mer än hälften av alla de 64 som svarat i enkätundersökningen, vilket tyder på att eleverna inte har fått någon större hjälp med att välja arbetsplats under temaveckan. Vi tror att enligt Laws teori är utbildningsprogram och möjliga framtidsvägar viktiga för individen när det gäller självuppfattning, självförtroende, intressen, livsmål och erfarenhet av arbete/utbildning. Skolpersonalen uttrycker att stöd av syv finns i viss mån då han/hon jobbar en dag i veckan och har ingen tid i sin tjänst när det gäller temaveckan, men syv är en viktig resurs som har mycket att tillföra. Syv skall enligt Lpo 94 vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Vi upplever att om syv arbetar en dag i veckan och ändå kan vara ett stöd för personalen kräver mycket arbete.
Dahl påpekar också att hur mycket syv är inblandad i elevernas yrkesorientering är i den befattning som skolan och pedagogerna involverar syvarna i det.
tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Tillsammans
förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Det finns lärare som är starkt engagerade i temaveckan eller det som ersätter praon och ser den som ett viktigt inslag i
undervisningen. Under temaveckan var flera lärare med bl.a. SO, NO, matte, engelska, svenska, och idrottsläraren. Vi har märkt under vår undersökning att många lärare har varit engagerade i att eleverna skall få kunskap och information om vad det finns för olika yrken. Vi tror att uppföljning av elevernas synpunkter till temaveckan är bra att ha då man får mer information om vad eleverna tycker, vilket skolpersonalen kan ha nytta av för nästkommande klasser. Någon uppföljning av temaveckan har inte riktigt gjorts uttrycker Dahl, men har redovisats för nämnden för hur man jobbar med kontakter i näringslivet. Skolpersonalen uttrycker att det har gjorts en skriftlig utvärdering där eleverna har skrivit uppsats om sina studiebesök. En utvärdering av temaveckan har gjorts av 39 elever, resterande 25 svarade att de inte har fått göra något alls. Oavett hur många av dessa elever som har gjort en utvärdering av temaveckan tror vi att det alltid är viktigt att en utvärdering ska ske. För att kunna förbättra en temavecka krävs det att eleverna kommer till tals och detta sker bäst genom en utvärdering.
I vårt resultat kom vi fram till att eleverna är nöjda med temaveckan som bidrar till ökade kunskaper inom arbetslivet. Trots att vi inte har tagit upp frågor som rör
praoverksamheten kommer det ändå fram att eleverna vill ha prao. Detta kan bero på att eleverna har fått information från anhöriga eller äldre syskon och kopplar detta ihop med temaveckan som de inte tycker är lika rolig och intressant som det hade varit med praktisk arbetslivsorientering. Det framkommer även att skolpersonalen tycker att temaveckan är ett bra alternativ för eleverna men vill även att de ska ha den praktiska delen då de kommer närmare in på arbetslivet. Vi anser också att temaveckan är att bra alternativ men att man skulle kunna finna en annan form av prao för att eleverna skulle kunna få mer erfarenhet, kunskap, självkänsla och självförtroende för att kunna
utvecklas i kontakter med näringslivet.
7. REFERENSER
Arbetsliv och utbildning (1981). 10/1981. SSA- råden ”en papperstiger”. Stockholm: Liber utbildningsförlaget.
Brown, D and associates (2002), Career choice and development. 4th edition. San Francisco: Jossey Bass
Franke – Wikberg, Sigbritt & Lundgren Ulf. P (red) (1980). Karriär och levnadsbana.
En antologi om studie- och yrkesval. Stockholm. Wahlström & Widstrand
Fransson, K & Lindh, G (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och
andras ögon. Stockholm. Skolverket.
Giddens, A (2003). Sociologi. Tredje upplagan, Studentlitteratur. Lund
Law, B (2003). A career-learning theory. Watts, A. Law, B. Killeen, J. Kidd & R. Hawthorn, Rethinking careers education and guidance. New York: Routledge Lindblom, B. & Sällström, M (1982). Rapport 1982:1. Skolors, arbetsplatsers och
arbetsförmedlingars erfarenheter av försöksverksamhet med ändrad
arbetslivsorientering (SKAL). Lunds Universitet Institutionen för yrkespedagogik.
Lovén, A (2000). Kvalet inför valet – om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan. Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan i Malmö.
Myndigheten för skolutveckling (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning
– hela skolans ansvar. STÖDMATERIAL – Skolverket
Nilsson, M (2000). Vad ska skolan ge? Tankar om ungdomsutbildning. Lärareförbundets förlag. Stockholm
Nilsson, C (1994). Skola prao arbetsliv i takt med tiden. Arbetsskyddsnämnden: Alfa Print. Sundbyberg
Patel, R & Davidsson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Ryen, A (2004). Kvalitativ Intervju- från vetenskapsteori till fältstudier. Daleke Grafiska AB, Malmö 2004
Sahlin, G (1996). Ny prao, Bättre samarbete företag – skola. SAF. Svenska arbetsgivareföreningen
Skolverket. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm
Skolöverstyrelsen (SÖ). (1990). Skolans Arbetslivskontakter. Nuläge och
utvecklingsmöjligheter. R 90:1. Stockholm: Gymnasieavdelningen, SÖ.
Skolöverstyrelsen (1991). Skolan arbetslivskontakter. Slutsatser och framtidsperspektiv. Gymnasieavdelningen, SÖ.
Internetlänkar:
http://muep.mah.se/bitstream/2043/3665/1/Microsoft%20Word%20-%20slutverision.pdf http://www.skolaarbetsliv.se/index.asp?id=1874&typ=
http://www.svensktnaringsliv.se/skola/article60601.ece.
Bilaga. 1
INSPEKTIONSMEDDELANDE Sid 1(3)
ARBETSMILJÖVERKET
datum vår beteckning
2006-05-04 AIGÖ 2006/6747
Distriktet i Göteborg
432 80 VARBERG
Resultat av inspektion
Arbetsställets org. Nr 212000-1249
Arbetsställe Barn och utbildningsnämnden Besöksadress Norrgatan 25, Varberg Besöksdatum 2006-03-30
Deltagare i inspektionen Ralf Dahl, förvaltningschef Lena Andersson, distriktschef Per Eklund, rektor
Fredrik Donaldsson, rektor Anneli Nilsson, rektor Mats Oljelund, rektor Petter Öhrling, rektor
Catarina Blixt Jeppsson, studie och yrkesvägledare Klara Svensson, elevskyddsombud
Erik Bengtsson, elevskyddsombud Annie Runhammar, arbetsmiljöinspektör Marianne Alfons, arbetsmiljöinspektör
Krav
Ni ska före den 1 september 2006 redovisa till Arbetsmiljöverket hur kraven har uppfyllts. Även skyddsombudet bör underteckna redovisningen och på så sätt visa att hon/han tagit del av den, Var vänlig ange vår beteckning i svaret.
1. Riskbedömning
1.1 Ni ska se till att skolorna har tillräckliga kunskaper om de olika arbetsmiljöer som eleverna vistas i under sin praktiska arbetslivsorientering (prao).
Postadress: Box 2555, 403 17 Göteborg' Besöksadress: Rosenlundsgatan 8 Telefon: 031-743 72 DO • Telefax: 031-13 5060
E-post: goteborg@av.se • Webbplats: www.av.seOrgarrisationsnucrnxner:202100-2148
ARBETSMILJÖ
INSPEKTIONSMEDDELANDE sid 2(3)VERKET
Datum vår beteckning
1.2 Ni ska även förvissa er om att arbetsplatsen gör riskbedömningar av de arbetsuppgifter som eleven utför. I riskbedömningen ska hänsyn tas till elevens ålder och mognad.
Se 8 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4) om systematiskt arbetsmiljöarbete.
2. Kunskaper Ni ska ge dem (t ex lärare eller studie- och yrkesvägledare) som tilldelats uppgiften att bedöma praoplatsernas arbetsmiljö sådan kunskap att de kan utföra denna uppgift.
Se 6§ AFS AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Se även 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen (AML)
Brister och risker som Arbetsmiljöverket konstaterade vid Inspektionen
Arbetsmiljölagen gäller allt praktiskt och teoretiskt arbete under en utbildning.
Skyddsansvaret för elever under praktisk arbetslivsorientering ligger på det företag där praon utförs men skolan ansvarar för att eleven vistas i en lämplig miljö.
Elever är ofta inte mogna att själv avgöra om en arbetsmiljö är bra eller dålig och
arbetsplatserna har många gånger dålig kunskap om vad för arbete barn och ungdomar får lov att utföra.
Ni saknar kunskaper om arbetsmiljön vid de olika företag där eleverna gör sin prao. Detta beror bland annat på att eleverna själva ordnar sin praoplats och skolans bristande
möjligheter att ha kontakt med arbetsplatsen.
Inspektionen
Arbetsmiljöverket har under år 2006 ett minderårigperspektiv och tillsynen inriktas bland