Temavecka eller det som ersätter praktisk arbetslivsorientering

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

Temavecka eller det som ersätter praktisk

arbetslivsorientering

Theme week or replacing practical work orientation

Ingela Eriksson & Ajtene Pllana

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Slutseminarium 2008-11-11

Examinator: Anders Lovèn Handledare:

SAMMANFATTNING

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO – verksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning.

I vår forskning har vi använt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i årskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden i Varberg.

Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och

riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från näringslivet och genom besök på gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan. Något som eleverna upplever att de lär sig genom temaveckan är att arbetslivet bidrar till ökat självkännedom och att det är berikande information för framtiden. Att var ute på studiebesök bidrog till att de fick inblick och kunskap om olika yrken.

Resultatet visar även att temaveckan inte hjälper majoriteten av eleverna att bli säkrare i deras kommande val till gymnasiet. Skolpersonalen upplever att temaveckan bidrar till elevernas kunskaper om arbetsliv och utbildning, men att den inte uppfyller alla mål och riktlinjer enligt Lpo94. De uttrycker att eleverna behöver både temaveckan och praon för att utvecklas, men att temaveckan ändå är ett bra alternativ.

Förord

Vårt examensarbete har varit en inspirerande och lärorik tid som bidragit till att vi fått fördjupad kunskap inom området skola – arbetsliv. Det har varit en rolig och intressant tid med många glada skratt även om det ibland har varit stressigt.

Vi vill rikta ett stort TACK till

Alla elever och all skolpersonal som hjälpt oss, utan er hade vår undersökning inte gått att genomföra. Förvaltningschefen Ralf Dahl som tog sig tid och ställde upp på intervju. Under hela den process det utgör att genomföra ett examensarbete har vi fått uppleva vad god handledning innebär och betyder. Tack till vår handledare, Ann-Christine Ringström för allt stöd under arbetets gång och för att ha uppmuntrat oss genom sina respektfulla och kloka synpunkter.

Våra familjer som hela tiden funnits till hands och uppmuntrat oss och sist men inte minst vill vi tacka varandra för alla timmar som vi tillsammans lagt på vårt arbete och för ett kanon gott samarbete. Vi har kompletterat och entusiasmerat varandra både under de perioder då vårt arbete varit spännande och gått framåt men också i perioder då vi känt motstånd och varit missmodiga. Dessutom har vi varit ett stöd för varandra under hela arbetets gång.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.2. Skola och Arbetsliv 8

2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 9

2.1. Tidigare studie 9

3. METOD 11

3.1. Urval och genomförande 12

3.1.1. Presentation av intervjuperson 13 3.2. Etiska övervägande 13 3.3. Bortfall 13 3.4. Avgränsning 13 4. TEORI 14 4.1. Karriärens utveckling 14

4.2. Social learning theory 15

4.3. Career-learning theory 15 4.4. Fyrstegsmodellen 16 5. RESULTAT 18 5.1. Elevernas enkätsvar 18 5.2. Skolpersonalens enkätsvar 25

5.3. Intervju med förvaltningschefen 30

6. ANALYS OCH DISKUSSION 33

7. REFERENSER 39 BILAGA

1. INLEDNING

Vi har valt att undersöka temaveckan eller det som ersatt PRAO – verksamheten i Varbergs Kommun. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om temaveckan uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, och vidare möjligheter till utbildning. Vilken förändring får det för eleverna med tanke på kunskaper om arbetslivet och den närliggande omgivningen.Vi har även varit intresserade att få veta hur berörd

skolpersonal inom verksamheten ställer sig till denna förändring. Praon har minskat i flera kommuner och ersatts med fadderföretag, studiebesök, temaveckor mm. och är i ständig förändrig. Vi upplever därför att det är viktigt att skolan håller sig informerad i dess utveckling. I Lpo 94 skall skolan ”verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö” (Lpo 94 s.20). Hur detta mål sedan uppnås är upp till varje enskild skola att besluta om. Praon var ett bra verktyg för att uppfylla ovanstående riktlinje. I styrdokumentet Lpo 94 finns inte längre några normer för att elevernas kontakter med arbetslivet skall ske i form av prao. Skolan, elever och personal, behöver komma ut i arbetslivet och arbetslivet behöver komma in i skolan, använda verkligheten som ett läromedel och sätta in kunskaperna i ett sammanhang. Ökade kontakter och kunskap om arbetslivet kan bidra till mera välgrundade beslut vid valet till gymnasiet och kommande yrke. Samtidigt är det viktigt för företagen att få en bild av hur den svenska skolan fungerar och vilken kompetens dagens elever har. I läroplan, Lpo 94, står det skrivet att rektor har ansvaret att "samverkan med skolor och att arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning”.

1.1. Bakgrund

Hösten 2006 beslutade Varbergs Kommun att ta bort den traditionella

praoverksamheten, vilket innebar att eleverna var ute på företag för att prova på olika arbetsuppgifter. Efter att arbetsmiljöverket gjort en inspektion av praoverksamheten beslutade Barn- och ungdomsförvaltningen att praon skulle upphöra i kommunen. Skolan upplever att den inte kan uppfylla de säkerhetskrav som ställs på dem och att de inte kan garantera elevernas säkerhet när de är ute på prao. Enligt föreskrifter från arbetsmiljöverket är skolan skyldig att se till att arbetsplatserna gör en riskbedömning av arbetsuppgifter som utförs av eleverna på arbetsplatsen, men också ta hänsyn till elevernas ålder och mognad (Bilaga 1).

Det krävs även av lärare och studie- och yrkesvägledare att de har kunskaper för att kunna göra en riskbedömning av arbetsuppgifter, vilket alla inte har. Dessa är några av de bakomliggande faktorer som har lett till att Varberg har ersatt den traditionella praon. Enligt förvaltningschefen Ralf Dahl har skolan inte tillräckligt med kunskaper om olika arbetsmiljöer som eleverna har vistats under sin prao (Bilaga 2). Skolan fick i uppdrag att finna andra och nya former där eleverna får inblick i arbets-, förenings- och kulturliv i närsamhället i enlighet med läroplanen, Lpo 94. Detta kunde ske genom studiebesök, temaveckor eller samarbete mellan ett företag och en klass i skolan.

Efter beslutet från kommunen ansågs kraven vara uppfyllda och arbetsmiljöverket avslutade ärendet (Bilaga 3). Denna händelse väckte debatt om huruvida det var dags för en förändring av praoverksamheten.

Praon eller pryon, som den tidigare kallades, infördes redan på 50-talet i den dåvarande försöksverksamheten med enhetsskola. Därefter har den markerats i varje läroplan fram till den nuvarande läroplanen som med en starkare målstyrning och mindre

detaljregleringar har överlämnat ansvaret för bl.a. praon till de enskilda kommunerna (Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 2008, s.50).

För elever är praoperioden en unik möjlighet att komma i kontakt med yrkeslivet och lära känna eventuella arbetsgivare. Prao är dessutom ett tillfälle att knyta starka band mellan skola och företag. Prao innebär för många elever att kunna se en annan miljö än skolmiljön, att komma ut i arbetslivet och få prova på något som man är intresserad av. För elever i högstadiet kan praon bidra till att valet till gymnasiet underlättas. För

företag är prao en unik möjlighet att lära känna framtida medarbetare och bättre förstå deras behov och intressen.

Prao är en viktig del av skolans undervisning om arbetslivet. Under praon flyttas skolan till en arbetsplats och i stället för en lärare har eleven handledare och arbetskamrater. Praon är en viktig del i elevens studie- och yrkesorientering och syftet är att eleven ska få se hur det går till på olika arbetsplatser samt få erfarenheter och kunskaper om arbetslivet.

Samarbete mellan skolan och arbetslivet är av största vikt för att få en god kvalité i elevernas arbetslivskunskap. En del i detta samarbete är att låta eleverna göra praktik på olika arbetsplatser. Det kan också vara att göra studiebesök eller få besök i skolan från företag och arbetsplatser. Här kan elever och lärare få information om företag och arbetsplatser som erbjuder praktikplatser och andra samarbetsformer.

I praon ges ungdomarna möjlighet att upptäcka sin egen kompetens och förmåga i relation till andra olika uppgifter än skoluppgifter. I flera fall berikar också elevernas erfarenheter undervisningen, särskilt om de haft uppgifter kopplade till olika ämnen (Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 2008, s.52).

SSA- Råden

SSA-råden har vi valt eftersom dessa råd under en längre tid hade en viktig funktion mellan skola och arbetsliv.

De lokala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA- råden) inrättades 1977 och det gav plats åt stora förhoppningar till rådens möjligheter att verkligen få till stånd en närmare koppling mellan skola och arbetsliv. SAF och LO satte in stora resurser för att fortbilda sitt folk inom råden och båda organisationerna beslöt att kontinuerligt förse råden med särskilt informationsmaterial (Arbetsliv och utbildning, 10/1981, s.1). Riksdagen beslutade också om att grundskolans elever från och med läsåret 1982/1983 skall ha minst sex veckors praktisk arbetslivsorientering, för att skola och arbetsliv ska komma varandra närmare för att göra det meningsfullt för alla elever. Men någon enighet av en närmare koppling mellan skolan och arbetslivet finns emellertid inte. Många av lärarna kände sig fortfarande tveksamma till värdet av den utökade arbetslivsorienteringen, men har också haft svårt i sin undervisning att aktivt utnyttja de kunskaper och erfarenheter eleverna har skaffat sig under sina

arbetslivskontakter. Detta gjorde att råden skulle bl.a. hjälpa lärarna att göra

arbetslivskontakterna mer hanterbara, som skulle ske genom att lärarna fortbildades, arbetslivsföreträdare skulle komma till skolan och medverka i undervisningen och gemensam planering skulle komma till stånd (Arbetsliv och utbildning 10/1981, s.1).

Läroplanen, Lpo 94

Vi kommer här att hänvisa till den idag gällande läroplanen för grundskolan Lpo94, för de mål som gäller teoretisk och praktisk arbetslivsorientering (Lpo94, s.15).

I målen går att läsa:

”Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få inblick i närsamhället och dess arbete-, föreningsliv- och kulturliv.” (s.15)

I riktlinjerna vilka anges i läroplanen är att alla som arbetar i skolan skall ”verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som lärande miljö”. Lärarna skall utveckla kontakter med företag och organisationer i det omgivna samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter skall

”Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för eleverna med funktionshinder, och vara till stöd för den övriga

personalens studie- och yrkesorienterande insatser.”

Text angående praoverksamhet är borttagen i Lpo94. Varje enskild skola beslutar hur de vill arbeta med skolans kontakter med omvärlden utifrån mål och riktlinjer. I denna läroplan får praon en svag position och detta kan ge möjligheter för kommunerna att helt upphöra med praon.

1.2. Skola och Arbetsliv

Arbetslivskontakterna visar sig vara mycket betydelsefulla för elevernas personliga utveckling och för deras socialisation in i vuxenvärlden. Skolan som system har egna traditioner och värderingar, som på avgörande punkter skiljer sig från arbetslivets och vuxenvärlden. De egenskaper som bedöms och belönas i skolan är också mer

begränsade än de som efterfrågas i arbetslivet. Eftersom de arbetsuppgifter som eleverna utför i skolan ofta är av en annan karaktär än de som de ska klara av i arbetslivet, är många elever oroliga för om deras kompetens ska räcka till.

Arbetslivskontakterna kan ofta verka stärkande på elevernas självtillit, när de upplever att de räcker till och kan bidra med något för andra.

Eleverna har ett behov av att själva få pröva på olika yrken och arbetsområden, men behöver också få tillfälle att skaffa sig erfarenheter om ”drömyrken”. Detta för att själva få konstatera om dessa motsvarar de förväntningar eleverna har. Samtidigt är det ett mål att också bredda elevernas yrkesval. Detta ställer krav på att de styrs till områden som de inte primärt är intresserade av. Möjligheterna att pröva på olika områden i arbetslivet möter även ett annat behov hos eleverna: behovet att lära känna sig själva.

Möjligheterna att pröva sig själv i förhållande till olika arbetsuppgifter och i relation till nya människor är viktiga för elevernas självbild.

I relationerna mellan skolan och arbetslivet har en rad olika samverkansformer och metoder utvecklats. Olika typer av praktik, studiebesök, skolinformatörer och temaveckor. I många fall har medlet, dvs. det sätt på vilket man organiserat

2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka om temaveckan eller det som ersatt PRAO – verksamheten i Varbergs Kommun uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, och vidare möjligheter till utbildning.

Problemformulering

1. På vilket sätt uppfyller temaveckan mål och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper?

2. På vilket sätt anser eleverna att temaveckan bidrar till kunskaper om arbetsliv och utbildning?

3. På vilket sätt anser berörd skolpersonal att temaveckan bidrar till elevens kunskaper om arbetsliv och utbildning?

2.1 Tidigare studie

Nedan följer en presentation av tidigare studie och projekt vilken är av relevans för vårt arbete. Vi har valt att ta upp SKAL-projektet för att den gör en utvärdering och

beskrivning av förändrad arbetslivsorientering i grundskolan.

SKAL-projektet

Skola-arbetslivsprojektet (SKAL) finansierades med medel från skolöverstyrelsen under fyra år och avslutades formellt den 30 juni 1982. Syftet med projektet var att beskriva och utvärdera försöksverksamheten om ändrad arbetslivsorientering i grundskolan. SKAL-projektets arbete har delvis koncentrerats på att studera vilka kunskaper och erfarenheter eleverna fick under sina praktikperioder, och hur dessa har används i den teoretiska undervisningen i skolan. Viktiga dimensioner i projektets arbete var att söka kunskaper kring olika didaktiska modeller som har använts i arbetslivsorienterade undervisning, för att öka elevernas medvetenhet och kunskaper om arbetslivet och samhället.

I rapporten, R 1982:1 av Börje Lindblom och Mette Sällström (1982, s.7) konstateras att kunskapsinnehållet i arbetslivsorienteringen är skrivet i mycket allmänt hållna termer och begrepp som att:

”Eleverna skall skaffa sig kunskaper dels om den s.k. yrkesvärlden, dvs. Verksamhetsområden, arbetsmiljöer, arbetsuppgifter och yrken, dels om arbetslivets betydelse för människan och samhället samt partintressen, värderingar, rättigheter, skyldigheter och andra faktorer som har betydelse för arbetslivets utformning”.

Särskild uppmärksamhet riktades åt eleverna i årskurs 9 som behöver

arbetslivskontakter för utbildnings- och arbetslivsknuten undervisning i olika ämnen. Enligt skolorna gav praon en mer allsidig och genomtänkt orientering av arbetslivet bl.a. genom att den omfattar hela grundskolan. Vidare ledde den till säkrare

3. METOD

Med utgångspunkt från vårt syfte som har varit att undersöka om temaveckan eller det som har ersatt praoverksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo94, valde vi att använda oss av en kvantitativ ansats. Den kvantitativa metoden kan fånga verkligheten på ett sådant sätt att den får ett så brett underlag som möjligt för vår undersökning. Vi har genomfört en pilotundersökning med en klass i åk 9 i Varbergs Kommun för att testa om frågorna ger oss de svar vi tänkt oss att få, men även få veta om vi var tvungna att ändra på vissa frågor.

Vi har valt att göra en enkätundersökning med 64 elever och valde bort kvalitativa intervjuer eftersom vi ville nå ut till en större grupp elever i årskurs 9. Tidsmässigt skulle kvalitativa intervjuer vara omöjligt eftersom vi ville nå ut till många elever och vi kände att ett fåtal intervjuer inte skulle ge oss det underlag som vi ville få fram med vår undersökning. Gruppenkäter är ganska vanligt förekommande i skolor där

undersökningen går ut på att man till ett flertal personer delar ut ett frågeformulär som de enskilt svarar på. Vid dessa tillfällen kan den som sköter om distributionen och insamlandet av svaren också förklara och svara på frågor som kan uppkomma (Trost 2007, s.10). Till samtliga frågor har det funnits utrymme för kommentarer vilket har gjort att enkäten frambringat såväl kvantitativa som kvalitativa data, där båda enkäterna har varit halvstrukturerade. I kvantitativa undersökningar är själva frågeformuläret det viktigaste instrumentet.

Till skillnad från en kvantitativ studie får man i en kvalitativ studie oftare en djupare kunskap om ett ämne. Syftet med intervjun har varit att kunna få mer underlag om temaveckan eller det som ersätter praon. I det ena fallet är enkäter en bra metod med anledning av att enkätdata relativt lätt kan kategoriseras och sorteras och i det andra fallet är intervju en bra metod då vi anser att den är mer lämplig med tanke på

möjligheten att kunna ställa följdfrågor och få veta hur intervjupersonen tänker och funderar på ett djupare plan (Patel & Davidson 2003, s.78). Tiden för samtalet med förvaltningschefen var cirka trettiofem minuter. Vi valde att använda oss av en videokamera vid intervjun där vi endast hade ljudinspelning på.

Vi spelade in samtalet för att i efterhand kunna citera och analysera det. På detta sätt ser man till att få med allt från intervjun (Ryen 2004, s.56). Det finns för- och nackdelar med att använda sig av videokamera då man genomför en intervju. Exempel på fördelar

är att den som intervjuar slipper anteckna och istället kan koncentrera sig på att ställa frågor och lyssna. Nackdelar med att använda en videokamera är att vissa personer blir besvärade och hämmande då de blir inspelade (Ryen 2004, s.56). I kvalitativa

undersökningar är det däremot forskaren själv som är det viktigaste ledet i

datainsamlingen (Ryen 2004, s.63). Efter att vi utfört intervjun gick vi tillsammans igenom den. Därefter sammanställde vi resultatet och gjorde en sammanfattning och analys.

3.1. Urval och genomförande

Vi har valt att lämna ut vår enkät till tre olika grundskolor, samt till lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare. Vi har konstruerat två olika enkäter, en till elever i åk 9 och en annan till skolpersonal. Frågornas utformning har varit av ja och nej karaktär och flersvarskaraktär samt fler svarsalternativ med graderad inställning. Beräknad tidsåtgång för ifyllandet av enkäten var cirka 20-25 minuter. Vi har även valt att komplettera med en kvalitativ intervju med förvaltningschefen på grund att det är han som har tagit beslutet om att ta bort praon i Varbergs Kommun.

Miles & Huberman (1984:41) skriver: "Kom ihåg att du inte bara gör ett urval av människor utan också av miljöer, händelser och processer." Att göra ett urval betyder mer än vem som ska delta i projektet (Ryen 2004, s.71). Här anser vi att vi har valt ut miljö där det som ska undersökas verkligen kan undersökas.

Vi har valt att förberedda oss genom att kontakta ansvariga på de olika skolorna och presenterade oss, samt berättade vi syftet med vår undersökning. Vi blev därefter hänvisade till SO-lärare på respektive skola som vi kontaktade. Möjligheten att få vara med på någon av deras lektioner för att genomföra enkätundersökningen mötte inga hinder. Tid och datum bokades för enkätundersökningarna. Vi valde att vara i klassrummet när enkäten genomfördes och på sätt minimera eventuellt bortfall och fördröjningar samt för att kunna ge instruktioner om enkäten och att kunna svara på eventuella frågor om oklarheter som kunde dyka upp. Fördelen med detta var att vi fick ut enkäterna till alla i klassen och att vi fick in svaren direkt. Vi informerade även eleverna om att de skulle vara anonyma i undersökningen.

Skolpersonalenkäterna fick lärarna fylla i samtidigt som eleverna fyllde i sina. Vissa lärare valde att vänta med att fylla i och skicka detta per post. Rektorerna fyllde i medan

vi var ute och informerade om syftet och dessa samlade vi in direkt.

Bearbetningen av enkäterna valde vi att dela emellan varandra, där en av oss bearbetade enkäterna för eleverna i åk 9 och den andra bearbetade enkäten för skolpersonalen för att sedan sitta tillsammans och sammanställa resultatet.

3.1.1. Presentation av intervjuperson

Vi har intervjuat förvaltningschefen Ralf Dahl på Barn och Utbildningsnämnden i Varberg vilken står bakom beslutet till den borttagna praon. Vi valde att intervjua honom med hjälp av videokamera, endast ljudinspelning, samtidigt som en av oss antecknade. Tiden för intervjun var cirka trettiofem minuter.

3.2 Etiska övervägande

Vi valde att föra kontinuerliga anteckningar under och efter intervjun bestående av våra intryck av intervjupersonen, intervjusituationen och möjliga analysöppningar. Vi har dock ansträngt oss för att behålla intervjuarens personliga stil och sätt att uttrycka sig. Intervjupersonen har informerats om undersökningens upplägg och ändamål, där delaktigheten i undersökningen har varit helt frivillig. Dem vi vill fråga måste svara frivilligt och får inte övertalas att svara (Trost 2007, s.48).

3.3. Bortfall

Av 71 elever blev bortfallet 7. Detta p.g.a. av att eleverna inte befann sig på skolan under lektionstid.

3.4. Avgränsning

Vi har valt att avgränsa arbetet till tre kommunala grundskolor med tanke på

tidspressen. Vi har valt att genomföra undersökningen i tre olika klasser med elever i årskurs 9 då dessa har haft temavecka eller det som ersatt praon. Detta för att vi ska kunna få ett så brett resultat som möjligt.

4. TEORI

Vi har valt att använda oss av Sjöstrands teori om hur ungdomars föreställningar om arbetslivet och yrken utmärks av stereotypa uppfattningar och hur ungdomar i tonåren är dåligt rustade för arbetslivet. Krumboltz teori som vi tar upp i arbetet handlar om inlärning, egenskaper och erfarenheter och är kopplade till skola och arbete. Law är en annan teoretiker som vi har valt vars teori bygger på karriärinlärning som beskriver hur tidigt man tar in kunskaper om det man ser som är mer eller mindre viktigt i livet. Samt att sätta eleven i fokus när det gäller utbildning och arbete och vad det finns för olika yrken. Därefter har vi utgått ifrån fyrstegsmodellen – Kännedom om sig själv, kännedom om omvärlden, hjälp att fatta beslut och genomförande (Lovèn 2000, s.56). Detta för att kunna få en bättre översikt över elevers insyn i arbetslivet, men också för att se ifall eleverna tycker att temaveckan ger något om arbetslivet. Med tanke på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att ta upp modeller som tar upp hur viktigt det är för eleverna att komma ut och se olika yrken på arbetsplatser, för att upptäcka nya sidor av sig själv när det gäller vidare utbildning och yrkesval.

4.1. Karriärens utveckling

Sjöstrands teorier bygger på att ungdomarna får en allt mer otydlig bild av arbetslivets villkor och förväntningar, som gör att ungdomen får svårare att orientera sig på

arbetsmarknaden. Dagens samhälle har blivit mer abstrakt och därmed också svårdefinierat för framförallt de unga. Individens uppfattning om sig själv börjar utvecklas i barndomen och blir klarare under tonåren och färgas då också av det förstående yrkesvalet (Franke- Wikberg 1980). Yrkesinriktningen påverkas av deras intressen, värden de skattar högt, deras behov, deras identifiering med föräldrar och andra personer, deras utbildningsnivå samt yrkesstukturer, utvecklingstendenser och attityder i det samhälle de lever i.

Det handlar också om olika valsituationer de står inför när det gäller att ta in

erfarenheter, men också förmågan att ta in information och kritiskt bedöma den. Även ett behov av en strävan mot en oförändrad identitet, en bibehållen självvärdering samt en strävan mot självförverkligande. Sjöstrand skiljer på tre typfall av valsituationens uppkomst. Det första är att individen har av fri vilja försatt sig i en valsituation och har därmed själv valt tidpunkt. Den andra är att valsituationer som är givna är institutionellt

bestämda och helt utanför individens kontroll. Den tredje är påtvingande valsituationer som individen inte själv kan påverka och inte heller tidpunkten för valets uppkomst.

4.2. Social learning theory

Enligt Krumboltz teori handlar det om inlärning, egna erfarenheter, observation av andra som är av vikt för individen genom att komma ut i arbetslivet (Brown 2002, s.240). Genom att sätta mål, klargöra värderingar och hämta information för fortsatt utbildning och arbete är viktigt för individen. Detta kan i sin tur leda till att individen får det enklare att söka efter det arbete eller utbildning de är intresserade av. Färdigheter är ett växelspel mellan lärande och erfarenheter, speciella förmågor och miljöpåverkan där man tolkar allt i relationen till sig själv. Kunskaper behövs för vår förmåga att välja, utforska och utveckla nya intressen. Inlärning av färdigheter som åsikter, värderingar, vanor och personliga egenskaper gör det möjligt att få kunskaper inom ständigt växlande arbetsmiljöer att förutse vad som kommer att uppstå i framtiden och i andra miljöer.

Miljömässigt påverkas vi människor av olika sociala faktorer, som förhållanden och händelser i vårt beslutfattande, som karriär och sociala, kulturella, politiska och ekonomiska krafter. Det gäller också förändringar i vårt samhälle exempel välfärden, som familjens utbildning, erfarenheter och sociala och ekonomiska resurser (Brown 2002). Detta gör att vi behöver kognitiv förmåga och känslomässiga förutsättningar för att klara miljön, att tolka det i relation till mig själv, observation och generaliseringar som dold och öppen förutsägelser om framtida händelser.

4.3. A career-learning theory

Laws karriärinlärningsteorier bygger på tidig inlärning, att fastställa ramar för att

kartlägga och identifiera vad jag ser, som nära och fjärran, berättande identifiera vad jag ser som betydande tecken och episoder, klassificeringar och identifiera vad som är mer eller mindre viktigt (Law 1996, s.59). Allt detta är förgrunds- och bakgrunds mönster, och de visar vad jag står i förhållande till vad jag vet och det jag lär är annorlunda för mig än för andra människor. Ett utvecklande lärande omfattar alla stadier av speciella kunskaper för oss människor som vi behöver ta in.

Teorin är att detta bör inledas i någon form i grundskolan, vilket ska syfta till en gradvis höjning, variation och kontroll av grunderna för agerande. Förväntningar ska vara i ett tidigt stadium och engagera barn i att vilja veta om arbetets roll och sig själv, och sortera vad de hittar som är användbart för dem. Law menar att man ska sätta individen i fokus, när det gäller kunskaper och föreställningar om utbildningsprogram, möjliga framtidsvägar, hur utbildning och arbete hänger ihop, vilka yrken som finns och vad man gör i olika arbeten. Detta för individens självuppfattning, självförtroende, intressen, livsmål och erfarenhet av arbete/utbildning.

4.4 Fyrstegsmodellen

Denna modell är en studie- och yrkesvägledningsmodell som grundar sig på Frank Parsons matchningteori som utvecklades i början av 1900-talet (Loven 2000, s.55). Teorin bygger på att individen behöver en tydlig förståelse om sig själv, för det andra att individen har kunskaper om omvärlden, om vad det finns för olika yrken. Det krävs också ett sunt resonerande om relationen mellan dessa faktorer. Parsons tankar kring egenskaper och faktorteorier bygger på en jämförelse mellan individen och

omgivningen för att kunna matcha utbildningar till arbete. Fyrstegsmodellen används också till vägledningssamtal.

Figur 2. Fyrstegsmodellen (Lovén 2000, s.56).

Denna modell innefattar fyra faser, den första innebär att den sökande med stöd av vägledaren får hjälp att bli medveten om sig själv såsom intressen, anlag, färdigheter och ambitioner. Den andra fasen går ut på att den sökande ska bli medveten om vilka

1. Medvetenhet om mig själv 3. Hjälp att fatta beslut 4. Hjälp med genomförande 2. Medvetenhet om alternativ

alternativ som finns. Beslutandefasen är den tredje, där vägningar av olika alternativ och konsekvenser tydliggörs så att väljandet inte görs på alltför lösa grunder. Den sista fasen avslutas med en handlingsplan där hinder och möjligheter är framtagna, vilket innebär att individen skall få en genomförbar uppfattning om vart de är på väg och vilka färdigheter som behövs för att nå sina mål (Lovén 2000, s.56)

5. RESULTAT

Med utgångspunkt för vårt syfte och metod har vi valt att utforma enkätfrågorna utifrån temavecka eller det som ersatt praoverksamheten kopplat till Lpo94.

Nedan har vi valt att presentera resultatet i form av stapeldiagram och tabeller. Stapeldiagram har vi använt för att redovisa resultatet för eleverna, då de är en större grupp och tabell har vi valt för skolpersonalen då de är en mindre grupp. Under stapeldiagrammen följer en beskrivning av svaren. Vi redovisar även svaren på vissa följdfrågor. Sist i arbetet har vi bilagt hela resultatet av de enkätsvar som vi har fått. Presentationen av intervjun redovisas efter skolpersonalens enkätsvar. I vår redovisning har vi valt att använda förkortningar för skolpersonalen, R/L/S – rektor/lärare/syv. Förkortningen på syv är studie- och yrkesvägledare.

Elevenkäten är besvarad av 64 elever. Skolpersonalenkäten är besvarad av 16 R/L/S.

5.1 Elevers enkätsvar

I enkätundersökningen har vi valt att ha olika svarsalternativ där frågorna besvaras med ja, nej och vet ej. Vi har även svarsalternativ som mycket bra, mindre bra och inte alls bra.

Fråga 1. Vad tycker du om temaveckan? Tabell 1

En elev har valt att inte svara på frågan

a) Vad var mycket bra?

Av 64 elever svarade 32 av dem att det som var mycket bra med temaveckan var att man fick ny information och fick lära sig nya saker. Studiebesöken var ett bra alternativ vilket bidrog till att eleverna fick vara med och se hur arbetslivet ser ut. 4 av eleverna svarade att det var roligt att få arbeta med elever från andra klasser och att man får lära sig mer om just ett yrke. 7 svarade att det var roligt att besöka olika arbetsplatser och att man fick chansen att se sig omkring lite. Förutom gratis fika och bra erfarenhet var det skönt att lämna skolbänken och slippa alla lektioner.

Temavecka 0 5 10 15 20 25 30 35

Mycket bra Mindre bra Inte alla bra

b) Vad var mindre bra?

30 st svarade att de att temaveckan var mindre bra. 4 elever svarade att det inte har varit speciellt många studiebesök som man kanske hade velat ha. 8 elever svarade att det var tråkigt och att man inte orkade lyssna för länge på guiden. Att göra något praktiskt hade varit roligare. En elev skrev att det hade varit bättre att engagera eleverna i att göra något mer intressant. Man skulle ha haft en demokratisk röstning om vart man skulle gå på studiebesöken. Upplägget var mindre bra då det var många "vanliga" yrken som man besökte och de flesta lärare som var med verkade inte ens vilja vara med.12 elever ansåg att temaveckan inte var roligt, de vill hellre ha den traditionella praon.

c) Vad saknar du?

Endast 1 elev svarade att han/hon gärna skulle vilja besöka en arbetsplats som man är mer intresserad av. Att besöka Hallands Nyheter (HN) hade t.ex. varit intressant och roligt.12 elever saknar mer studiebesök och vill därför ha prao för att känna av att de tillför något. Man vill gärna prova på saker och prata med personalen på den

arbetsplatsen. 7 elever saknade ingenting

Fråga 2. Har du som elev själv fått vara med och bestämma innehållet under temaveckan?

Tabell 2

Majoriteten, 53 st, svarade nej på frågan och 9 att de inte vet. 2 elever besvarade inte frågan. 2 elever svarade att det är bättre om lärarna tar hand om temaveckan.

På följdfrågan om nej, skulle du vilja vara med och välja svarade 53 elever att de gärna vill vara med och bestämma vart de ville gå istället för att besöka ointressanta

arbetsplatser. 3 elever uttryckte sig att:

"Det är bra om barnen får vara med och bestämma.” Elev i åk 9

”Ja, för då kan man få gå och besöka de ställen man själv vill.” Elev i åk 9

Elever 0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Vet ej An tal

”De sket i oss.” Elev i åk 9

Fråga 3. Vad gjorde du under temaveckan? Tabell 3

61 elever var på studiebesök medan 3 svarade att de inte var det. Majoriteten, 53 av eleverna svarade att de inte besökt någon gymnasieskola och 11 elever svarade att de var på besök i gymnasieskola. 27 elever svarade att de fått besök från andra företag på skolan och 37 svarade nej. På frågan om vart eleverna gjorde studiebesök svarade 19 st att de var på Tvååkers Vindkraftverk, Storegården och i ett skolkök. 21st svarade att de varit på Ringhals, Statshotellet, Teater Halland, och Varbergs Sparbank och resterande 21st svarade att de var hos Komikapp, Fiskexporten, Hotel Gästis, Volvo, Bildepån, Terminal West, Kusthotellet, Varbergs timmer, och Kurorten.

Fråga 4. Tycker du att temaveckan ger dig kunskaper om vilka yrken och möjligheter till arbete det finns?

Tabell 4

34 svarade att temaveckan ger de kunskaper om vilka yrken och möjligheter till arbete det finns. På följdfrågan om ja, på vilket sätt, svarade dessa elever genom att vara på studiebesök fick man lära sig veta om vilken kunskap olika yrken ger. Dessutom fick man inblick i arbetslivet. När studie- och yrkesvägledaren hade haft information i

Elever 0 10 20 30 40 50 60 70

Studie besök Besök gymnasieskola Besök utifrån Antal Ja Nej Elever 0 10 20 30 40 Ja Nej Vet ej Antal

klasserna om gymnasievalet och olika yrken fick de lära sig mer än på själva

studiebesöken. Men eleverna ansåg att prao hade varit mycket bättre. Eleverna skrev också att det är en möjlighet att få se efter om det är svårt att utföra de arbetsuppgifter som finns på arbetsplatsen. De fick dessutom se vilka arbetsuppgifter olika yrken hade och vilka tider personalen började arbeta vid. De uttryckte också att man fick reda på vad personalen gör under sina arbetsdagar vilket kan vara en bra chans att ha för att kunna utesluta vissa yrken som man innan trodde var bra. Det var en annan upplevelse än att bara vara på skolan vilket var roligt. Här fick de också veta mer om vilka linjer personalen som arbetade på platserna hade gått. 18 svarade att temaveckan inte ger de kunskaper om vilka yrken och möjligheter till arbete det finns. På följdfrågan om nej, på vilket sätt svarade dessa att de hade velat bestämma själva vilka arbetsområden de skulle besöka. Eleverna vill ha mer intressanta och roliga yrken att besöka. 12 av de 64 eleverna har besvarat enkäten med att de vill att praon införs igen. Vissa svarade att mer variation kunde vara roligare. Det var för lite valmöjligheter för att man ska kunna få en uppfattning om de olika studiebesöken.

Fråga 5. Tycker du att temaveckan hjälper dig att bli säkrare inför ditt val till gymnasiet?

Tabell 5

9 elever svarade att temaveckan hjälper dem att bli säkrare inför valet till gymnasiet. På följdfrågan om ja, på vilket sätt svarade de att det är bra för framtiden och att det är en hjälp på vägen för att kunna välja inriktning/yrke. 35 svarade att temaveckan inte hjälper dem att bli säkrare till valet till gymnasiet. 17 svarade att de inte visste medan 3 valde att inte alls svara på frågan.

Elever 0 10 20 30 40

Ja Nej Vet ej Svarade ej

Anta

Fråga 6. Vilka lärare var med och höll i temaveckan? Tabell 6

Denna fråga har eleverna kunnat besvara utifrån ett flersvarsalternativ. Därför ser svaren ut på följande sätt.

58 svarade att SO-läraren var med. 32 svarade att svensk läraren var med. 28 svarade att engelskläraren var med. 35 svarade att matteläraren var med. 41 svarade att NO-läraren var med. 24 svarade att idrottsläraren var med.

På följdfrågan ifall det var någon annan än de lärare vi nämnt ovan som varit med svarade 6 av eleverna att hemkunskapsläraren, spanska, tyska och teknikläraren var med, dock inte på alla tre skolorna.

Fråga 7. Träffade du studie- och yrkesvägledaren under temaveckan? Tabell 7

25 svarade att de träffat studie- och yrkesvägledaren under temaveckan. 39 svarade att de inte träffat studie- och yrkesvägledaren under temaveckan

Elever 0 10 20 30 40 50 Ja Nej Antal Höll i temaveckan 0 10 20 30 40 50 60 70

SO lärare NO lärare Svenskalärare Mattelärare Engelsklärare Idrottslärare

Fråga 8. Står det att:

”I läroplanen Lpo94 står det att skolan skall ge varje elev tillräckligt med kunskaper och erfarenheter om arbetslivet. Skolan skall utveckla kontakter med arbetslivet, olika företag, utanför skolan till en lärande miljö för elever. Elever skall kunna ta ställning till olika valmöjligheter om fortsatt utbildning och yrkesinriktning, men också frågor som rör egna framtiden.” Lpo 94, s.15.

Kände du till den här texten från läroplanen? Tabell 8

7 svarade att de kände till texten från läroplanen. 57 svarade att de inte gjorde det.

Fråga 9. Anser du att temaveckan uppnår detta? Tabell 9

9 elever svarade att temaveckan uppnår mål och riktlinjer.19 svarade att temaveckan inte uppnår målen och riktlinjerna. 36 svarade att de inte visste om temaveckan uppnår mål och riktlinjer.

Fråga 10. Vilken betydelse anser du att temaveckan har för valet till gymnasiet och dina kunskaper om arbetslivet?

Tabell 10

Uppnår temaveckan målen

0 10 20 30 40 Ja Nej Vet ej Antal Lpo94 0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Antal

a) ditt val till gymnasiet?

15 svarade att temaveckan har mycket betydelse för valet till gymnasiet. 36 svarade att temaveckan har mindre betydelse för valet till gymnasiet. 13 svarade att temaveckan har ingen betydelse för valet till gymnasiet.

b) dina kunskaper om arbetslivet?

19 svarade att temaveckan har mycket betydelse för deras kunskaper om arbetslivet. 30 svarade att temaveckan har mindre betydelse för deras kunskaper om arbetslivet. 15 svarade att temaveckan har ingen betydelse för deras kunskaper om arbetslivet.

Fråga 11. Har du som elev fått göra en utvärdering om temaveckan? Tabell 11

Av 64 elever svarade 39 att de har fått göra utvärdering och resterande 25 svarade att de inte har fått göra något alls.

5.2 Skolpersonalens enkätsvar

Fråga 1. Anser du att temaveckan uppnår mål och riktlinjer för arbetslivsorientering utifrån Lpo94? Fråga a och b 0 10 20 30 40

Mycket Mindre Inget

An

ta

l Val till gymnasiet

Kunskaper om arbetslivet Utvärdering 0 10 20 30 40 50 Ja Nej Antal

Av 16 R/L/S svarade 13 på frågan, medan tre valde att inte svarade på frågan. Den stämmer ganska väl, men inte fullt ut. Det finns både positiva och negativa sätt, men att arbetslivsorienteringen går att förbättra. Så långt R/L/S har haft rätt och möjlighet att genomföra denna praoersättning uppnår de dom flesta målen ”dock inte alla”, men saknar ändå den praktiska inslaget som fanns tidigare. Inte enbart temavecka, men som en del av den totala studie- och yrkesorienteringen ja.

Fråga 2. Vad anser du om beslutet att ersätta praon med temavecka? Tabell 1

Mycket bra Mindre bra Inte alls bra R/L/S 2 11 3 En har valt att inte svara på frågan.

R/L/S svarade att beslutet att ersätta praon med temavecka är en start till något bättre. Eleven får ett bredare perspektiv och ser fler alternativ över de rutiner som finns i samhället med arbetslivsorientering, dock skulle detta ha setts över innan igångsättning. Temaveckan uppfyller inte alls målen i Lpo94, eleverna behöver båda delarna. Vissa R/L/S har erfarenhet av att praon har fungerat mycket bra. För eleverna vore det bra att vara ute och få prova på arbetslivet på ”riktigt” och se hur det fungerar. En temavecka kan vara bra för eleverna att få inblick i många verksamheter i samhället. Elevens valmöjligheter minskar och det bästa vore om eleverna dock fick praktisera. Men eftersom yrkeslivet förändras och inga ”enkla” jobb finns kvar och stressen ökar är arbetslivsveckan ändå ett alternativ. R/L/S svarade att det tar tid att samordna

studiebesöken och de blir korta och flyktiga och blir inte företags- presentation utan de blir ”förskönade”. Hade varit mycket bra om man gått vidare och utvecklat PRAON till något mer önskvärt utifrån eleverna. Ett fåtal av eleverna som har varit ute på PRAO har fått en meningsfull praktik. Därför är det bättre att bredda informationen genom

studiebesök (dels bokade av skolan, dels bokade av eleverna själva), besök av yrkesgrupper på skolan, gruppvägledning, intressetest. ”Lär känna dig själv” –

övningar, leta runt på AMS hemsida ect. Det finns vissa uppfattningar bland R/L/S om att det inte finns något beslut att ersätta praon med en temavecka, detta är upp till varje skola att ha temavecka. Vissa skolor i Varbergs Kommun har ersatt praon med SKAL- projekt, där de samarbetar med Ringhals och Väröbruk. Att ersätta praon med

temavecka drabbar mest elever som redan tappat studielusten, vilket blir svårare för eleverna att sätta upp en målbild för olika yrken, ”studieinriktade”.

Fråga 3. Anser du att temaveckan kan ersätta den traditionella praon med tanke på mål och riktlinjer?

Tabell 2

Ja Nej Vet ej R/L/S 5 10 1

R/L/S svarade att man kan ersätta den traditionella praon med mer innehåll och tid till att planera samt ha mer ekonomiskt utrymme och att det måste vara lika förutsättningar oavsett skola. Praon gav ofta bara en del av målen och arbetet kring PRAON var ofta kortfattat. Temaveckan är bara ett komplement och det behövs mera yrkesorientering. Genom temaveckan får man se fler företag än bara en arbetsplats, men det blir inga djupare kunskaper i arbetsuppgifterna. Besöken på arbetsplatser är alltid bättre än att prata om det i skolan och en liten orientering med olika yrken kan vara till fördel för eleverna. Studiebesöken ger inte samma inblick i arbetsplatsen som praon vilket bidrar till att eleverna inte får någon praktisk erfarenhet av en arbetsplats. Om temaveckan är väl utarbetad och engagemanget är stort hos alla kan det fungera, men inte om den praktiska erfarenheten blir begränsad. Det personliga kontaktskapandet med vuxna riskerar att bli sämre och arbetslivserfarenhet kan aldrig ersättas med teori. Inte enbart temaveckan, men som del av den totala studie- och yrkesorienteringen ja.

Fråga 4. Ser du någon skillnad mellan praon som varit och temaveckan som nu är införd när det gäller arbetslivserfarenhet för eleverna?

Tabell 3

Ja Nej Vet ej R/L/S 12 0 4 R/L/S svarade att temaveckan garanterar god kvalité och ger större bredd och mer insikt, dock saknas de riktigt praktiska inslaget liksom motivationshöjningen och brist på vad man ska arbeta med, för det är skillnad att vara på ett arbete från 7.00-16.00 i 14 dagar istället för ett kort studiebesök. Det blir skolans val vilka arbetsplatser som kan besökas och eleverna får inte erfarenhet av att jobba på samma sätt under en temavecka, där eleverna endast får teoretiska kunskaper om olika arbetsplatser. Det är minskad kontakt med arbetslivet, men eleverna vet fortfarande ganska bra vad de vill, men inte alls likaväl varför/eller vad yrket innebär. Eleverna måste nu be släkt och vänner om information av olika yrken, socialstyrt. Skillnaden är att eleverna inte fysiskt utför något

arbete utan enbart gör studiebesök kan arbetslivserfarenhet aldrig ersättas av enbart teori.

Fråga 5. Anser du att eleverna får den inblick i närsamhället som behövs när det gäller riktlinjerna i Lpo94 inför gymnasievalet?

Tabell 4

Ja Nej Vet ej R/L/S 5 7 4 R/L/S svarade att de numera kommer åt fler yrken och arbetsplatser som är otänkbart som prao, men har för lite tid vid studiebesöken eftersom det blir för mycket

information för många elever. Dock kan det vara bra att få se olika arbetsplatser, men det gjordes nog tidigare också. Vissa uttrycker att det kan bli bättre genom att försöka knyta kontakter till närsamhället.

Fråga 6. Har du fått synpunkter av eleverna om temaveckan? Tabell 5

Ja Nej R/L/S 9 7 R/L/S svarade att eleverna är mycket positiva att möta udda yrkesgrupper. Varje

temaperiod har utvärderats med positiva och negativa kommentarer, eleverna har skrivit om besöken under lektionstid, där vissa tycker att temaveckan är bra medan andra inte är intresserade av arbetsplatser.

Fråga 7. Märker du någon skillnad mellan praon eller temaveckan i elevernas kunskaper om arbetslivet?

Tabell 6

Ja Nej R/L/S 11 4 En har valt att inte svara på frågan

R/L/S svarade att temaveckan ger större bredd och mer insikt, dock saknas den riktigt praktiska delen. Eleverna är nyfikna på andra yrkesområden, inte endast ett jobb, en arbetsplats (ofta förälders tidigare). Kunskaperna om arbetslivet är bredare nu utan den grundläggande fördjupningen som fanns tidigare. Eleverna får större inblick i just de företag som besöks och det ger mer välordnad information från just dessa företag. Då eleverna är ute på prao och är en del av ett arbetsgäng, lär de sig mycket om hur själva

arbetslivet fungerar som exempelvis tider osv. praon gav gott diskussionsunderlag. Det är oftast inom tillverkningsindustri som kunskapen ges kring och inte inom service, omvårdnad och kultur.

Fråga 8. Märker du någon skillnad mellan praon eller temaveckan för elevernas val till gymnasieskolan?

Tabell 7

Ja Nej R/L/S 2 9 Fem har valt att inte svara på frågan

R/L/S svarade att det fortfarande är mycket kompisval, ärvda tankar osv. och eleverna väljer mer teoretiska program. Kan vara svårt att bedöma elevernas gymnasieval. De ser endast ett företag och de får själva inte välja vilken avdelning de ska vara på inom förtaget, samt att vissa elever inte ser sambandet med praon och gymnasievalet. Större osäkerhet ifall man vågar söka yrkesutbildning och det går inte att jämföra skillnaden mellan praon och temaveckan över elevernas val till gymnasiet.

Fråga 9. Anser du att temaveckan är tillräcklig för att eleverna ska få insyn i arbetslivet?

Tabell 8

Ja Nej R/L/S 2 14

R/L/S svarade att man måste arbeta med arbetslivsorientering och kombination är bäst, för eleverna behöver praktik. Temaveckan har för kort tid, den behöver utökas för att ge eleverna större möjlighet till att se arbetsplatser. Temaveckan är bra och man behöver större bredd på urvalet av arbetsplatser, men det behövs prao också. Önskar mer orientering i närsamhället för eleven. Ett antal yrkessektorer tas inte med i elevinflytande vilket får en sämre medverkan p.g.a. att alla egna intressen och att eleverna inte ser möjligheten att fördjupa sig. Att temaveckan är tillräcklig för att eleverna ska få insyn i arbetslivet är både ja och nej. Ja för att de förhoppningsvis får en möjlighet att möta fler branscher och yrken och nej för att de inte utför något eget arbete och de får ingen praktiskt inblick i arbetslivet.

Tabell 9

Ja Nej Vet ej R/L/S 8 3 5 R/L/S svarade att det har gjorts en enkätundersökning som tog hänsyn till

arbetslivsorienteringen. Efter varje period görs en skriftlig utvärdering där eleverna får skriva uppsats om sitt besök bl.a. om vad som var bra, mindre bra och vad man hade kunnat göra bättre. Enkätutvärderingen har varit anonym men på en skola har utvärderingen gjorts muntligt vilket bidrog till att det var ganska positivt.

Fråga 11. Har du någon uppfattning om elevernas inställning till temaveckan?

Tabell 10

Ja Nej R/L/S 11 5

R/L/S svarade att elevernas inställning till temaveckan är spännande och lärorik och överlag positiv, fast det finns delad mening i det, mer positiv nu än i början. Elever gillar upplägget av temaveckan eftersom det är en bra möjlighet att få inblick i arbetslivet. Från elever uppfattas det mer som att de gärna vill ha vanlig prao också. Uppfattning från viss skolpersonal är att eleverna upplever temaveckan som intressant och rolig men också att jobba med sig själva.

Fråga 12. Vilka möjligheter och resurser inom temaveckans ram finns det för elever att komma ut i arbetslivet?

Av 16 R/L/S svarade 13 att det är oklart vad gäller möjligheter för elever att komma ut i arbetslivet. Arbetsplatsbesöken blandas med teorier och man har vissa givna

arbetsplatser för åk 9. En central belägen skola har kontakter med företag sedan tidigare, men det är inte många elever som får sommarjobb. Möjligheten är bra och begränsad, men variationen är god och det är inte sällan ekonomin sätter hinder hos skolpersonalen. Det är för få lärare ”eller inga” som har tid över för att ordna studiebesök. Arbetsveckan är redan mycket full av olika arbetsuppgifter och det är ingen som vill arbeta på fritiden. Lärarna upplever att rektorerna har mycket att göra och att det svårt för dem att hinna med att ta kontakt med företag. Välvilliga människor som tar emot elever och

Av 16 R/L/S svarade 7 att det inte finns några extra resurser, som ekonomi för bussar t.ex. Allt är inte frågan om pengar, men möjligheten reduceras ofta till en part om brist och fördelning. I grundskolan finns absolut inga pengar och resurser, ”skojar ni”, men resurserna kan vara att ta kontakt med företag i närområdet.

Fråga 13. Anser du att studie- och yrkesvägledaren är till stöd för övrig personal när det gäller temaveckan om Studie- och yrkesorienterande insatser?

Tabell 11

Ja Nej R/L/S 11 3 Två har valt att inte svara på frågan

R/L/S upplever absolut att de har stort kontaktnät och erfarenhet, stöttar med kunskap och finns tillgänglig för elever och föräldrar. Syv håller vissa kontakter och diskuterar med lärare och elever. I viss mån finns stöd från Syv, tjänstgör dock bara en dag i veckan och har ingen tid i sin tjänst för detta arbete. Syv verkar inte få tiden att räcka till för att hjälpa till med studiebesök och planeras därför enbart av lärarna. Att som

skolpersonal få stöd av Syv är en viktig resurs till yrkesorienterade insatser. Syv upplever att de har mycket att tillföra, kontakter med företag och

gruppvägledningsmaterial till lärare och rektorer och försöker ofta se till att besök, projekt inom skola och arbetsliv planeras och genomförs av lärare och skolledning. Syv upplever att de räknas bort p.g.a. att de arbetar 1ggr/v i en skola.

5.3. Intervju med förvaltningschefen

I Varbergs Kommun har Ralf Dahl arbetat i fyra år och har en bakgrund som

förvaltningschef sedan 20 år tillbaka. Dahl säger att beslutet om att ta bort praon kom genom att man hade en inspektion från arbetsmiljöverket som kritiserade ganska kraftfullt om hur praon organiserades i Varberg. Vad man framförallt var kritiskt mot var att skolan inte hade någon kontroll över de platser som eleven besökte. De flesta fick i stort sett själva anordna sina praktikplatser och det gjorde att arbetsmiljöverket var starkt kritiska till de arbetsplatser som bedömdes som farliga för eleven. SKAL- krav kom från arbetsmiljöverket om att ändra praon på ett antal punkter, framförallt handlade det om säkerhet och då bedömde man att det var ett ganska stort och kostsamt arbete att organisera på det sättet där skolan var tvungna att ha väldiga kunskaper om alla företag.

Dahl säger att temaveckans innebörd är att man bygger upp kontakter mer långsiktigt med företag och där vi håller på att införa TRANSFER som betyder att företagare kommer till skolan och har föreläsningar, vilket är kostnadsfritt för skolan.

För praon eller temaveckan är det bara ett sätt att nå de mål som står i läroplanen när man ska kontakta näringsliv och arbetsliv och här uttrycker sig Dahl att man får skilja på vad och hur fråga. Vad frågan är att eleven ska få kontakt med näringsliv och arbetsliv och hur frågan är att det kan ske på olika sätt. Dahl uttrycker att man måste utveckla elevens möten med arbetsliv och näringsliv på ett annat sätt än praon. Dahl säger att prao inte tillåtet i Varberg, men gärna andra former av kontakter med arbetslivet, alltså att utveckla det på många andra spännande sätt. Praon i den

bemärkelsen som fanns tidigare var framförallt utifrån en säkerhetsaspekt för elever. Dahl tror att det blev lite omtumlande för de flesta när beslutet om att ta bort praon kom. Har man haft en tradition i 50 år då är det klart att man inte hittar nya former med en gång. Målen i läroplanen måste uppfyllas och praon är ett sätt att nå det på, men det kan ju vara andra sätt som är lika bra att nå det på och kanske mer modernt.

Dahl säger att jobbar man i organisation får man rätta sig efter det beslut som tas. Finns det ett beslut om att man inte ska ha prao så ska man inte i åratal gräma sig över det. Rektorerna var med och förde diskussionen och det skulle kosta alldeles för många resurser att bygga upp en organisation som skulle kontrollera alla tänkbara praoplatser, föra samtal med handledare, ha in handledare på information till skolan om vad det innebär med prao, gå igenom alla arbetsmiljöverkets regler för att man är under 16 år i arbetslivet. Den totala bedömningen blev att det kommer att kosta en massa tjänster - har vi råd liksom?

Enligt Dahl handlar det om att det finns olika sätt att ersätta den traditionella praon med tanke på mål och riktlinjer i Lpo94. Nu har vi ställt in oss på att praon är det enda sättet att nå målen. Sätter man en vad fråga att man ska nå ett mål ska friheten att nå det målet vara väldigt stor och det hela bygger på den organisationen, nämligen att rektorernas ansvar att nå kunskapsmålen i läroplanen ska ligga nära verksamheten. Då är praon bara ett sätt att nå målen. Strävan efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter är vårt uppdrag. Barn lär sig inte läsa bara på ett sätt eller prata om islam på ett sätt, det är olika sätt att nå kunskapsmål för elever och då är prao bara ett redskap eller det som skulle kunna vara ett redskap för att nå den kunskap om närsamhället och arbetslivet som eleven ska ha. Dahl vet inte om alla skolor har temavecka, men att temaveckan består av att man har en ganska stor fokus den veckan där man bjuder in

företag, har studiebesök eller skärmutställningar. Det bör vara pedagogerna, lärarna, som har hand om temaveckan. Rektorerna har ett övergripande ansvar för

kunskapsmålen och syv skulle kunna vara involverade men mer på konsultbas. Praon är en förlegad sätt att nå kunskapen. Dahl uttrycker att man inte kan fortsätta i samma struktur som vi haft innan, världen har förändrats. Man måste vara mer kreativ och att eleverna får möjligheter, genom att hitta nya former på varje skola där det är säkert för eleverna att vara. Det får inte vara någon farlig arbetsplats för skolan har ansvar för eleverna mellan 8.00-17.00.

Någon uppföljning om temaveckan har inte riktigt gjorts enligt Dahl, men har redovisats för nämnden för hur man jobbar med kontakter i näringslivet och för hur eleven får informationen om näringslivet. Det har följts upp ganska noggrant.

Nämnden gör prioriteringar vad gäller skolplanen och vad det gäller effektmålen.

Skolan är en komplex och stor organisation där det finns flera olika mål i läroplanen och kursplanen och man kan inte jobba med alla mål lika intensivt alltid.

Det handlar om att de ska ha en god möjlighet och en god inblick i vad det innebär på olika yrken och arbetsplatser och man får hitta formerna för det. Dahl säger att någon avbokningsmodell inte finns i skolan som säger att nu har vi gjort det och detta och nu ska vi göra prao, utan det är en målrelaterad läroplan och hur man når det målet, ja det är pedagogernas ansvar. Hur mycket syv är inblandad i elevens yrkesorientering är i den befattning som skolan och pedagogerna involverar syvarna, men inte för att de driver just att hitta former för samarbete för det är en pedagogisk fråga.

Genom vår undersökning har vi fått inblick i och kunskap om ungdomars

föreställningar om arbetslivsorientering och temavecka eller det som ersatt prao. Vi kommer att analysera vårt resultat och knyta ihop med de teorier som vi använt oss av.

Utifrån resultatet kan man utläsa att eleverna uppskattar temaveckan, men att vissa hellre vill ha prao. Här märker vi att prao har en stor inverkan hos elever som inte haft någon praktisk- arbetslivsorientering mer än att de varit på studiebesök, som de tycker var intressant. Av 64 elever svarade 12 att de vill att praon införs igen trots att vi inte hade ställt någon fråga om prao, men det kommer ändå fram att eleverna vill ha prao. Dahl säger i intervjun att den borttagna praon kom genom att arbetsmiljöverket kritiserade Varbergs Kommun att inte ha någon kontroll över eleverna ute på

praktikplatserna. Det berodde på att eleverna själva fick anordna sina praktikplatser, vilket gjorde att arbetsmiljöverket bedömde att arbetsplatserna var för farliga för eleverna att vistas i, då skolan har ansvaret under skoltid. Under intervjun ställde vi frågan om man tänker starta någon annan form av prao i skolorna, Dahl svarade att prao inte är tillåten i Varberg, men gärna andra former av kontakter i arbetslivet där t.ex. temaveckan innebär att man bygger upp kontakter mer långsiktigt med företag. Laws karriärteorier bygger på tidig inlärning som bör inledas i grundskolan för att kunna engagera barn att få information om arbetslivet. Vi upplever att eleverna behöver få flera möjligheter till inlärning utanför skolan genom yrkesorientering, som är ett livslångt lärande. Där kunskaper är viktiga som fakta, förståelse och färdighet vilka är betydelsefulla att ge eleven i arbetslivet.

Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och

riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från närsamhälle och genom besök på gymnasieskola. Att ha olika företag i klassen för information om olika yrken bidrar till att eleverna får höra om vilka arbetsplatser det finns. Vi upplever att enligt Sjöstrands teori har eleverna frivilliga valsituationer. Vi tror att de frivilliga valsituationerna kan vara att eleverna själva kan komma med förslag till vilka

studiebesök de vill göra. På detta sätt har de tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna få inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv, men även kunna ta ställning till olika frågor och kunna granska olika valmöjligheter som rör den egna framtiden. Genom att besöka gymnasiet får eleverna kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning. Men eftersom majoriteten, 53 av eleverna svarade att de inte hade

besökt någon gymnasieskola undrar vi ifall temaveckan skulle kunna uppfylla målen inom denna punkt.

Andra fasen i fyrstegsmodellen går ut på att den sökande ska bli medveten om vilka alternativ som finns. Att ha studiebesök, besök på gymnasieskola och besök från närsamhället är ett sätt för eleverna att se alternativen för olika yrke. Av 64 elever svarade 34 att temaveckan ger de kunskaper om olika yrken. Detta bidrar till att eleverna i grundskolan framförallt får erfarenheter utanför skolan som bidrar till deras självkännedom. Vi upplevde att temaveckan bidrog till att eleverna kunde utesluta vissa yrken de inte hade något större intresse för. Genom att vara ute på studiebesök får eleverna chansen att se sig omkring och få information om personalens yrkesstatus. Skolpersonalen uttrycker att arbetsveckan är full av olika arbetsuppgifter och det är ingen som vill arbeta på fritiden. Det är för få lärare ”eller inga” som har tid över för att ordna studiebesök. Vi ställer oss frågan hur mycket hinner skolpersonalen förbereda när det gäller att ta kontakt med olika företag inför studiebesöken, får eleverna tillräcklig med information om arbetslivet?

I Lpo94 står det att läraren skall medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet. En av skolpersonalen upplever att elevernas valmöjligheter har minskat och det vore bäst om eleverna fick ha prao, medan det finns andra resonemang om att

arbetsmarknaden är i ständig förändring och att stressen ökar, som gör är temaveckan ändå är ett bra alternativ.Vi upplever däremot att temaveckan är en viktig roll för eleverna i deras utveckling framförallt för att det är ett alternativ, som skolpersonalen uttrycker, att få komma ut i arbetslivet och få information om olika yrken.

Eftersom vi människor enligt Krumboltz påverkas av olika sociala faktorer behövs kunskap för vår förmåga att välja och utforska nya verksamheter och utveckla intressen snarare än att förmedla dem till områden som bygger på begränsad erfarenhet. Ralf Dahl uttrycker däremot något annat bl.a. att temaveckan eller det som ersätter praon är

pedagogernas ansvar. Skolpersonalen upplever att de flesta saknar den praktiska inslaget som fanns tidigare medan Dahl säger att världen förändras och vi går mot en modernare tid. Att hitta nya former med en gång är inte enkelt.

Visst vet vi att samhället är i förändring hela tiden, men det är viktigt att eleverna får den yrkesorientering som de behöver för att få erfarenhet i arbetslivet. Samverkan

mellan skola och arbetsliv (SSA- råden) har under en längre tid varit en viktig funktion i näringslivet för eleverna och skolan måste hänga med i den snabba utvecklingen inte

minst för att skolan svarar för en stor del av kunskapsuppbyggnaden av vårt samhälle. Goda kontakter med arbetslivet är ett måste för en skola som vill vara i takt med tiden. Dahl uttrycker i intervjun att man får hitta formerna för att ge eleverna en god möjlighet och en god inblick när det gäller yrken och arbetsplatser. Krumboltz menar att genom att sätta mål, klargöra värderingar och hämta information för fortsatt utbildning eller arbete är en färdighet för individen. Detta kan i sin tur leda till att individen får det enklare att söka efter det arbete eller utbildning de är intresserade av. Vi upplever att den information eleverna får med sig genom studiebesöken, besök från närsamhället och besök på gymnasieskola berikar deras kunskaper vad gäller arbetslivet. Detta tror vi att eleverna inser, men har svårt för att ta till sig. Den klassinformation som syv har om gymnasieval och olika yrken uttrycker eleverna att de får lära sig mer än på själva studiebesöken. Av 64 elever svarade 35 att temaveckan inte hjälper dem att bli säkrare till gymnasievalet. Skolpersonalen upplever att det är svårt att bedöma elevernas

gymnasieval där osäkerheten är större för att våga söka yrkesprogram. Detta leder till att eleverna väljer mer teoretiska program.

Sjöstrand tar upp att när det gäller att ta in erfarenheter och förmågan att ta in information ska man kritiskt bedöma den beroende på vilka valsituationer man står inför. Vissa elever uttryckte att de gärna hade velat prova på de arbetsuppgifterna som personalen på de olika arbetsplatserna utförde för att kunna få en klarare bild av ett yrke. Olika typer av arbetslivskontakter kan ge möjligheter till förståelse för att inlärningen i skolan ska leda till en verklig kompetens som förbereder eleven för vuxenrollen i arbetsliv och samhälle. Eleverna kan både lära sig vad som krävs på en arbetsplats och hur man kan påverka och förändra sina villkor. Vi tror att elever som kommer ut till olika företag kan skapa nya idéer och tankar inom verksamheten vilket kan ge värdefulla synpunkter. Att man behöver förklara varför rutiner är upplagda på ett visst sätt eller varför man har fördelat arbetet som man gör väcker tankar kring den egna arbetsplatsen som är nyttiga för verksamheten.

Krumboltz tar upp att egna erfarenheter och observation av andra är av vikt för

individen för att komma ut i arbetslivet. Genom samtal med skolpersonal och föräldrar eller äldre syskon kan ha bidragit till att eleverna skulle vilja ha prao för att känna av att

de tillför något. Sjöstrand menar att yrkesinriktning påverkas av deras intressen, behov och värden de skattar högt. Genom att ta del av elevernas intressen kanske man hade kunnat göra temaveckan mer intressant och rolig, bl.a. låta eleverna vara med och bestämma. Eleverna upplever att temaveckan har varit ett bra sätt att göra studiebesök på där man fått insyn av arbetslivet. Att vara ute på fältet bidrog till att eleverna fick ny information och att de fick inblick och kunskap om olika yrken. Enligt fyrstegsmodellen behöver individen förståelse om sig själv och kunskap om omvärlden för att nå sina mål. Detta kan man knyta an till att 53 elever svarade att de inte har fått vara med och bestämma innehållet i temaveckan. Dessa skulle gärna vilja vara delaktiga och ha en demokratisk röstning om vart man skulle hälsa på istället för att besöka ointressanta arbetsplatser. Vi tror att om eleverna hade fått vara med och bestämma under

temaveckan vilka olika företag de ville besöka, skulle det nog ha varit mer intressant och där det hade varit lättare för dem att ta in mer information. Alla elever upplevde inte att det var lika positivt med studiebesök då vissa ansåg att det var tråkigt och att man inte orkade lyssna på guiden för länge.

"Det är bra om barnen får vara med och bestämma.” Elev i åk 9

Dahl uttrycker att målen i läroplanen måste uppfyllas och praon är ett sätt att nå det, men det kan ju vara andra sätt som är lika bra. Sätter man en vad fråga att man ska nå ett mål ska friheten att nå det målet vara väldigt stor och det hela bygger på den

organisationen, nämligen att rektorernas ansvar att nå kunskapsmålen i läroplanen ligger nära verksamheten. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva mot, dels mål som skolan ansvarar för att alla elever skall ges möjlighet att uppnå. Skolpersonalen upplever inte att temaveckan uppfyller målen i Lpo94, de uttrycker att eleverna behöver både studiebesök och prao. Vad vi upplever i vår undersökning har vissa av

skolpersonalen den erfarenheten att praon har fungerat mycket bra. För eleverna vore det bra att vara ute och få prova på arbetslivet på ”riktigt” och se hur det fungerar för att få insyn i de olika verksamheterna i samhället. Law menar att man ska sätta individen i fokus när det gäller kunskaper och föreställningar. Eftersom flera av eleverna har svarat att temaveckan har mindre betydelse för deras kunskaper om arbetslivet bidrar detta till att de besöker ointressanta arbetsplatser. Sjöstrand tar upp att valsituationer som är givna är institutionellt bestämda och helt utanför individens kontroll vilket innebär att skolan bestämmer valmöjligheterna till studiebesöken.